En god introduktion i förskolan

Transkript

1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn, unga, samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå En god introduktion i förskolan A good introduction to preschool Sandra Gustafsson Sofia Kókay Lärarexamen 210 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Datum för slutexamination Examinator:RichardAhlström Handledare: Paula Wahlgren

2 FÖRORD Vi är två förskollärarstudenter ifrån Malmö högskola. Vi har skrivit vårt examensarbete gemensamt där allt har gjorts tillsammans. Detta för att vi ska kunna analysera och diskutera alla beståndsdelar tillsammans för att uppnå bästa möjliga resultat. Genom att ha gjort på detta sätt har vi kunnat delge varandra olika infallsvinklar vilket har varit till stor hjälp under arbetets gång. Vi har varit intresserade av det undersökta området under hela utbildningen och efter att detta examensarbete har skrivits har vi nu mer erfarenhet och kunskap inom ämnet. Dessa nya kunskaper har lett till att vårt intresse har ökat ännu mer. Det vi har lärt oss kommer vi att ha med oss i våra ryggsäckar i vårt framtida arbete. Vi vill tacka varandra för ett bra samarbete och en otroligt stark vilja då detta inte har varit lätt. Vi har stött på många hinder och fått ta en hel del omvägar för att kunna komma i mål med detta examensarbete. Vi vill tacka vår handledare Paula Whalgren. Vi vill även tacka professor Björn Axtelius på Malmö högskola, då hans handledning har gett oss mycket stöd under arbetets gång. Vi tackar även förskolorna och alla pedagoger som har varit med och bidragit till att detta examensarbete blev möjligt genom att ha delgett sina kunskaper och erfarenheter till oss. Ett sista tack till våra underbara kolleger och vänner som har visat ett stort intrresse och engagemang genom att ha stöttat oss med hjälp och tid. Sandra Gustafsson & Sofia Kókay 2

3 SAMMANFATTNING Vårt examensarbete inriktar sig på hur förskollärare tolkar läroplanens citat om den goda introduktionen och hur de arbetar med inskolning och anknytning. Vi har gjort vår studie på två förskolor i sydvästra Skåne där vi intervjuade fyra pedagoger, två på vardera förskola. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för svaren på våra frågeställningar. Syfte med studien är att undersöka vad som menas med en god introduktion genom att undersöka hur förskolor arbetar med inskolning och anknytning ur ett pedagogiskt perspektiv. I studien har vi utgått ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet i studien visar att pedagogerna anser att läroplanens citat om den goda introduktionen är till för såväl vårdnadshavare som barn. Det är viktigt att båda parterna känner en trygghet för att kunna uppnå en god introduktion. Pedagogerna anser att inskolningsmetoden är viktig och en individanpassad inskolningsmetod var den metod som de förespråkade. Anknytning går inte att förbise då den utgör större delen av inskolningen. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som pedagogerna anser vara mest betydelsefull vid anknytningen i samband med inskolningen. Nyckelord: Inskolning, anknytning, trygg bas, individanpassar, trygghet. 3

4 ABSTRACT Our study is based upon the preschool-teacher s interpretation of the teacher s guide-quote on the "good introduction" and their approach to introductions and human attachment. We have done our studies on two preschools in the South Western part of Skane, Sweden where we have performed interviews with four preschool teachers - two on each preschool. We have used a qualitative method based on semi-structured interviews to retrieve answers to our questions. The meaning of the study is to elaborate on the phrase "a good introduction" through researching how preschools are working with introductions and human attachment from a teacher s perspective. We have based our research on a theory-of-attachment perspective. The result of our study shows that the teachers have embraced the teacher s guide-quote on "the good introduction" as a tool for both caretakers and children. It is imperative that both parties feel comfortable to achieve a good introduction. The teachers see the method of introduction as being important, just as they recommend the individually adapted method of introduction. The importance of human attachment cannot be underestimated as it is the major part of the introduction. The result shows, that comfort and trust is the most important factor considered by the teachers for the human attachment in relation to the introduction. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 ABSTRACT... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING INSKOLNINGSMETODER YRKESRELEVANS SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TIDIGARE FORSKNING INSKOLNING INSKOLNINGSMETODER ANKNYTNING TEORI ANKNYTNINGSTEORIN TRYGG BAS METOD KVALITATIV METOD INTERVJU URVAL GENOMFÖRANDE FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN METOD FÖR ANALYS RESULTAT & ANALYS PEDAGOGERNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL LÄROPLANENS CITAT PEDAGOGERNAS RESONEMANG KRING OLIKA INSKOLNINGSMETODER DE VIKTIGASTE FAKTORERNA GÄLLANDE ANKNYTNING VID INSKOLNING SLUTSATS & DISKUSSION DEN GODA INTRODUKTIONEN INSKOLNINGSMETODENS BETYDELSE ANKNYTNINGENS BETYDELSE METODDISKUSSION

6 6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSER BILAGA BILAGA

7 1. INLEDNING I Sverige har alla som arbetar inom förskola ett uppdrag. Detta är att följa ett styrdokument, mer känt som Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10). Även om detta är ett styrdokument som ska följas av alla förskolor i Sverige kan läroplanen för förskolan ses som väldigt öppen och inbjudande för fritt tolkande. Det är upp till pedagogerna att tyda denna och inkludera den i verksamheten. Vi har granskat läroplanen och tittat på om den nämner något om just inskolning. Det skrivs bland annat att förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (Lpfö 98/10). Detta är det enda som nämns, men vad menas egentligen med en god introduktion? 1.1 INSKOLNINGSMETODER Idag använder förskolor sig av olika typer av inskolningsmetoder. De inskolningsmetoder som vi kommer att nämna i denna studie är två veckors inskolningen, tre dagars inskolningen samt individanpassad inskolning. Två veckors inskolningen innebär att barn och vårdnadshavare tillsammans vistas på förskolan få timmar de första dagarna. Efter hand börjar vårdnadshavaren att lämna barnet på förskolan korta stunder vilket sedan utvecklas sedan till längre stunder. Tre dagars inskolningen innebär att vårdnadshavaren är tillsammans med barnet på förskolan i tre hela dagar. Efter detta lämnar vårdnadshavaren barnet på förskolan. När man studerar inskolning och olika inskolningsmetoder kan man inte undgå att se det utifrån individens förutsättningar. Johansson & Pramling Samuelsson (2003) skriver om det individuella och det kollektiva. De skriver om förskoleverksamheten och att lärare ständigt står inför överväganden om hur man ska agera i förhållande till det enskilda barnets behov respektive gruppens intressen. Det nämns att det är ett etiskt dilemma som är svårt att undvika. Lärarna behöver ta ett beslut om när och på vilka grunder som gruppens bästa ska gå före individens bästa och vice versa. Detta är någonting som vi anser beröra vår studie även om författarna inte ser det ur ett inskolningsperspektiv. 7

