Halmstad får 24,5 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Transkript

1 PRESSMEDDELANDE Halmstad får 24,5 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Halmstad får 24,5 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 84,9 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Halmstads klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Halmstad omfattar satsningar på biogas, effektivare energiproduktion, energieffektivisering och mobilitetskontor. Bidraget på totalt 24,5 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning: kronor ( kronor) Ny teknik för att särskilja förpackningar: kronor ( kronor) Effektivare energiproduktion genom rökgasrening: kronor ( kronor) Byte av armaturer och trafiksignallyktor: kronor ( kronor) Vetenskaplig utvärdering: kronor ( kronor) Mobilitetskontor i Halmstad: kronor ( kronor) Informations- och folkbildningsinsats: kronor ( kronor) Administration: kronor ( kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med ton per år och energianvändningen beräknas minska med MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så

2 kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland en regional träff i Göteborg där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Karin Hermansson, Klimp-handläggare, , karin.hermansson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, , , gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, , , anneli.nivren@naturvardsverket.se Karin Larsson, Halmstads kommun, , karin.g.larsson@halmstad.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Halmstad som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning Åtgärden omfattar en demonstrationsanläggning för ny teknik gällande småskalig uppgradering av biogas till fordonsgas på Plönninge, konvertering av traktor till gasdrift, kunskapsöverföring samt inmatningsutrustning för ökad biogasproduktion. Investeringarna syftar till att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå inom i första hand det halländska lantbruket. Plönninge har också en stark ambition att så fort som möjligt byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon, och via studenterna på Plönningegymnasiet tillsammans med andra samarbetspartners finns det stora förutsättningar för omfattande kunskapsspridning av den nya tekniken.

3 Ny teknik för att särskilja förpackningar För närvarande går en stor del av det förpackade organiska avfallet till förbränning, där visserligen energin tillvaratas, men växtnäringsämnena försvinner ur kretsloppet och en stor del hamnar med askan på deponi. Om avfallet befrias från sina förpackningar frigörs en stor mängd rötråvara med hög gaspotential. Vid en inventering finns det i Sverige ingen helhetslösning där alla sorters förpackningar kan lämnas i samma behållare. Målet är därför att åtgärden 2010 har utvecklat ny teknik för att särskilja matavfall från alla sorters förpackningar. Förhoppningen är att skapa en anläggning som kommer att förbättra Halmstads avfallshantering och även kan stimulera andra kommuner till att utveckla sin hantering av avfall för användning till biogas istället för förbränning. En ambition är också att Renhållningsbolaget ska kunna bli självförsörjande på biogas för hela sin fordonspark. Inköp av ett gasfordon för insamling av extra avfall ingår. Effektivare energiproduktion genom rökgasrening Åtgärden effektiviserar energiproduktionen på Kristineheds kraftvärmeverk i Halmstads kommun. Genom att ta tillvara energi som i nuläget släpps ut genom skorstenen kommer fjärrvärmeproduktionen att kunna ökas med 7 MW. Eftersom det rör sig om en effektivisering kommer varken bränsleförbrukningen eller utsläppen att öka. Värmen kommer att utvinnas ur rökgasen genom rökgaskondensering, vilket innebär att vattenånga kondenseras och ångbildningsvärme avges. Eftersom effekten höjs utan att utsläppen ökar kan den producerade energin betraktas som helt ren. Fjärrvärmeomsättningen i Halmstad ökar stadigt och det finns framtida planer på ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet. Byte av armaturer och trafiksignallyktor Åtgärden syftar i första hand till att minska energiförbrukningen för gatubelysningen och trafiksignalerna genom utbyte av omoderna ljuskällor till energisnåla. Den totala energiminskningen för åtgärden uppskattas till ca kwh d v s ca 1,4 GWh. Utöver energiminskningen minskar underhållet och förnyelsebehovet av ljuskällorna och därmed transporterna samt även deponeringen av uttjänta lampor. Utbytet innebär även att ljuskällor som innehåller bly kommer att minska betydligt samt att synbarheten för trafiksignalerna förbättras vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Mobilitetskontor i Halmstad Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna ska upptäcka det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Detta ska på sikt leda till ett mer hållbart resande med minskat koldioxidutsläpp. Mobilitetskontoret ska arbeta med kunskapsöverföring riktad mot kommuninvånarna och öka samverkan med näringsliv, organisationer och föreningar genom nätverksbyggande. Informations- och folkbildningsinsats Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett miljöbudskap handlar det både om att ge och ta emot information från omvärlden. Genom att vi ökar kunskapen kring hur ett budskap bäst kommuniceras kan vi bli mer framgångsrika att påverka till ett klimatsmartare beteende. Projektet bygger på

