Målgrupper i fokus för samverkan
|
|
- Jörgen Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Målgrupper i fokus för samverkan Bedömningar av kostnadsutveckling och potentialer presentation av slutrapport Hearing, Lund 27 januari 2016 Dag Norén dag.noren@implement.se
2 Syfte och målsättningar Att ge parterna inom förslaget till ett nytt samverkansavtal en översikt och fördjupad inblick i vad som kan uppnås i de nya samordnade arbetssätt, till grupper med stora behov, som är möjliga att utveckla genom avtalet: 1) Hur kan resursanvändningen komma att påverkas för huvudmännens olika verksamheter? 2) Vilka kvalitetsaspekter är möjliga att påverka och uppnå? Studien ska också belysa troliga konsekvenser av att arbeta som idag med ordinära arbetsmodeller givet omvärldsutvecklingen 2
3 Ett annat angreppssätt potentialerna i nya arbetssätt För att bedöma resursanvändning och kvalitetsaspekter utifrån vad samordningen kan innebära....används ett angreppssätt där målgrupper och arbetsmodeller är i fokus Bland annat genom.. - Omvärldsanalys; vad påverkar målgrupperna? - Patient/Brukarkartläggningar - Simuleringar av resultat från samordnade arbetssätt - Jämförelser med resultat från framgångsrik samordning kring målgrupperna 3
4 Osäkerhetsfaktorer inom studien Bedömningar om resursanvändning och kvalitetsaspekter vilar på antaganden och extrapoleringar utifrån främst lösningar och effekter i andra sammanhang Den särskilda beräkningen av insatskostnader är utförd för en bred målgrupp av mest sjuka med ett begränsat urval av 20 individer 4
5 Tre målgrupper i fokus med särskilda beräkningar gruppen svårt sjuka Indikatorer; exempel MÅLGRUPPER Fördjupad kostnadsberäkning Nu-läge och Ny-läge Mer än tre inskrivningar i slutenvård under sista 12 mån, minst tre kroniska diagnoser, inskriven i kommunal hemsjukvård Mest sjuka med behov av fast organiserat omhändertagande Teambildningar, integrerad specialist- och primärvård med hemsjukvården som bas, ex.vis Närsjukvårdsteamet, västra Skaraborg Snabbt ökad läkemedelsförskrivning, fler än 2 akutbesök under 3 mån, snabb ökning och förändring av insatser, hjälp i de flesta matsituationer Tidvis sviktande grupper med behov av tätare samverkan och förberedda insatser Planerare/Samordnare och förplanerade samverkanskedjor i beredskap, ex.vis Trygg Hemgång i Ronneby Utmattning, viktminskning, svaghet, långsamhet, låg aktivitetsgrad, fallrisk, trygghetslarm EXEMPEL INDIKATORER Riskgrupper med symptom och funktionsnedsättningar med behov av förebyggande insatser Systemsökning och proaktiva hälsoikoncept, egenvård och screening/ Senior alert, ex.vis Proaktiv Hälsostyrning, Gävleborg EXEMPEL BÄSTA PRAKTIK 5
6 Utvecklingstrender som påverkar särskilt (1) Demografiska utvecklingen En markant förändring inom Skånes befolkning under de närmaste10 åren - Ökning med10% ( pers.) men med olika fördelning inom regionen - Barn och äldre äldre (80+) ökar mest - Äldre (65+) ökar 15%, äldre äldre (80+) ökar 25% (totalt varav ) - Ökade skillnader mellan stad och landsbygd Förvärvsarbetande befolkningen (20-64 år) En särskild utmaning för Skåne är sysselsättning och kostnader - Gruppen ökar med fram till 2020 (ffa genom inflyttning) - Gruppen icke-förvärvsarbetande ökar snabbare - Efterfrågan på arbetskraft bedöms till (2020) - Skåne har lägst andel sysselsatta i Sverige 6