8 1.2 YRKESRELEVANS Förskollärarna har ett stort ansvar och det viktigaste av allt är att starten, även kallad inskolningen, ska bli så bra som möjligt för både vårdnadshavare och barn samt pedagogerna. Det är under inskolningen som anknytningen kan uppstå och där denna ligger till grund för barnets trygghet i förskolan. Under våra tre år som blivande förskollärare på högskolan har vi haft ett stort ömsesidigt intresse för inskolning. Något som vi har upptäckt under denna tid är att det finns väldigt lite forskning som berör just inskolning. Det känns vågat att ge sig på att undersöka ett fält där det finns brist på tidigare forskning. Dock ser vi detta som en bra motivering till valet av ämne och vårt vetenskapliga problem. Om vi som blivande förskollärare inte får kunskap om inskolning som, enligt oss, är en av de viktigaste delarna för en bra start i förskolan, hur ska vi då kunna förse barn och vårdnadshavare med en god introduktion? När vi kommer ut som förskollärare är det vår uppgift att ta hand om oroliga föräldrar som ska lämna iväg det dyrbaraste de har till någon de inte känner. 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte är att undersöka vad som menas med en god introduktion genom att undersöka hur förskolor arbetar med inskolning och anknytning ur ett pedagogiskt perspektiv. De frågeställningar vi har valt för att hjälpa oss uppnå vårt syfte är: Hur tolkar pedagogerna citatet ur Lpfö98/10 förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (Lpfö 98/10) Hur resonerar pedagogerna kring olika inskolningsmetoder? Vilka anser pedagogerna vara de viktigaste faktorerna gällande anknytning vid inskolningstiden? 8

9 2. TIDIGARE FORSKNING Som vi nämnde i vår inledning så finns det brist på tidigare forskning när det gäller inskolning på förskolan. Vi har tagit del av tidigare forskning som berör inskolning och anknytning men eftersom det finns bristfällig forskning på området har vi även valt att ta upp forskning från angränsande områden som vi anser är relevant för att kunna besvara vårt syfte. I följande kapitel kommer vi att redogöra för utvalda delar av den forskning vi tagit del av. 2.1 INSKOLNING De flesta barn som börjar på förskola i Sverige har tidigare varit hemma med någon av sina föräldralediga föräldrar. Jämfört med miljön i förskolan har de haft de lugnt omkring sig och tillbringat dagarna med en eller flera vuxna som de känner väl. Mötet med förskolemiljön innebär en drastisk förändring. (Broberg m.fl. 2013). Citatet ovan är början på en beskrivning av vad inskolning innebär. Det fortsätter sedan i punktform där inskolningen beskrivs ha tre syften: att vänja barnet vid förskolans nya miljö, att ge barnet chansen att lära känna minst en pedagog som blir en dagsersättare för den arbetande föräldern och att lära barnet att klara sig utan sina föräldrar under en längre tid och istället använda sig av sin anknytningspedagog för att kunna ägna sig åt leken och utforskandet (Broberg m.fl. 2013). Ingrid Hårsman (1994) är författaren till avhandlingen Dagliga separationer och tidig daghemsstart där huvudsyftet är att undersöka små barns reaktioner när de börjar på daghem. Hon redogör för Bowblys anknytningsteori och argumenterar för att denna även är central i studien. Hon vill förstå vårdnadshavares och barns separationer vid daghemsstarten. Hårsman (1994) studerar även barnens anpassning till daghemsvistelsen. Hon utvecklade en teoretisk modell för små barns separationsreaktioner och korttidseffekter av den tidigare barnhemsstarten. Modellen utgår ifrån barnets omedelbara reaktioner vid den dagliga separationen och den fortsatta utvecklingen till barnhemsmiljön där den nya situationen bestäms av både miljöfaktorer och individfaktorer. 9

10 Hårsmans (1994) modell omfattar tio olika faktorer som har betydelse för barnets separationsreaktion, anpassning och utveckling. Vi kommer endast att presentera två av de faktorer som vi anser vara användbara i vår studie. Den första faktorn i modellen är separationens omfattning eller längd. Detta innebär att i de fall separationen sträcker sig över en längre tid eller är mer omfattande än vad barnet tolererar, desto starkare blir då barnets reaktion vilket kan leda till sorgereaktioner. Vidare nämns det att barnets utvecklingsålder och omfattningen på separationen måste ställas i relation till varandra. Den andra faktorn som vi har valt att fokusera på är faktorer som berör relationen dagvårdare-barn. En term som nämns är ersättningsperson vilket hon är noga med att poängtera inte innebär att vårdnadshavarens plats blir ersatt. Detta innebär istället barnets möjlighet att skapa en personlig, nära och stabil relation till en eller ett par vuxna när vårdnadshavarna inte är närvarande. Genom att skapa denna relation gynnas barnet då anpassningen och utvecklingen förbättras över tiden. Broberg m.fl. (2013) skriver om en studie av Ahnet m.fl. (2004) som gjordes där man undersökte sambandet mellan längden på inskolningen och stressen hos barnen. Dock kunde man inte finna något samband mellan de antal dagar som vårdnadshavaren närvarade och nivån av barnets stresshormoner. Däremot kunde man se intressanta samband mellan anknytningskvalitén och längden på inskolningen. Det visade sig nämligen att föräldrarna till ett barn med en trygg anknytning spenderade mer tid till att skola in sina barn än föräldrar med barn vars anknytning var otrygg. I studien kom de fram till att det fanns ett samband mellan föräldrar med tryggt anknutna barn och en längre inskolningsperiod. Föräldrar med otryggt anknutna barn spenderade kortare tid till att skola in sina barn. Föräldrar som var mer lyhörda för sitt barns signaler lät inskolningen löpa över en längre tid. Ahnet m.fl. (2004) menar även att faktorer i miljön och en närvarig lyhörd ersättare för föräldern spelar stor roll för hur ett barn reagerar på separationen från föräldern. Barn uppvisar protesterar oftast mer vid överlämning i förskolan om de är tryggt anknutna än när de är otryggt anknutna. 2.2 INSKOLNINGSMETODER Något som har varit väldigt intressant att studera är vad den tidigare forskningen säger om inskolningsmetoder. Broberg m.fl. (2013) skriver att pedagoger vittnar om att olika metoder 10

