Klimatstrategi Statusrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04"

Transkript

1 Klimatstrategi Statusrapport

2 INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13/ Här redovisas nuläget samt vad som har hänt sedan antagandet. Vindbruksplanen antogs samtidigt av fullmäktige 2011 efter en mångårig debatt som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el Kristianstad Biogas AB hade 2012 sitt andra verksamhetsår och uppförde en ny reaktor i Karpalund. Biogasförsäljningen slog återigen rekord och nådde under 2012 reningsanläggningarnas kapacitetstak. Fler investeringar krävs nu om produktionen av fordonsgas ska kunna fortsätta att öka. Kommunen genomförde en stor gasbilsupphandling och blev enligt Trafikverket Sverigebäst på upphandling med låg klimatpåverkan under Vindkraftsproduktionen uppgick 2012 till ca 127 GWh Kommunens fjärde och sista klimatinvesteringsprogram avslutades Skånemejerier redovisar i sin koldioxidinventering att utsläppen minskat med 93 % tack vare investering i en ångledning från Allöverket med Klimp-bidrag. Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämning fortsätter. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer har fortsätter. Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln publicerades i december Miljöbarometern innehåller alla väsentliga klimatdata Kristianstad blev 2011 uttagen som "Role model" i den stora FN-kampanjen för Resilient cities med f.n 1047 medverkande städer i hela världen - 2 -

3 Utsläpp av växthusgaser Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 jämfört med Målet gäller även koldioxid separat. Måluppfyllelse: Utsläppen har växthusgaser har minskat med 30 % år 2011 jämfört med Allmänt Ca 40 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen utgörs av metan och lustgas. Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 20 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en tredjedel av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen och utsläppen ökar på grund av förändrad gödselhantering. Växthusgasutsläpp i Kristianstad 2011 Lustgas (N₂O) 21% HFC, PFC och SF₆ 2% Metan (CH₄) 19% Koldioxid (CO₂) 58% - 3 -

4 12,00 Växthusgaser/invånare CO 2 ekvivalenter 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Lösningsmedel Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Jordbruk Transporter 0, Växthusgasutsläpp fördelat per sektor (RUS) 2011 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen har minskat med ca 30 % jämfört med basåret 1990 då utsläppen var ca ton. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Effektivare energianvändning Mål: Energianvändningen per invånare ska minska med 15 % till 2020 jämfört med Kommunkoncernen ska effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler med 8 % till 2014 och 16 % till 2020 jämfört med Måluppfyllelse: Geografiskt område: Minskning med 9 % mellan 2008 och Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun år 2008 var 34,1 MWh/inv var användningen beräknat som 3-årsmedelvärde 31,1 MWh/invånare, en minskning med 9 %

5 Energianvändning MWh/invånare Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jordbruk, skogsbuk och fiske Industri,byggverksamhet Hushåll Energianvändning fördelat per sektor (SCB + egen inventering av industrins gasolanvändning) Inom kommunkoncernen Nedanstående tabell visar de uppsatta målen för byggnader förvaltade av ABK och kommunen. MÅL 2009 till 2014 till 2020 MWh MWh % MWh % Kristianstads kommun Lokaler % % ABK Lokaler och bostäder % % AB Allön Lokaler % % Kommunen deltar i det nationella programmet för energieffektivisering som pågår med statligt stöd mellan 2010 och De uppsatta målen som inrapporterats framgår ovan. Ett energisparprogram (ESP) för kommunens byggnader antogs av tekniska nämnden Byggnadsbeståndet har inventerats och åtgärdsförslag har tagits fram inom ramen för ESP. Energisparprogrammet (ESP) är ett kostnadsprojekt som fokuserar på att sänka C4 Tekniks energikostnader, detta uppfylls genom dels konverteringsvinster dels minskad energiförbrukning. Fossilbränslefri kommun Mål: Andelen förnybar energi i kommunens geografiska område ska öka från 34 % 2007 till 50 % Kommunens egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 2020 Måluppfyllelse: Andelen förnybart var 47 % år var kommunkoncernens energianvändning till 92 % förnybar. För transporterna var andelen förnybart 31 %

6 Använd energi Diagrammet visar hur den använda energin fördelade sig under Den fossila andelen är ca 39 % (fossila drivmedel, oljor och gasol). El 39% Energianvändning i Kristianstad 2011 (2264 GWh) Bensin och diesel 26% RME/Etanol 2% Biogas 1% Olja 5% Fjärrvärme 15% Trädbränslen 4% Gasol 8% Energianvändning i Kristianstads kommun 2011 (SCB + komplettering med gasol och biogas) Nedanstående diagram visar andelen förnybar energi i energisystemet i Kristianstad. Andelen har ökat över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. SCB statistik samt svensk elmix och lokal vindkraft. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel förnybar energi

