Klimatredovisning Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1

Transkript

1 Klimatredovisning

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utsläpp av växthusgaser... 3 Energieffektivisering... 4 Produktion av förnybar energi... 4 Förnybar el... 4 Fjärrvärme... 6 Biogas... 6 Användning av förnybar energi... 8 Använd energi i det geografiska området... 8 Använd energi i kommunkoncernen... 1 Transporter... 1 Kollektivtrafik Fossilbränslefria transporter Privat bil i tjänsten Jordbruk Mat och klimat Avfall Behandling av avfall Återanvändning och återvinning Matavfall Brännbart avfall Källor:

3 Inledning Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategi antogs av kommunfullmäktige Här redovisas måluppfyllelse kopplat till målen i strategin. Utsläpp av växthusgaser Mål: I Kristianstad ska utsläppen av växthusgaser minska med 4 % till år 22 jämfört med 199. År 245 ska utsläppen ha minskat med 85 % jämfört med 199. Etappmål 23: Utsläppen i Kristianstad bör år 23 vara minst 6 % lägre än utsläppen år : Utsläppen i Kristianstad bör år 24 vara minst 75 % lägre än utsläppen år 199 Måluppfyllelse 215 Utsläppen av växthusgaser har minskat med 33 % sedan 199. Diagrammet visar utsläppen för de mest betydande sektorerna. 7 Utsläpp av växthusgaser (ton CO2 ekvivalenter) Summa Transporter Jordbruk El och uppvärmning Källa: Nationella emissionsdatabasen Utsläppen har minskat väsentligt jämfört med basåret 199. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn el- och uppvärmning. Även utsläppen från avfall och avlopp har minskat. Om även konsumtionsbaserade utsläpp (flyg och import av varor) skulle räknats in har utsläppen snarare ökat än minskat. 3

4 Energieffektivisering Mål: Energianvändningen ska minska med 2 % per invånare till 22 jämfört med 28. Målet avser slutlig energianvändning. Måluppfyllelse 215: Minskning med ca 19 % jämfört med 28. Energianvändning per invånare Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun framgår av följande diagram. 35 Energi MWh/invånare Energianvändning per invånare (SCB) Produktion av förnybar energi Förnybar el 22 ska produktionen av fo rnybar el i Kristianstad vara 5 GWh/a r. 22 ska minst 1 GWh/a r biogas produceras i Kristianstad. Delmål 22 ska kommunkoncernen producera 2 GWh solel/år 23 ska 4 GWh solel/år produceras i kommunen (ca 5 % av elanvändningen) 4

5 Elproduktion MWh/år Måluppfyllelse 216: ca 36 GWh/år förnybar el produceras inom kommunen, varav merparten ca 25 GWh utgörs av vindkraft (Ca 72 % av målet) Diagrammet visar hur den samlade förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan Solcellsproduktionen syns ännu inte i diagrammet. 4 Förnybar elproduktion GWh/år Vattenkraft El från kraftvärmeverk Vindkraft Solceller Källa: C4 Energi + egna beräkningar av lokal elproduktion Elproduktionen från solceller växer men från en låg nivå. Solar Region Skåne följer numera upp antalet solcellsanläggningar inom Kristianstads kommun via uppgifter från elnätsbolagen. Energiproduktionen har uppskattats vara 95 kwh per installerad kw. Diagrammet visar elproduktionsökningen sedan Solelproduktion Källa: Solar Region Skåne 5

6 Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad bedöms ha minskat CO 2-utsläppen med minst 13 ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som,8 kg CO 2/MWh värme. 6, Fjärrvärmeproduktion 5, 4, 3, 2, 1,, Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja Gasol El Källa: C4 Energi Värme Biogas Mål År 22 ska ca 1 GWh biogas produceras i Kristianstads kommun varav ca 1 GWh i gårdsanläggningar och ca 8 GWh i Karpalund. Måluppfyllelse 217 producerades ca 7 GWh biogas (7 % av målet) ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 22 ska 8 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas 6

7 Måluppfyllelse: 217 såldes 37,6 GWh som fordonsbränsle (47 % av målet) PRODUKTIONSPLATSER Härlövsdeponin I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen minskade kraftigt under 215 och kommer succesivt att klinga av. All deponigas förbränns i Allöverket. Centrala reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används en del av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Karpalunds biogasanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Av den biogas som producerades i Karpalund under 217 såldes 34 GWh som fordonsgas och 23 GWh såldes till Allöverket. 8 Biogasproduktion MWh/år Härlövsdeponin Reningsverket Karpalund Källor: C4 Energi + C4 Teknik Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten återförs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. 7

8 Den biogas som används som fordonsbränsle redovisas i följande diagram: Fordonsgas MWh/år Bussar och lastbilar Snabbtankning Export Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB) Användning av förnybar energi Mål: Å r 22 ska andelen fo rnybar energi som anva nds inom kommunen (geografiskt) omra de ha o kat till 55 %. Å r 24 ska endast fo rnybar energi anva ndas inom Kristianstads kommun geografiska omra de. Kommunkoncernens verksamhet ska vara fossilbränslefri år 22. Målet avser inköpt energi till ägda lokaler och inköpt drivmedel till ägda eller leasade fordon och maskiner. Måluppfyllelse: Andelen förnybart i det geografiska området var ca 52 % år 215. För kommunkoncernen var andelen fossilfritt 96 % år 217 (95 % år 216). Fördelningen var el 1 %, värme 97 % och drivmedel 58 %. Indikatorn avser köpt energi till ägda byggnader, fordon och maskiner. Använd energi i det geografiska området Diagrammet visar hur den använda energin i det geografiska området fördelar sig

9 ENERGIANVÄNDNING 215 El 39% Bensin och diesel 27% Olja 3% Naturgas 8% Fjärrvärme 16% Biogas 1% Biodiesel 2% Trädbränslen 4% Kristianstads kommun, geografiskt område (SCB) Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Den biogas som redovisas i diagrammet är endast den del som används som drivmedel. Det finns även biogasanvändning i fjärrvärmesektorn. Andel förnybar energi Andel förnybar energi 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Andel förnybar energi Andel fossilt SCB statistik samt svensk elmix och lokal elproduktion 9

10 Diagrammet visar andelen förnybar respektive fossil energi som används i Kristianstad. Andelen har förändrats över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. Vid beräkningen har andelen förnybart i den svenska elmixen använts och hänsyn har tagits till lokalt producerad elkraft. Använd energi i kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunkoncernen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Kommunen deltar sedan årsskiftet 215/216 i det 3-åriga projektet Fossilbränslefria kommuner i Skåne. Tre olika områden följs upp; elanvändning, energi för uppvärmning samt drivmedel till transporter och arbetsmaskiner. Som framgår av diagrammet har målet i stort sett uppnåtts både avseende elanvändning och uppvärmning. När det gäller energi för transporter och arbetsmaskiner återstår en hel del arbete. Andelen fossilfri energi för el, värme och transporter i den egna verksamheten var 217 ca 96 %. [kwh] Fossilbränslefri energianvändning El 1% fossilbränslefritt Uppvärmning 97% fossilbränslefritt Källa: Kristianstads kommun Köpta drivmedel, egna fordon 58% fossilbränslefritt Transporter Mål för transportsektorn (geografiskt) 23: Utsla ppen fra n transporter inom Kristianstad (exklusive inrikes flyg) ska minska med minst 7 % a r 23 ja mfo rt med medelva rdet fo r a ren Måluppfyllelse 215 Utsläppen av växthusgaser har minskat ca 1 % sedan 21. 1

11 Diagrammet visar att utsläppen varit i stort sett oförändrade under perioden Utsläpp från transporter (CO2-ekvivalenter) Källa: Nationella emissionsdatabasen Kollektivtrafik En viktig investering som gjorts i Kristianstad senare år är de två första etapperna av Kristianstadslänken syftande till att förbättra sambandet mellan tåg och buss och att öka framkomligheten för busstrafiken. Etapp 2 genom centrala Kristianstad invigdes i december 213. Resandeutvecklingen för stadsbusstrafiken framgår av följande diagram: 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Stadsbuss Kristianstad Miljoner resor Källa: Skånetrafiken 11