7 Utvecklingstrender som på verkar särskilt (2) Digitalisering och nya tekniska applikationer Hemsjukvården förändras och allt mer kommer att kunna göras från hemmen - Möjligheterna att utnyttja momenten i timing och medskapande - Population Management målgruppsbevakning, proaktiv hälsostyrning - ehemtjänsten; möjligheter till stora resurs- och kvalitetsvinster (Västerås stad) Samordnade arbetssätt kan vara en katalysator för e-hälsa e-hälsolösningar har en stor potential i utvecklingen men har varit svåra att realisera - De insatsuppdelade arbetssätten (och lagarnas påverkan) har försvårat utvecklingen av e-hälsa - Samordnade arbetssätt som fokuserar på helhetslösningar kan underlätta väsentligt för att utnyttja potentialerna i e-hälsolösningar - En investeringsperiod innan man kan räkna hem resultaten 7
8 Utvecklingstrender som på verkar särskilt (3) Den kravställande individen Patienten kan träffa doktorn nu - Jämför vård- och omsorgstjänster som med köp av andra tjänster - Icke-nöjda patienter/brukare kostar - Vikten av att göra rätt från början ökar ännu mer En modern tjänstesektor En anpassning till samhällsutvecklingen - Tidsandans kravställande kommer att sätta ökat press på patientrationell samordning - Ökat antal initiativ och samordande arbetssätt kommer att gynnas av utvecklingen 8
9 Om vi fortsätter som vanligt.. Förutsättningar idag: Individerna i de tre målgrupperna bedöms uppta cirka 80-85% av de samlade sjukvårdskostnaderna De multisjuka äldre, cirka 3-5% av befolkningen, använder cirka 50% av de samlade sjukvårdskostnaderna De äldre 65+ i Sverige har vård och omsorgsinsatser för nära 210 miljarder SEK varav äldreomsorgen kostar cirka 102 miljarder SEK De svårt sjuka uppbär vanligen en vård- och omsorgskostnad av 1 mkr till 500 tkr per individ och år men med resultat som inte är optimala utifrån kvalitet och resurseffektivitet Kostnadsutveckling på 10 år Vårdanalys: 20-30% beroende på hur funktions- och hälsofrämjande arbete utvecklas (som är beroende av samordning mellan huvudmännen) SKL: 37% då förutom demografi även övrig kostnadsutveckling tas med (teknikutveckling, lönekostnadsutveckling) Kostnadsutvecklingen inom vård och omsorg ökar klart snabbare än tillväxten Slutsats Det finns ett ömsesidigt beroende mellan huvudmännen att hitta lösningar eftersom minst 80-85% av kostnadsutvecklingen finns inom gemensamma målgrupper stora behov inom alla områden 9
10 Målgruppernas storlek i Skåne en uppskattning baserat på nyckeltal Cirka personer Målgrupp för tätare samordning mellan huvudmännen Mest sjuka med behov av fast organiserat omhändertagande Cirka personer (inklusive gruppen yngre än 65) Tidvis sviktande grupper med behov av tätare samverkan och förberedda insatser Cirka personer (med möjlig uppräkning upp till 15% för gruppen yngre än 65 år) Riskgrupper med symptom och funktionsnedsättningar med behov av förebyggande insatser Cirka personer Avser 65 år och äldre) 10
11 Målgruppen Svårt sjuka Kostnadsfördelning mellan insatsområden Baserat på urval av 20 patienttypfall Kostnader Skåne för 20 patienter/brukare cirka 11, 2 mkr per år 11
12 Målgruppen Svårt sjuka Kostnad och kostnadsfördelning per individ Baserat på urval av 20 patienttypfall 12
13 Effekter av samordnade arbetssätt Fokus på en lösning utifrån ett problem eller uppenbar brist En tydlig och gemensam insikt i patient/brukarsituation och vilken målgruppen är Radikalt förbättrad arbetsmiljö inklusive situationen för patienten/brukaren/närstående Väsentliga förbättringar i patientsäkerheten (ex.vis läkemedelskontroll) Omfattande reduceringar av vårdbehov parallellt med högre kvalitet 13