4 utveckling och utvärdering av metoder för att lyckas med kunskapsöverföring som stimulerar till beteendeförändring. Informationsinsatserna i denna åtgärd ska även stödja informationsbehovet i de övriga åtgärderna i programmet. Åtgärden kommer att genomföras i nära samverkan med stadskontorets enhet för Kommunikation och utveckling som ansvarar för kommunövergripande intern och extern information, samordning av kommunens webbplats och massmediakontakter. Vetenskaplig utvärdering Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala investeringsprogram (Lip). Utvärderingen kommer att följa programmet under programperioden och ska beskriva och bedöma åtgärderna utifrån dess måluppfyllelse och söka en förståelse till utfallets orsaker. Utvärderingen ska även göra en bedömning av hur programmet som helhet har nått upp till sina mål. Klimp-åtgärderna ska också relateras till annat arbete inom en åtgärds område i kommunen och utvärderingen har även ambitionen att identifiera åtgärder med potential att utvecklas ytterligare, främst i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. Utvärderingen kommer regelbundet att presenteras på en hemsida med likvärdigt upplägg som för utvärderingen av Lip, som idag finns på

5 PRESSMEDDELANDE Helsingborg får 10,7 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg får 10,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar stadens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 49,4 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Helsingborgs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Helsingborg omfattar satsningar på produktion och användning av biogas som fordonsbränsle. Bidraget på totalt 10,7 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Biogas från hushållens restavfall: kronor ( kronor) Optimering av biogasprocess: kronor ( kronor) Biogasdriven slamsugarbil: kronor ( kronor) Biogasdrivna sopbilar: kronor ( kronor) Bränslebyten i växthus, Petab: kronor ( kronor) Informationsåtgärd: kronor ( kronor) Administration: kronor ( kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med ton per år och energianvändningen beräknas minska med 174 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 19 juni anordnar länsstyrelsen i Skåne en regional träff i Malmö där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge

6 inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Karin Hermansson, Klimp-handläggare, karin.hermansson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, , , gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, , , anneli.nivren@naturvardsverket.se Anneli Gille, Helsingborgs stad, , anneli.gille@helsingborg.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Helsingborg som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Biogas från hushållens restavfall Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) är ett regionalt återvinningsföretag. Till NSR kommer ca ton restavfall per år. Studier har visat att 40 % av restavfallet är organiskt, d v s ca ton biologiskt behandlingsbart restavfall per år. Den organiska delen av restavfallet kan separeras ur hushållsavfallet med relativt enkla medel och restavfallets energiinnehåll kan återvinnas genom biologisk behandling, t ex direkt i en torrötningsanläggning. Åtgärden består i att bygga en anläggning för torrrötning bestående av mottagning, förbehandling, hygieniseringssteg, ytterligare rötkammare, perkolatsystem och gassystem samt erforderlig styr- och reglerutrustning. Torr rötning bedöms komplettera de våta biogasanläggningar som finns genom att torra avfallsslag kan rötas energieffektivt med hög driftsäkerhet och tillgänglighet. I stora delar av landet

