Närståendes upplevelser av kommunikation och bemötande från vårdpersonal på särskilt boende för äldre

Transkript

1 Examensarbete Närståendes upplevelser av kommunikation och bemötande från vårdpersonal på särskilt boende för äldre En litteraturstudie Next of kin experience of communication and treatment by care staff in a nursing home for older people A literature review Författare: Ida Jansson och Annika Wetterskog Handledare: Maria Neljesjö Examinator: Jan Florin Granskare: Marie Elf Ämne: Examensarbete för sjuksköterskeexamen Kurs: Vå2018 Poäng: 15 hp Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 ABSTRACT Syfte: Syftet var att beskriva de upplevelser som närstående har av kommunikation och bemötande från vårdpersonal på ett SÄBO för äldre. Metod: En litteraturstudie. Resultat: I studien framkom det att närstående ofta upplevde brister i kommunikation och information från vårdpersonal på särskilt boende. God kommunikation och kontinuerlig information var viktiga delar för att skapa en god relation mellan vårdpersonal och närstående. Denna relation var betydelsefull för båda parter då den bidrog till att vården av en äldre främjades. Under studien har det framkommit att närståendes upplevelser av bemötande och kommunikation är både positiva och negativa. Närstående upplevde vården som god om vårdpersonalen hade tillräcklig kompetens för sitt arbete. Slutsats: Delaktighet, dialog, relation och social kompetens, information samt intresse och engagemang har visat sig vara de viktigaste delarna i kommunikation och bemötande. Brister inom dessa områden kan motverkas genom att vårdpersonalen som arbetar på särskilt boende får fortbildning, stöd och handledning. Personalrekrytering kan också bidra till att kommunikationen och bemötandet förbättras. Detta skulle kunna vara en del av ett förbättringsarbete, som förhoppningsvis skulle kunna bidra till bättre upplevelser för de närstående. Nyckelord: Bemötande, kommunikation, närstående, särskilt boende för äldre, upplevelser, vårdpersonal. Key words: Care staff, communication, experiences, next of kin, nursing homes, treatment.

3 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 1 Äldres upplevelser... 1 Bemötande... 2 Närståendes roll... 3 Problemformulering... 4 Syfte... 4 Frågeställning... 4 Definition av centrala begrepp... 4 METOD... 5 Design... 5 Urval av litteratur... 5 Värdering av artiklarnas kvalitet... 5 Tillvägagångssätt... 6 Analys... 6 Forskningsetiska aspekter... 6 RESULTAT... 7 Faktorer som påverkar kommunikation och bemötande... 7 Delaktighet... 7 Dialog... 8 Relation och social kompetens... 8 Information... 9 Intresse och engagemang DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Förslag till vidare forskning REFERENSER BILAGOR... Bilaga I... Bilaga II... Bilaga III...

4 INTRODUKTION Under den verksamhetsförlagda utbildningen i sjuksköterskeprogrammet har vi kommit i kontakt med närstående. De närstående är en viktig resurs i omvårdnaden av de äldre men närstående ges inte den plats de behöver i vården. De äldre har även uttryckt att de närstående är betydelsefulla för dem, både som socialkontakt och även som en förmedlare av behov till personal på särskilt boende [SÄBO]. Därför väcktes intresset att studera de närståendes upplevelser av kommunikation och bemötande från vårdpersonal. Enligt Socialstyrelsens statistik från 2012 bor ca 14 procent av befolkningen som är över 80 år på SÄBO i Sverige (Socialstyrelsen, 2012). Dessa människor är en betydande del av Sveriges befolkning och de förtjänar att tillbringa sina sista levnadsår under goda förhållanden. Äldres upplevelser Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att all sjukvård ska ske så att den uppfyller kraven på god vård och som en viktig del lyfts kontakten mellan vårdtagare och hälso- och sjukvårdspersonal. Det framgår även att inom den kommunala vården ska sjuksköterskan ansvara för att vårdtagaren får den vård hon eller han behöver (SFS 1982:763). Äldre ska, i den mån det går, själva få bestämma över den vård och hjälp de önskar och vill ha (SFS 2001:453). I en studie om upplevd säkerhet på SÄBO ansåg de boende att personalens tillgänglighet 24-timmar om dygnet var mycket viktig. Larmsystemet gjorde att de boende kunde kontakta personalen när de ville genom ett knapptryck (Fonad, Robins Wahlin, Heikkilä & Emami, 2006). Socialnämnden ska verka för att äldre får bra bostäder och det stöd som de behöver. Det är kommunens ansvar att detta finns tillgängligt (SFS 2001:453). Av de äldre som bodde på SÄBO var det dock mer än majoriteten som ansåg att de inte haft något inflytande över vilket boende de skulle flytta in på (Berglund, 2007). Det kunde vara en omtumlande upplevelse för den äldre att flytta in på ett SÄBO. Känslor av utanförskap, lidande och isolering kunde uppkomma samtidigt som den äldre kunde uppleva tröst, omsorg och lindring (Whitaker, 2008). När beslutet togs att flytta in på ett SÄBO var det ofta ett flertal orsaker som ledde till detta, till exempel att familjen inte kunde ta hand om den äldre eller en längre tids sjukdom (Pearson, Nay & Taylor, 2004). Berglund (2007) visade i sin studie att de äldre var nöjda med det stöd och den information som de fick av vårdpersonalen på SÄBO. 1