14 Samordnad vård och omsorg till de svårt sjuka Referensexempel Närvårdssystemet i västra Skaraborg Uppnådda resultat: Reducering av antalet vårddagar med 75 till drygt 90 % Minskade akutbesök med 80 procent Minskade mottagningsbesök med 89 procent Hemsjukvårdsinsatser och omsorg stabiliseras och ökningstakten bryts generellt Behov av korttidsplatser och särskilt boende minskar för målgruppen 14
15 Patient typisk för Närsjukvårdsteamet kartläggning 12 månadersperiod Diagnoser lungemboli, gastrointestinal blödning, hjärtinsufficiens, dyspné, diabetes, kronisk bronkit, malign tumör, gammal hjärtinfarkt m.m. 15
16 Individkartläggning 12 månadersperiod Kommunala insatser och primärvård Kommunal vård och omsorg Primärvård Hemtjänstinsatser Timmar: 265 SEK: Biståndsbeslut Antal: 11 SEK: Hembesöksbilar Antal besök: 1 SEK: Kommunal hemsjukvård, SSK Ggr: 369 Timmar: 118 SEK: Trygghetslarm* Antal: 387 SEK: VC 1 Antal besök: 36 SEK: Kommunal hemsjukvård, AT Ggr: 7 Timmar: 3 SEK: Korttidsplats Antal dygn: 42 SEK: Patient 7 VC 2 Antal besök: 29 SEK: Kommunal hemsjukvård, SJG Ggr: 7 Timmar: 3 SEK: Provtagning (Privat) Antal besök: 1 SEK: Kommunal hemsjukvård, USK Ggr: Timmar: 173 SEK: Total kostnad hemtjänst och övrig omsorg: SEK Total kostnad primärvård: SEK SSK Sjuksköterska AT Arbetsterapeut SJG Sjukgymnast USK Undersköterska * Inklusive fast kostnad för 11 månader 16
17 Individkartläggning 12 månadersperiod Öppen och sluten specialistvård Öppen specialistvård Sluten specialistvård Kirurgi, hjärtsvikt & klaff Ggr: 1 SEK: Kirurgi, lung- & allergisjukvård Ggr: 1 SEK: Kirurgi, urologi Ggr: 4 SEK: Ögon Ggr: 2 SEK: Internmedicin Ggr: 3 Dygn: 33 SEK: Kirurgi Ggr: 1 Dygn: 1 SEK: Neurologi Ggr: 1 Dygn: 2 SEK: Hematologi Ggr: 1 SEK: Patient 7 Gastro Ggr totalt: 1 SEK: Akutsjukvård Ggr totalt: 3 SEK: Minnesmottagning, neuropsyk Ggr: 4 SEK: Total kostnad öppen specialistvård: SEK Total kostnad sluten vård: SEK 17
18 Simuleringar av 20 skånska patienttypfall utifrån samordnat närvårdssystem bedömningar av möjliga resultat Kostnader Skåne för 20 patienter/brukare med cirka 11, 2 mkr totalt per år i nuläget Antaganden om resultat för ett närvårdsystem för invånare Slutenvårdskostnader Minskar upp till 90% Motsvarar -3,8 mkr Kostnader i öppen specialistvård Primärvårdskostnader Minskar med minst 75% Närsjukvårdsteam och mobil allmänläkarspecialist ersätter helt Motsvarar -1 mkr Motsvarar -800 tkr Omställningskostnader samt kostnader för ny mobil och teambaserat specialiststöd Hemsjukvårdskostnader Ingen ökning, kostnadsneutralt Korttidsplatser Minskar med 25%, Vistelsetid minskar 33% Mer tillgängligt fokus på funktions/hälsofrämjande Dygnskostnad är kr -enl. standardsjälvkostnad Kostnadsökning att påverka: 73 mkr under tio år (gäller de 5 studiekommunerna med invånare) Omsorgskostnader Ingen ökning, kostnadsneutralt Särskilt boende bör minska Kostnadsökning att påverka: 175 mkr under tio år (gäller de 5 studiekommunerna med invånare) 18
19 Samordning för att skapa stabilitet och trygghet till periodvis sviktande Trygg Hemgångsmodellen i Ronneby Uppnådda resultat: Markant ökad trygghet för vård- och omsorgstagaren samt professionen Reduceringar av återinläggningar med 80 procent Kostnader för korttidsplatser upphörde helt Minskad hemtjänst i 90 procent av fallen Tydligare professionsroller där var och en fått arbeta utifrån sin främsta förutsättningar Stabila hemsjukvårdnivåer utan märkbar ökning för målgruppen Pågående kartläggning; förhandsresultat: Analys av 5 ärenden före efter Trygg Hemgång Visar på i genomsnitt 62,5% mindre total tid inom äldreomsorgen 19