11 av snabbinskolning har tagits fram då föräldrarna inte har tid att ägna veckor åt att skola in sina barn. De skriver även att långa inskolningsperioder kan vara besvärligt för förskolan, speciellt på hösten. Då är det många barn som skolas in och de gamla barnen och den pedagogiska verksamheten påverkas då det pågår inskolningar. 2.3 ANKNYTNING Vidare skriver Broberg m.fl. (2013) om vad som krävs för en välfungerande anknytningsrelation mellan barn och vårdnadshavare. Föräldern måste se och anpassa sitt beteende till barnets reaktioner vid separationen och måste även stå ut med denna. Något som är betydelsefullt under inskolningsperioden är att vårdnadshavaren är känslomässigt tillgänglig och lyhörd för barnet. Det visade sig även att en längre tids inkolning kunde göra att ett barn med en otrygg anknytning till sin vårdnadshavare kunde skapa en trygg anknytning. Hagström (2013) är även en av författarna till boken Anknytning i förskolan, vikten av trygghet för lek och lärande där hon redogör för John Bowlbys tidigare forskning. Hon skriver om att Bowblys forskning tar upp anknytningens betydelse för en människas utveckling. Han beskriver även hur separationer, vanvård och försummelse under barnens första levnadsår kan få konsekvenser för deras fortsatta utveckling. Bowlby hade ett samarbete med makarna James och Royce Robertson där de studerade vidare i frågan om tidiga separationer. De studerade barn som hade skilts från sina vårdnadshavare i samband med temporära barnhems- eller sjukhusvistelser. Observationerna filmades och visade tydligt att ett barn i åldern 1-2 år starkt påverkades av att skiljas från sina vårdnadshavare. Tidigare uppmanades vårdnadshavarna att inte besöka sina barn så ofta när de låg på sjukhus då barnen svarade med att uppvisa tecken på orolighet. Bowlby och hans medarbetares forskning gjorde dock att man insåg att den ilska som barnen uttryckte var ett hälsosamt tecken på att de hade ett stort behov av kontakten med sina vårdnadshavare. Forskningen visade även att de barn som fick mest kärlek utvecklade en trygg anknytning och blev mer självständiga under förskoleåren. 11

12 Elena Commodari (2013) skriver, i sin internationellt publicerade artikel om anknytningen och de känslomässiga banden mellan vårdnadshavaren, barnet och andra parter. Studien som undersökte 152 förskolebarn, inriktar sig på hur förskollärarens relationer kan påverka anknytningen och individen. Hon menar att anknytningen har stor betydelse för hur barnet utvecklas inom lärandet. Resultatet visade att anknytningen till förskollärare har ett samband med lärandet och den språkliga utvecklingen. I artikeln skrivs det Children use attachment figures as a secure base from which to explore the environment. Om vi översätter detta citat till svenska blir det barn använder anknytningspersoner som en säker bas för att utforska miljön. Även Broberg, Hagström & Broberg (2013) skriver om att barnen använder anknytningspersonen som en trygg bas för att kunna utforska nya miljöer vilket gör att anknytningspersonens roll blir betydelsefull för barnet. De skriver även att den pedagog som skolat in barnet har störst möjlighet att bli dess anknytningsperson. Trots detta kan även andra pedagoger bli barnets favoriter i andra sammanhang. 12

13 3. TEORI Vi kommer här att redogöra för anknytningsteorin, begreppet trygg bas och inividanpassad inskolning vilka är de teorier som vi kommer att använda oss av i analysen av vårt empiriska material. Dessa teorier har vi valt därför att vi anser att de belyser vårt undersökningsområde på ett intressant sätt. 3.1 ANKNYTNINGSTEORIN När man pratar om anknytning och anknytningsteorin är John Bowlby, psykoanalytiker och barnpsykiater, ett namn som ofta kommer upp eftersom han anses vara grundaren till denna teori. Han hade också ett livslångt sammarbete med Mary Ainsworth ( ), även känd som den andra av anknytningsteorins två grundare. Bowlby och Ainsworth kompletterade varandra då Bowlby var kliniker och huvudsakligen intresserad av anknytning som ett generellt mänskligt fenomen. Ainsworth däremot var en metodologiskt skolad akademisk psykolog och intresserade sig för individuella skillnader. Ainsworth var den som gav Bowlbys anknytningsteori teoretisk stadga och det empiriska underlag som var nödvändigt. Hennes kunskaper gjorde det möjligt att se att barn utvecklar olika typer av anknytning till olika personer. Ainsworth var även den som myntade begreppet trygg bas (Broberg m.fl. 2013). Den trygga basen är något som vi återkommer till. Bowlby (1994) strävade efter att bevisa varför och hur vårdnadshavarens beteende påverkade barnet. Det han kom fram till var att barnet normalt sett har en medfödd benägenhet att från 6 månader utveckla en känslomässig bindning, känt som anknytning, till en central föräldragestalt. Detta var oftast barnets biologiska moder men behövde inte nödvändigtvis vara det. Kontakten med bindningsgestaltningen är den trygghet som är förutsättningen för barnet att våga utforska omvärlden. En fråga som Bowlby (1973) ofta fick höra var om barn kunde få för mycket kärlek. Han frågar sig själv i sin bok, volym två av trilogin Attachment and loss: Separation om barnet kan bli för bortskämt av modern. Hans forskning visade på det motsatta. Bowlby menade att en trygg anknytning baseras på ovillkorad kärlek. En trygg anknytning visar även att barnet blir tryggt i sig självt, vilket leder till större självständighet i förskolan. Bowlby var även noga med att påpeka att det dock kunde bli negativt om det var 13

