SKRÄCK Arbete i svenska år 8 v.41-51

Transkript

1 SKRÄCK Arbete i svenska år 8 v Nu är det äntligen dags: skräcktemat i svenska!!! Under följande veckor skall ni få chansen att lära er en hel del om skräck i litteraturen; när skräckgenren uppkom, vad som kännetecknar en skräcknovell och vad en novell är. Ni kommer att läsa skräcknoveller, men även att skriva en alldeles egen sådan. Ni får med andra ord chansen att visa hur en RIKTIG skräcknovell skall se ut. Arbeten som skall göras: En teoridel om skräckgenren och novellen som litteraturform. Ett litet förhör om detta. När? er i grupp. Redovisningar på bloggarna v. 43. Egen novell. Skrivs under lektionerna v Grupparbete där ni arbetar med en av era noveller v I detta häfte finns ett schema över vad som händer under dessa veckor. SPARA DETTA!!! Då behöver du inte undra vad du skall göra eller när arbeten skall lämnas in. Mycket nöje (och många rysningar)

2 Varje grupp skall tillsammans göra två novellanalyser. Ni sitter i grupperna och läser och diskuterar novellerna tillsammans. Anslag. Hur kommer läsaren in i handlingen? Hur beskrivs miljön? Vilka är huvudpersonerna? Vad är huvudkonflikten? Vilket är det stora problemet i berättelsen? Vad är det som är mystiskt? Hur trappas konflikten upp? Finns det en vändpunkt i berättelsen? Beskriv den. Avtoning. Hur slutar novellen? Är konflikten löst? Egna tankar och tolkningar kring novellen. Resultatet av era diskussioner skriver ni i era bloggar under v. 43. Grupper () Oliver, Gustav, Tilda, Adam (Jurtjyrkogården, Likkistan) Alexander, Agnes, Ulrika, Kamilla (Kyrkdjävulen, Fakta i fallet Valdemar) Erik, Martin, Adonis (Huset vid avgrunden, Mörkret faller) Jonathan, Filip, Sigrid, Anton (Råttor på kyrkogården, Häxhuset) Robin, Jessica, Elin, Sandra (Dödsgudinnans sång, Blodsfesten) Linnéa, Matilda, Elsa (Dracula, Svanen) Skräckantologin: Kyrkdjävulen, Jurtjyrkogården, Huset vid avgrunden, Mörkret faller, Råttor på kyrkogården, Dödsgudinnans sång, Cthulu 2, Nattens furste, Dracula, Svanen Bra Berättelser II: Likkistan, Häxhuset Arena I: Svanen, Blodsfesten Ess i svenska/klassiker: Fakta i fallet Valdemar

3 Preliminärt schema över skräcktemat i svenska år 8 Tisdag Torsdag Fredag Introduktion 42 Åsa pratar böcker Litteraturteori Jag är ej här 43 Jag ej här Litteraturteori erna klara 44 HÖSTLOV HÖSTLOV HÖSTLOV 45 Skrivuppgift Jag ej här? Skrivuppgift Jag ej här? 46 Skrivuppgift Skrivuppgift 47 Skrivuppgift Inlämning skrivuppgift 48 Gruppuppgift Gruppuppgift 49 Gruppuppgift Redovisning Redovisning 50 Redovisning Film Film 51 Film Film Julavslutning

4 Att skriva en skräcknovell Ur stycket Syfte i kursplanen i svenska Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annan estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Eleverna ska även stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Du ska skriva en skräcknovell. Tänk på vilken stil du ska ha! E Nationella betygskriterier - skriva slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. C slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. A slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Show, don t tell! Hur är en novell uppbyggd?

5 Kombinera text, ljud och bild Kamratrespons. Att bli uppmärksam på hur du själv och andra skriver. Bearbeta din text. E delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. C delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. A delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.