Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen

2 Innehållsförteckning Inledning..s. 3 Syfte Metod Rapport 1. Introduktion...s Har du varit med på någon av de konstpedagogiska nätverksträffarna? 1.2 Hur ser den konstpedagogiska verksamheten ut på institutionen? 2. Utvärdering konstpedagoger...s Har det konstpedagogiska nätverket fungerat som en plattform för kollegiala möten och erfarenhetsutbyte? 2.2 Vad har det konstpedagogiska nätverket betytt för dig i din yrkesroll? 2.3 Vad har nätverket bidraget till i aktuella konstpedagogiska diskussioner och ämnen? 2.4 Har kontakterna genom det konstpedagogiska nätverket genererat andra samarbeten? 2.5 Vad har det konstpedagogiska nätverket bidragit till din institution? 3. Utvärdering chefer...s Hur har detta synliggjorts i/påverkat verksamheten? 3.2 Vilket stöd har din/dina konstpedagoger på institutioner? 4. Det konstpedagogiska nätverket 2008 och framåt...s Hur vill du att det konstpedagogiska nätverket ska utvecklas? 4.2 Vilken aktör (institution/organisation) tycker du ska driva/sammankalla nätverket? 4.3 Vilket syfte fyller det konstpedagogiska nätverket nu när det bredare konstpedagogiskt forum kommer att etableras? 4.4 På vilka andra sätt kan de konstpedagogiska verksamheterna i regionen stärkas och utvecklas? 5. Sammanfattande reflektion.,...s

3 Inledning Syftet Utvärderingen syftar till att försöka ringa vilket behov av ett konstpedagogiskt nätverk som finns alternativt inte finns. Frågan ställs till konstinstitutioner i Västra Götalandsregionen och medlemmar i det konstpedagogiska nätverket. Hur har nätverket fungerat och hur vill man att det ska vara i framtiden? Vad ska nätverket innehålla och hur ska det struktureras samt drivas i framtiden? Vilka visioner och behov finns bland medlemmarna? Metod Uppdraget består av 40 timmar fördelade på tre månader. Utvärderingen är kvalitativ, vilket innebär att ett fåtal personer har fått större utrymme att uttrycka sina åsikter om det konstpedagogiska nätverket. Inför utvärderingen fick jag som utvärderare viss historik berättad för sig samt lite dokumentation. Detta innebär att jag står relativt objektiv inför respondenternas åsikter. Frågor ställs till elva stycken konstpedagoger, intendenter med pedagogisk inriktning samt tre stycken chefer för ett par konstinstitutioner i Västra Götaland. Dock har inte alla tänkta respondenter möjlighet att svara, av olika skäl, däribland tidsbrist. Respondenterna som är med i utvärdering är inte valda efter någon särskild urvalsmodell. Deltagarna består främst av personer som har varit med på träffarna och personer som konstkonsulenterna gav tips om. Respondenterna är endast kvinnor, vilket inte har varit något medvetet val. Frågorna är framtagna i samråd med konstkonsulenterna. Intervjuerna genomförs på två olika vis: Kontakta respondenten och presentera utvärderingen och därefter skicka frågorna via e-post. Respondenten e-postade sedan tillbaka svaren alternativt svarade på frågorna via telefon. Detta för att ge respondenten möjlighet att fundera över frågorna. Kontaktar respondenter via telefon och ställer frågorna direkt. Respondenten bestämmer vilken modell som används. Rapport Följande rapport består av resultatsammanställning och analys av intervjumaterialet. Resultatavsnittet följer samma tematik som frågeformuläret, Introduktion, Utvärdering samt Det konstpedagogiska nätverket 2008 och framåt. Frågorna som vänder sig till cheferna återfinns separat under avsnittet Utvärdering, i övrigt finns svaren under samma rubrik som konstpedagogernas svar.. 3

