Målgrupper i fokus för samverkan

Transkript

1 Målgrupper i fokus för samverkan Bedömningar av kostnadsutveckling och potentialer presentation av slutrapport Ledningskraft Skåne, Lund 1 mars 2016 Dag Norén dag.noren@implement.se

2 Syfte och målsättningar Att ge parterna inom förslaget till ett nytt samverkansavtal en översikt och fördjupad inblick i vad som kan uppnås i de nya samordnade arbetssätt, till grupper med stora behov, som är möjliga att utveckla genom avtalet: 1) Hur kan resursanvändningen komma att påverkas för huvudmännens olika verksamheter? 2) Vilka kvalitetsaspekter är möjliga att påverka och uppnå? Studien ska också belysa troliga konsekvenser av att arbeta som idag med ordinära arbetsmodeller givet omvärldsutvecklingen 2

3 Ett annat angreppssätt potentialerna i nya arbetssätt För att bedöma resursanvändning och kvalitetsaspekter utifrån vad samordningen kan innebära....används ett angreppssätt där målgrupper och arbetsmodeller är i fokus Bland annat genom.. - Omvärldsanalys; vad påverkar målgrupperna? - Patient/Brukarkartläggningar - Simuleringar av resultat från samordnade arbetssätt - Jämförelser med resultat från framgångsrik samordning kring målgrupperna 3

4 Osäkerhetsfaktorer inom studien Bedömningar om resursanvändning och kvalitetsaspekter vilar på antaganden och extrapoleringar utifrån främst lösningar och effekter i andra sammanhang Den särskilda beräkningen av insatskostnader är utförd för en bred målgrupp av mest sjuka med ett begränsat urval av 20 individer 4

5 Fokus på rätt vårdlogik - En nyckel till HUR? Vårdlogik Akut Dominerande vårdlogiker för hälso- och sjukvården Den nya nära närvården Vårdlogik Kontinuitet Vårdlogik Tillgänglighet Viktigaste vårdlogik för kroniskt sjuka = 80-85% av de samlade sjukvårdskostnaderna..eller för de 3-5% av 65 år och äldre = 50% av de samlade resurserna 5

6 Om vi fortsätter som vanligt.. Förutsättningar idag: Individerna i de tre målgrupperna bedöms uppta cirka 80-85% av de samlade sjukvårdskostnaderna De multisjuka äldre, cirka 3-5% av befolkningen 65+, använder cirka 50% av de samlade sjukvårdskostnaderna De äldre 65+ i Sverige har vård och omsorgsinsatser för nära 210 miljarder SEK varav äldreomsorgen kostar cirka 102 miljarder SEK De svårt sjuka uppbär vanligen en vård- och omsorgskostnad av 1 mkr till 500 tkr per individ och år men med resultat som inte är optimala utifrån kvalitet och resurseffektivitet 6

7 Om vi fortsätter som vanligt.. Kostnadsutveckling på 10 år Vårdanalys: 20-30% beroende på hur funktions- och hälsofrämjande arbete utvecklas (som är beroende av samordning mellan huvudmännen) SKL: 37% då förutom demografi även övrig kostnadsutveckling tas med (teknikutveckling, lönekostnadsutveckling) Kostnadsutvecklingen inom vård och omsorg ökar klart snabbare än tillväxten 7

8 Om vi fortsätter som vanligt.. Förutsättningar idag: Höga kostnader till grupper med stora behov men med otillräcklig kvalitet och resurseffektivitet Gemensam kostnadsutveckling på 10 år för målgruppen är mellan 20 till nära 40 procent Slutsats Det finns ett ömsesidigt beroende mellan huvudmännen att hitta lösningar eftersom minst 80-85% av kostnadsutvecklingen finns inom gemensamma målgrupper stora behov inom alla områden 8

9 Tre målgrupper i fokus med särskilda beräkningar gruppen svårt sjuka Indikatorer; exempel MÅLGRUPPER Fördjupad kostnadsberäkning Nu-läge och Ny-läge Mer än tre inskrivningar i slutenvård under sista 12 mån, minst tre kroniska diagnoser, inskriven i kommunal hemsjukvård Mest sjuka med behov av fast organiserat omhändertagande Teambildningar, integrerad specialist- och primärvård med hemsjukvården som bas, ex.vis Närsjukvårdsteamet, västra Skaraborg Snabbt ökad läkemedelsförskrivning, fler än 2 akutbesök under 3 mån, snabb ökning och förändring av insatser, hjälp i de flesta matsituationer Tidvis sviktande grupper med behov av tätare samverkan och förberedda insatser Planerare/Samordnare och förplanerade samverkanskedjor i beredskap, ex.vis Trygg Hemgång i Ronneby Utmattning, viktminskning, svaghet, långsamhet, låg aktivitetsgrad, fallrisk, trygghetslarm EXEMPEL INDIKATORER Riskgrupper med symptom och funktionsnedsättningar med behov av förebyggande insatser Systemsökning och proaktiva hälsoikoncept, egenvård och screening/ Senior alert, ex.vis Proaktiv Hälsostyrning, Gävleborg EXEMPEL BÄSTA PRAKTIK 9

