Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning"

Transkript

1 Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 1(11)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN EKONOMI... 7 Total investering... 7 Miljörelaterad investering... 8 Minskad årlig driftskostnad... 8 Sökt bidrag och annan finansiering... 8 Restvärde... 8 Ekonomisk livslängd på investeringen... 8 Kalkylränta MILJÖEFFEKTER... 9 Miljömålen... 9 Bränslen som förbrukas innan investering... 9 Bränslen som förbrukas efter investering... 9 Förändrad miljöbelastning ÖVRIG INFORMATION Tidplan Samverkan Spridningseffekt Uppföljning och utvärdering (11)

3 Åtgärden Åtgärden omfattar demonstrationsanläggning för småskalig uppgradering av biogas till fordonsgas på Plönninge naturbruksgymnasium, konvertering av traktor till gasdrift, kunskapsöverföring samt inmatningsutrustning för ökad biogasproduktion. Dessa delar syftar till att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå inom i första hand det halländska lantbruket. För Plönninges vidkommande finns en stark ambition att så fort som möjligt byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon. Huvudman för åtgärden Region Halland 1. Bakgrund För Hallands län är lantbruket en mycket viktig näringsgren. Lantbruksnäringen har genomgått en mycket stor förändring under de senaste 50 åren. Vilken roll kommer lantbruket att få i det framtida samhället? Med tanke på att den fossila energi är på väg att ta slut som billig energikälla kan lantbruket komma att spela en väsentlig roll som producent av förnybar energi. Detta innebär också att möjligheterna till sysselsättning inom lantbrukssektorn kan förbättras och att Sverige kan få en inhemsk produktion av drivmedel. I länet finns 8500 ha som är uttaget som träda, dvs. marken används inte för livsmedelsproduktion. Om dessa 8500 ha hade använts för att odla vall, spannmål, majs mm för att producera biogas, skulle teoretiskt ca 250 GWh biogas kunna framställas och användas bl a för att ersätta bensin och diesel. För att morgondagens energiproducenter ska ha tillräcklig kunskap för denna nya roll måste naturbruksgymnasierna kunna förmedla kunskapen och demonstrera ny teknik i praktisk tillämpning. På Plönninge naturbruksgymnasium finns en gårdsbaserad utvecklingsanläggning för biogasproduktion som byggts inom ramen för Halmstad kommuns LIP-program. Syftet med anläggningen är att ge värdefulla kunskaper och erfarenhet för en fortsatt utveckling av förnybar energi. Den producerade biogasen används för uppvärmning av varmvatten på skolan. Biogödseln används som gödsel i Plönninges ekologiska växtodling. Genom ett nära samarbete med Halmstad Högskola har ett antal examensarbeten med anknytning till Plönninges biogasanläggning tagits fram. Med Plönninges biogasanläggning som referens har därmed kunskap spridits inom dessa områden. Sedan anläggningens invigning 15 maj 2004 har över personer bevistat anläggningen i studiesyfte. Självklart har detta lett till att sprida kunskap och intresse för biogas samt placerat Plönninges anläggning på biogaskartan. Exempel på kunskap som har tagits fram är i huvudsak av praktisk karaktär. Exempelvis hur mycket material och vilka olika blandningar av material man kan beskicka en rötkammare med för att optimera gasutbytet. Försök har gjorts med andra substrat för att utröna eventuella 3(11)