7 Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Anm: Andelen förnybar i el i diagrammet har beräknats med hjälp av andelen förnybart i den svenska elmixen på följande sätt: Elbehovet i Kristianstad minskas med den lokalt producerad elkraften. Därefter multipliceras den aktuella svenska elmixen med nettoimportbehovet vilket tillsammans med den lokala produktionen ger summa förnybar el i Kristianstad. Förnybar el Mål: År 2025 ska den landbaserade vindkraftsproduktionen i Kristianstad vara 500 GWh/år Måluppfyllelse 2012: 127 GWh/år (25 % av målet) produceras av 41 st vindkraftverk Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick till ca 74 GWh 2012 med en bedömd framtida potential på ca 100 GWh efter att ytterligare en turbin installerades Vindkraften byggs successivt ut; produktionen ökade med 35 % under fanns två solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på det nybyggda Naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1998: 300 Förnybar el GWh/år Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft - 7 -

8 Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har minskat CO2-utsläppen med ca ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som 0,72 kg CO2/MWh värme. 600 Fjärrvärmeproduktion Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja LPG El Diagramuppgifter från C4 Energi. Fossilbränslefri kommun - kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Analysen av energianvändningen under 2012 visar att koncernen är fri från fossila bränslen inklusive drivmedel till ca 92 %. Av diagrammet framgår att en viktig faktor är att merparten av elen som upphandlas är förnybar. Fossila drivmedel 4,7% Förnybara drivmedel 2,1% Fossilbränslefri kommun 2012: 92 % Fossil värme 3,3% Fossil el 0,3% Förnybar el 31,5% Förnybar värme 58,1% - 8 -

9 Kristianstads kommun har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har 43 byggnader konverterats till pellets. Diagrammet visar hur oljeförbrukningen har sjunkit över tiden. BIOGAS Oljeanvändning mellan (C4 Teknik) Mål: År 2020 ska 260 GWh biogas produceras i kommunen Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsbränsle. Måluppfyllelse: 2012 producerades ca 60 GWh biogas i Kristianstad varav 37,5 GWh såldes som fordonsbränsle Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen kommer successivt att klinga av. Idag tas det mesta av denna metan till vara och allt förbränns i Allöverket. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Biogas från rötningsanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Biogasanläggningen i Karpalund producerar ca 40 GWh årligen. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går numera i stort sett all produktion till - 9 -

10 fordonsgasförsäljning. Utbyggnaden med en tredje reaktor under 2011 gör det möjligt att ytterligare öka produktionen Biogasproduktion Karpalund Reningsverket Härlövsdeponin Mängden producerad biogas i Kristianstads kommun (Kristianstads kommun) För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn förädlas biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år. Biogas till fordon, MWh/år "Export" Mackar Tunga fordon Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB) Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten åter

11 förs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. TRANSPORTER Mål: Utsläppen från transportsektorn i Kristianstad ska minska med 10 % till 2015 jämfört med Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 2020 och 5 % respektive 10 % effektivare åren 2014 och 2020 jämfört med Måluppfyllelse: Geografiskt område: Utsläppen har minskat med 5 % från 2007 fram till Kommunkoncernen: Andel förnybara bränslen 31 % Inom Kristianstads kommun År 2012 såg den drivmedelsfördelningen i det geografiska området ut på följande sätt: Etanol 3% Biogas 5% Drivmedel 2012 Biodiesel 4% Bensin 38% Diesel 50% Bensin och diesel dominerar fortfarande stort som drivmedel. Andelen förnybart har dock ökat under senare år främst tack vare övergången till biogas i regiontrafiken. Etanol används dels som rent bränsle (E85) dels som låginblandning i bensin. Biodiesel används också rent i liten utsträckning (som RME) men främst som låginblandning i diesel

12 Andel förnybara drivmedel i Kristianstad 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% Biodiesel Etanol Biogas 2,00% 0,00% Uppgifterna till diagrammet baseras på beräkningar av andelen etanol och biodiesel enligt publikationen Transportsektorns energianvändning 2012 utgiven av Statens Energimyndighet samt egna uppgifter på försäljning av biogas i Kristianstad. Diagrammet visar att utsläppen från transporter har minskat sedan 2007 beräknat som ett rullande 3-årsmedelvärde. Minskningen från 2007 uppgår till 5 % fram till CO2 utsläpp från transporter Ton CO Källa RUS