12 Fossilbränslefria transporter Mål för kommunkoncernen: Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 22. Måluppfyllelse: Kommunkoncernen: Andel förnybara drivmedel var 58 % år 217 en ökning från 47 % år 216. För kommunförvaltningarna är dock siffran lägre, endast 42 %. Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca 17 GWh/år. Andelen förnybart var 58 % under 217, en fortsatt ökning. Ökningen beror dels på en ökad andel förnybart i den diesel som används dels på en ökad användning av ren HVO. Biogasandelen är liksom tidigare ca 24 %. DRIVMEDELSFÖRDELNING Biogas 24% Bensin 5% Diesel 14% RME % HVO 1 23% Diesel höginblandnin g 34% Privat bil i tjänsten Källa: Drivmedelsinköp (Kristianstads kommun och bolagen) Tabellen visar antalet ersatta mil med privatbil under 217 för de förvaltningar som kör mest. Antalet körda mil, , motsvarar 24 varv runt jorden. Förvaltning Antal mil Barn & utbildning Arbete & välfärd Omsorgsförvaltningen C4 Teknik exkl VA Räddningstjänsten 1 21 C4 Teknik VA 1 17 Kommunledningskontoret 1 15 Summa

13 Ton/år Jordbruk Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund. 12 Biogödsel och flytgödsel Biogödsel Rötad flytgödsel 2 Källa Kristianstads Biogas Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. I Kristianstad saknas för närvarande gårdsanläggningar. Mat och klimat Det finns inte något uppsatt mål för klimatpåverkan från kommunens kostverksamhet. Utsläppen av växthusgaser beräknas dock sedan några år tillbaka för samtliga inköpta livsmedel. Utsläppen uppgick 217 till sammanlagt ca 5 ton koldioxidekvivalenter. Av dessa utgjorde kött- och mejeriprodukter ca 73 % (ca 3 7 ton koldioxidekvivalenter). Utsläppen per invånare har sjunkit något över åren vilket illustreras av följande diagram: 13

14 Ton/år Kg CO2 ekvivalent /invånare 65, 63, 61, 59, 57, 55, Avfall Utsläpp från kommunens kostverksamhet (Källa: Kristianstads Kommun) Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinningen av energiinnehållet i avfallet. Behandling av avfall Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Diagrammet visar hur det insamlade hushållsavfallet behandlas Behandling av hushållsavfall, inkl grovavfall och farligt avfall Farligt avfall (inkl impregnerat trä och asbest) Materialåtervinning (inkl elavfall och batterier) Biologisk behandling Energiåtervinning genom förbränning Källa: Renhållningen Kristianstad 14

15 Ton/år Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Genom separat omhändertagande av begagnade saker på återvinningscentralerna i Snårarp, Åhus och Tollarp har ca 2 ton begagnade saker årligen kunnat samlas in och lämnas vidare för second hand-försäljning de senaste åren. Samtidigt har de insamlade mängderna förpackningar ökat något, särskilt sedan införandet av det nya insamlingssystemet med fyrfackskärl. Mängden tidningar har dock minskat till följd av successiv övergång till digital media Insamling av förpackningar och tidningar i Kristianstads kommun Tidningar Glasförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Pappersförpackningar Källa: Renhållningen Kristianstad Matavfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda avfallet som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 5 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling senast 218 har redan uppnåtts. Kristianstads mål enligt avfallsplanen är att insamlingsgraden ska öka till 7 %. Diagrammet visar att andelen insamlat matavfall är ca 67 %. Beräkningen baseras på en potential matavfall på 98 kg/invånare. 15

16 8% Insamlat matavfall (%) 6% 4% 2% % Källa: Renhållningen Kristianstad Brännbart avfall När matavfall, komposterbart trädgårdsavfall, återvinningsbart avfall, deponiavfall, elavfall och farligt avfall sorterats ut, går resterande hushållsavfall till förbränning. År 217 skickades ca 2 1 ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca 6 MWh under 217. Kärlavfallet förbrändes huvudsakligen i Hässleholm och grovavfallet i Malmö. Källor: Nationella emissionsdatabasen. Data publiceras med två års eftersläpning. SCB. Data publiceras i juni med två års eftersläpning, C4 Energi C4 Teknik Kristianstad Biogas AB Renhållningen Kristianstad Miljöfordon Syd Resandeutveckling: Skånetrafiken Egna beräkningar 16

17 För mer information Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling Förnamn Efternamn Tel: Ange telefonnummer Förnamn Efternamn Tel: Ange telefonnummer Förnamn Efternamn Tel: Ange telefonnummer Förnamn Efternamn Tel: Ange telefonnummer Klimatredovisning Dnr KS 218/411 Antagen av [Ange organisation] Kommunledningskontoret Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling Lennart Erfors