14 vårdnadshavarens behov av kärlek snarare än barnets trygghetssignaler som fick styra. Han menar att det är dock viktigt att skilja små barns primära behov från vuxnas ibland överdrivna omsorger (Broberg m.fl 2013). När föräldaledigheten är slut och vårdnadshavaren ska lämna över sitt barn till förskolan så är det inte bara barnet som ska skolas in, utan även vårdnadshavaren. En trygg vårdnadshavare innebär också ett tryggt barn. Vårdnadshavarens trygghet handlar mycket om att känna att det inte endast är så att man överlämnar sitt barn till förskolan. Det handlar även om att man lämnar sitt barn till en person som, under dagen, kan finnas där som omvårdnadsperson och som bryr sig om barnet under tiden vårdnadshavaren inte kan vara där (Broberg m.fl. 2013). 3.2 TRYGG BAS Som vi nämnde ovan är trygg bas ett begrepp som anses vara det mest centrala inom anknytningsteorin. Mary Ainsworth var även en av de första att använda begreppet (Broberg m.fl. 2013). Begreppet Den trygga basen beskriver två aspekter av den vuxnas omsorgsförmåga, vilka är att dels vara en trygg bas för barnets eget utforskande och dels att utgöra en säker hamn vilket innebär ett ställe där barnet kan återvända då det känner sig otryggt. Den trygga basen är nödvändigt för barnets självständiga utforskande (Broberg m.fl. 2013). Bowlby (1994) skriver om utforskandet av omgivningen jämte lek och andra aktiviteter. När barnet känner sig tryggt så vågar det lämna bindningsgestalten, även mer känd som anknytningspersonen, och kan då ge sig av för att utforska miljön. Känner barnet fara, hot eller känner sig ängsligt eller trött, så längtar det efter en närhet. Här ser man ett interaktionsmönster mellan barn och vårdnadshavare som Bowlby och Ainsworth kallar för undersökning utifrån en trygg bas. Precis som Bowlby menade, att barnet behöver kärlek för att en trygg anknytning ska uppstå, så blir då denna trygga anknytning den trygga basen. Detta går hand i hand, utan en trygg anknytning finns det ingen trygg bas för barnet att återvända till. 14

15 4. METOD I detta kapitel kommer vi att beskriva och motivera vårt val av metod samt beskriva hur studien har genomförts. Vi avslutar sedan kapitlet genom att presentera de etiska överväganden som vi har tagit hänsyn till under arbetets gång. 4.1 KVALITATIV METOD När man skriver en uppsats kan man välja att empiriskt undersöka ett fenomen med hjälp av antingen en kvantitativ eller en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden intresserar sig för förståelse snarare än för förklaringar med hjälp av statistiskt verifierbara samband. Här utgår man ifrån fyllig och mjuk data som omfattar få personer. Den kvantitativa metoden däremot inriktar sig på en stor mängd hårda data som omfattar många deltagare. Här är siffror i fokus och man syftar till att förklara hur och varför människor gör som de gör. I den kvalitativa metoden studerar man hur människor skapar mening i vad de gör (Alvehus 2013). I den kvalitativa metoden ligger oftast intervjuer och observationer till grund för empirin (Alvehus 2013). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom att intervjua pedagoger för att få en djupare förståelse för deras tankar och erfarenheter kring ämnet. Vi ansåg att detta var den bästa metoden för att uppnå studiens syfte. 4.2 INTERVJU När vi samlade in vårt empiriska material så har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Alvehus (2013) menar att semistrukturerade intervjuer är den vanligast förekommande intervjumetoden. En semistrukturerad intervju innebär att vi som intervjuare har förutbestämt ett fåtal frågor eller bredare teman att samtala kring. Vi valde att formulera frågor så att pedagogerna som vi intervjuade kände friheten att kunna delge oss sina egna tankar och erfarenheter. Vi ville få ut så mycket som möjligt av varje intervjutillfälle utan att begränsa den intervjuade pedagogen. På detta sätt har intervjuaren betydligt större chans att påverka innehållet i intervjun (Alvehus 2013). Vi valde att använda oss av ljudinspelningar vid intervjuerna. Detta var en bra metod därför att vi i efterhand, under bearbetningen av 15

16 materialet, kunde gå tillbaka i intervjuerna och försäkra oss om att vi inte hade missat något. Det kunde också förekomma att vi gjort någon anteckning under intervjuerna. 4.3 URVAL I alla undersökningar måste man göra ett urval. Om man, som i vårt fall, gör intervjuer så måste man välja vem man ska intervjua. Vårt urval har varit strategiskt då vi har valt att intervjua pedagoger som kan relatera till studiens syfte. Detta innebär att urvalet utformas efter våra undersökningsfrågor (Alvehus 2013). Vi valde att göra intervjuer med pedagoger som har erfarenhet när det gäller inskolning och anknytning. Intervjupersonerna hade behörigheter som antingen förskollärare, barnskötare, chefer eller rektorer. Alla de tillfrågade pedagogerna valde att delta i vår undersökning vilket ledde till fyra intervjuer. Vi valde att begränsa oss till två förskolor. Båda förskolorna ligger i södra Skåne, varav den ena ligger i Vellinge kommun och är en privat förskola och den andra ligger i Trelleborgs kommun och är en kommunal förskola. Vi valde dessa förskolor eftersom vi har haft kontakt med dessa tidigare och de erbjöd sig att medverka i studien. Vi tyckte även att det var intressant att den ena förskolan var privatägd och att den andra förskolan var kommunal. Den kommunala förskolan Den kommunala förskolan ligger i en medelstor kommun och är försedd med två avdelningar, en småbarnsavdelning där barnen är 1-2 år och en avdelning för de större barnen i åldrarna 3-5. På respektive avdelningar finns tre arbetande pedagoger varav två deltog i en intervju. Pedagogerna hade behörigheterna förskollärare. Namn Ålder Utbildning Veronica 40 år Förskollärare Petra 41 år Förskollärare 16

17 Den privata förskolan Den privata förskolan ligger i en mindre kommun och är försedd med tre avdelningar. Två avdelningar är till för de yngsta barnen i åldrarna 1-3 och den tredje avdelningen, som även är den största avdelningen, är till för de äldre barnen i åldrarna 3-5. Sammanlagt på hela förskolan arbetar 15 pedagoger med behörigheterna förskollärare, barnskötare, rektor och chef. Av dessa 15 pedagoger deltog två i en intervju. Namn Ålder Utbildning Martina 53 år Barnskötare, Förskollärare, Rektor, Chef Karin 42 år Förskollärare 4.4 GENOMFÖRANDE Innan intervjuerna skulle äga rum kontaktades förskolorna för ett medgivande av samtycke. Detta gjorde genom att en samtyckesblankett (se bilaga 2) lämnades ut till alla pedagoger där vi informerade om studien och dess innehåll. I denna samtyckesblankett blev pedagogerna även informerade om att deras medverkan skulle komma att vara konfidentiell. Vi informerade även om att intervjumaterialet skulle samlas in genom ljudinspelningar. Till sist informerades även alla pedagoger om att de när som helst kunde avbryta sin medverkan i studien. Intervjuerna var lättsamma och öppna då vi samtalade runt de förutbestämda intervjufrågorna. Pedagogerna fick delge sina erfarenheter och kunskaper om ämnet. Följdfrågor kunde förekomma för att få en helhet i intervjun. 4.5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN Något som är väldigt viktigt i en studie som studerar människor är att man tar hänsyn till de forskningsetiska övervägandena. Det finns fyra forskningsetiska överväganden, vilka är konfidentialitetskravet, informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. I Hartmans 17