4 synergieffekter. Tekniska frågor rörande pumpar, ventiler, avsvavling, efterrötkammare och flöden är också exempel på kunskap som framtagits. Inför framtiden ser vi två olika avnämare för vår kunskapsöverföring. Dels våra gymnasieelever som får en grundläggande inblick och förståelse för förnyelsebar energi och då särskilt biogas. De har då också möjlighet att utföra mindre projektarbeten med biogasanläggningen, t ex mätningar och tester. Dels har vi lantbrukare som har både intresse av bioenergi och intresse av en framtida investering. För denna grupp planerar vi att genomföra kortare utbildningar, seminarier och föreläsningar med fokus mot grundläggande kunskaper samt tekniska byggnationsfrågor. Denna utbildning hoppas vi kunna genomföra i samarbete med t ex LRF-konsult som kan svara för de ekonomiska kalkylerna. För ca ett år sedan tog Plönninge initiativet att bjuda in Högskolan, LRF, LRF-konsult, region Halland och nu även Hushållningssällskapet i Halland med syfte att bilda ett bioenergicentrum på Plönninge. Här synes vi ha förutsättningar för ett sådant centrum med både den befintliga anläggningen samt erfarenhet av undervisning. Samarbetet har resulterat i framtagande av en informationsskrift om gårdsbaserad bioenergiproduktion, en förstudie om rötning av torrare produkter, ett antal seminarier och föreläsningar. Gruppen fortsätter att arbeta framåt för att kunna utnyttja den stora potential som gruppen har med sina deltagande organisationer. En hemsida har startats där aktuella produktionssiffror från anläggningen presenteras med förklaringar till eventuella förändringar. Sidan innehåller också ett kalendarium. På denna sida kommer också aktuell information om biogas att publiceras och sammanställas allt i syfte att vara en levande sida för biogas. 2. Beskrivning av åtgärden Det övergripande syftet med åtgärden på Plönninge naturbruksgymnasium är att demonstrera ny teknik i praktisk tillämpning. Åtgärden på Plönninge omfattar följande delar: 1. Kunskapsöverföring 2. Anläggning för framställning av fordonsgas 3. Konvertering av traktor till gasdrift 4. Inmatningsutrustning till rötkammaren 1 Kunskapsöverföring För att framtidens lantbrukare ska förstå möjligheten att producera bioenergi måste man visa affärsnyttan med bioenergi. Projektet går ut på att visa hur produktionen kan bli lönsam genom goda exempel och information av senaste teknik. 4(11)

5 I dag hålls många marker öppna genom betes- och vallproduktion. Förutsättningen för denna produktion är att man kan förädla gräset via en nötkreaturs mage (t ex ko) till mjölk- och köttproduktion. Lönsamheten för denna produktion har under sista tiden drastiskt försämrats och idag riskera många marker att växa igen. Genom kunskap om möjligheten att använda gräs till en biogasproduktion ökar användningsområdet för vallen om lönsamhet kan påvisas. Det är alltså fråga om energigrödor som rötas direkt utan att ha passerat komagen. Genom en sådan process utvinner man betydligt mycket mer energi men tekniken är också annorlunda. Här vill vi gärna utveckla både tekniken om hur matningen av rötkammaren skall ske och också vilka grödor som kan passa bäst ur gasutbytessynpunkt. Här kommer vi då också in på passande växtföljder vid produktion av energigrödor. Inom detta område har det gjorts ganska lite och det finns utrymme för fortsatta och fördjupade studier och fältförsök. Vi vill då belysa hela kedjan från fältet till produktion av gas ur ett helt miljömässigt perspektiv. Följande ingår i kunskapsuppbyggnaden: Framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion Sammanställning och dokumentation Framtagande av utbildningsmaterial Folkbildning mot riktad målgrupp Mål och syfte För att framtidens bioenergileverantörer av råvara, av färdig värme eller av drivmedel ska komma i gång krävs det kunskap. Kunskap som finns behövs samlas in för att kunna överföras och kunskap som behövs men ej är känd måste beställas av forskningen. Genom kunskap om att producera bioenergi av lantbrukets produkter kan man enbart från en enda medelstor gård (80 kor och 100 ha) producera följande energimängder per år: Överskottsareal (träda) 10 ha x kWh kwh Biprodukter, halm blast 40 ha x kwh kwh Gödsel 80 kor x kwh kwh Summa kwh (en energimängd som motsvarar 160 kbm olja). 2. Anläggning för framställning av fordonsgas På Plönninge finns i dag en gårdsbaserad anläggning som framställer biogas i utbildningssyfte. Anläggningen behöver kompletteras med ett sista steg där framställd gas uppgraderas till fordonsbränsle. 5(11)