5 Kommunikation Begreppet kommunikation kommer från latin och har betydelsen att göra en person delaktig. Professionell kommunikation hos vårdpersonal har syftet att vara stödjande för de vårdsökande (Eide & Eide, 2009). Kommunikationen mellan äldre och vårdpersonal har visat sig vara en viktig del av omvårdnaden för de äldre (Berglund, 2007). Eide och Eide (2009) talar om att kommunikation i vården ska vara hjälpande och patientinriktad, alltså vara till för de äldre och dess närstående. Detta för att få den äldre att känna sig delaktig, respekterad och känna att alla har lika värde. Det presenterades i en studie att sjuksköterskor ansåg att kommunikation med närstående var en viktig del av deras arbete liksom att jobba tillsammans med de närstående i vården av de äldre (Weman & Fagerberg, 2006). Vidare belystes att konflikter inom familjen kunde göra det svårt för sjuksköterskan att arbeta tillsammans med de närstående, eftersom kommunikationen och informationsgivandet då kunde bli påverkat. Robinson et al. (2007) visade att kommunikationen mellan närstående och vårdpersonal kunde förbättras genom att båda parter fick utbildning i att kommunicera effektivt. För att främja relationen mellan vårdpersonal och närstående har tid visat sig vara en viktig faktor (Appel Esbensen & Thomé, 2009; Häggström et al., 2007). Tid var dock något som vårdpersonalen inte hade och därför blev kommunikationen mellan dem och de äldre lidande (Häggström et al., 2007). Bemötande Bemötande innefattar hur man vid mötet med en patient eller närstående använder kroppsspråk, vilken attityd man har och hur närvarande man är i stunden. Grunden till ett gott bemötande är hjälpsamhet, artighet och vänlighet (Fossum, 2007). Enligt en studie av Whitaker (2008) fanns det höga krav på vårdpersonal att de skulle kunna bemöta, kommunicera och möta närståendes förväntningar på vården och på SÄBO:t. Om dessa krav blev för höga kunde vårdpersonalen bli missnöjda med sin arbetssituation, vilket i sin tur kunde påverka relationen till de närstående (Weman & Fagerberg, 2006). Sjuksköterskor hade uppfattningen att det var svårt att skapa bra relationer med de äldre om man jobbade natt på ett SÄBO. Det kunde även vara ett hinder om man var inhyrd personal som inte arbetade på samma boende längre perioder (Weman & Fagerberg, 2006). Studier har visat att vårdpersonal ansåg att engagemang från närstående var en tillgång i vården av de äldre och främjade även relationen mellan alla berörda (Weman, Kihlgren & Fagerberg, 2

6 2004). Det finns även studier som visar att sjuksköterskor upplevde att de ibland fick otillräcklig information från läkarna angående vad som sagts till den äldre och närstående, vilket försvårade deras arbete (Weman & Fagerberg, 2006). Närståendes roll Stöd från ett socialt nätverk har visat sig vara viktigt för att de äldre ska få en bra livssituation. Äldres närstående skattade den sjukes hälsa som viktigare än sin egen vilket kunde bidra till negativa följder. För att främja den närståendes hälsa och livskvalitet kunde det vara ett alternativ att den äldre flyttade in på SÄBO. Detta skedde utifrån bedömning av den äldres tillstånd och behov (Svensk Sjuksköterskeförening, 2004). Det är Socialnämnden som fått i uppdrag att se till att det finns stöd till närstående (SFS 2001:453). Sjuksköterskor ansåg att närstående var en tillgång för de äldre, ändå framkom det i en studie av Hertzberg, Ekman och Axelsson (2003) att vårdpersonal värderade den tillgången på olika sätt. En stor del av sjuksköterskorna ansåg dock att det var bra när närstående besökte de äldre då de fick sitt behov av social kontakt tillfredsställt vilket underlättade arbetet för sjuksköterskorna (a.a.). De äldre ansåg att informella vårdare, exempelvis närstående och familj, hade en positiv inverkan på deras tillvaro och därmed var en viktig del i deras liv (Jo, Brazil, Lohfeld & Willison, 2007). Om de äldre inte hade någon närstående eller de inte kom och hälsade på tyckte vårdpersonal synd om den äldre på grund av detta (Weman & Fagerberg, 2006). Tidigare studier har visat att närstående kämpar för att vården av de äldre ska bli mer rättvis och bättre angående punkter som rehabilitering, värdefull sysselsättning och tillit till vården (Häggström et al., 2007). Flertalet studier har visat att närstående ofta vill vara en del i vården av sina äldre, det är dock inte alltid lätt att vara detta. Det beror ofta på dålig kommunikation mellan vårdgivare och närstående (Berglund, 2007; Häggström et al., 2007). Dialogen är ett viktigt redskap för att vårdpersonal ska ges en möjlighet att skapa tillit och trygghet till äldre och närstående (Fossum, 2007). I Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) står det att vården ska utformas på ett sådant sätt att det gynnar samhörigheten mellan vårdtagare och dess närstående. Enligt studier så är det sjuksköterskan som påverkar hur mycket de närstående får delta i vården (Häggström et al., 3

7 2007). Respekt och ledarskap var egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjuksköterskan gällande kontakt med den äldre och dess närstående (Svensk Sjuksköterskeförening, 2004). Problemformulering Då närstående till en boende på ett SÄBO ofta vill vara delaktiga i vården så krävs en bra kommunikation och förståelse mellan vårdpersonal och närstående. För att kunna uppnå detta är det viktigt att vårdpersonal förstår de närståendes situation och har insikt om deras upplevelser för att kunna bemöta dem på ett bra sätt. Med denna studie vill vi belysa vilka upplevelser som finns av att bli bemött som närstående. Detta för att främja kommunikationen mellan vårdpersonal och de närstående. Svensk Sjuksköterskeförening (2004) belyser bristen på svensk forskning och studier gällande närståendes upplevelser av bemötande. Syfte Syftet var att beskriva de upplevelser som närstående har av kommunikation och bemötande från vårdpersonal på ett SÄBO för äldre. Frågeställningar Vilka upplevelser har äldre personers närstående av kommunikation och bemötande från vårdpersonal på ett särskilt boende för äldre? Vilka faktorer påverkar dessa upplevelser? Definition av centrala begrepp Med begreppet närstående avses någon som den äldre har en nära relation till (Benzein, Hagberg & Saveman, 2009). Särskilt boende för äldre [SÄBO] är en bostad där de boende erbjuds stöd, service och omvårdnad från personal som finns tillgänglig dygnet runt (Socialstyrelsen, u.å.). Med begreppet äldre avses personer som är 65 år gamla och äldre (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Vårdpersonal är personer som arbetar på sjukhus eller andra vårdinrättningar och utför vård av patienter (SFS 2010:659). 4