10 Målgruppernas storlek i Skåne en uppskattning baserat på nyckeltal Cirka personer Målgrupp för tätare samordning mellan huvudmännen Mest sjuka med behov av fast organiserat omhändertagande Cirka personer (inklusive gruppen yngre än 65) Tidvis sviktande grupper med behov av tätare samverkan och förberedda insatser Cirka personer (med möjlig uppräkning upp till 15% för gruppen yngre än 65 år) Riskgrupper med symptom och funktionsnedsättningar med behov av förebyggande insatser Cirka personer (Avser 65 år och äldre) 10

11 Målgruppen Mest sjuka Kostnadsfördelning mellan insatsområden Baserat på urval av 20 patienttypfall Kostnader Skåne för 20 patienter/brukare cirka 11, 2 mkr per år 11

12 Målgruppen Mest sjuka Kostnad och kostnadsfördelning per individ Baserat på urval av 20 patienttypfall 12

13 Patient typisk för Närsjukvårdsteamet kartläggning 12 månadersperiod Diagnoser lungemboli, gastrointestinal blödning, hjärtinsufficiens, dyspné, diabetes, kronisk bronkit, malign tumör, gammal hjärtinfarkt m.m. 13

14 Individkartläggning 12 månadersperiod Kommunala insatser och primärvård Kommunal vård och omsorg Primärvård Hemtjänstinsatser Timmar: 265 SEK: Biståndsbeslut Antal: 11 SEK: Hembesöksbilar Antal besök: 1 SEK: Kommunal hemsjukvård, SSK Ggr: 369 Timmar: 118 SEK: Trygghetslarm* Antal: 387 SEK: VC 1 Antal besök: 36 SEK: Kommunal hemsjukvård, AT Ggr: 7 Timmar: 3 SEK: Korttidsplats Antal dygn: 42 SEK: Patient 7 VC 2 Antal besök: 29 SEK: Kommunal hemsjukvård, SJG Ggr: 7 Timmar: 3 SEK: Provtagning (Privat) Antal besök: 1 SEK: Kommunal hemsjukvård, USK Ggr: Timmar: 173 SEK: Total kostnad hemtjänst och övrig omsorg: SEK Total kostnad primärvård: SEK SSK Sjuksköterska AT Arbetsterapeut SJG Sjukgymnast USK Undersköterska * Inklusive fast kostnad för 11 månader 14

15 Individkartläggning 12 månadersperiod Öppen och sluten specialistvård Öppen specialistvård Sluten specialistvård Kirurgi, hjärtsvikt & klaff Ggr: 1 SEK: Kirurgi, lung- & allergisjukvård Ggr: 1 SEK: Kirurgi, urologi Ggr: 4 SEK: Ögon Ggr: 2 SEK: Internmedicin Ggr: 3 Dygn: 33 SEK: Kirurgi Ggr: 1 Dygn: 1 SEK: Neurologi Ggr: 1 Dygn: 2 SEK: Hematologi Ggr: 1 SEK: Patient 7 Gastro Ggr totalt: 1 SEK: Akutsjukvård Ggr totalt: 3 SEK: Minnesmottagning, neuropsyk Ggr: 4 SEK: Total kostnad öppen specialistvård: SEK Total kostnad sluten vård: SEK 15

16 Effekter av samordnade arbetssätt Fokus på en lösning utifrån ett problem eller uppenbar brist En tydlig och gemensam insikt i patient/brukarsituation och vilken målgruppen är Radikalt förbättrad arbetsmiljö inklusive situationen för patienten/brukaren/närstående Väsentliga förbättringar i patientsäkerheten (ex.vis läkemedelskontroll) Omfattande reduceringar av vårdbehov, ökningen av omsorgs- och hemsjukvårdskostnader bryts och i vissa fall minskar, parallellt uppnås högre kvalitet i tjänsterna 16