6 Anläggningen består av utrustning för uppgradering av biogas till fordonsgas med efterföljande gaslager och tankningsutrustning. Uppgraderingsanläggningen består av en vattenskrubber med cirkulerande vatten. Reningssteget består av en 6 m hög kolonn där gasen renas från koldioxid och övriga föroreningar. Därefter torkas och komprimeras gasen. Det producerade fordonsbränslet kommer att användas internt inom skolan för egna bilar. Eftersom Region Halland driver två skolor med daglig transport av lärare och elever mellan skolorna så är bensinanvändningen stor för interna transporter. I dagsläget produceras motsvarande energimässigt drygt 150 liter bensin/diesel per dygn. Skolan innehar 9 bussar och 4 bilar vilka alla utnyttjas mycket för transporter. Dagens producerade energimängd skulle gott och väl räcka till att förse alla dessa fordon med gas och ändå bli över till att bidra med värme till skolan. Ambitionen är naturligtvis att snarast möjligt byta ut fordonsparken mot gasdrivna fordon varvid miljövinsten skulle bli påtaglig tillika den ekonomiska vinsten. Mot bakgrund av dessa vinster kan man påskynda utbytet av fordonsparken. Mål och syfte. Det är viktigt att kunna visa att biogas går att framställas och förädlas på gårdsnivå. Genom att visa att biogas går att förädla till fordonsgas på gårdsnivå ökar intresset för biogasframställning. Vinsterna är inte bara ekonomiska utan även mycket miljömässiga. 3. Konvertering av traktor Projektet innebär att, i samarbete med en traktortillverkare, bygga om en traktor till gasdrift. På Plönninge finns 12 traktorer av olika storlek. Att konvertera en traktor till gasdrift är en mycket ny och komplicerad teknik. Syftet med en konvertering är inte att satsa på stortraktorer utan mindre traktorer som arbetar inom gårdens närhet. Vi tänker oss gärna traktorer med lastare som kanske arbetar i och runt häststallar. Dessa traktorer har då nära till tankstället, ger rena avgaser för inomhusarbete och är tystare än en konventionell traktor. Att konvertera en stordragare som kanske konsumerar 30 liter diesel/timme och arbetar i flerskift kanske även långt från gården är ingen bra idé i dagsläget. Traktorn kan inte medföra tillräckliga mängder gas motsvarande tankvolymen diesel. Mål och syfte Syftet är att praktisk demonstrera för elever och intresserade, om möjligheten till att använda biogas för traktordrift. 4. Inmatningsutrustning till rötkammaren I dag är Plönninges biogasanläggningen konstruerad för att drivas med flytgödsel. För att utveckla anläggningens möjligheter att använda alternativa rötningsprodukter behövs ett förbehandlingssteg som finfördelar och blandar råvaran innan den går in i rötkammaren. Växtodlingsrester, odlade grödor och hästgödsel är exempel på aktuella råvaror. Utrustningen består av en mixervagn samt en elevator som matar in materialet till befintlig rötkammare. 6(11)