8 METOD Design Studien har genomförts som en litteraturstudie. Urval av litteratur Litteraturen har sökts i databaserna CINAHL, Scopus, PubMed och Medline. Sökorden som använts är aged, care home, communication, elderly, experience/s, family, interaction, longterm care, long-term-care facility/ies, loved one, nursing, nursing home/s, nursing staff, relationship, relative/s, staff, spouses och Sweden. Sökorden har kombinerats på olika vis i sökningarna. De booleska operatorer som använts är AND och OR. Sökningarna redovisas i bilaga I. När sökningarna har genomförts har samma artiklar funnits i olika databaser med olika sökord. I bilaga I, där sökningarna redovisas i form av en tabell, har dessa artiklar endast redovisats från en databas. Enbart originalartiklar och kvalitativa artiklar samt artiklar med mixad metod, där den kvalitativa delen är den huvudsakliga, har studerats. Artiklarna som inkluderades i studien var skrivna i Sverige, Norge, Kanada, Australien och USA. Detta för att resultatet ska kunna användas av sjuksköterskor och andra vårdgivare i Sverige då de inkluderade länderna i studien har liknande förutsättningar (Polit & Beck, 2012). Inklusionskriterierna var att artikeln skulle vara skriven mellan åren 2000 och 2013 samt finnas tillgänglig i fulltext. Artiklarna skulle hålla en god kvalitét, varför minst 16 poäng efter granskning krävdes för att de skulle bli inkluderade. De artiklar som blev inkluderade i studien var tillgängliga på internet och var avgiftsfria. Exklusionskriterier var att artikeln var skriven på annat språk än svenska eller engelska, om det inte var en originalartikel samt artiklar som var rent kvantitativa. Artiklar som var från Sydamerika, Asien, Afrika eller Syd- /Östeuropa blev exkluderade då dessa länder har andra kulturella förutsättningar än Sverige. Värdering av artiklarnas kvalitet För granskning av artiklarna har Checklista för kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2003) se bilaga II, använts med författarnas egna poängsystem, där högsta poäng var 23. För att artikeln skulle bli inkluderad i studien krävdes att den fick minst 16 poäng, 70 procent av totalpoängen. Ett eget poängsystem skapades då det inte fanns givna poäng i checklistan. De 5

9 punkter som enligt Polit och Beck (2012) anses viktiga i en litteraturstudie har i utformingen av författarnas egna poängsystem fått poäng. För att bedöma en kvalitativ studies kvalitét är det av vikt att metoden för studien är motiverad utifrån syfte och frågeställning. Vidare är det viktigt att resultatet framgår tydligt utan egna åsikter och fördomar, att det finns en röd tråd genom hela studien samt att trovärdigheten är tydligt beskriven (Forsberg & Wengström, 2003). Detta har tagits hänsyn till då poängsystemet utvecklades. Tillvägagångssätt Först gjordes en sökning av litteratur i olika vårdvetenskapliga databaser. Då 15 artiklar hade hittats lästes dessa. Eftersom vissa artiklar ej uppfyllde kriterierna för att bli inkluderade i studien gjordes nya sökningar. Litteraturen har blivit läst, granskad och poängsatt av båda författarna, oberoende av varandra. Granskningarna jämfördes sedan och ett slutgiltigt resultat diskuterades fram (Forsberg & Wengström, 2003). Analys Vid analysen av artiklarna lästes först abstract efter att sökningen var gjord. Därefter lästes de artiklar som ansågs relevanta för studien. De artiklar som ej kunde relateras till studiens syfte exkluderades. Poängsättningen av artiklarnas kvalitet gjordes efter noggrann genomgång av litteraturen. Antal poäng som artiklarna fått finns redovisat i bilaga III. Artiklar som inte uppfyllde kvalitetskravet, på 70 procent av totalpoängen, inkluderades inte i studiens resultat. Litteraturen granskades och gemensamma beståndsdelar hittades i artiklarna vilka delades in i olika kategorier, detta för att kunna beskriva området utifrån frågeställningen på ett trovärdigt sätt (Polit & Beck, 2012). Genomgången av litteraturen har i huvudsak koncentrerats på resultatet. Artiklarna är redovisade i en tabell där titel, författare/land/utgivningsår, syfte, design/metod, deltagare, resultat och kvalitetsgrad presenteras. Se bilaga III. En tabell där en sammanfattning av varje studie presenteras ger en överskådlig bild av studien. Tabellen kan sedan användas för att hitta likheter och olikheter mellan flera olika studier (Friberg, 2012). Forskningsetiska aspekter Resultatet från studien kommer att finnas tillgänglig för allmänheten. Avsikten är att de vetenskapliga studier som ska ligga till grund för denna litteraturstudie ska var godkända av etiska kommittéer. Informationen från artiklarna i studien kommer varken att ändras eller plagieras (Birkler, 2005). Författarna har som avsikt att deras egna åsikter inte skall påverka studien eller dess resultat. 6