7 finns potential att röta ökade mängder fastare organiskt material. Optimering av biogasprocess NSR producerar biogas genom rötning av organiskt material. Genom förändrade substratsammansättningar och för att kunna producera ytterligare biogas krävs en optimering av rötningsprocessen. NSR avser även att öka produktionen av biogas genom att samröta odlade grödor från lantbruket tillsammans med avfall, slakteriavfall och gödsel. Tillförsel av nya substrat, skruvpressat matavfall och grödor medför en förändring i rötningsprocessen och kräver en vetenskaplig kartläggning för en optimal biogasproduktion. En utredning skall genomföras med avseende på vilket eller vilka optimeringssätt som är möjliga utifrån specifika förhållanden på NSR:s biogasanläggning. Åtgärden består i kartläggning som bas för framtagning av optimeringsförslag samt mekanisk utrustning för behandling av jordbruksavfall samt förbehandlingssteg. Åtgärden förväntas ge en ökad produktion av Nm3 uppgraderad biogas per år (motsvarande kwh/år). Biogasdriven slamsugarbil Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) är ett regionalt återvinningsföretag. Som ett led i arbetet för att minska klimatpåverkan från transporterna till och från NSRs biogasanläggning vid Filborna avfallsanläggning, söker man bidrag för inköp av en biogasdriven slamsugarbil. Åtgärden syftar till att bli ett demonstrationsprojekt då det är pedagogiskt riktigt att köra material till biogasanläggningen med en biogasdriven slamsugarbil. Slamsugarbilen kommer att användas för att transportera flytande organiskt avfall från substratleverantörer till biogasanläggningen och biogödsel från biogasanläggningen. Idag används, frånsett en biogödselpipeline som byggts med klimp-bidrag i tidigare program, uteslutande dieseldrivna fordon till dessa transporter. Biogasdrivna sopbilar Helsingborgs Renhållnings AB (Renhab) är ett helägt dotterbolag till Helsingborgs Stad. Bolagets verksamhet består av insamling och transport av hushållsavfall och återvinningsprodukter. Bolaget använder i sin verksamhet cirka 35 tunga lastbilar. Av dessa är 16 stycken av sådan typ (tvåaxliga fordon) att det med nuvarande teknik är möjligt att ersätta dem med biogasfordon. Redan idag drivs åtta fordon med biogas. Den aktuella åtgärden innebär att Renhab investerar i nya biogasdrivna fordon varje år under åren Sammantaget innebär åtgärden att ytterligare åtta dieseldrivna fordon ersätts med biogasfordon vilket innebär att samtliga Renhabs fordon, där det är tekniskt möjligt, kommer att drivas med biogas. Åtgärden innebär att liter diesel per år kan ersättas med biogas (motsvarande kwh/år). Bränslebyten i växthus, Petab PETAB Garden Center (Petab) säljer växter, trädgårdsredskap, trädgårdsmöbler m m. Anläggningen värms idag upp med 140 m3 olja/år. Petab vill nu byta uppvärmningskälla från olja till solvärme och gas. För att finansiera solvärmeanläggningen kommer Petab att söka bidrag från Boverket. Ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram avser stöd för installation av gaspanna med kringutrustning. Anläggningen kommer att anslutas till naturgasnätet med målsättningen att all gas som används ska vara biogas, vilket den planerade utbyggnaden av biogasproduktionen i Helsingborg kommer att ge möjlighet till på 2-3 års sikt. Under 2007 kan gasleverantören garantera att ca 50 % av

8 gasmängden kommer att vara biogas medan resterande 50 % är naturgas. Åtgärden innebär att den befintliga oljeeldade pannan byts ut mot en betydligt effektivare kondenserande gaspanna. Informationsåtgärd Informations- och folkbildningsinsatsen för 2007 fokuserar till stor del på energifrågor och dess koppling till växthuseffekten. Flera av åtgärderna i årets klimatinvesteringsprogram handlar om energi och utbyte av fossila energisystem till mer kretsloppsanpassade, och informationsinsatsen spinner vidare på samma tema. Informationsinsatserna i de tidigare programmen innefattar både allmän information om växthuseffekten och mer detaljerad information om biogas som fordonsbränsle, och dessa program kommer att fortgå under större delen av detta programs genomförandetid. En vidgning av informationsinsatsen till att omfatta både ett annat sakområde, energi, och delvis andra sätt att nå ut till allmänhet, ungdomar och företagare ger därför en värdefull breddning av informationen. Förhoppningen är att nå ut till människor som normalt inte nås av klimatinformation i samma utsträckning som de som redan är engagerade i frågan.