20 Tidig upptäckt och hälsofrämjande insatser till riskgrupper Proaktiv Hälsostyrning i Gävleborg Uppnådda resultat: Tydlig ökning av det systematiska arbetet med riskbedömningar - inom kommuner och primärvården, delvis på akutmottagningarna Hög träffsäkerhet med screeninginsatserna; riskpatienter upptäcktes i nivå med nyckeltal Mellan procent av identifierade riskpatienter hade behov av tjänsten Hälsocoachning Patienter som annars hade varit utan vårdplan fick nu detta samt höga nivåer av uppföljning på vårdcentralerna 20
21 De verkliga kostnadsdrivarna Begränsad tillgänglighet till rätt insatskompetens när den behövs Arbetstid som åtgår för att utreda vem som har ansvaret och oklara ledningsstrukturer samt mandatförhållanden Icke-optimal arbetsorganisering Ständiga ställtider och omplaneringar efter att ansvarsbyten sker löpande och ofta med hög frekvens Brist på tid för funktionsuppbyggande och hälsofrämjande insatser till patienter/brukare Arbetssätt som utmärks av att en akutlogik dominerar och begränsar utrymmet för att arbeta med en kontinuitetslogik Icke-optimal vårdlogik och fokus Begränsad gemensam insikt mellan de inblandade om särskilda förhållanden för vissa målgrupper och hur mer hållbara resultat kan uppstå Svårigheter med informationsutbytet (ex.vis kring läkemedel) Brist på utbyte av varandras kunskaper och information 21
22 De samordnade vård- och omsorgsmodellerna bedöms fullt möjliga att etablera i Skåne men ett mer komplext sammanhang kräver en särskild strategi Fördjupa den gemensamma förståelsen för respektive målgrupps behov och situation Utveckla och konkretisera gemensamt de samordnade vårdoch omsorgsmodellerna till respektive målgrupp med lokala anpassningar (storstad, landsbygd) Identifiera etableringsgrunder för de samordnade vård- och omsorgsmodellerna; befolkningsunderlag, olika regionala förutsättningar och skillnader Planera för hur löpande uppföljning och utvärdering ska ske inklusive återkommande förbättringsarbete Säkra att effekthemtagning kan ske stegvis som därmed förändrar den tidigare ordinära verksamheten på ett positivt sätt
23 Viktigaste slutsatser (1) Kostnadsutvecklingen för vård och omsorg till de med större behov beräknas öka med procent till år 2025 gäller båda huvudmännen och baseras främst på den demografiska utvecklingen av gruppen äldre 65+ Utvecklingen i detta spann är beroende av hur väl hälsofrämjande och funktionsfrämjande insatser kan utvecklas vilket förutsätter bättre samverkan mellan huvudmännen Med hänsyn till andra kostnadsdrivande aspekter som IKT och kvalitetskrav kan kostnadsutvecklingen öka med ytterligare nära 10% fram till 2025 (dvs. upp till nära 40%) Huvudmännen är ömsesidigt beroende av varandras insatser för att bemöta kostnadsutvecklingen på bästa sätt. Samverkan enligt den etablerade synen (utifrån ansvarsuppdelningar och konsultativa arbetssätt) behöver skifta till ett synsätt av praktisk integration kring vissa mer omfattande volymgrupper samordningsinitiativ 23
24 Viktigaste slutsatser (2) Det finns inget stöd för att mindre sjukhusvård innebär ökad hemsjukvård och omsorg det som avgör resurseffektiviteten för båda parter är hur väl samordningen utförs mellan basal hemsjukvård och specialistsjukvård gentemot de stora volymgrupperna De stora resursförlusterna för den kommunala hemsjukvården är de omfattande startoch ställtiderna samt bristen på direktkontakter till allmänläkare och övrig specialistvård - När detta åtgärdas genom samordning hålls kostnadsutvecklingen inom hemsjukvård och även äldreomsorg tillbaka i de allra flesta fall samtidigt används de specialiserade sjukvårdsresurserna mycket mer effektivt Det finns samtidiga stora potentialer till resursförbättringar för båda huvudmännen parallellt med kvalitetsförbättringar om verklig samordning kan skapas kring de stora volymgrupperna Det måste till nya synsätt och angreppssätt för att lyckas ( vi ser en grupp av individer med stora behov och vi frågar oss samtidigt hur vi kan göra på bästa sätt med de gemensamma resurser vi har ) 24