10 RESULTAT Studien har baserats på resultat från 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var skrivna i Sverige, Norge, Kanada, Australien eller USA. När litteraturen i studien har bearbetats har olika faktorer som påverkar upplevelsen av kommunikation och bemötande funnits. Dessa faktorer är delaktighet, dialog, relation och social kompetens, information och intresse och engagemang. Resultatet presenteras även som tabell i bilaga III. Faktorer som påverkar kommunikation och bemötande Delaktighet Flertalet studier påvisar att för att få närstående involverade i vården av den äldre var det viktigt att vårdpersonalen lyssnade på de närståendes åsikter (Lundh, Sandberg & Nolan, 2000; Westin, Öhrn & Danielson, 2009). Vidare visar Hertzberg och Ekman (2000) att när personalen bjöd in de närstående att delta i delar av vården blev detta uppskattat. En studie visar att de närstående kunde ställa frågor till vårdpersonalen oavsett situation (Westin et al., 2009). Det upplevdes dock enligt vissa studier att de närståendes frågor och förslag blev ignorerade (Hertzberg & Ekman, 2000; Hertzberg, Ekman & Axelsson, 2001). Westin et al. (2009) visade att de närstående ibland kände sig ignorerade i vårdsituationen. Vidare upplevdes det som negativt av de närstående att inte bli sedd av vårdpersonal när de hälsade på sina äldre (a.a.). När de närstående hälsade på den äldre på SÄBO var det, enligt Hertzberg och Ekman (2000), uppskattat om personalen kom förbi och pratade en stund istället för att bara säga Hej i korridoren. Majerovitz, Mollot och Rudder (2009) visar att personalen i vissa fall fick de närstående att känna sig skyldiga för placeringen av den äldre på boendet. Det förekom även klagomål om att de närstående var för mycket eller för lite involverade i vården (a.a.). Personalen upplevdes ibland ha inställningen att de närstående hade fel i frågor rörande den äldre, enligt Bern-Klug och Forbs-Thompson (2008). En studie visar att det även upplevdes av närstående att de blev motarbetade då de ville vara en del av vården och deras erfarenhet av den äldre inte blev uppskattad (Lundh et al., 2000). I vissa fall blev de till och med generade och förminskade av vårdpersonalen när de ställde frågor. Personalens attityd kunde då uppfattas som nedvärderande (Hertzberg & Ekman, 2000). Det påvisas, av Gladstone, Dupuis och Wexler (2007), att de närstående undvek vidare kontakt med vårdpersonalen då de vid tidigare tillfällen inte fått den respons de önskat. 7

11 Dialog När kommunikation skulle ske berodde, enligt Hertzberg et al. (2001), på den närstående då den upplevde att vårdpersonalen inte tog initiativ till dialog. Enligt ett flertal studier önskades det av närstående att kunna prata med vårdpersonalen under lugna förhållanden (Gladstone et al., 2007; Hertzberg et al., 2001). Gladstone et al. (2007) visar vidare att när vårdpersonalen upplevdes som stressade och upptagna ville inte de närstående störa dem. Det upplevdes även av de närstående att de behövde vara påstridiga för att tillfredsställa sina behov i vården av den äldre (a.a.). För att få ett bra samarbete var det, enligt Bauer och Nay (2011), viktigt med en öppen kommunikation där allas behov blev tillfredsställda och vården av den äldre sattes i fokus. Enligt en annan studie upplevdes det dock som att det ibland var acceptabelt att kommunikationen blev lidande för att vården skulle hålla bra kvalitét (Gladstone et al., 2007). Bristande kommunikation mellan närstående och personal ledde till sämre vård av den äldre (Majerovitz et al., 2009). Enligt Westin et al (2009) var det även viktigt att de närstående kände att de hade någon ur personalgruppen att prata med om den äldre. Då tid för samtal fanns gav vårdpersonal den tiden till de närstående (a.a.). Vissa närstående uppskattade att bli kontaktade över telefon, medan andra tyckte att det var ett stressande moment (Hertzberg & Ekman, 2000). Ett antal studier visar att kommunikationen mellan närstående och vårdpersonal ibland upplevdes som problematisk och bristfällig vilket gjorde de närstående frustrerade (Kaarbø, 2010; Reuss, Dupuis & Whitfield, 2005). Flertalet studier visade även att bristande kommunikation ledde till konflikter mellan parterna (Majerovitz et al., 2009; Ward-Griffin, Bol, Hay & Dashnay, 2003). Relation och social kompetens I början av relationen med vårdpersonal upplevdes det, enligt två studier, som viktigt att känna sig välkommen till boendet och det speglades i den fortsatta relationen mellan parterna (Bauer & Nay, 2011; Westin et al., 2009). Kaarbø (2010) och Westin et al. (2009) visar att de närstående upplevde att de blev respekterade av vårdpersonalen när de hälsade på sina äldre på SÄBO, vilket ledde till en känsla av säkerhet. Respekt var enligt Andersson, Petterson och Sidenvall (2007) en viktig byggsten för de närstående i relationen till vårdpersonalen. 8

12 Två studier påvisar att vårdpersonalen blev defensiv då närstående kom med negativ feedback (Hertzberg & Ekman, 2000; Majerovitz et al., 2009). Kritik var dock något som de närstående inte gärna ville ge då de trodde att det kunde påverka vården av den äldre, enligt Bern-Klug och Forbs-Thompson (2008) och Hertzberg och Ekman (2000). Vidare belyser Majerovitz et al. (2009) vikten av att bemanningen på boendet var tillräcklig för att främja kommunikation. Uppsägningar och nyrekryteringar av personal resulterar enligt vissa studier i svårigheter att skapa en bra relation och god kommunikation. Ibland bidrog detta till att de närstående inte orkade starta upp en relation med den ständigt nya personalen (Gladstone et al., 2007; Hertzberg & Ekman, 2000). Gladstone et al. (2007) visar att kompetens i samspelet med andra upplevdes som en viktig egenskap av de närstående, vilket ledde till bättre kommunikation och relation mellan parterna. Det var enligt flera studier vanligt förekommande att de närstående hade svårt att lita på och var missnöjda med personalen på SÄBO (Hertzberg & Ekman, 2000; Ward-Griffin et al., 2003). Två studier visar att de närstående ville upprätthålla en god relation med vårdpersonalen (Sandberg, Lundh & Nolan, 2001; Westin et al., 2009). Var av en studie (Sandberg et al., 2001) visar att det upplevdes som svårt på grund av bristande dialog mellan parterna. I andra sammanhang där personalen var tillgänglig för diskussion ansågs relationen vara god (a.a.). De närstående såg själva att de hade en del av ansvaret för relationen med vårdpersonalen på boendet enligt Hertzberg et al. (2001). Närstående tyckte att deras relation med vårdpersonal var av stor betydelse i vården av den äldre (Ward-Griffin et al., 2003). Enligt en studie av Gladstone et al. (2007) upplevdes en god relation till vårdpersonlen utan att bli för vänskaplig. Några studier visar dock att de närstående och vårdpersonalen blev vänner, även efter avslutad vård av den äldre (Majerovitz et al., 2009; Sandberg et al., 2001). Westin et al. (2009) visar att de närstående var avslappnade då de besökte SÄBO och de kände sig trygga när de träffat vårdpersonalen ett flertal gånger. Information Flertalet studier visar att informationen ofta var bristfällig (Kaarbø, 2010; Majerovitz et al., 2009; Reuss et al., 2005; Thompson, Menec, Chochinov & McClement, 2008). När tillräcklig information gavs upplevdes vården som god enligt en studie av Thompson et al. (2008). 9

13 Enligt en studie hade de närstående förtroende för vårdpersonalens kunskap om vård men ville fortfarande bli involverade i beslut rörande sina äldre. Samma studie visar att när vårdpersonalen gav information till de närstående blev relationen mellan parterna bättre och det uppskattades att få mer fakta än vad som efterfrågades (Gladstone et al., 2007). Hertzberg och Ekman (2000) visar att konflikter kunde undvikas genom att tydlig information gavs till de närstående innan besluts togs. Studier visar att kontinuerlig information om den äldres vardag önskades av de närstående, utan att de själva behövde kontakta boendet (Bauer & Nay, 2011; Hertzberg et al., 2001). Westin et al. (2009) visar i sin studie att de närstående ansåg att de i mötet med vårdpersonal kunde få värdefull information om den äldre och även upplysningar som de äldre inte gav dem. Dock visar en annan studie att det var svårt att få den information som önskades (Hertzberg & Ekman, 2000). Det krävdes att de närstående var involverade i den äldres vardag för att få den inblick som de önskade enligt en studie av Hertzberg et al. (2001). Vissa närstående ansåg dock att det var vårdpersonalens ansvar att ge upplysningar om den äldre (Kaarbø, 2010). Intresse och engagemang Hertzberg och Ekman (2000) visar i sin studie att tålamod hos vårdpersonalen var en egenskap som uppskattades. I en relation där vårdpersonalen visade intresse och visste vilka de närstående var upplevde de sig bekväma med att kontakta personalen, vilket Gladstone et al. (2007) visar i sin studie. De närstående kände sig alltid välkomna att delta i aktiviteter tillsammans med de äldre och vårdpersonal (Westin et al., 2009). Resultatet från en studie visar att vårdpersonal med utländskbakgrund upplevdes som varma och mjuka i relationen med de närstående och deras äldre men överlag ansågs all personal som trevliga (Hertzberg et al., 2001). När vårdpersonalen bekräftade att de närstående gjorde rätt val för den äldre upplevdes tacksamhet enligt Majerovitz et al. (2009). Vidare upplevdes det, enligt flera studier, som positivt om de närstående visades uppskattning för sina insatser gentemot den äldre (Häggström & Kihlgren, 2007; Westin et al., 2009). Bern-Klug och Forbs-Thompson (2008) beskriver att tacksamhet visades av de närstående då god vård gavs till deras äldre och då bildades även tillit i relationen till vårdpersonalen. Resultatet från samma studie (a.a.) visar att om vårdpersonalen lyssnade till den äldres livshistoria sågs det som positivt. En annan studie 10

14 visar att när vårdpersonalen även visade intresse för den äldres historia var det något som uppskattades av närstående då detta visade på engagemang från personalen. När personalen på SÄBO hade en bra gemenskap med sina arbetskollegor visade de mindre intresse för de närstående (Hertzberg & Ekman, 2000). För att upplevelsen av vården skulle bli god var kompetens hos vårdpersonalen viktig enligt en studie gjord av Häggström & Kihlgren (2007). Studier visade på att närståendes förtroende för vårdpersonalen ökade när personalen visade att de hade kunskap och kompetens att utföra god vård för den äldre (Bauer & Nay, 2011). När vårdpersonalen inte såg förändringar i hälsotillståndet hos den äldre sågs detta som bristande kompetens (Thompson et al., 2008). Bauer och Nay (2011) beskriver att yrkeskompetens kunde förbättra närståendes tillit till vårdpersonalen. Två studier visar att det fanns ett samband mellan bristfällig vård och bristande kompetens hos vårdpersonalen (Hertzberg et al., 2001; Reuss et al., 2005). DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat I den här studien framkom det att närstående ofta upplevde brister i kommunikation och information från vårdpersonal på särskilt boende (Gladstone et al., 2007; Kaarbø, 2010; Majerovitz et al., 2009; Reuss et al., 2005; Thompson et al., 2008; Ward-Griffin et al., 2003). God kommunikation och kontinuerlig information var viktiga delar för att skapa en god relation mellan vårdpersonal och närstående (Bauer & Nay, 2011; Gladstone et al., 2007; Hertzberg & Ekman, 2000; Sandberg et al., 2001; Westin et al., 2009). Denna relation var betydelsefull för båda parter då den bidrog till att vården av en äldre främjades (Gladstone et al., 2007; Sandberg et al., 2001; Ward-Griffin et al., 2003; Westin et al., 2009). Det har under denna studie framkommit att närståendes upplevelser av bemötande och kommunikation är både positiva och negativa. Närstående upplevde vården som god om vårdpersonalen hade tillräcklig kompetens för sitt arbete (Bauer & Nay, 2011; Hertzberg et al., 2001; Häggström & Kihlgren, 2007; Reuss et al., 2005). Denna studie visar att delaktighet, dialog, relation och social kompetens, information samt intresse och engagemang är av betydelse för den närståendes upplevelse av kommunikationen 11