13 Transporter inom kommunkoncernen Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca MWh. Andelen förnybara bränslen är ca 31 %. Drivmedel i kommunkoncernen; 2012 Biogas 23% Tallolja 6% El 0% Diesel 61% E85 0% Låginblandning 2% Bensin 8% Andelen förnybart ökade från 21 % 2011 till 31 % 2012 huvudsakligen beroende på en ökad användning av biogas och upphandlingen av dieselkvalitén Evolution som innehåller 20 % tallolja. Nedanstående diagram visar hur antalet fordon inom kommunkoncernen fördelat på bränsleslag förändrats under de tre senaste åren. Vid utgången av 2012 dominerade diesel som drivmedel (48 %) följt av gas (29 %) och bensin (23 %). Dessutom finns en elbil och en laddhybrid i koncernen Personbilar och lätta fordon Gas Diesel Bensin Källa: Miljöfordon Syds Miljöfordonsdiagnos

14 2012 betalades milersättning ut för ca mil i kommunens förvaltningar. De förvaltningar som betalar ut mest bilersättning är: Barn och utbildningsförvaltningen Arbete- och välfärdsförvaltningen Omsorgsförvaltningen mil mil mil JORDBRUK Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske ska minska med 5 % till år 2015 jämfört med 2007 Måluppfyllelse: Jämfört med 1990 har utsläppen av metan och lustgas från jordbruket i kommunen minskat. Det beror framförallt på en minskad djurhållning. Metanutsläppen från gödselhantering har ökat. Orsaken är att fler väljer att lagra gödsel som flytgödsel. Ökad flytgödselhantering är ändå positivt eftersom det bidrar till minskade utsläpp av att lustgas (lustgas är en starkare växthusgas). Även lustgasutsläppen från mark (denitrifikation) har minskat. Det är en följd av mer trädesbruk, fånggrödor och rätt spridning av stallgödsel och minskade kvävegivor. Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund

15 ton Biogödsel och flytgödsel Rötad flytgödsel Biogödsel Rötning av flytgödsel och återförd biogödsel (ton/år) Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. Kristianstad saknar för närvarande gårdsanläggningar men flera intressenter finns. AVFALL Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning av energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Organiskt avfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling har redan uppnåtts. Kristianstads nya mål enligt aktuellt förslag till ny avfallsplan är att insamlingsgraden ska

16 öka till 70 %. Diagrammet visar hur andelen insamlat matavfall har ökat över tid. 70% Insamlat matavfall (%) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 2012 skickades ca ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca MWh under Kärlavfallet förbrändes i Hässleholm och grovavfallet i Malmö. Källor: 1. Miljöbarometern med underlag från RUS och SCB 2. C4 Energi 3. C4 Teknik 4. Renhållningen Kristianstad 5. Kristianstad Biogas AB 6. Skånetrafikens hemsida 7. Egna beräkningar

Klimatstrategi Lägesrapport 2015-11-17

Klimatstrategi Lägesrapport 2015-11-17 Klimatstrategi Lägesrapport 215-11-17-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Klimatstrategi Statusrapport

Klimatstrategi Statusrapport Klimatstrategi Statusrapport 2014-06-10-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatberedningen. Klimatredovisning april Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1

Klimatberedningen. Klimatredovisning april Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1 Klimatberedningen Klimatredovisning april 217 Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utsläpp av växthusgaser... 3 Energieffektivisering...

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI? 3 3. VAD ORSAKAR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? 4 4. LOKALA EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 6 5.

1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI? 3 3. VAD ORSAKAR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? 4 4. LOKALA EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 6 5. Klimatstrategi och energiplan inkl strategi för energieffektivisering Bakgrund och nulägesbeskrivning Kommunfullmäktige 2011-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI?

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Klimatprogram För Kumla kommun

Klimatprogram För Kumla kommun Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Energibalans 2012. Nybro kommun

Energibalans 2012. Nybro kommun Energibalans 2012 Nybro kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2012, Nybro kommun Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Regionförbundet i Kalmar län

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015. Klimatbokslut 2015 Uddevalla Energi Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan med totalt 120 400 ton koldioxid (CO2e) under 2015. Klimatbokslut för energiföretag Energiföretag med klimatbokslut

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17 Begränsad

Läs mer

Energibalans 2012 Oskarshamns kommun

Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Förord Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål där begränsad klimatpåverkan är ett av målen. Oskarshamns kommun arbetar för att bli en fossilbränslefri

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan 10 år 10 år med minimal klimatpåverkan 1999-2009 I november 2009 hade det gått 10 år sedan den första gasbilen tankades i Kristianstad. Samma månad sattes de tre första gröna stadsbussarna i drift. Under

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer