SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 13 oktober 2017

Transkript

1 Plats och tid Stadshuset, rum 314 fredag 13 oktober kl Beslutande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Marianne Ahlborg (L), Hälso- och sjukvårdsnämnden Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Anna-Lisa Hellsing (L), Mölndals stad Georges Absim (S) Mölndals stad Gunilla Arneström (MP) Mölndals stad Övriga närvarande Utses att justera Hillevi Funck, folkhälsoplanerare Merjem Maslo Justeringens plats och tid Paragrafer Underskrifter Sekreterare.... Hillevi Funck Ordförande Justerande.... Pernilla Övermark (S).... [Merjem Maslo (M) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Instans Anslag sätts upp Anslås ej Sista dag för överklagande Anslag tas ner Förvaringsplats för protokollet Underskrift... [Namn]

2 Innehållsförteckning 12 INFORMATION OM SLUTBETÄNKANDE FRÅN KOMMISSIONEN FÖR JÄMLIK HÄLSA 13 INRIKTNING OCH PLAN FÖR FOLKHÄLSOARBETET 14 PSYKISK HÄLSA BARN OCH UNGA DIALOG OCH KUNSKAPSDAG 15 REVIDERING AV LIVSLOTSEN 16 AKTUELLT 17 ÖVRIGT 2

3 12 INFORMATION OM SLUTBETÄNKANDE FRÅN KOMMISSIONEN FÖR JÄMLIK HÄLSA Beslut tackar för informationen. Ärendet Regeringen tillsatte 2015 en kommitté med uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i landet minskar. Till grund för uppdaget låg regeringens mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommittén antog namnet Kommissionen för jämlik hälsa. Två delbetänkanden har lämnats tidigare, ett som beskriver utgångspunkterna för det fortsatta arbetet och hälsoläget i landet, och ett som fokuserar på det politiska ramverket och struktur för styrning. Därutöver finns nio delrapporter med fördjupad kunskap. I juni lämnade kommissionen sitt slutbetänkande. Ärendets behandling Vid dagens möte får rådet en presentation av innehållet dels via en film, dels av folkhälsoplaneraren som presenterar de olika förslagen. diskuterar utifrån presentationen, och konstaterar bland annat att rådet kan ge nämnder och verksamheter stöd i sitt arbete genom att ta fram tydliga underlag som visar mölndalsbornas livsvillkor och som lyfter fram grupper som behöver uppmärksammas i arbetet med att minska skillnader i hälsa.. 3

4 13 INRIKTNING OCH PLAN FÖR FOLKHÄLSOARBETET Beslut uppdrar åt folkhälsoplaneraren att färdigställa inriktningsdokumentet för beslut vid nästa sammanträde. Ärendet I folkhälsoavtalet anges att arbetet för folkhälsa och social hållbarhet ska utgå från en långsiktig plan. Ärendets behandling Ett förslag till inriktningsdokument för har ställts. Förslaget har varit utskickat och diskuteras på mötet. Avsikten är att inriktningen ska vara vägledande för stadens alla verksamheter och även för andra aktörer i Mölndal. Rådet bidrar med synpunkter. Inför rådets nästa möte kompletteras förslaget, bland annat med uppgifter om vilka frågor rådet kommer att driva, respektive vilka frågor som är viktiga för jämlik hälsa, men som hanteras av andra aktörer och i andra processer. De frågor som rådet kommer att driva skrivs in i rådets egen handlingsplan för

5 14 PSYKISK HÄLSA BARN OCH UNGA DIALOG OCH KUNSKAPSDAG Beslut uppdrar åt folkhälsoplaneraren att börja planera för en gemensam kunskapsdag om psykisk hälsa bland barn och unga. Ärendet Barns psykiska hälsa har stor betydelse för hälsan även senare i livet och för möjligheterna att klara skolan, vilket påverkar livsvillkoren under resten av livet. Västra Götalandsregionen har ett gemensamt fokus på fullföljd skolgång, vilket innebär att regionens verksamheter ska bidra till att barn kan fullfölja sin skolgång med godkända betyg. För lyckad effekt för de barn det gäller krävs samverkan mellan till exempel skola, socialtjänst, barnhälsovård, ungdomsmottagning och vårdcentraler. Ärendets behandling Rådet har uttalat en vilja att fokusera på barn och ungas psykiska hälsa, och tidiga insatser i barns liv. Vid mötet sker diskussion om att en gemensam kunskapsdag kan vara ett sätt för rådet att bidra med ett hälsoperspektiv. Dagen kan innehålla några lämpliga föreläsningar och presentationer av goda exempel eller arbete som görs redan idag, men också möjlighet att lyfta fram behov av ytterligare samverkan. Målgruppen bör vara förtroendevalda och tjänstepersoner. 5

6 15 REVIDERING AV LIVSLOTSEN Beslut Folkhälsoplaneraren återkommer med information om hur distribution kommer att ske. Ärendet Foldern Livslotsen togs fram av folkhälsorådet 2014 och behöver revideras, eftersom många uppgifter är föråldrade. En ny version kommer att finnas tillgänglig på stadens websida. En möjlighet är även att i tryckt form sända den till alla hushåll. Avstämning sker med rådet, som betonar bland annat att websidan 1177 behöver lyftas fram som en kvalitetssäkrad källa till information. Vikten av information på fler språk betonas också. 6

7 16 AKTUELLT Nytt datum för dialogdag med hälso- och sjukvårdsnämnden är 24 januari Exempel på pågående insatser i folkhälsoarbetet: o Ytterligare en träff har skett med de sociala föreningar som vill bidra i integrationsarbetet. Stadens folkhälsosamordnare och integrationssamordnare har tillsammans bjudit in till träffar där föreningarna upplevt stort värde av att träffa varandra. Ny träff sker i november. o En föräldrastödsgrupp för nyanlända föräldrar är planerad att starta i början av november. Gruppen kommer att använda konceptet Älskade barn och genomförs av Studiefrämjandet, av ledare med kunskap i både arabiska och persiska. o Inom det ANTD-förebyggande arbetet (alkohol, tobak, narkotika och doping) tas riktlinjer fram för hur personal i skola och fritidsverksamheter ska agera när de möter barn och unga som de ser använda, eller misstänker använder, tobak, alkohol eller droger. 7

8 17 ÖVRIGT Gunilla Arneström lyfter frågan om att pensionärsföreningarna fortfarande efterlyser ökad samverkan med kommunen. Dialog sker regelbundet mellan föreningarna och vård- och omsorgsförvaltningen. Rådet för diskussion kring värdet av att inte kategorisera efter ålder, utan att snarare mötas kring frågor utifrån behov och intresse. En uppföljande träff med nätverket som bildades i processen Tillsammans för äldres gemenskap och hälsa kunde kanske bidra till att förtydliga i vilka frågor föreningarna upplever behov av ökad dialog. 8