7 Vid en rötning av torra produkter (ts-halt runt 30-40% ts) måste produkten införas i rötkammaren på annorlunda sätt än vid blöta material. Här kan man tänka sig skruvar, tryckare eller elevatorer. Med anledning av att Plönningegymnasiet har ca 80 hästar med tillhörande gödsel är det intressant att hitta en teknik där energigrödor av olika slag kan blandas med hästgödsel för att på ett lämpligt sätt mata rötkammaren. Frågor som gärna söker svar är proportioner mellan olika produkter, grad av finfördelning, separation, torrsubstanshalter och uppehållstider i rötkammaren. Här finns flera tekniska komponenter som kan utvecklas och prövas. Det torde vara mycket värdefullt och intressant att hitta lämplig hantering av just hästgödsel som är ett miljöproblem redan nu. Mål och syfte Syftet är att visa på att olika typer av råvaror och restprodukter från lantbruket samt restprodukter från närliggande verksamheter kan användas för biogasproduktion. Åtgärden syftar även till att ge en ökad gasproduktion genom att exempelvis vegetabiliskt fett från tillverkning av rapsolja kan blandas in. Sammanfattning Investering i ny inmatningsutrustning samt optimering av den biologiska processen genom inmatning av lämpliga råvaror beräknas öka den producerade gasmängden till 650 MWh (efter avdrag för internt värmebehov till rötkammaren). Årligt nettoöverskott (minskad årlig driftskostnad) samt miljöberäkningen görs på denna gasmängd. 3. Ekonomi Total investering I tabell 1 redovisas investeringskostnaderna för de olika delarna. Total investeringskostnad uppgår till kronor. En mindre del av investeringen kan komma att ske under hösten 2007, framförallt rör det sig då om kunskapsöverföring och förstudier avseende övriga delar. Huvuddelen av investeringen kommer att ske under 2008 och Utan finansieringsbidrag kommer naturligtvis eventuella investeringar att senareläggas betydligt eller kanske inte bli av över huvudtaget. Miljövinsterna är påtagliga för investeringen om man kan styra gasproduktionen till fordonsgas i kombination med att gasfordon inhandlas. 7(11)

8 Tabell 1. Investeringskostnader (kkr) Investering Investeringskostnad kkr Kunskapsöverföring 50 Anläggning för framställning av fordonsgas omfattande Uppgraderingsutrustning Högtryckslager Dispenser Schaktning och fundament Anslutning av el, gas och vatten Konvertering av traktor till gasdrift 150 Inmatningsutrustning till rötkammaren 450 Summa 3030 Miljörelaterad investering Hela merkostnaden på kronor är miljörelaterad. Minskad årlig driftskostnad Med ett bensinpris på 12 kronor/l (9,60 kr/l exklusive moms) beräknas den årliga intäkten till kronor. Den årliga kostnaden för framställning av fordonsbränsle beräknas till kronor. Det årliga överskottet uppgår till kronor. Sökt bidrag och annan finansiering kronor söks i bidrag (50 % av investeringen). Resterande del av investeringskostnaden betalas av Region Halland. Restvärde Inget restvärde Ekonomisk livslängd på investeringen 15 år Kalkylränta 5 % 8(11)

9 4. Miljöeffekter Miljömålen När biogas används för att ersätta bensin och diesel påverkas framförallt följande miljömål: * Begränsad klimatpåverkan genom att bensin och diesel ersätts med förnybar biogas. * Frisk luft genom att gasdrivna fordon emitterar mindre mängd kväveoxider, partiklar och kolväten. * God bebyggd miljö genom att gasdrivna fordon bullrar mindre än konventionella. * Ingen övergödning genom att risken för kväveläckage minskar när växtodlingsrester mm används för biogasproduktion samt att rötad gödsel sprids på åkrarna i stället för orötad gödsel. Bränslen som förbrukas innan investering Bränslen drivmedel Mängd i kwh Mängd i liter bensin Drivmedel Bensin Bränslen som förbrukas efter investering Bränslen drivmedel Mängd i kwh Mängd i liter bensin Drivmedel Biogas Elbehov för uppgradering och komprimering Förändrad miljöbelastning Den fordonsgas som produceras ersätter bensin och diesel. Emissionerna från gasdrivna fordon är generellt lägre än för bensin och dieseldrivna fordon. I tabell 2 finns en sammanställning över emissioner från lätta och tunga fordon enligt IVL: s Miljöfaktabok för bränslen De data som används för fordonsdrift gäller för förhållandevis nya fordon. 9(11)