9 PRESSMEDDELANDE Hässleholm får 2,5 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Hässleholm får 2,5 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 8,8 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 490 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 170 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Hässleholms klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Hässleholm omfattar satsningar på biogasproduktion och biogasbussar, minskad användning av klimatpåverkande köldmedia samt klimatkommunikation. Bidraget på totalt 2,5 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Biogasbussar i stadstrafiken: kronor ( kronor) Konvertering av avfallssystem för matavfall: kronor ( kronor) Ombyggnad kyl- och frysanläggning: kronor ( kronor) Klimatkommunikation : kronor ( kronor) Administration: kronor ( kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 490 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 270 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 19 juni anordnar länsstyrelsen i Skåne en regional träff i Malmö där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till

10 klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Anna Green, Klimp-handläggare, , anna.green@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, , , gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, , , anneli.nivren@naturvardsverket.se Maria Larsson, Hässleholms kommun, , maria.larsson@hassleholm.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Hässleholm som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Klimatkommunikation Klimatkommunikationen kommer dels att allmänt informera om klimatfrågan och dels handla mer specifikt om olika åtgärder i klimatinvesteringsprogrammet. Fem allmänna informationsinsatser ingår: 1. Kontakter med massmedia 2. Klimatinformatörer 3. Information till hushåll och arbetsplatser 4. Hemsidan 5. Klimatmålsuppföljning Biogasbussar i stadstrafiken Sex biogasbussar kommer att införskaffas till stadsbusstrafiken i Hässleholms kommun, som ersättning för nuvarande dieselbussar. Skånetrafiken är huvudman för stadstrafiken, men om bussarna ska drivas av biogas måste kommunen

11 subventionera Skånetrafiken med merkostnaden mellan dieselbussar och biogasbussar. Upphandling av stadsbusstrafiken görs vart åttonde år och nästa gång är år Konvertering av avfallssystem för matavfall 15 verksamheter med matavfall i Hässleholms kommun erbjuds 30 % i bidrag för att bygga om avfallsystemet. Avfallskvarnar installeras för det organiska avfallet. Efter malning samlas avfallet upp i slutna tankar. Slutligen hämtas avfallet av en tankbil och levereras till Skea gårds biogas-anläggning. Åtgärden ökad produktionen av biogas, vilket minskar utsläppen av koldioxid med ca 63,7 ton per år, räknat på att gasen används som fordonsbränsle. Det ger också minskad energianvändning och mängd köldmedier i kylrum. Ombyggnad kyl- och frysanläggning Befintlig frysanläggning med HCFC och HFC 404A som köldmedium byts ut mot en helt ny anläggning med koldioxid som huvudsakligt medium. Dessutom investeras i ett centralt styr- och övervakningssystem för att styra ventilation, kyla och värme på ett energimässigt optimalt sätt. Åtgärden förväntas resultera i minskade utsläpp av HFC motsvarande 96,5 ton koldioxid och minskad elförbrukning med ca 500 MWh per år. Eftersom den miljöförbättrande åtgärden görs i samband med en total ombyggnad är miljövinsten beräknad utifrån skillnaden mellan konventionell teknik med bara HFC som köldmedium och en miljöanpassad teknik.

12 PRESSMEDDELANDE IKEA får för att minska sin klimatpåverkan IKEA får kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar företagets klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 2,8 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 87 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 30 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. IKEA:s klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. IKEA:s klimatinvesteringar omfattar satsningar på så kallad adsorptionskyla, biogasbuss och en avfallskvarn för hantering av matavfall. Bidraget på totalt kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Adsorptionskyla för nytt varuhus i Helsingborg: kronor ( kronor) Biogasbuss till IKEA:s varuhus i Kungens Kurva: kronor ( kronor) Avfallskvarn vid IKEA:s varuhus i Jönköping: kronor ( kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 87 ton per år och elenergianvändningen beräknas minska med 230 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5