18 (2003) bok Skrivhandledning för examensarbete och rapporter förklarar han innebörden i de fyra olika forskningsetiska övervägandena. Konfidentialitetskravet innebär att man behandlar uppgifter från personer på ett sätt som gör det omöjligt för obehöriga att identifiera dessa (Hartman 2003). Direkt när vi intervjuade pedagogerna blev de anonymiserade genom att vi gav dem fiktiva namn. Informationskravet innebär att alla som medverkar i studien ska bli informerade antingen muntligt eller skriftligt om vad undersökningen ska handla om (Hartman 2003). Vi valde att informera alla medverkande genom att lämna ut samtyckesblanketter (se bilaga) där det framkom vad studien skulle handla om, hur intervjuerna skulle genomföras och att man när som helst kunde avbryta sin medverkan. Vår samtyckesblankett är skriven på svenska men vi har hela tiden varit beredda på att komplettera denna med andra språk då det kunde ha förekommit att pedagogerna hade ett annat modersmål. Samtyckeskravet innebär att man som medverkande i en studie själv kan bestämma om man vill delta eller inte (Hartman 2003). Vår studie var frivillig att dela i och om man önskade att inte vara med i studien kunde man bortse ifrån samtyckesblanketten. Det framkom även i vår samtyckesblankett att man kunde välja att avbryta sin medverkan när man ville. Detta var även något som vi informerade muntligt till alla deltagande pedagoger. Nyttjandekravet innebär att man endast får använda det insamlade materialet till syftet i den aktuella studien (Hartman 2003). Vi var väldigt noga med att muntligt informera varje enskild intervjuperson om att det insamlade materialet endast skulle vara tillgängligt för oss. 4.6 METOD FÖR ANALYS Efter varje intervju har det insamlade materialet transkriberats. Intervjuerna kodades och transkriberades enligt Lantz (1993). Med det menar vi att vi har lyssnat på ljudinspelningarna och sedan skrivit ner ordagrant vad som har sagts. Vi har dock inte skrivit in pauser, skratt 18

19 eller andra vanligt förekommande läten såsom hmm, ööh. I vår analys har vi kategoriserat materialet efter de frågor som vi har ställt till de intervjuade personerna. Detta för att de intervjuade pedagogerna har försett oss med liknande svar vilket blev det mest självklara valet för oss. När vi hade transkriberat allt vårt material raderade vi sedan alla ljudinspelningar för att ta hänsyn till nyttjandekravet. Därefter kunde vi bearbeta empirin med hjälp av teorin. 19

20 5. RESULTAT & ANALYS I detta avsnitt kommer vi att presentera vår insamlade empiri. Vi har valt ut ett fåtal pedagogers svar för att sedan analysera dessa utifrån den teori och tidigare forskning som vi har tagit upp i tidigare kapitel. 5.1 PEDAGOGERNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL LÄROPLANENS CITAT När vi gick ut för att intervjua pedagoger på förskolorna så var vi intresserade av att ta reda på hur de tolkade läroplanens citat om den goda introduktionen. Vår första fråga till pedagogerna var Hur tolkar du inskolning utifrån Läroplanen för förskolan?. Anledningen till att vi valde att ställa denna fråga var för att läroplanen inte nämner begreppet inskolning en enda gång. Det enda som framgår är citatet om en god introduktion. Vi ville ta reda på hur pedagogerna ställde sig till detta. Pedagogerna fick svara utifrån deras egna kunskaper och erfarenheter. I samtliga av de intervjuade pedagogernas svar om den goda introduktionen var information och förberedande något som alla tog upp. Det framgick tydligt att pedagogerna tolkade citatet, som också är deras professionella uppdrag, att man som förskollärare ska förse både vårdnadshavare och barn med en god introduktion på förskolan. Veronica, som är den av de intervjuade pedagogerna, svarade: Jag tolkar detta på ett sätt både som att jag arbetar och att jag själv är förälder. Jag tycker att det kan vara trevligt både som förälder och barn att komma och se hur det ser ut här på förskolan, träffa alla som arbetar här och alla barnen som är här. Om du kommer som helt ny, till en ny miljö, så ser jag det som att man presenterar hur vi arbetar. (Veronica) Veronica, som är både vårdnadshavare och förskollärare, nämnde inte bara förskollärarens och verksamhetens syn på den goda introduktionen utan delade även med sig av sina egna 20

21 erfarenheter som vårdnadshavare. Hon tolkar citatet som att den goda introduktionen är till för såväl barn som vårdnadshavare. I andra intervjuer där vi ställde denna fråga till pedagogerna så framgick det att en viktig del var att få vårdnadshavarna att känna sig lika synliga och trygga som barnet. Som vi tog upp i tidigare kapitel så nämner Broberg m.fl. (2013) att en trygg vårdnadshavare innebär ett tryggt barn. När föräldrarledigheten är slut och vårdnadshavaren ska lämna över sitt barn till förskolan så är det såväl vårdnadshavare som barn som ska skolas in. De intervjuade pedagogerna svarade på ett sätt där de betonade vikten av att den goda introduktionen gällde både vårdnadshavare och barnet. En anna pedagog, Martina, svarade liknande på sin intervju: Det är att förskolläraren i sin yrkesroll ska se till så att föräldrar får en trygg och kontinuerlig inskolning av sitt barn på förskolan. Det är förskollärarens uppdrag att se till att det fungerar där de ska börja med att skicka ut en folder, information och att de ska känna sig omtänksamma och välkomnade till förskolan. Att få en god introduktion som skapar trygghet och känna att här ska jag lämna mitt barn i denna förskollärarens händer och att detta ska kännas tryggt och stabilt. (Martina) I citatet från Martina blir det ännu tydligare om vikten av trygghet för vårdnadshavaren. Det ska vara en trygg inskolning och det ska även kännas stabilt. Enligt Broberg m.fl. (2013) handlar förälderns trygghet mycket om att känna att det inte endast är så att man överlämnar sitt barn till förskolan. Det handlar även om att man lämnar sitt barn till en person som, under dagen, kan finnas där i stället för vårdnadshavaren. Pedagogen på förskolan tar på sig rollen som omvårdnadsperson och som bryr sig om barnet under tiden som vårdnadshavaren inte kan vara där. Utifrån de intervjuade perdagogernas svar framgår det tydligt att verksamheternas arbete är viktigt i den goda introduktionen. Det är inte bara viktigt för barnet utan även för vårdnadshavaren. 21