15 och bemötandet från vårdpersonalen. För en god upplevelse så behöver samtliga områden interagera med varandra. Resultatdiskussion Närstående ansåg att kommunikation mellan dem och vårdpersonal var viktig för att vården av den äldre skulle bli god (Bauer & Nay, 2011). Weman och Fagerberg (2006) visar på att även sjuksköterskor anser detta. Det är då anmärkningsvärt att det i denna studie har framkommit att kommunikation mellan parterna ofta är bristfällig. En av anledningarna till bristerna i kommunikationen var att de närstående inte ville störa vårdpersonalen då de verkade stressade och upptagna (Gladstone et al., 2007). Det upplevdes även att personalen inte tog initiativ till samtal (Hertzberg et al., 2001). En annan anledning var att sjuksköterskor hade begränsade resurser och tid, de kunde därför inte prioritera de närstående (Weman & Fagerberg, 2006). Närstående anser att tid behövs för att kunna upprätthålla en god kommunikation (Häggström et al., 2007). Eftersom att vårdpersonalen har brist på tid anses det kunna vara en stor del i varför kommunikationen mellan parterna är bristfällig. Vidare anses att patientsäkerheten kan bli lidande på grund av bristfällig kommunikation då viktig information om den äldre kan utebli, vilket kan försämra vården av denne. Ett ökat antal personal på SÄBO skulle därför kunna bidra till att mer tid finns för de närstående och att vården för den äldre förbättras. Jo et al. (2007) har visat att kommunikation även var en viktig del i relationen mellan vårdpersonal och närstående i andra vårdformer utöver SÄBO. De närstående ville få information från vårdpersonalen kontinuerligt men tillfällen då information gavs upplevdes ofta som för få (Bauer & Nay, 2011; Hertzberg et al., 2001; Kaarbø, 2010; Majerovitz et al., 2009; Menec et al., 2008; Reuss et al., 2005; Thompson et al., 2008; Westin et al., 2009). Även sjuksköterskor upplevde att de fick bristfällig information både från annan personal och från de närstående(weman & Fagerberg, 2006). Då inte all information ges till alla parter kan problem och missuppfattningar uppstå vilket kan försvåra vården av den äldre. Även detta kan komma att påverka patientsäkerheten negativt eftersom att information av vikt kan missas. Närstående kan också komma att ifrågasätta personalens kompetens om de inte har all information om de äldre som förväntas. Tidigare studier och resultatet av denna studie visar att det var ett problem om personalen på SÄBO ofta bytte arbetsplats och ny personal behövde rekryteras. Detta gjorde det svårt att skapa en bra relation och en god kommunikation mellan närstående och vårdpersonal 12

16 (Gladstone et al., 2007; Hertzberg & Ekman, 2000; Weman & Fagerberg, 2006). Utbildning i kommunikation som givits till både vårdpersonal och närstående har visat sig ha god effekt (Robinson et al., 2007). Det är viktigt att boendena värnar om sin personal så att de väljer att stannar kvar, vilket leder till ökad trygghet hos närstående och äldre. Då utbildning visat sig vara effektivt för att främja kommunikationen så bidrar den även till att förbättra relationen mellan vårdpersonal och närstående. I Sverige finns idag inget krav på att personal på SÄBO ska ha någon vårdutbildning utan det räcker med en inskolning på avdelningen där man ska vara. År 2008 var det 76 procent av vårdpersonalen på SÄBO som hade fått inskolning (Harrington et al., 2012). Majoriteten av de närstående ansåg att vårdpersonalen hade en låg utbildningsnivå (Häggström et al., 2007). Närstående upplevde vidare att god kompetens hos personalen var en viktig del i uppfattningen av att vården höll god kvalitet (Bauer & Nay, 2011; Hertzberg et al., 2001; Häggström & Kihlgren, 2007; Reuss et al., 2005). Sjuksköterskor upplevde också själva att de i vissa situationer hade bristande kompetens (Weman & Fagerberg, 2006). Detta visar att de närstående anser att utbildning är viktigt för att kompetensen hos vårdpersonalen ska öka. Det skulle i sin tur leda till att kommunikationen och bemötandet blir bättre. Det är då oerhört viktigt att vårdpersonal på SÄBO får tillräckligt med fortbildning för att öka sin kompetens. Därmed skulle vården av den äldre främjas. Information var även det en viktig faktor för att de närstående skulle uppleva vården av den äldre som god (Thompson et al., 2008). Eftersom att flera studier visade att information från vårdpersonal var bristfällig kan slutsatsen dras att de närstående även upplevde att vården var bristfällig. Detta visar hur viktig informationen är för de närstående ska kunna lita på att deras äldre får god vård. Information och yrkeskompetens hos personalen har båda visat sig vara faktorer som påverkar hur kvaliteten av vården uppfattas (Bauer & Nay, 2011; Hertzberg et al., 2001; Häggström & Kihlgren, 2007; Reuss et al., 2005; Thompson et al., 2008). Tanken väcks då om man kan ge väsentlig information om man inte har kompetens i sitt yrke. Utan yrkeskompetens kanske det är svårt att själv förstå vad som är viktig information och hur man ska kunna förmedla denna till närstående. Vi anser att de närstående är en viktig del i den äldres vardag för att de ska få sitt sociala behov tillfredställt. Detta stärks av Curry, Walker, Hogstel och Walker (2007), Hertzberg et al. (2003) och Jo et al. (2007). De närstående uppskattade när de visades tacksamhet för sina 13