13 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Petter Lydén, Klimp-handläggare, , petter.lyden@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, , , gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, , , anneli.nivren@naturvardsverket.se Roland Hedlund, IKEA, , roland.hedlund@ikea.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om IKEA:s projekt som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Adsorptionskyla för nytt varuhus i Helsingborg IKEA planerar att bygga ett nytt varuhus i Helsingborg. Det befintliga varuhuset uppvärms med direktverkande el. Under planeringen av det nya varuhuset har IKEA undersökt möjligheterna att använda mer miljöanpassade alternativ för uppvärmning och kyla i varuhuset. För att tillgodose behovet av komfortkyla avser IKEA att installera värmedriven s k adsorptionskyla. Adsorptionskyla är en teknik som är under internationell utveckling och som anses kunna få stor betydelse. Tekniken har tidigare inte tillämpats i större skala i Sverige. Målet med åtgärden är primärt att minska elenergibehovet för komfortkyla. Målsättningen är även att demonstrera adsorptionskyltekniken som har stora miljömässiga fördelar och därför kan finna tillämpning i många av IKEAs anläggningar runt om i världen. Denna åtgärd ingår även som åtgärd nr 8 i Helsingborgs stads ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram. Biogasbuss till IKEAs varuhus i Kungens Kurva IKEA driver sedan många år en egen busslinje mellan Stockholms centrum och IKEA-varuhuset i Kungens Kurva. Det är gratis att åka med bussen. Transporttjänsten köps upp av en entreprenör och nästa upphandling avses ske under IKEA avser att vid upphandlingen ställa krav på att de bussar som trafikerar linjen drivs med förnybart bränsle, i första hand biogas. Vid upphandlingen önskar IKEA kunna erbjuda entreprenören en subventionering av delar av merkostnaden för investering i en buss som drivs

14 med biogas. Målet med åtgärden är att minska IKEAs utsläpp av koldioxid för transporter samt att främja marknaden för förnybara drivmedel och miljöanpassade fordon. Åtgärden bidrar även till att öka kunskapen om förnybara drivmedel inom IKEA och bland privata transportföretag. Avfallskvarn vid IKEAs varuhus i Jönköping IKEA arbetar aktivt med att sortera alla typer av avfall och har för avsikt att ta ytterligare ett steg i denna utveckling vid varuhuset i Jönköping. Jönköpings kommuns satsning på biogasproduktion ger möjlighet att lämna bioavfall från kök och restaurang för rötning i kommunens biogasanläggning. Åtgärden består i installation av en större variant av avfallskvarn som bygger på vakuum för att behandla köks- och restaurangavfall. Omkring 40 ton matavfall beräknas kunna behandlas på detta sätt. Åtgärden har positiva miljöeffekter genom att antalet transporter med köks- och restaurangavfall kan halveras och genom att den producerade biogasen ersätter bensin och diesel för fordonsdrift. Härutöver kan resterna från biogasproduktionen, biogödseln, ersätta konstgödsel i lantbruket.

15 PRESSMEDDELANDE Jönköping får 4,9 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Jönköping får 4,9 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 15,9 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Jönköpings klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Jönköping omfattar satsningar på biogasfordon och produktion av biogas från matavfall. Bidraget på totalt 4,9 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Biogas som drivmedel i innerstaden: kronor ( kronor) Matavfall från storkök och restauranger: kronor ( kronor) Biogas av förpackat avfall: kronor ( kronor) Uppgradering av biogas - etapp 2: kronor ( kronor) Information - Biogas av matavfall från skolor, restauranger: kronor ( kronor) Administration: kronor ( kronor) Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 11 juni anordnar länsstyrelserna i Jönköping, Blekinge, Kalmar och Kronoberg en regional träff i Alvesta där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om