17 Simuleringar av 20 skånska patienttypfall utifrån samordnat närvårdssystem bedömningar av möjliga resultat Kostnader för 20 patienter/brukare inom målgruppen Mest sjuka i Skåne med cirka 11, 2 mkr totalt per år i nuläget Antaganden om resultat för ett närvårdsystem för invånare samt effektbedömningar Slutenvårdskostnader Minskar upp till 90% Motsvarar -3,8 mkr Kostnader i öppen specialistvård Primärvårdskostnader Minskar med minst 75% Närsjukvårdsteam och mobil allmänläkarspecialist ersätter helt Motsvarar -1 mkr Motsvarar -800 tkr Omställningskostnader samt kostnader för ny mobilt och teambaserat specialiststöd Hemsjukvårdskostnader Ingen ökning, kostnadsneutralt Korttidsplatser Minskar med 25%, vistelsetid minskar 33% Mer tillgängligt fokus på funktions-/hälsofrämjande Dygnskostnad är kr -enl. standardsjälvkostnad Kostnadsökning att påverka: 73 mkr under tio år (gäller de 5 studiekommunerna med invånare) Omsorgskostnader Ingen ökning, kostnadsneutralt Särskilt boende bör minska Kostnadsökning att påverka: 175 mkr under tio år (gäller de 5 studiekommunerna med invånare) 17

18 De verkliga kostnadsdrivarna Begränsad tillgänglighet till rätt insatskompetens när den behövs Arbetstid som åtgår för att utreda vem som har ansvaret och oklara ledningsstrukturer samt mandatförhållanden Ständiga ställtider och omplaneringar efter att ansvarsbyten sker löpande och ofta med hög frekvens Icke-optimal arbetsorganisering Brist på tid för funktionsuppbyggande och hälsofrämjande insatser till patienter/brukare Arbetssätt som utmärks av att en akutlogik dominerar och begränsar utrymmet för att arbeta med en kontinuitetslogik Begränsad gemensam insikt mellan de inblandade om särskilda förhållanden för vissa målgrupper och hur mer hållbara resultat kan uppstå Svårigheter med informationsutbytet (ex.vis kring läkemedel) Icke-optimal vårdlogik och fokus Brist på utbyte av varandras kunskaper och information 18

19 De samordnade vård- och omsorgsmodellerna bedöms fullt möjliga att etablera i Skåne men ett mer komplext sammanhang kräver en särskild strategi Fördjupa den gemensamma förståelsen för respektive målgrupps behov och situation Utveckla och konkretisera gemensamt de samordnade vårdoch omsorgsmodellerna till respektive målgrupp med lokala anpassningar (storstad, landsbygd) Identifiera etableringsgrunder för de samordnade vård- och omsorgsmodellerna; befolkningsunderlag, olika regionala förutsättningar och skillnader Planera för hur löpande uppföljning och utvärdering ska ske inklusive återkommande förbättringsarbete Säkra att effekthemtagning kan ske stegvis som därmed förändrar den tidigare ordinära verksamheten på ett positivt sätt

20 Viktigaste slutsatser (1) Kostnadsutvecklingen för vård och omsorg till de med större behov beräknas öka med procent till år 2025 gäller båda huvudmännen och baseras främst på den demografiska utvecklingen av gruppen äldre 65+ Utvecklingen i detta spann är beroende av hur väl hälsofrämjande och funktionsfrämjande insatser kan utvecklas vilket förutsätter bättre samverkan mellan huvudmännen Med hänsyn till andra kostnadsdrivande aspekter som IKT och kvalitetskrav kan kostnadsutvecklingen öka med ytterligare nära 10% fram till 2025 (dvs. upp till nära 40%) Huvudmännen är ömsesidigt beroende av varandras insatser för att bemöta kostnadsutvecklingen på bästa sätt. Samverkan enligt den etablerade synen (utifrån ansvarsuppdelningar och konsultativa arbetssätt) behöver skifta till ett synsätt av praktisk integration kring vissa mer omfattande volymgrupper samordningsinitiativ 20

21 Viktigaste slutsatser (2) Det finns inget stöd för att mindre sjukhusvård innebär ökad hemsjukvård och omsorg det som avgör resurseffektiviteten för båda parter är hur väl samordningen utförs mellan basal hemsjukvård och specialistsjukvård gentemot de stora volymgrupperna De stora resursförlusterna för den kommunala hemsjukvården är de omfattande start- och ställtiderna samt bristen på direktkontakter till allmänläkare och övrig specialistvård - När detta åtgärdas genom samordning hålls kostnadsutvecklingen inom hemsjukvård och även äldreomsorg tillbaka i de allra flesta fall samtidigt används de specialiserade sjukvårdsresurserna mycket mer effektivt Det finns samtidiga stora potentialer till resursförbättringar för båda huvudmännen parallellt med kvalitetsförbättringar om verklig samordning kan skapas kring de stora volymgrupperna Det måste till nya synsätt och angreppssätt för att lyckas ( vi ser en grupp av individer med stora behov och vi frågar oss samtidigt hur vi kan göra på bästa sätt med de gemensamma resurser vi har ) 21