4 1. Introduktion I följande kapitel redovisas deltagandet vid de konstpedagogiska nätverksträffarna bland respondenterna samt chefernas medvetenhet om nätverket. 1.1 Har du varit med på någon av de konstpedagogiska nätverksträffarna? Tio av elva konstpedagoger har varit med på en eller flera konstpedagogiska nätverksträffar. Sex av elva har varit värd för en eller ett par nätverksträffar mellan år 2000 och Hur ser den konstpedagogiska verksamheten ut på institutionen? En av institutionscheferna har en anställd intendent för pedagogik samt ett flertal arvodesanställda konstpedagoger beroende på utställningarna. De övriga två hade två till tre anställda konstpedagoger, som arbetar med specialområden samt i ämnesöverskridande samarbeten. 2. Utvärdering - konstpedagoger Följande kapitel avser frågor om det konstpedagogiska nätverkets verksamhet år 2000 fram till Här är det konstpedagogerna som svarar. 2.1 Har det konstpedagogiska nätverket fungerat som en plattform för kollegiala möten och erfarenhetsutbyte? I stort sett är svaren positiva. Flera personer påpekar att det är ett viktigt inslag att träffa kollegor och utbyta erfarenhet, eftersom de arbetar självständigt och ensamma i sin roll på institutionerna. I det avseendet har nätverket inneburit värdefulla möten, yrkeskollegor emellan. Flera nämner att man får ansikten på kollegor och att man har haft diskussioner om gemensamma frågor, pedagogarbetet, fått praktisk erfarenhet av olika metoder, får inspiration och lär av varandra. Det är viktigt att utifrån någon annans perspektiv se på sin egen verksamhet, våra arbetsmetoder och vår arbetssituation. Under nätverksträffarna har vissa områden visat sig vara problematiska. Ett problem som pointeras är skillnaderna mellan personal som är fastanställd och personal som är tim-, arvodes- eller projektanställd. Utvärderingen visar att dessa grupper har olika behov och olika erfarenheter som de vill ventilera, men båda grupperna behöver samtidigt mötas och diskutera den gemensamma konstpedagogiken. En person nämner att hon troligen hade fått ut mer av träffarna som samlade färre personer, alltså de anställda konstpedagogerna eller pedagogiska intendenterna. Hon menar att problematiken mellan gruppernas olika behov och erfarenheter, har lett till mindre fokuserade diskussioner. En annan problematik som framförs är de olika förutsättningarna mellan institutionerna som är representerade i nätverket. Medlemmar från renodlade konstinstitutioner och deltagare från museum med bred kulturinriktning talar inte samma språk, vilket har inneburit svårigheter i att hamna rätt i diskussioner och att förstå varandra. 2.2 Vad har det konstpedagogiska nätverket betytt för dig i din yrkesroll? De flesta tillfrågade nämner att nätverksträffarna har betytt inspiration, utbyte av erfarenhet och möjligheten att testa olika praktiska metoder, vilket sammanlagt har. 4

5 stärkt självkänslan och yrkesidentiteten. Man känner att man är ett vi istället för enbart ett jag, säger en av respondenterna angående de kollegiala träffarna. Flera personer har vid träffarna fått praktiska tips och idéer som de direkt ha kunnat överföra till den egna verksamheten i form av praktiska övningar och pedagogiska metoder. Nätverksträffarna har inneburit välbehövlig fortbildning och inspiration och det har varit enkelt att delta, påpekar två av de tillfrågade. Yrkesrollen har stärkts genom möjligheten att reflektera över sin egen verksamhet och organisation, att få konstruktiv kritik, bekräftelse, svarar en av konstpedagogerna. Workshops och praktiska övningar har varit det mest intressanta vid träffarna, menar en annan. De sporadiska träffarna inte har betytt något konkret för min yrkesroll och samtalen har ofta fått slagsida och istället lyft upp svårigheter, vilket lätt får energidränerande effekt, svarar en respondent. Samtidigt pointerar en annan hur viktigt det är att få möjlighet att ventilera problem och frågor. 