16 bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Stina Gustafsson, Klimp-handläggare, , stina.gustafsson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, , , gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, , , anneli.nivren@naturvardsverket.se Rolf Erlandsson, Jönköpings kommun, , rolf.erlandsson@jonkoping.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Jönköping som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Biogas som drivmedel i innerstaden Åtgärden syftar till att förbättra luftkvaliteten och minska buller i innerstaden genom att stöd ges till inköp av biogasfordon som trafikerar innerstaden. Exempel på fordon aktuella för bidraget är budbilar (lätta lastbilar), taxi och servicebilar. Beviljat bidrag förbättrar stadsmiljön och leder till minskad klimatpåverkan. Bidrag/biogas till 10 st lätta lastbilar och 20 personbilar (varav 10 st taxi) ger att Nm3 biogas ersätter ca l bensin och l diesel per år och minskar utsläppen av kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och partiklar. CO2-besparingen blir 286 ton per år. Ytterligare en miljöeffekt är de minskade transporterna av fossilt bränsle i regionen. Matavfall från storkök och restauranger Åtgärden syftar till att förbättra avfallshanteringen/arbetsmiljön i storkök och restauranger och samtidigt ta tillvara det rötbara materialet för att producera biogas och biogödsel. På så sätt sluts kretsloppet. Beviljat bidrag minskar klimat/miljöpåverkan, förbättrar arbetsmiljön avsevärt samt ökar återvinningen.

17 Bidrag till 35 st avfallskvarnar för storkök och restauranger ger insamling av 525 m3 matavfall per år. Med 87 Nm3 uppgraderad biogas per insamlad m3 matavfall ersätts bensin och/eller diesel med ca Nm3 biogas varje år. Åtgärden ger en CO2 besparing på 118 ton per år samt minskade utsläpp av kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och partiklar. Åtgärden hör samman med åtgärd 8 - Information - Biogas av matavfall från skolor, restauranger. Biogas av förpackat avfall Åtgärden syftar till att förbättra avfallshanteringen av förpackade livsmedel och samtidigt ta tillvara det rötbara materialet för att producera biogas och biogödsel. På så sätt sluts kretsloppet. Beviljat bidrag minskar klimat/miljöpåverkan, förbättrar avfallshanteringen samt ökar återvinningen. Bidrag till avfallskvarn för förpackade livsmedel ger minst m3 rötbart material per år vilket genererar minst Nm3 uppgraderad biogas. Biogasen motsvarar minst ca l bensin eller l diesel och ger en CO2 besparing på minst 386 ton per år samt minskade utsläpp av kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och partiklar. Uppgradering av biogas - etapp 2 Åtgärden syftar till att utöka uppgraderingskapaciteten för att uppgradera mer rågas/biogas till fordonsgaskvalite. Beviljat bidrag minskar klimat/miljöpåverkan genom att en avsevärt större mängd biogas av fordonsgaskvalitet kan ersätta bensin och diesel. Bidrag till uppgradering av biogas etapp 2 ger uppgradering av rågas till 1,8 miljoner Nm3 biogas av fordonsgaskvalite vilket motsvarar ca l bensin eller l diesel. Åtgärden ger en CO2 besparing på ton per år samt minskade utsläpp av kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och partiklar. Information - Biogas av matavfall från skolor, restauranger Åtgärden syftar till att på skolor och restauranger informera om källsortering av matavfall för produktion av biogas och biogödsel. Målgrupp för åtgärden är personal och elever på skolor samt personal och matgäster på restauranger i Jönköpings kommun. Engagemang från skolor och restauranger i källsortering av matavfall är en viktig del i kommunens satsning mot ett mer kretsloppsinriktat samhälle. Beviljat bidrag minskar klimat/miljöpåverkan, förbättrar avfallshanteringen samt ökar återvinningen. Åtgärden hör direkt samman med åtgärd 4 - Matavfall från storkök och restauranger samt åtgärd 5 Matavfall från storkök i skolor och äldreboenden.

18 PRESSMEDDELANDE Kristianstad får 8 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Kristianstad får 8,0 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 40,6 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Kristianstads klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Kristianstad omfattar satsningar på biogas och fjärrvärme. Bidraget på totalt 8,0 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Förtätning av fjärrvärmenät: kronor ( kronor) Biogasdrivna skolbussar: kronor ( kronor) Biogas el i Karpalund: kronor ( kronor) Klimat- och Klimpinformation: kronor ( kronor) Ny biogasreaktor i Karpalund: kronor ( kronor) Administration: kronor ( kronor) Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 19 juni anordnar länsstyrelsen i Skåne en regional träff i Malmö där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med