10 Tabell 2. Emissioner från olika fordon med olika drivmedel, livscykeldata, mg/mj. CO 2 NO x SO 2 * NMVOC CH 4 ** Stoft Tunga fordon Diesel ,6 44 8,0 12,0 13 Biogas ,6 5,2 417,6 3,3 2,9 Lätta fordon Bensin ,2 69 9,0 4,5 182 Biogas , ,6 3,5 36,2 * I IVLs uppgift för SO 2 saknas uppgift för biogas vid användning, enligt varuinformationsblad innehåller biogas motsvarande 0,40 mg SO 2 /MJ huvudsakligen från tillsatt odöriseringsmedel. ** För metanemissionen från biogas används data från Börjesson & Berglund Beräkningsfallet med en emission från uppgraderingen på 2 % antas gälla för aktuell beräkning. CO Huvuddelen av ersatt drivmedel kommer att vara bensin. Beräknad miljövinst om bensin ersätts med biogas redovisas i tabell 3. Tabell 3. Miljövinster vid användning av 650 MWh fordonsgas/år. Livscykeldata. Bensin Biogas CO2 ton Nox kg SO2 kg NMVOC kg Partiklar kg 10 8 CO kg CH 4 kg Övrig information Tidplan September 2007-december 2008 Samverkan Åtgärden ingår i Halmstad kommuns satsning på biogas där kommunen samverkar med Renhållningsbolaget, Högskolan i Halmstad och Naturbruksgymnasiet i Plönninge. För åtgärderna på Plönninge sker även en samverkan med LRF, LRF-konsult, Hushållningssällskapet samt Lantmännen Maskin. 10(11)

11 Spridningseffekt Eftersom demonstrationsanläggningen och kunskapsuppbyggnaden sker på ett naturbruksgymnasium är spridningseffekten stor. Många av eleverna kommer att arbeta och driva gårdar där kunskapen om möjligheterna att framställa förnybara drivmedel från gödsel, växtodlingsrester och odlade grödor kan användas. Resultaten och erfarenheterna från anläggningen på Plönninge kommer att ligga till grund för ett informationsmaterial till lantbrukare. Tillsammans med LRF kommer kalkyler, beskrivningar, manualer mm att sammanställas och spridas till lantbrukare. Syftet är att ge enskilda lantbrukare/grupper av lantbrukare underlag för att etablera egna eller gemensamma biogasanläggningar. Spridning av erfarenheter och teknik sker även genom de många studiebesöken på Plönninge. Uppföljning och utvärdering Högskolan i Halmstad deltar i olika utvärderingsprogram på Plönninge Naturbruksgymnasium t ex genom examensarbeten. Exempelvis har den uppgraderingsteknik som ska användas utvecklats från ett examensarbete som utförts på Högskolan i Halmstad. Åtgärderna kommer att följas upp genom att det årligen görs en sammanställning av Gasproduktion från biogasanläggningen Behandlad gasmängd i uppgraderingsanläggningen Minskade emissioner beräknad på mängd bensin/diesel som ersatts med gas. Program där åtgärden ingår Åtgärden ingår inte i något annat program. Kontaktuppgifter Bidragsmottagare: Region Halland Organisationsnummer: Bidragsmottagarens kontaktperson Namn: Lars Hollman Adress: Box 538, Halmstad Telefon: Mobiltelefon: (11)

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Samverkan för en bättre miljö -

Samverkan för en bättre miljö - Samverkan för en bättre miljö - Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2007-2011 ÅTGÄRD 1 BIOGAS BLIR FORDONSGAS VID PLÖNNINGE BIOGASANLÄGGNING Halmstad den 30 juli 2011 Ove

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram 2007 2011

Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram 2007 2011 Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram 2007 2011 Delrapport 1II Beskrivning av utvecklingsarbetet fram till hösten 2010 December 2010 Roger Orwén Ove Svensson Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablera samverkan