2.3 Vad har nätverket bidraget till i aktuella konstpedagogiska diskussioner och ämnen? Flera respondenter svarar att träffarna inte har bidragit något speciellt till aktuella konstpedagogiska diskussioner. Nätverket har inte inneburit något teoretiskt lyft över den praktiska nivån, anser en av konstpedagogerna. Ett fåtal menar att diskussionen kring varandras erfarenheter håller den aktuella diskussionen uppdaterad och att vissa inbjudan föreläsare eller teman har bidragit till ett lyft av aktuella ämnen. Kontakterna inom nätverket ger stöd och bekräftelse åt mina funderingar, svarar en av konstpedagogerna. 2.4 Har kontakterna genom det konstpedagogiska nätverket genererat andra samarbeten? De flesta har svårt att urskilja några samarbeten i direkt följd av det konstpedagogiska nätverket. Endast tre av elva konstpedagoger kunde nämna ett eller ett par projekt som har varit direkt eller indirekt resultat av nätverksträffarna. Utöver detta svarar de att fysiska träffar skapar närhet mellan medlemmarna som kan göra samarbeten enklare i framtiden och att det känns naturligare att höra av sig till någon i nätverket om det gäller någon specifik fråga, allmänna tips eller råd. 2.5 Vad har det konstpedagogiska nätverket bidragit till din institution? Respondenterna svarar främst att man genom nätverket har fått inspiration i och med nya metoder och kreativa övningar har kommit tillbaka till institutionen. Vår institution har genom värdskapet fått presentera projekt och arbetssätt, och därefter blivit granskade med konstruktiv kritik, vilket har varit nyttigt, menar en av konstpedagogerna. Konstpedagogiken har synliggjorts för chef och övrig personal under institutionens värdskap. Det har skapat gemenskap och stärkt yrkesidentiteten internt på institutionen. Det har varit värdefullt för de arvoderade och projektanställda att få inblick i och kontakt med andra institutioner, svarar en av konstpedagogerna.. 5

6 Inspirationen från nätverksträffarna har gett möjligheten att hålla det konstpedagogiska inslaget levande och varierat, säger en person. I den mån som jag har blivit stärkt i min roll har den konstpedagogiska verksamheten i förlängningen förstärkts på min institution, avslutar hon. En annan tycker inte att nätverksträffarna har bidragit något speciellt till hennes institution. 3. Utvärdering chefer Följande frågor är avsedda för cheferna på ett antal av institutionerna där konstpedagogerna är verksamma. Alla tre chefer som deltagit i utvärderingen känner till nätverket, en till och med mycket väl. Frågorna i detta avsnitt avser att besvara hur väl cheferna känner till nätverket och om nätverket har inneburit något särskilt för deras institution. 3.1 Hur har detta synliggjorts i/påverkat verksamheten? Enligt de chefer som har haft möjlighet att svara tycker alla att det är viktigt att nätverket finns, att deras konstpedagoger blir inbjudna samt deltar. Vi vet att nätverket finns samt att det är bra och viktigt. Det är viktigt med nätverk som kan föra oss framåt. Både jag och konstpedagogen har ingått i nätverket och varit med på ett antal träffar. Eftersom konstpedagogen är ensam på vår institution så har nätverket varit viktigt i kollegieperspektivet, med utbyte av kunskap, samarbeten och stöd. Samverkan i nätverket har skrivits in i vår årliga verksamhetsplan svarar en chef. En annan chef har hört att pedagogerna från den egna blandinstitutionen har haft svårt att närma sig nätverkets diskussioner. Skillnaderna i behov och erfarenhet har ibland varit väldigt stora, då de upplevt att de talar inte samma språk. 3.2 Vilket stöd har din/dina konstpedagoger på institutioner? Ett av svaren är att konstpedagogen på institutionen får allt stöd hon kan få i mån av tid och ekonomi. Pedagogiken är ett av våra viktigaste uppdrag som alltid diskuteras i samband med nya utställningar, de pedagogiska tankarna ska finnas med i varje steg, tycker hon. En annan chef anser att den anställde intendenten för pedagogik sitter med i ledningsgruppen, hon har samma möjlighet att påverka verksamheten och få stöd som alla andra på museet. En annan av cheferna menar at det konstpedagogiska nätverket har varit mer eller mindre aktivt genom åren, samt oregelbunden nivå i program och innehåll. Detta har påverkat konstpedagogerna, anser hon. Men de fortbildningar som har anordnats, har oftast varit mycket bra.. 6