19 ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Petter Lydén, Klimp-handläggare, , petter.lyden@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, , , gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, , , anneli.nivren@naturvardsverket.se Lennart Erfors, Kristianstads kommun, , lennart.erfors@kristianstad.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Kristianstad som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Förtätning av fjärrvärmenät I Kristianstad finns ett stamnät för fjärrvärme. Inom ramen för detta projekt vill C4 Energi AB bygga ut kulvertar till områden i anslutning till befintligt nät för att kunna utvidga nätet i orterna Vä, Åhus, Fjälkinge samt kunna ansluta fler småhus i Kristianstad. Fjärrvärmeutbyggnaden innebär att oljeanvändningen minskar med 16 GWh vilket motsvarar ton i minskade koldioxidutsläpp. Biogasdrivna skolbussar Projektets mål är dels att ersätta fossila bränslen i transportsektorn dels att demonstrera biogas som bränsle för skolungdomar, föräldrar och allmänhet. Det sker genom att fem av kommunens befintliga dieseldrivna skolbussar ersätts med biogasbussar. En övergång till biogas medför att 85 m 3 dieselolja ersätts per år, vilket motsvaras av ca 915 MWh biogas. Biogas el i Karpalund Projektet innebär att två biogasturbiner installeras på biogasanläggningen i Karpalund för att kunna lösa den egna strömförsörjningen med mer miljövänlig

20 el. I nuläget används ca 1400 MWh el till processel (ca 97 %), omlastningshall och kontor. Genom biogasturbinerna kan mängden köpt el minska med upp till MWh. Biogasturbinen kan även svara för reservhållning vid strömavbrott. Den nuvarande situationen innebär bland annat att anläggningen är sårbar vid strömavbrott. Ett strömavbrott skulle kunna innebära avsevärda metangasutsläpp på grund av störningar i processen. Ett viktigt mål med projektet är också att demonstrera ny teknik. Klimat- och Klimpinformation Åtgärden innehåller: Samordning Klimat-, transport- och energiinformation, inklusive information om Klimp och åtgärderna Biogas Kristianstad (information om biogas som fordonsbränsle) Klimat- och mobilitetsfunktionen ska t.ex. svara för: -rådgivning och information till kommunala verksamheter, allmänhet, näringsliv och organisationer -ta initiativ till, genomföra och utvärdera åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser från transporter och uppvärmning -arbeta för att förändra allmänhetens och näringslivets attityder och beteenden i riktning mot hållbara transporter. -framtagande av informationsmaterial -upprättande och ajourhållande av hemsida om klimatpåverkan, energi, etc -mottagande av studiebesök Ny biogasreaktor i Karpalund Karpalundsanläggningen är byggd vid ett nedlagt sockerbruk och har idag två reaktorer. Den första reaktorn har återanvänts från en befintlig cistern vid sockerbruket. Driftserfarenheterna under de första snart tio åren visar att den reaktorn inte är lika funktionsduglig som en reaktor nybyggd för biogasrötning. Reaktorn är felkonstruerad för verksamheten bl a eftersom diametern är för stor. För att öka kapaciteten för mottagning och rötning av ytterligare upp till ton råvara, utöver bef reaktorvolym på ton, samt att få en stabilare drift i hela biogasanläggningen uppförs en ny rötkammare med volymen m3. Den gamla återanvända reaktorn avses användas som mellanlager för utrötat material från de båda andra reaktorerna.

21 PRESSMEDDELANDE Lilla Edet får 2 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Lilla Edet får 2,0 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 8 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 625 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 215 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Lilla Edets klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Lilla Edet omfattar bland annat satsningar på biogasproduktion från ekologiska vallgrödor samt information och folkbildning. Bidraget på totalt 2,0 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor: kronor ( kronor) Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor: kronor ( kronor) Information och folkbildning kring biogas och klimatproblematiken: kronor ( kronor) Administration: kronor ( kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 625 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 7,4 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland en regional träff i Göteborg där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till