17 insatser (Häggström & Kihlgren, 2007; Westin et al., 2009). Det uppskattades även om vårdpersonalen visade intresse för de närstående (Gladstone et al., 2007). Det anses att det är viktigt att uppskatting visas av de äldre och vårdpersonal till de närstående för att få dem fortsatt involverade i den äldres liv. Närståendes delaktighet i vården av den äldre påverkades av vårdpersonalen (Häggström et al., 2007). Delaktigheten var även det som påverkade vilken insyn de närstående fick i den äldres vardag (Hertzberg et al., 2001). Vårdpersonal tillät dock inte närstående att få den insyn de ville ha i alla situationer och det upplevdes ibland som att de blev motarbetade av vårdpersonalen (Lundh et al., 2000). När närstående försökte ge personalen kunskap om den äldre så kunde detta uppfattas som att de närstående la sig i, vilket vårdpersonalen såg som irriterande (Sandberg, Nolan & Lundh, 2002). Vi anser att vårdpersonalen inte utnyttjade den resurs som de närstående var. Detta gjorde att personalen utelämnade viktig kunskap om den äldre, vilket stöds av Bern-Klug och Forbs-Thompson (2008). Denna kunskap kunde ha hjälpt personalen i vården av den äldre. Att de utelämnade den anses då ha försvårat arbetet för dem själva. Det försämrade även relationen mellan vårdpersonalen och de närstående då de närstående upplevde sig förbisedda. Delaktighet var viktigt för de närstående för att relationen mellan dem och de äldre skulle, trots flytt till SÄBO, fortsätta opåverkad. Metoddiskussion Studien valdes att göras som en litteraturstudie då denna metod är användbar för att sammanställa litteratur kring en specifik forskningsfråga. Om möjligheten fanns skulle en kvalitativ metod ha använts för studien då den skulle passa frågeställningen och bidra till en holistisk syn (Polit & Beck, 2012). Databaserna som sökningarna gjordes i anses relevanta för omvårdnadsfrågor (Polit & Beck, 2012). Anledningen till att ett flertal databaser användes för sökningarna var för att få ett så brett urval som möjligt och höja kvalitén på litteraturen som blev utvald. Både vedertagna MeSH-termer och fritextord användes i sökningarna, även detta för att bredda urvalet. Sökorden i studien valdes efter att provsökningar skett. Fler sökord hade kunnat använts för att bredda urvalet av litteraturen. Dock anses att de valda sökorden var de mest relevanta för studien. Sökordet Sweden användes för att studier från Sverige var det som eftersöktes för att resultatet från studien ska kunna användas i landet. Då detta sökord inte gav tillfredsställande träffar användes det inte i senare sökningar. 14

18 Anledningen till varför det valdes att exkluderas vissa världsdelar var för att studieresultatet skulle kunna användas på SÄBO i Sverige. Artiklar som inkluderades i studien skulle vara från 2000-talet för att få så aktuell data som möjligt. Från början tänktes en tioårsperiod användas i sökningarna men då detta resulterade i för få användbara artiklar utökades årtalen med ett år i taget tills tillräcklig litteraturgrund hittats. Om tid funnits hade artiklar som inte fanns tillgängliga på internet i fulltext, men som kunde beställas, granskats för att eventuellt inkluderas i studien. Detta kunde ha gett ett bredare underlag till studien. Om fler artiklar hade funnits så kunde kvalitetsnivån på inkluderade artiklar kunnat öka. Då tidigare forskning inte berört ämnet i stor utsträckning blir grunden för studien tunn. Detta kan komma att påverka trovärdigheten av studien. Dock har nästan samtliga artiklar i studien kommit fram till samma eller liknande resultat vilket ökar trovärdigheten av studien. Slutsats Delaktighet, dialog, relation och social kompetens, information samt intresse och engagemang har visat sig vara de viktigaste delarna i kommunikation och bemötande. Brister inom dessa områden kan motverkas genom att vårdpersonalen som arbetar på särskilt boende får fortbildning, stöd och handledning. Personalrekrytering kan också bidra till att kommunikationen och bemötandet förbättras. Detta skulle kunna vara en del av ett förbättringsarbete, som förhoppningsvis skulle kunna bidra till bättre upplevelser för de närstående. Förslag till vidare forskning Fler studier bör göras på området då det idag inte är ett välstuderat område. Kvalitativa intervjustudier är en passande metod för denna typ av forskningsfrågor. Syftet med kommande studier kan vara att närmare belysa de närståendes upplevelser av bemötande och kommunikation med vårdpersonal. Även studier med syfte att beskriva vad vårdpersonal kan göra för att främja bemötande av närstående kan vara av intresse. Resultaten av dessa studier kan användas för att främja relationen mellan närstående och vårdpersonal. 15

19 REFERENSER Andersson, I., Pettersson, E. & Sidenvall, B. (2007) Daily life after moving into a care home experiences of older people, relatives and contact persons. Journal of Clinical Nursing,16(9), doi: /j x Appel Esbensen, B. & Thomé, B (2009) Being next of kin to an elderly person with cancer. Scandinavian Journal of Caring science, 24, doi: /j x Bauer, M. & Nay, R. (2011) Improving family-staff relationships in assisted living facilities: the views of family. Journal of Advanced Nursing, 67(6), doi: /j x Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2009) Familj och sociala relationer. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (67-87) Lund: Studentlitteratur Berglund, A-L. (2007) Satisfaction with caring and living conditions in nursing homes: Views of elderly persons, next of kin and staff members. International Journal of Nursing Practice, 13, doi: /j X x Bern-Klug, M. & Forbes-Thompson, S. (2008) Family members responsibilities to nursing home residents: She is the only mother I got. Journal of Geronontological Nursing, 34(2), Birkler, J. (2005) Vetenskapsteori: En grundbok. Stockholm: Liber Curry, C. L., Walker, C., Hogstel, O. M. & Walker, B. M. (2007) A study of family councils in nursing homes. Geriatric Nursing 2007; 28(4) s Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O & Fagerberg, I. (2003) Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur 16

20 Eide, H. & Eide, T. (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur Fonad, E., Robins Wahlin, T-B., Heikkilä, K. & Emami, A. (2006) Moving to and Living in a Retirement Home: Focusing on Elderly People s Sense of Safety and Security. Journal of Housing for the Elderly, 20(3), doi: /j081v20n03_04 Forsberg, C. & Wengström, Y.(2003) Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur. Fossum, B. (2007) Modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I Fossum, B. (red.) Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur. Friberg, F (2012) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur Gladstone, J.W., Dupuis, S.L. & Wexler, E. (2007) Ways that families engage with staff in long-term care facilities. Canadian Journal on Aging, 26(4), doi: /cja Harrington, C., Choiniere, J., Goldmann, M., Jacobsen, F. F., Lloyd, L., MvGregor, M., Stamatopoulos, V. & Szebehely, M. (2012) Nursing home staffing standards and staffing levels in six countries. Journal of Nursing Scholarship, 44 (1), doi: /j x Hertzberg, A. & Ekman, S-L. (2000) We, not them and us? Views on the relationships and interactions between staff and relatives of older people permanently living in nursing homes. Journal of Advanced Nursing, 31(3), Hertzberg, A., Ekman, S-L. & Axelsson,K. (2001) Staff activities and behaviour are the source of many feelings: Relatives interactions and relationships with staff in nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 10,