22 5.2 PEDAGOGERNAS RESONEMANG KRING OLIKA INSKOLNINGSMETODER Vi ville få en inblick i verksamheternas arbete med inskolning och deras olika inskolningsmodeller. Att få ta del av pedagogernas egna kunskaper och erfarenheter kring inskolning var intressant. Frågan som vi ställde till pedagogerna var Vilka inskolningsmetoder känner du till och vilken förespråkar du?. På denna fråga skulle vi vilja påstå att de intervjuade pedagogerna svarade både lika och olika. På frågan om olika inskolningsmetoder kunde pedagogerna ange vilka metoder de kände till och hur de ställde sig till dessa. På frågan om vilken metod som pedagogerna förespråkade var majoriteten av pedagogerna samspelta. Detta kommer vi att redovisa nedan. Petra var en av pedagogerna som svarade såhär: Det är rätt intressant faktiskt, för det finns många olika inskolningsperioder. Där finns en som är en lång på två veckor där man börjar med korta dagar där man är noga med anknytningen. I dagens stressade samhälle tycker jag själv att två veckor räcker. Man måste ta hänsyn till barnens ålder, om de har vistats på förskola tidigare. Unde tre dagars inskolningen är föräldrarna med tre hela dagar. Detta är för kort tid för att skapa en anknytning. Barnet kan inte knyta an till den ansvariga pedagogen. Man får hitta en balans däremellan. (Petra) Petra tar upp den nog mest vanligt förekommande inskolningsmetoden som är på två veckor. Hon tar även upp den omtalade tre dagars inskolningen. I citatet uttalar hon sig på ett sätt som gör att hon låter positiv till den längre inskolningsmetoden på två veckor. Hon nämner att man där är noga med anknytningen och att det inte går att skapa en anknytning på tre dagar. Sedan uttalar hon sig dock på ett sätt som får oss att tänka att hon varken förespråkar två veckor eller tre dagar då hon säger att man måste hitta en balans däremellan. I vårt kapitel om tidigare forskning tog Broberg m.fl. (2013) upp att pedagoger vittnat om olika inskolningsmetoder. Det framgick att det har tagits fram något som kallas för snabbinskolning, vilket innebär att föräldrarna har begränsat med tid för sina barn. Petra nämner att dagens samhälle är en stressad miljö vilket kan vara en av anledningarna till att inskolningarna påskyndas. 22

23 Vårdnadshavarna har inte alltid tid för långa inskolningar vilket gör att man som både barn och vårdnadshavare kastas in i förskolans värld utan en ordentligt start. Om man istället skolas in under en längre period anser den tidigare forskning som Broberg m.fl. (2013) tog upp att långa inskolningsperioder kan vara problematiska för förskolan, speciellt på hösten då det kan vara flera barn som skolas in. Då påverkas de gamla barnen och den pedagogiska verksamheten. Enligt Petra är två veckor tillräckligt med tid för en inskolning. Om man ser Petras påstående utifrån Broberg m.fl. (2013) tidigare forskning kan man utgå ifrån att en längre inskolning kan störa den pågående verksamheten. Inskolningar tar upp en väldigt stor del av verksamheten och påverkar inte bara det nya barnet och dess vårdnadshavare utan även övriga individer i verksamheten. En annan av våra intervjuade pedagoger, Karin, tog upp den längre inskolningen på två veckor: Jag har gått ifrån den långa inskolningen som är på två veckor. Det känns som ett onödigt utdraget lidande för barnet. Jag tror många gånger att barn är starkare och mer självständiga än vad föräldrarna tror. (Karin) När vi samtalade om inskolningsmetoder tog Karin upp den längre metoden där hon syftade på den omtalade två veckors inskolningen och ställde sig kritisk till denna. Hon menade att inskolningen blir utdragen och att barnet ställs inför ett lidande. Bowlby tar upp att det är viktigt att skilja vuxnas överdrivna omsorger från barnens behov. Det kan bli negativt om det är vårdnadshavarens behov som blir tillfredsställt istället för barnets (Broberg m.fl. 2013). Med tanke på att olika metoder har utformats kan man fråga sig om det är barnets eller vårdnadshavarens behov som tillfredsställs? Karin menar på att barn är starkare och mer självständiga än vad de flesta vårdnadshavare tror. Som vi nämnde tidigare är det ibland vårdnadshavarna som behöver skolas in. Pedagogerna var väl medvetna om de olika inskolningsmetoderna som präglar dagens förskolor. När vi intervjuade pedagogerna om hur de arbetar med inskolning framgick det att samtliga förskolor arbetar med inskolning men också att de inte har någon självklar modell som de utgick från. Vi fick aldrig något klart svar om de utgick från en viss metod, som t.ex. två veckors inskolningen eller tre dagars inskolningen, trots att dessa togs upp. Dock var 23

24 samtliga pedagoger överens om att det viktigaste var att välja en inskolningsmetod utifrån individens behov. Man måste se utifrån individen och dess mognad, hur lång tid som behövs. (Karin) Man ska utgår ifrån barnens individuella egenskaper, personligheter och vad de är i behov av. (Petra) Som vi nämnde tidigare var samtliga pedagoger samspelta på frågan om vilken inskolningsmetod de förespråkade. Alla pedagoger nämnde individanpassad inskolning istället för att ge oss ett rakt svar om vilken inskolningsmetod de följde. Som vi kan se i citaten ovan var det enligt pedagogerna viktigt att titta på barnets individuella egenskaper och behov. Johansson & Pramling Samuelsson (2003) skriver om det individuella och det kollektiva. De tar upp att förskollärare ständigt står inför överväganden om hur man ska agera i förhållande till de enskilda barnet gentemot barngruppens behov. Om man tittar på vad pedagogerna svarade på intervjuerna kan vi se att en stor del gärna vill individanpassa inskolningen, de vill se det utifrån individens bästa och ta hänsyn till dess behov. En individanpassad inskolning kan skilja sig markant då alla individer är olika och kräver olika långa inskolningsperioder. Om man individanpassar en inskolning kan man aldrig veta hur lång tid denna kan ta. Enlig Martina är dagens samhälle stressat vilket gör att det kan det ta allt från tre dagar till tre veckor och upp till en månad. Om inskolningar individanpassas kan det leda till långa inskolningsperioder. Detta då vissa individer har större behov av en längre inskolningsperiod. Om vi då går tillbaka och tittar på vad Bowlby nämner om längre inskolningsperioder så nämner han att dessa kan bli problematiska för förskolan då de andra barnen och den pedagogiska verksamheten påverkas (Broberg m.fl. 2013). Detta är också något som måste övervägas vid individanpassade inskolningar och ser man det ur Bowlbys vinkel så kan individanpassade inskolningar, om de är utdragna och långa, inte alltid vara förskolans och verksamhetens bästa val även om det är den nya individens bästa. Karin nämnde även i sin intervju att långa inskolningar kan vara onödiga och bli ett utdraget lidande för barnet. Hon anser att barnen är mer självständiga än vad vårdnadshavarna tror. 24