22 klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Stina Gustafsson, Klimp-handläggare, , stina.gustafsson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, , , gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, , , anneli.nivren@naturvardsverket.se Börje Ahlqvist, Lilla Edets kommun, , borje.ahlqvist@lillaedet.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Lilla Edet som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor Anläggningen som ska utvärderas är en större demonstrationsanläggning med en biogasproduktion på c:a Nm³/år rågas, alltså ett mellanting mellan de stora anläggningar som baseras på slam från avloppsreningsverk och de små gårdsanläggningar som hanterar gödsel från den egna gården. Eftersom denna typ av anläggning med ekologiska vallgrödor som enda råvara är unik i sitt slag erfordras en utveckling av både den biologiska och tekniska funktionen med avseende på processens funktion och prestanda samt förbehandling, homogenisering, logistik och in- och utmatningsteknik samt metanläckage. I utvärderingen avses också att ske en övergripande ekonomisk känslighetsanalys av nyckelfaktorer för att belysa det ekonomiska utfallet i denna typ av anläggningar. Utvärderingen görs av JTI och kommer att publiceras i JTI:s rapportserie och via deras nyhetsbrev.

23 Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor Jordbruket anses i många fall ha en viktig roll som energiproducent i ett framtida kretsloppsanpassat samhälle. En särskild utredning har gjorts i Lilla Edet kring förutsättningarna för att utnyttja vallgrödor för produktion av fordonsgas. Andelen ekologisk odling i Lilla Edets kommun är mycket stor och då fleråriga gräsvallar normalt ingår i växtföljden i ekologisk odling kan biogas utvinnas ur vallen samtidigt som jordbrukaren, genom att sprida den rötade, baljväxtrika grödan har bättre kontroll på gödselgivor och fördelning på fält vilket dessutom kan det kan ge ett ekonomiskt tillskott. Gräs- och klövervall som råvara för fordonsgas ger följande positiva effekter: 1. Ett koldioxidneutralt inhemskt fordonsbränsle. 2. En stor bränslepotential. 3. Utgör basen i ett uthålligt ekologiskt jordbruk 4. En rötrest som utan restriktioner kan spridas på åker LRF, JTI, SLU, Biogas Väst och flera lokala ekologiska odlare är samarbetsparter Informations- och folkbildning kring biogas och klimatproblematiken Folkbildning genom fokusgrupper där ägare av biogasfordon träffar intresserade för erfarenhetsutbyte det är öppet att ta med grannar och övriga intresserade för en vidare spridning av budskapet. Informationsinsatser som: -visning och provkörning av olika biogasfordon (märken och modeller) en gång per månad och om möjlig på samma plats som tidigare - samarbete med lokala bilhandlare - kontinuerlig uppdatering av hemsidan kring miljöfordon så att möjligheten för enskilda och företag att hitta nya märken och modeller underlättas. - ta fram en folder med frågor och svar kring biogas/etanol - biogasens dag, där allmänheten får ta del av biogasframställning, provköra och tanka fordon samt ställa frågor kring biogas och gå poängpromenad med klimatrelaterade vinster (helglån av biogasbil etc) - temadagar i skolorna kring klimatfrågan i stort. - info.foder om klimatproblemetiken till alla som köper/leasar biogas- /etanolfordon

24 PRESSMEDDELANDE Malmö får 85,6 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Malmö får 85,6 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar stadens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 341,3 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Malmös klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Malmö omfattar bland annat satsningar på biogas och vätgas samt förbättrade förutsättningar för buss och cykel. Bidraget på totalt 85,6 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Biogas - Storskalig produktion i Malmö hamn: kronor ( kronor) Biogas - Mottagningsstation för matavfall: kronor ( kronor) Biogas - Uppgraderingsanläggning Sjölunda: kronor ( kronor) Hythane - Storskaligt försök med bussar: kronor ( kronor) Vätgas - demonstration av stadsbuss: kronor ( kronor) Solarcity Malmö: kronor ( kronor) Trafik - FramFörBuss Malmö: kronor ( kronor) Trafik - FärdSmart Centrum: kronor ( kronor) Klimatanpassad mat i Malmö: kronor ( kronor) Vätgas - demonstration i Malmö: kronor ( kronor) Klimatkontor Malmö: kronor ( kronor) Administration: kronor ( kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka ton per år och energianvändningen beräknas minska med MWh