7 4. Det konstpedagogiska nätverket 2008 och framåt Följande kapitel avser att utreda vilka tankar och behov som finns i angående nätverkets framtid. Vad kan man förbättra i form av innehåll, struktur, drivande aktör, relationen till det konstpedagogiska forumet samt hur man i övrigt kan stärka de konstpedagogiska verksamheterna i Västra Götaland. 4.1 Hur vill du att det konstpedagogiska nätverket ska utvecklas? Man kan se två klara linjer mellan respondenternas svar på denna fråga; antingen tycker man att det har varit bra och vill att det ska fortsätta som förut eller så framför man konkreta idéer om förbättringar. En av konstpedagogerna säger att man måste profilera nätverket som informellt gentemot det formella konstpedagogiska forumet. Att tydliggöra målsättning och målgrupp skulle göra träffarna intressanta och attraktiva. En annan konstpedagog ser möjligheten i att klargöra målsättningen på följande vis: Att be regionens konstpedagoger som grupp formulera hur nätverket ska fungera kan bli diffust. Jag tror att regionen Konst- och kulturutveckling skulle vinna på att plocka fram några målsättningar ur de kulturpolitiskt fastlagda målen och utifrån det formulera en arbetsplan för regionens konstpedagogiska nätverksarbete. En sådan plan kan gå på remiss till medlemmarna men ändå sedan tas för säg 2 år eller 4 år. Kanske ska det följa mandatperioderna om det är den rytm som politiken sätter. Man borde definiera målgruppen för det konstpedagogiska nätverket och satsa på konstpedagogerna på golvet, de så kallade löshästarna, tycker en respondent. Men hur når man konstpedagogerna utanför institutionerna?, frågar en annan. Man skulle också kunna dela upp eller rikta nätverket mot museum respektive konstmuseum/konsthallar så att det bli riktigt givande för alla, menar en tredje. Tema för arbetet kan ge nya ingångar och öppna upp för gemensamma projekt, tror en av konstpedagogerna. Träffarna behöver vara regelbundna som planeras långt i förväg av värdinstitutionen och en konstkonsulent. Man vill se varandras verksamheter, diskutera aktuella frågor och få ny kunskap. En person pointerar att man inte bara behöver sociala träffar och praktiska övningar, utan även teoretisk fortbildning, då kan man samtidigt lättare motivera deltagandet. Flera personer efterfrågar fördjupad diskussion om metodik och möjligheten att utbilda varandra. Frågan gav ett konkret förslag på utformning: Ett sorts tema för arbetet som kan ge nya ingångar, ge upphov till gemensamma projekt eller bara liknande projekt som deltagarna kan jämföra erfarenheter ifrån. Teman jag snabbt kan tänka på är t.ex.; att nå nya publikgrupper bland vuxna som ej vanligen brukar konstinstitutionerna att nå barn och unga utanför det formella lärandet att samarbete med skolan på nya sätt att undersöka hur konst kan bidra till livslångt lärande Utifrån ett sådant satt tema kan föreläsare och inspiratörer sökas för input, och diskussionerna få en sorts fokus. Förslaget om att ha en aktiv e-post- och telefonlista samt blogg för diskussion, kunskapsbank och tips, kom fram som komplement till de fysiska träffarna. Nätverksträffarna borde även till viss del protokollföras, dock opretentiöst.. 7