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga

Läs mer

Biogasproduktionens möjligheter

Biogasproduktionens möjligheter Referat från Biogasproduktionens möjligheter 2009 09 03, ett seminarium inom Partnerskap Alnarp Av Jan Larsson, jan.larsson@ltj.slu.se Sven Norup: Hållbara tankar om biogas Norups Gård är ett konventionellt

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik

Läs mer

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential

Läs mer

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan 10 år 10 år med minimal klimatpåverkan 1999-2009 I november 2009 hade det gått 10 år sedan den första gasbilen tankades i Kristianstad. Samma månad sattes de tre första gröna stadsbussarna i drift. Under

Läs mer

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012 Strategi för biogas i regionen 28 augusti 2012 Mats Håkansson www.affu.se Disposition Beslutsläget Kort om gasproduktion och användning Mål för utredningen Strategi före beslut (förslag) Affärsmodellen

Läs mer

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogasbilarna i denna broschyr är ett urval av marknadens vanligaste modeller. Flera finns både som nya och begagnade, andra enbart som begagnade, då

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Vårgårda Herrljunga Biogas....med naturen i tanken... VHbiogas

Vårgårda Herrljunga Biogas....med naturen i tanken... VHbiogas Vårgårda Herrljunga Biogas Varför bygga biogasanläggning Förbättrad miljöprofil Minskat beroende av konstgödning Mindre lukt vid spridning av biogödsel Bättre näringsinnehåll och markstruktur med biogödsel

Läs mer

Lars Kjellstedt, process och automationkonsult. Rådgivare, Biogasaffärer på gården för HS & LRF

Lars Kjellstedt, process och automationkonsult. Rådgivare, Biogasaffärer på gården för HS & LRF Lars Kjellstedt, process och automationkonsult. Rådgivare, Biogasaffärer på gården för HS & LRF 35 år inom VA-teknik, praktiskt och teoretiskt. Mitten av 80-talet metangasteknik. Rötningsteknik från 2002.

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare?

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? Daniel Hagberg, Kalmar 4 juni -08 10 partners från 9 länder NELEEAC England, London Koordinator ANATOLIKI Grekland MEA- Bulgarien

Läs mer

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009 Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

MoreBiogas Småland AB

MoreBiogas Småland AB Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion Gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs inom ekonomi, teknik och biologi OBS! Med reservation för eventuella mindre ändringar (version 2010-01-14) Datum 15-16 februari (Del1) 1-2 mars (Del 2) 17

Läs mer

Hållbara tankar om biogas

Hållbara tankar om biogas Hållbara tankar om biogas Hur många grisar går det på en Mercedes? Idag kan vi fråga :Hur många grisar går det på en MWh Det går åt gödsel från 4 grisplatser för att producera 1 MWh Gödseln från en grisplats

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Förnybar gas Avrapportering från exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden av uppdrag från kommunfullmäktige

Förnybar gas Avrapportering från exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden av uppdrag från kommunfullmäktige Utlåtande 2008:63 RI (Dnr 309-1115/2007) Förnybar gas Avrapportering från exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden av uppdrag från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Slutrapportering avseende program för klimatinvestering år 2003

Slutrapportering avseende program för klimatinvestering år 2003 Slutrapportering avseende program för klimatinvestering år 2003 Programägare Business Region Göteborg Typ av sökande Kommunal samverkan Län Västra Götalands län Diarienummer till detta program Diarienummer

Läs mer

Fordonsgas/Biogas - historik

Fordonsgas/Biogas - historik 1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi

Läs mer

Milstolpar för en bättre miljö inom transport- och logistikområdet

Milstolpar för en bättre miljö inom transport- och logistikområdet Milstolpar för en bättre miljö inom transport- och logistikområdet Renova först i Sverige med gasdrivna sopbilar - 1994 45 sopbilar drivs idag med gas Miljötvätthall 1996 (uppgraderad 2007) 15 sopbilar

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO JOHAN WESTMAN PÖYRY SWEDPOWER GÖTEBORG SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS:

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Inspirationsseminarium 2014-11-19

Läs mer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket

Läs mer

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001...