Målgrupper i fokus för samverkan
Målgrupper i fokus för samverkan Bedömningar av kostnadsutveckling och potentialer presentation av slutrapport Ledningskraft Skåne, Lund 1 mars 2016 Dag Norén dag.noren@implement.se 070-553 01 08 Syfte
Läs merSamordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner
Samordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner En bild av kunskapsläge, möjligheter och utmaningar Seminarium och workshop Samordnad utveckling för god och nära vård Malmö, 30 augusti
Läs merHälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte
Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte Seminarium Framtidens vård och omsorg Vårdsamverkan Skaraborg, Skövde 18 mars 2016 Dag Norén dag.noren@implement.se Studier av individfall och
Läs merMobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare
Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt
Läs merMobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merSkaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus
Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma
Läs merMålgrupper i fokus för samverkan bedömningar av kostnadsutveckling och potentialer
Diskussionsunderlag 26 jan 2016 Målgrupper i fokus för samverkan bedömningar av kostnadsutveckling och potentialer Dag Norén Magnus Fransson Preliminär slutrapport 26 januari 2016 Implement Consulting
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merMobil närvård Västra Götaland Delrapport 3 följeutvärderingen
2018-10-31 Mobil närvård Västra Götaland Delrapport 3 följeutvärderingen Presentation för Mobil Närvård Skaraborg, Vårdsamverkan Skaraborg, 19 oktober 2018 www.vgregion.se/mobilnarvard Utgångspunkter Varför,
Läs merUppföljning av HS-avtalet
Uppföljning av HS-avtalet Anna Häger Glenngård och Mattias Haraldsson KEFU, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Hotell Öresund, Landskrona, 6 december 2017 Ett uppföljningsuppdrag i tre delar Del A,
Läs mer15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna!
15. Högt pris för bristande samverkan Välkomna! 14.30 15.30 Ställ gärna frågor I webbläsaren - gå in på kommek.se Klicka på ikonen högst upp till höger Välj program Välj sedan seminarium 15. Högt pris
Läs merSamverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merKommunmöte Hälso- och sjukvårdsavtalet. Bjuv Hörby Helsingborg och Hässleholm Ystad
Kommunmöte Hälso- och sjukvårdsavtalet Bjuv 2015-11-20 Hörby 2015-11-23 Helsingborg och Hässleholm 2015-12-01 Ystad 2015-12-03 1. Bjuv 2. Bromölla 3. Båstad 4. Eslöv 5. Hörby 6. Höör 7. Helsingborg 8.
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merEffektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt
Effektivare sjukvård Time Care 171124 Göran Stiernstedt Kris i vården? Sjukvården i framtiden Samhällsutveckling (framtidens patient), medicinteknisk utveckling och demografi på verkar långsiktigt mer
Läs merAtt säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merTemagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.
Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka
Läs merMobila hemsjukvårdsteam överallt
Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar
Läs merOLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018
Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018 Vårdplatser i Västra Götaland 2017 (SoS) Mer än 85% är kommunala SÄBO Hemsjukvård Korttidsenhet Slutvård sjukhus 2018-10-19 Mobila hemsjukvårdsläkare
Läs merVGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Läs merMobil närvård Västra Götaland Delrapport 3 följeutvärderingen
2018-12-19 Mobil närvård Västra Götaland Delrapport 3 följeutvärderingen Presentation Vårdsamverkan Lerum, Alingsås Grand Hotell Alingsås, 7 december 2018 www.vgregion.se/mobilnarvard Det finns många anledningar
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merLEAN som kompass. Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015
LEAN som kompass Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015 Foto: Stefan Holm Landstingen måste styra verksamheterna utifrån ett patientflöde Lösningen är sällan mer
Läs merNära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus
Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus 3 oktober 2018 Emma Spak, Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Bakgrund behov av förändring Goda resultat, hög medicinsk kvalitet
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merNära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne
Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne Seminarium och workshop Lund 25 januari 2019 DOKUMENTATION Seminarium & workshop 25 januari Förslag till angreppssätt för dagens diskussioner
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merHur det ser ut i verkligheten
Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre
Läs merSocialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merFör en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016
För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merMobil Närvård Skaraborg
Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merSammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård Presentation för Örnsköldsviks Kommun, 160629 Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening lars@rocksen.se Vårdens organisation idag Flera aktörer delar på uppdraget
Läs merDirigent saknas så vem samordnar
Dirigent saknas så vem samordnar Sköra äldres vård, omsorg & systemhinder Folkhälsoseminarium III/Åldrande befolkning Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Ronneby Brunn 15 nov 2013 Inte fel
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merMobil närvård Göteborg med kranskommuner
Mobil närvård Göteborg med kranskommuner Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar
Läs merInformation om slutrapport av pilotprojekt Proaktiv Hälsostyrning
Information om slutrapport av pilotprojekt Proaktiv Hälsostyrning 2014-01-13 Pilotprojekt Proaktiv hälsostyrning i Gävleborg Pilotprojekt för att och utvärdera en modell för proaktiv hälsostyrning med
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merSå vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015
Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merOmställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Möte om FVM och omställningen med kommunerna Göteborg 2018-09-04 Tobias Nilsson, Ph.D. Chefsstrateg Omställningen Varför en omställning?
Läs merMedicinsk vårdplanering VPL
Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merHemsjukvården - ett kunskapsunderlag
Lotten von Heijne Ärendenr RS 2014/596 1 (10) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 mars 2015 Hemsjukvården - ett kunskapsunderlag Regionstyrelsen Förslag till beslut Godkänna rapporten Hemsjukvården
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merEn personorienterad svensk hälso- och sjukvård
En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merVårdsamverkan Skaraborg Nära vård Norra Skaraborg. Presentation för Nätverket Hälsa och Demokrati Stockholm 14 mars 2019
Vårdsamverkan Skaraborg Nära vård Norra Skaraborg Presentation för Nätverket Hälsa och Demokrati Stockholm 14 mars 2019 Delregion Skaraborg Invånare: 264 000 Kommuner: 15 Sjukhus: 4 Vårdcentraler: 33 (20
Läs merPå gång inom äldreområdet!
På gång inom äldreområdet! 2016-02-04 Linda Macke Nationellt Ökad bemanning ÄO Kunskapssatsning ÄO/FH Överenskommelse: Psykisk hälsa Betänkande: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Utredning:
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merFramtidens Hälso- och sjukvård. Målbild
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013
Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt
Läs merUppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merKommunledningskonferens. 18 mars 2016
Kommunledningskonferens 18 mars 2016 Dagens program 09.00 Inledning - välkomna 09.05 Hur bör de skånska kommunerna förhålla sig till framtidens besökare och deras nya krav? 10.00 Barnens rättigheter Skåne
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs merEtt ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merNärsjukvårdsteam vid SÄS
2018-01-15 24071 1 (6) Sammanfattning Riktlinjen ger information om närsjukvårdsteamets arbetssätt och vägledning i remissförfarandet samt tydliggör vilka multisjuka äldre som är aktuella för inskrivning
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merEN VÄLPLANERAD ÄLDREOMSORG
EN VÄLPLANERAD ÄLDREOMSORG Framtidens äldreomsorg Det här anser SPF Seniorernas distriktsstyrelse i Skåne att en äldreomsorgsplan skall innehålla Bakgrund Andelen äldre växer i många skånska kommuner samtidigt
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Läs merFrån medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv
Från medel till mål att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv Agenda Samordningen brister i vården och omsorgen Så här har analysen genomförts Organisera
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merBox med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merSkicka frågor till Helena Orrevad
Skicka frågor till Helena Orrevad 076-768 78 46 Hur kan man göra en analys och handlingsplan? Analysseminarium ÖK Psykisk hälsa 2016 29 februari 2016 w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e Relation
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merFramtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merNyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merVilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett
Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett 2017-09-27 Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande skall skickas
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs mer