8 Många menar att de praktiska inslagen är viktiga. De tycker att nätverket bör fortsätta med stimulerande övningar, visningar, att testa nya metoder, ha lektioner med andra pedagoger på intressanta utställningar plus att diskutera och lära varandra om pedagogik En av cheferna säger att det är viktigt att träffas, att få inspireras från nationellt och internationellt håll men också lokalt och regionalt. Institutionerna måste våga bjuda på kunskap och erfarenhet. Nätverket skulle också kunna vara en distributionskanal för diverse utbildningsmaterial. Utbyte av erfarenhet, kunskap samt olika typer av fortbildning för just konstpedagoger, efterfrågar en av cheferna. Nätverkets medlemmar skulle i större utsträckning kunna bidra med idéer kring träffarnas innehåll. Generellt sett bör det konstpedagogiska nätverket hålla sig väl uppdaterat inom konstpedagogisk teoribildning, nationellt och internationellt, tycker en av cheferna. Man behöver fokusera på innehållet, det behövs fler teoretiska inslag för att man ska kunna lyfta blicken. Nätverksträffar, personliga möten är bra men frågan är hur ofta, avslutar hon. 4.2 Vilken aktör (institution/organisation) tycker du ska driva/sammankalla nätverket? Samtliga konstpedagoger svarar att konstkonsulenterna ska ha den drivande rollen inom nätverket. Argumenten är bland annat eftersom konstkonsulenterna har ett övergripande regionalt uppdrag till skillnad från institutionerna. Det är bra att nätverket hålls ihop centralt för kontinuitetens skull. Värdinstitutionerna och konstkonsulenterna planerar och genomför tillsammans nätverksträffarna som tidigare. Dock bör förslag om teman och inriktning komma från nätverkets medlemmar, tycker en av respondent. Konstkonsulenterna bör vara drivande i nätverket tillsammans med ett stafettsystem under en 4års period där en värdinstitution utses varje år. Under denna 4års period kan man arbeta utifrån ett större och mer övergripande tema. Jag tycker inte att det ska vara för många fysiska träffar, eftersom man har svårt att få tiden att räcka till som det är, anser en av konstpedagogerna. Chefernas svar stämmer väl överens med konstpedagogernas. De tycker också att regionens konstkonsulenter bör vara den drivande aktören som står för kontinuitet knutit till sitt regionala uppdrag. En av cheferna pointerar att man inte bör lägga över det på någon institution, som med SOS (Skolan och Samtidskonsten), eftersom hon tycker att det inte har lyckats. 4.3 Vilket syfte fyller det konstpedagogiska nätverket nu när det bredare konstpedagogiskt forum kommer att etableras? I stora drag svarar konstpedagogerna att forumet bör vara öppet, formellt som ett slags drivhus för samarbete mellan yrkesroller inom området konst och publik alltså. 8

9 konstnärer, curatorer, lärare m.fl. Forumet kan ta upp ideologiska och strategiska frågor, medan det konstpedagogiska nätverket bör innebära fördjupade diskussioner om konst och lärande. Nätverket bör vara personligt och ta upp konkreta yrkesinriktade frågeställningar kring rollen som konstpedagog och eftersträva en högre och annorlunda nivå än forumet specifikt för arbetets vardag, enligt en av respondenterna. Konstpedagogerna svarar att det är viktigt att definiera och tydliggöra syften och skillnader mellan forumet och nätverket samt dess respektive målgrupper. Nätverket kan ju anknyta till forumets årliga seminariedag men om ett regionalt nätverk fungerar så borde det vara koncentrerat just på det konstpedagogiska arbetet i mötet mellan konst, utställningar och publik, menar en av konstpedagogerna. En konstpedagog påpekar att det ena behöver inte utesluta det andra medan en annan säger att det är viktigare att testa metoder tillsammans. Enligt en av cheferna innebär det konstpedagogiska nätverket stort värde för deras anställda