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... Miljöredovisning 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... 3 ETT UTHÅLLIGT SAMHÄLLE

Läs mer

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne. Produktion av biogas - Förslag

Biogas Sydöstra Skåne. Produktion av biogas - Förslag Biogas Sydöstra Skåne Produktion av biogas - Förslag 1 Biogasprojekt För framtidens lastvagnar och för bättre miljö och ekonomi Inledning Föreningen Biogas Färs har sedan 2008 arbetat med att skapa förutsättningar

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas 1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Fordonsgas är ett avsevärt mycket renare bränsle än bensin och diesel. Behovet av alternativa drivmedel blir allt mer aktuellt ur flera perspektiv

Läs mer

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon. Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Den ledande biogasregionen 2020

Den ledande biogasregionen 2020 Skåne Den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du en sammanfattad version av Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011. På följande sidor ges en överblick

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004 MEDDELANDE NR 25:9 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 Meddelande nr 25:9 Referens Anna Westerlund, Samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

Sparar pengar genom att förbruka mindre energi och vatten Minskat mängderna avfall. Minskat

Sparar pengar genom att förbruka mindre energi och vatten Minskat mängderna avfall. Minskat Bilaga A:1 Matris som beskriver Goda exempel Nedanstående matris beskriver alla de Goda exempel som finns redovisade i bilaga A:2, med inriktning på; Företag och organisationer som genom sitt miljöledningssystem

Läs mer

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG SUZUKI CNG Suzuki CNG Nu finns två av Suzukis modeller som miljöbilsalternativ Swift CNG och S-CROSS CNG (CNG = komprimerad naturgas). systemet är utvecklat och designat av Konvegas i Sverige och är speciellt

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt

Läs mer

Intern klimatavgift Örebro kommun

Intern klimatavgift Örebro kommun Intern klimatavgift Örebro kommun Tomas Bergkvist Enheten för hållbar utveckling, Örebro kommun Bakgrunden Önskemål om att införa handel med utsläppsrätter för att klimatkompensera kommunens utsläpp. Vi

Läs mer

Biogasstrategi. och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019. Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207

Biogasstrategi. och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019. Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207 Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019 Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207 Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel

Läs mer

Miljöbilssituationen i Höör

Miljöbilssituationen i Höör Miljöbilssituationen i Höör ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Juni 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:

Läs mer

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756 52

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

SUZUKI CNG MILJÖBILAR

SUZUKI CNG MILJÖBILAR CNG SUZUKI CNG MILJÖBILAR CNG 1 CNG VAD ÄR CNG? CNG eller Compressed Natural som det heter är en typ av fordonsgas som används som drivmedel i personbilar och bussar. Fordonsgasen består av biogas, naturgas

Läs mer

Sjöbo. Medlemsmöte 2 mars

Sjöbo. Medlemsmöte 2 mars Sjöbo Medlemsmöte 2 mars Företagarfrågor och energi Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sommaren 2041 En Journalist besöker ett lantbruk Akta Dig för traktorn (den hörs inte och det är ingen som kör) Alla

Läs mer

Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan

Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan Bygglovhandling situationsplan Dimensionera för 100 000 m 3 substrat varav 10 000 expansionsreserv. Tillstånd söks under sept. för max

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader Lars Eriksson Göteborg den 20 november 2015 - Avgasemissioner är inte längre något stort problem för stadsbussar.

Läs mer

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32

Läs mer

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014

Läs mer

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Vi ska i vår verksamhet eftersträva att i minsta möjliga grad belasta den yttre miljön. Detta ska vi åstadkomma genom att: - så långt det är möjligt

Läs mer