M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

Transkript

1 Plats och tid Kommunfullmäktigesalen kl Beslutande Henrik Jansson, ordf. (m) Kent Oskarsson, KS vice ordf. (s) Jan-Olof Larsson, SN ordf. (m) Lars Eriksson, BUN ordf. (kd) kl , Katarina Karlsson, BUN vice ordf. (s) kl , Övriga närvarande Oskar Liljebäck, folkhälsoplanerare Mats Rosenqvist, polisen, kl , 1-4 Susanne Wieland, Vårdcentralen Bra liv, kl , 5-8 Tage Dalteg, kommunchef Lars Grehn, kommunutvecklare, kl Johan Laurila, teknisk chef, kl Maria Åhman, praktikant, kl Andreas Eiderhed, sekreterare Utses att justera Kent Oskarsson Paragrafer 1-8 Sekreterare... Andreas Eiderhed Ordförande... Henrik Jansson Justerande... Kent Oskarsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift...

2 M Rosenqvist Presentation av Polismyndighetens organisation Mats Rosenqvist, chef för Närpolisområde Jönköping, där även Habo och Mullsjö ingår, förklarar att polisen har en övergripande överenskommelse med kommunerna om att bedriva ett brottsförebyggande arbete. Under de senaste åren har polisstyrkan i länet ökat drastiskt. Bara under 2010 fick länet 65 nya poliser. Jämfört med tidigare är verksamheten för brottsförebyggande personal inom polisen idag målstyrd i mycket större utsträckning. På nationell nivå finns således övergripande mål för olika områden. I trafiken är målet färre antal döda och skadade personer. På lokal nivå innebär det ett mål om ett visst antal kontroller per år. Ett annat nationellt mål är ett narkotikafritt samhälle. På lokal nivå ska polisen därför åstadkomma ett visst antal rapporter per år. Ett tredje mål rör våld i offentlig miljö. Sett till sådana anmälningar ligger Jönköpings län lägst i landet. Detta tror Mats Rosenqvist främst beror på polisens satsning med ökad närvaro i city fredags- och lördagsnätter. Rådet diskuterar problemet med alkoholförtäring på allmän plats i kommunen och då främst i järnvägsstationens väntsal. Mats Rosenqvist menar att sådana problem ofta kräver en punktmarkering under en tid. Områdespoliserna är medvetna om problemet och har i sitt uppdrag att även arbeta mot detta. Mats Rosenqvist berättar att samarbetet mellan bland annat skola, socialförvaltning och polisen i den lokala samverkansgruppen fungerar bra i Mullsjö.

3 M Rosenqvist Brottsstatistik Polischef Mats Rosenqvist meddelar att han inte har någon statistik att redovisa men kan ändå berätta att det inte skett några anmärkningsvärda förändringar sedan den senaste rapporten. Klottret i Mullsjö sjönk drastiskt under Polisens trafiksäkerhetssatsning kommer att fortsätta framöver.

4 H Jansson M Rosenqvist B Martinsson Lokal samverkansplan 2011 Mats Rosenqvist meddelar att Bengt Martinsson som är räddningschef i Jönköpings kommun har ansvarat för att sammanställa Habo kommuns samverkansplan. Rosenqvist föreslår rådet att göra en delvis gemensam samverkansplan med Habo och att låta Bengt Martinsson även ansvara för Mullsjös del av planen. Beslut beslutar att be Bengt Martinsson fullgöra Mullsjös del av den lokala samverkansplanen 2011.

5 O Liljebäck M Rosenqvist Angående brottsförebyggande rådets utformning Folkhälsoplanerare Oskar Liljebäck ber rådet fundera över dess utformning och arbetssätt. Ordföranden Henrik Jansson meddelar att han sökt kontakt med företrädare för näringslivet men mött ett svalt intresse från deras sida att medverka i det brottsförebyggande rådet. I övrigt är rådet tillfredsställt med den utformning som råder men menar att det är viktigt att rådet sammanträder när områdespoliserna har möjlighet att närvara. Mats Rosenqvist poängterar att det rent praktiska och konkreta brottsförebyggande arbetet i större utsträckning sker inom den lokala samverkansgruppen. Vidare efterlyser Rosenqvist tydligare rutiner vad gäller beredning inför sammanträdena.

6 Vad är folkhälsa? Ordföranden Henrik Jansson förklarar att han ser detta som en nystart för rådet som nu består av ledamöter med några av de tyngre posterna i kommunen. Tanken är också att i framtiden arbeta på längre sikt med planer som sträcker sig över hela mandatperioden. Folkhälsoplanerare Oskar Liljebäck visar en presentation som förklarar vad folkhälsoarbete är för något. Jämfört med sjukvården som främst är inriktad mot riskgrupper av olika slag så fokuserar folkhälsoarbetet mot hela befolkningen.

7 Kallade förvaltningsrepresentanter Folkhälsoprofil för Mullsjö kommun Folkhälsoplanerare Oskar Liljebäck delger rådet Folkhälsoprofil Mullsjö kommun. Folkhälsoprofilen utgår från de nationella målområdena för folkhälsa och innehåller indikatorer för de olika målområdena, redovisade på kommunnivå. Utifrån folkhälsoprofilen får rådet diskutera några av dessa områden och fundera över orsaker och konsekvenser av den statistik som är utmärkande för kommunen. Liljebäck ber rådet ta med dokumentet ut i de olika verksamheterna och efterfrågar även synpunkter och kommentarer på innehållet och vilka områden som ska prioriteras i kommunens folkhälsoarbete. Beslut Ledamöterna i rådet och kallade förvaltningsrepresentanter ansvarar för att inkomma med synpunkter och kommentarer på innehållet i folkhälsoprofilen och även med förslag på områden som bör prioriteras i de kommande årens folkhälsoarbete till och med nästa sammanträde.

8 O Liljebäck S Wieland Hälsocoaching Vårdcentralschef Susanne Wieland och folkhälsoplanerare Oskar Liljebäck informerar folkhälsorådet om ett projekterbjudande som Statens folkhälsoinstitut ställt till ett fåtal landsting och kommuner gällande hälsocoaching. Projektet, som i första hand inriktar sig på några olika riskgrupper i åldrarna 60-75, kommer att bedrivas som ett forskningsprojekt med statlig finansiering. För kommunens del innebär ett deltagande i projektet i huvudsak samverkan kring målgruppen och att upplåta lokaler som kan fungera som mötesplatser för projektdeltagarna. Tanken är att dessa mötesplatser ska kunna erbjuda fyra kärnpunkter för ett gott åldrande; goda matvanor, fysisk aktivitet, social gemenskap samt delaktighet. Det kommunen kan vinna på att delta i projektet är det goda renommé som kommunen får i och med denna tydliga hälsoprofilering samtidigt som en satsning på dessa riskgrupper förhoppningsvis leder till minskad ohälsa bland befolkningen. Beslut ställer sig positiva till ett deltagande i projektet Hälsocoaching.

9 Nästa sammanträde Tid för nästa sammanträde är den 17 maj klockan