eftersom många konstpedagoger arbetar ensamma. Det är då viktigt att tydliggöra vad det bredare forumet gentemot det fördjupade nätverket syftar till för att undvika tårta på tårta, menar hon. 4.4 På vilka andra sätt kan de konstpedagogiska verksamheterna i regionen stärkas och utvecklas? Konstpedagogerna efterfråga högre status för konstpedagogiska frågor och resurser. Ett förslag på att stärka synen på pedagogikens värde på institutionerna är att börja med självkänsla, att uppmärksamma sin egen kompetens och att kräva plats på den egna institutionen. Ett annat förslag på hur man kan höja statusen för konstpedagogik som kom fram är att definiera rollern som konstpedagog för sig själv, internt på institutionen och externt inför publiken. Genom att börja med att stärka den egna yrkeskänslan kan man sedan utveckla konstpedagogiken på de andra fronterna. En person nämner att det vore intressant om cheferna i framtiden kom att synas på nätverksträffarna. Med seminarium, fortbildning, olika sorters input och i samarbete med ett nationellt forum kan man kanske stärka och utveckla de konstpedagogiska verksamheterna i Västra Götaland, tror en av konstpedagogerna. Större befogenheter, mer kunskap och förståelse för verksamheternas olika förutsättningar och möjligheter, med tanke på stad - landsbygd, stort museum - litet museum är andra svar som kommer fram. En av cheferna svarar att utvecklingen är starkt knuten till antalet anställda som arbetar med konstpedagogik på institutionerna. Just nu är det få, alltså behöver det finnas fler anställda. Deltagande i det bredare konstpedagogiska forumet (för diskussion om större frågor, samarbeten, projekt) samt i ett regionalt konstpedagogiskt nätverk (som stärker yrkesgruppen i sig) tror jag kan leda till utveckling inom området, svarade en annan av cheferna. En tredje chef önskar mindre introverta institutioner som bjuder på sig själv, med kunskap och bjuder in andra och öppnar för nya samarbeten. Andra grupper utanför nätverket skulle kunna undersöka institutionerna och ge konstruktiv kritik, föreslår hon.. 9

10 5. Sammanfattande reflektion Följande kapitel gör avstamp utifrån utvärderingens resultat av tankar och idéer. Därefter tas ett steg framåt i tiden med det konstpedagogiska nätverket. I stora drag visar utvärderingen att inställningen till det konstpedagogiska nätverket är övervägande positiv. De tillfrågade deltagarna tycker att övningar, träffar, samtal om konstpedagogik har varit inspirerande och intressanta. De kollegiala träffarna har varit viktiga för dem som arbetar ensamma med pedagogik på sin institution, men även för de större institutionerna med många tillfälligt anställda konstpedagoger. Behovet av att mötas, knyta kontakter och diskutera yrkesrollen verkar vara stort. Att man känner igen varandra gör det lättare att ta kontakt i andra sammanhang och projekt. Man vill att konstkonsulenterna ska fortsätta att driva nätverket utifrån sitt regionala uppdrag. Det finns önskan från deltagarna om kontinuitet och god framhållning i planeringen av träffarna samt möjligheten att föreslå aktuella teman, inriktningar eller problematik. Kontakterna genom nätverket har endast för ett fåtal inneburit nya samarbeten och projekt. Man anser att träffarna indirekt har påverkat samarbetena eftersom man känner till personer på andra liknande institutioner. Värdskapet har inneburit stärkt ställningen för konstpedagogiken hos konstpedagogerna själva och internt på den egna institutionen. Den kritik som många har framfört mot det konstpedagogiska nätverket rör målsättning, vision och innehåll. Flera personer uttrycker att det är viktigt att definiera nätverkets syfte och målgrupp för att medvetet kunna fokusera nätverkets aktiviteter. Genom att lägga fram en arbetsplan som