25 5.3 DE VIKTIGASTE FAKTORERNA GÄLLANDE ANKNYTNING VID INSKOLNING Anknytning är ett begrepp som ofta kommer upp i samband med inskolning. Vi valde att fråga pedagogerna om anknytning vid inskolning genom att ställa frågan Vad krävs det för att ett barn ska knyta an till en ny person?. Syftet med denna fråga var att ta reda på hur pedagogerna resonerade kring anknytning i samband med inskolning. När vi intervjuade pedagogerna och ställde frågan om anknytning kom det inte som en överraskning när ordet trygghet dominerade svaren. Trots att alla pedagoger nämnde tryggheten i sina svar skiljde det sig också på hur de svarade. Pedagogerna pratade inte generellt om anknytning utan var konsekventa i sin betoning av betydelsen av anknytning i samband med inskolningen. I vissa av intervjuerna gick de även tillbaka till inskolningen i sig och pedagogerna kompletterade sina tidigare svar med sin uppfattning om anknytning. Bowlby, som är anknytningsteorins upphovsman, menar att en trygg anknytning baseras på ovillkorad kärlek. Han menar att en trygg anknytning innebär att barnet är tryggt i sig själv genom att ha blivit försedd med kärlek (Broberg m.fl. 2013). Ordet kärlek var något som Martina betonade i sin intervju. Hon menade att en trygg anknytning grundar sig i mycket kärlek och engagemang från pedagogerna. Viktigaste faktorerna när det handlar om anknytning är en person. Barnet ska själv få bestämma, som pedagog måste man vara flexibel. Det är framförallt att barnet känner tillit och trygghet till en person. Mycket kärlek och engagemang. (Martina) Vi tolkar Martinas citat som att engagemanget och kärleken från pedagogerrna måste finnas för att anknytningen ska fungera mellan pedagogen och barnet. Hon började även sin intervju med att prata kring anknytning och nämnde att barnet bör ha en anknytningsperson. Hon nämner även att man som pedagog måste vara flexibel och att barnet själv ska få bestämma. Ainsworths kunskaper gjorde det möjligt att få syn på att barn utvecklar olika typer av anknytning till olika personer (Broberg m.fl. 2013). När Martina pratar om pedagogens flexibilitet tolkar vi detta som att man inte kan ta illa vid sig om barnet inte knyter an till den 25

26 pedagog som är ansvarig för inskolningen. Trots att den ansvariga pedagogen inte blir barnets primära anknytningsperson betyder detta inte att en anknytning inte uppstår. Under inskolningar är det inte självklart att barnet knyter an till den utvalda ansvariga inskolningspedagogen utan väljer själv. Detta är ett bra exempel på hur man kan se att barn utvecklar olika typer av anknytning till olika personer. Det handlar väldigt mycket om att ha en person, inte ett helt arbetslag. Egentligen A, B och C, inte mer. Om din enda person blir sjuk, då blir det kalabalik. Förlänga armen med anknytning och ha en ansvarig pedagog (Petra) Inte en och samma men inte tio. Kanske två personer. Närhet och trygghet (Karin) Petra är tydlig med att nämna vikten av att barnet bör ha en aknytningsperson på förskolan. När hon säger att det ska finnas en ansvarig pedagog tolkar vi detta som att hon menar pedagogen som ansvarar för inskolningen. Det blir tydligt att hon anser att barnet ska ha en primär anknytningsperson men att barnet även måste ha trygga relationer till fler pedagoger. Detta för att det inte ska bli svårigheter för barnet när deras primära anknytningsperson inte är närvarande på förskolan. Vi tolkar det som att Karin och Petra inte är samspelta när det gäller antalet anknytningspersoner vid inskolngen. Karin anser att det ska finnas fler pedagoger och att barnet inte bara ska vara fäst vid en person. Karin nämner även närhet och trygghet samtidigt som hon nämner att barnet inte ska ha en och samma anknytningspedagog. Det kan bli problematiskt för barnet då vi anser att närhet och trygghet är något som är svårt nog att bygga upp till en pedagog. Broberg m.fl. (2013) menar att den pedagog som skolat in barnet har stört möjlighet att bli dess anknytningsperson. Trots detta kan även andra pedagoger bli barnets favoriter i andra sammanhang. Petra nämner även en förlängd arm vid anknytningen vilket vi tolkar som att barnets anknytningspedagog blir en länk mellan vårdnadshavarna och barnet. Detta är det är som Bowlby pratar om i sin anknytningsteori då han menar att man ska lämna sitt barn till en person som, under dagen, kan finnas där som omvårdnadsperson och som bryr sig om barnet under tiden vårdnadshavaren inte kan vara där (Broberg m.fl. 2013). Utifrån Petra och Bowlbys resonemang ser vi hur viktig anknytningspedagogens roll är för både barnet och vårdnadshavaren. 26