21 Hertzberg, A., Ekman, S-L. & Axelsson, K. (2003) Relatives are a resource, but : Registered nurses views and experiences of relatives of residents in nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 12, Häggström, E. & Kihlgren, A. (2007) Experiences of caregivers and relatives in public nursing homes. Nursing Ethics, 14(5), doi: / Häggström, E., Kihlgren, A., Kihlgren, M. & Sörlie, V. (2007) Relatives struggle for an improved and more just care for older people in community care. Journal of Clinical Nursing, 16, doi: /j x Jo, S., Brazil, K., Lohfeld, L. & Willison, K (2007) Caregiving at the end of life: perspectives from spousal caregivers and care recipients. Palliative and Supportive Care,5, doi: /S Kaarbø, E. (2010) End-of-life care in two Norwegian nursing homes: family perceptions. Journal of Clinical Nursing, 20, doi: /j x Lundh, U., Sandberg, J. & Nolan, M. (2000) I don t have any other choice : Spouses experiences of placing a partner in a care home for older people in Sweden. Journal of Advanced Nursing, 32(5), Majerovitz, S.D., Mollott, R.J. & Rudder, C. (2009). We re on the same side: Improving communication between nursing home and family. Health Communication, 24, doi: / Pearson, A., Nay, R. & Taylor, B. (2004) Relatives experience of nursing home admissions: preliminary study. Australasian Journal on Ageing, 23(2), Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (94-125) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 18

22 Reuss, G.F., Dupuis, S.L. & Whitfield, K. (2005). Understanding the experience of moving a loved one to a long-term care facility. Journal of Gerontological Social Work, 46(1), doi: /J083v46n01_03 Robinson, J., Curry, L., Gruman, C., Porter, M., Henderson, C. R. & Pillemer, K. (2007) Partners in caregiving in a special care environment: Cooperative communication between staff and families on dementia units. The Gerontologist, 47(4), Sandberg, J., Lundh, U. & Nolan, M.R. (2001) Placing a spouse in a care home: The importance of keeping. Journal of Clinical Nursing, 10, Sandberg, J., Nolan, M.R. & Lundh, U. (2002) Entering a new world : Empathic awareness as the key to positive family/staff relationships in care homes. International Journal of Nursing Studies, 39, SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 17 januari 2013 från Riksdagen. SFS 2001:453 Socialtjänstlag Hämtad 17 januari 2013 från Riksdagen. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag _sfs / SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Hämtad 19 mars 2013 från Riksdagen. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs / Socialstyrelsen (u.å). Tillstånd särskilt boende och bostad med särskild service. Hämtad 16 januari 2013, från Socialstyrelsen, Socialstyrelsen (2012). Äldre vård och omsorg den 1 april 2012: Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 10 april 2013, från Socialstyrelsen, 19

23 Svensk Sjuksköterskeförening (2004). Närståendes behov. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Från st%c3%a5endes%20behov.pdf Thompson, G.N., Menec, V.H., Chochinov, H.M. & McClement, S.E.(2008). Family satisfaction with care of a dying loved one in nursing homes: What makes the difference? Journal of Gerontological Nursing, 34(12), Ward-Griffin, C., Bol, N., Hay, K. & Dashnay, I. (2003). Relationships between families and registered nurses in long-term-care facilities: A critical analysis. Canadian Journal of Nursing Research, 35(4), Weman, K. & Fagerberg, I. (2006) Registered nurses working toghether with family members of older people. Journal of Clinical Nursing,15, Weman, K., Kihlgren, N. & Fagerberg, I. (2004) Older people living in nursing homes or other community care facilities: registered nurses views of their working situation and cooperation with family members. Journal of Clinical Nursing, 13, Westin, L., Öhrn, I. & Danielson, E. (2009) Visiting a nursing home: Relatives experiences of encounters with nurses. Nursing Inquiry,16(4), Whitaker, A. (2008) Fokus på anhöriga: Anhörigskap och anhörigstöd i särskilt boende. (Socialstyrelsen nr 7) 20

24 BILAGOR Bilaga I Sökningar av utvalda artiklar till studien Databas Sökord Träffar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar Cinahl Nursing home, relatives, experience Cinahl Loved one, nursing homes, staff PubMed Communication, nursing home, staff, family, Sweden, experiences PubMed Communication, staff, family, long-term-care facilities Scopus Elderly, nursing home, relative Scopus Nursing, relatives, experiences Scopus Communication, staff, family, nursing home Scopus Interaction, relatives, nursing staff, aged Scopus Nursing home, relationship, relative Scopus Nursing homes, relatives, experiences, staff Scopus Sweden, nursing, care homes Scopus Family-staff, long-term care Scopus Long-term-care facility, loved one, experience Scopus Nursing home, Sweden, spouses Medline Elderly, nursing home, staff, relatives

25 Bilaga II Checklista för kvalitativa artiklar (C. Forsberg & Y. Wengström, 2003) A. Syftet med studien? Vilken kvalitativ metod har använts? Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningarna? Ja 1p Nej B. Undersökningsgrupp Är urvalkriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja 1p Nej Var genomfördes undersökningen? Urval Finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades (1p)? Vilken urvalsmetod användes? Strategiskt urval Snöbollsurval Teoretiskt urval Ej angivet Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund) Är undersökningsgruppen lämplig?

26 Ja 1p Nej C. Metod för datainsamling Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamlingen)? Ja 1p Nej Beskriv: Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.) (1p)? Beskriv: Ange datainsamlingsmetod: Ostrukturerade intervjuer Halvstrukturerade intervjuer Fokusgrupper Observationer Video-/bandinspelning Skrivna texter eller teckningar Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? Ja 1p Nej D. Dataanalys Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? Ange om: Teman är utvecklade som begrepp (1p)

27 Det finns episodiskt presenterade citat (1p) De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna (1p) Svaren är kodade(1p) Resultatbeskrivning: Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Ja 1p Nej Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja 1p Nej Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja 1p Nej Finns stabilitet och överenskommelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja 1p Nej Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja 1p Nej Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)? Ja 1p Nej E. Utvärdering Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?