kan diskuteras under en nätverksträff eller skickas på remiss till medlemmarna, skulle man kunna få ett medvetet och fokuserat innehåll. En annan sorts problematik som har kommit upp i och med intervjuerna är kommunikation och förståelse över gränserna; stort museum litet museum, konstmuseum/konsthall kulturhistoriskt museum, landsbygd stad, fast anställd arvodesanställd. Detta har inneburit att man inte har hittat rätt i vissa diskussioner. Respondenterna anser att träffarna inte har bidragit till något särskilt kring aktuella ämnesdiskussioner och den teoretiska nivån har inte nått upp till efterfrågan. Däremot har de praktiska inslagen varit användbara och överförbara till den egna verksamheten. Kritiken och synpunkterna om nätverkets tidigare aktiviteter följdes av förslag på förbättringar kring struktur och innehåll för nätverket. De flesta förslagen var mindre förändringar på den rådande strukturen och hur man kan göra nätverksträffarna mer attraktiva för nuvarande och potentiella deltagare. Ett flertal av dessa förslag vore intressanta att genomföra. Man efterfrågar praktiska inslag och samtidigt fördjupad teoretisk kunskap, med inspirerande föreläsare och diskussion med nationellt, internationellt men även lokalt och regionalt perspektiv. Man vill lära av varandra och utnyttja kompetensen som finns inom nätverket. En aktuell kontaktlista och en diskussionsblogg för medlemmar skulle kunna vara komplement till de fysiska träffarna.. 10

11 Cheferna som har deltagit i utvärderingen är medvetna om det konstpedagogiska nätverket, men engagerar sig i olika stor utsträckning. Inställningen är positiv även om någon påpekar risken med för många träffar av olika slag, det är svårt att hinna med allt ändå. En annan tycker att det är jätteviktigt och är också medlem i nätverket. Den medverkande chefen håller pedagogiken högt och menar att det pedagogiska tänkandet måste vara med i varje steg av institutionens verksamhet och arbetar aktivt med medborgarperspektiv. Konstpedagogerna möts av samma stöd som de övriga anställda på respektive institution, men frågan om vilket stöd de arvodesanställda får väcks i samma stund. Flera bra och konkreta synpunkter och förslag har kommit till yta i och med utvärderingen av det konstpedagogiska nätverket, vilket kan tyda på betydelsen av ett yrkesnätverk av det här slaget. Eftersom konstpedagoger ofta arbetar ensamma på sin institution, så är detta en av få plattformer för erfarenhetsutbyte för dem. Nätverksträffarna innebär ett tillfälle att dela med sig av sin kunskap och att nätverka. Gentemot forumet är respondenterna relativt överens om nätverkets position; nätverket ska hålla sig konkret, innebära fördjupad kunskap med praktiska inslag, värdskap för att ta till vara på och förmedla kunskapen inom det konstpedagogiska nätverket. Som utvärderare anser jag att man bör samla nätverkets tidigare deltagare och presentera orsaken till den här utvärderingen och därefter diskutera framtida vision och målsättningar. Därefter forma en medveten och genomförbar handlingsplan för fyraårsperiod under ett övergripande tema, för kontinuitetens skull. En värdinstitution per år eller termin, beroende på engagemanget och möjligheten för konstkonsulenterna, Västra Götalandsregionen. Handlingsplanen skulle kunna innehålla teman, diskussionsområden och problematik som ska de kommande nätverksträffarna kan utgå ifrån. Under denna fyraårsperiod skulle man kunna satsa på att nå fler konstpedagoger i regionen. Fler grupper inom yrkeskategorin fast anställda, löshästar och pedagoger från museer med bred kulturinriktning, och kontinuerligt utvärdera, dokumentera och förbättra träffarna. Även om träffarna kan hållas relativt inofficiella och personliga, bör någon form av dokumentation föras.. 11