27 Under intervjuerna nämnde samtliga pedagoger ordet trygghet och dess stora betydelse vid inskolningen. De nämnde att tryggheten är en grundläggande faktor eftersom den utgör en stor förutsättning för barnets utveckling och självständighet. Pedagogerna delade med sig av sina egna kunskaper och erfarenheter när det gällde anknytning vid inskolning. Det viktigaste är tryggheten då den behövs för att barnet ska våga mer. Du som pedagog ska även förklara vilka rutiner som finns och vart allt finns och det är viktig med presentationen av dig själv. Jag säger helt klart trygghet (Veronica) Veronica var nog den pedagog som tryckte på ordet trygghet flest gånger under sin intervju. Hon nämnde inte bara ordet trygghet utan hon utvecklar det även när hon beskriver vad pedagogen bör göra för att få barnet tryggt. Hon nämnde att det även handlar om rutiner och presentation av såväl verksamheten som pedagoger. Veronica ansåg att tryggheten är något som krävs för att få barnet att våga mer. När hon säger detta uppfattar vi det som att hon menar tryggheten hos pedagogen då hon vidare nämner pedagogens uppgifter vid inskolningen. Vi tolkar hennes uttalande som att barnets trygghet hos pedagogen har en stor betydelse för utvecklingen av barnets självständighet. Bowlby (1994) skriver om barnets utforskande då han menar att när barnet känner sig tryggt vågar det lämna anknytningspersonen för att uforska miljön. Om barnet sedan känner fara eller hot så längtar det efter närhet. Detta är ett interaktionsmönster som Bowlby och Ainstworth kallar för undersökning utifrån en trygg bas. Vi kopplar undersökningen utifrån en trygg bas till Veronicas uttalande om tryggheten vid inskolningen då hon påstod att tryggheten är nödvändig för att barnet ska våga mer. Broberg m.fl. (2013) skriver även om att de vuxnas omsorgsförmåga, som är att vara en trygg bas för barnets eget utforskande och att utgöra en säker hamn, innebär ett ställe för barnet att återvända till vid hot eller fara. Vidare skriver de om att den trygga basen är nödvändig för barnets eget utforskande. Den trygga basen blir tydlig i Veronicas intervjusvar trots att hon inte väljer att nämna begreppet. Som vi nämnde tidigare i kapitlet så var pedagogerna överens om att vårdnadshavarens trygghet hade en stor betydelse vid inskolningen. Detta var något som Karin nämnde även på frågan om anknytning vid inskolning. 27

28 Ibland kanske man behöver jobba mer med föräldrarna än med barnet, att man skolar in föräldrarna. Det viktigaste med inskolningen är egentligen föräldrarna. Känner de sig trygga med att ha sitt barn här så fixar du barnet. På det sättet känner barnen sig trygga, när föräldrarna känner sig trygga (Karin) Det blir väldigt tydligt att Karin anser att föräldrarna har en stor betydelse vid inskolningen då hon säger att vårdnadshavarna är det viktigaste och att de är dem man måste arbeta med. Hon menar att en trygg vårdnadshavare är detsamma som ett tryggt barn och att barnet då blir mer lätthanterligt. Om vårdnadshavaren då istället är osäker och rädd för att lämna sitt barn så överförs dessa känslorna på barnet vilket kan resultera i en otrygg känsla för barnet. Bowlby var noga med att påpeka att det kunde bli negativt om det var vårdnadshavarens behov av kärlek, snarare än barnets trygghetssignaler, som fick styra. (Broberg m.fl 2013). Det blir tydligt att vårdnadshavaren har en stor påverkan på barnet både om vi ser det ur Bowlbys anknytningsteori och Karins svar. Även Broberg m.fl. (2013) skriver om att en trygg vårdnadshavare innebär ett tryggt barn. Resultatet av intervjuerna från pedagogerna visar att de tolkar läroplanens citat om den goda introduktionen som att inskolningen är minst lika viktig för vårdnadshavare som för barn. När det gällde olika inskolningsmetoder hade pedagogerna delade uppfattningar om vilken metod som var optimal. De menade istället att en inskolningsmetod bör vara individanpassad. En stor del av inskolningen handlar om anknytning och den betydande faktor för en bra inskolning var trygghet. 28

29 6. SLUTSATS & DISKUSSION I detta kapitel kommer vi att diskutera och redogöra får vårt resultat i förhållande till den tidigare forskning som berör vår studie. Vi har delat upp diskussionsdelen där vi kommer att besvara våra under tre underrubriker. Vi kommer först att redogöra för resultatet angående läroplanens citat om den goda introduktionen för att sedan redogöra för resultatet angående inskolningsmetodens betydelse och sedan avsluta med resultatet angående anknytningens betydelse. Vi kommer att avsluta kapitlet med metoddiskussion och förslag till vidare forskning. 6.1 DEN GODA INTRODUKTIONEN Läroplanen ger inga riktlinjer när det handlar om inskolning. Den behandlar inte begreppet en enda gång. Det var väldigt intressant att undersöka hur pedagogerna ställde sig till citatet om den goda introduktionen. Vi var beredda på att det kunde bli väldigt breda svar då vi har en uppfattning om att läroplanen kan tolkas på många olika sätt. Pedagogerna var samspelta när de svarade och tolkade den goda introduktionen som en inskolning. Eftersom pedagogerna visste att vårt arbete skulle handla om inskolning kan vi i efterhand fråga oss om detta gjorde deras svar begränsade. Samtidigt anser vi att man som pedagog bör tolka den goda introduktionen som inskolningen. Detta eftersom att läroplanen inte nämner något annat än just den goda introduktionen. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna lägger stor vikt vid såväl vårdnadshavare som barnet vid den goda introduktionen på förskolan. Det blev tydligt att alla pedagoger ansåg att informationen och förberedandet inför inskolningen har stor betydelse. Pedagogerna menade att den nya miljön och de nya människorna var viktiga att presentera för såväl vårdnadshavare som barn. Detta skulle göras på ett sätt som fick båda parterna att känna sig trygga i den nya miljön. Broberg m.fl. (2013) skriver att inskolningens tre syften är att vänja barnet vid förskolans nya miljö, att ge barnet en chans att lära känna minst en pedagog som blir dagersättaren för vårdnadshavaren och att sedan lära barnet klara sig utan sina vårdnadshavare. Vårt resultat stämmer översens med Broberg m.fl. (2013) uppfattning om inskolningens syften. Pedagogerna nämnde alla dessa tre delar och betonade vikten av dem. 29

30 Pedagogerna nämnde att vårdnadshavaranas trygghet var en stor betydande faktor vid den goda introduktionen. Det ska kännas tryggt att lämna sitt barn i förskollärarens händer. I Hårsmans (1994) avhandling nämns en faktor i hennes teoretiska modell där hon menar att en ersättningsperson ger barnet möjlighet att skapa en personlig, nära och stabil relation till en eller ett par vuxna när vårdnadshavaren inte närvarar. Hon är dock noga med att poängtera att vådnadshavarens plats inte ersätts utan ersättningspersonen, eller anknytningspersonen, fyller istället tomrummet efter vårdnadshavaren. Vi kan se likheter i vårt resultat och Hårsmans (1994) forskning om detta då vårdnadshavarna kan känna en trygghet i den dagliga ersättningspersonen, eller anknytningspersonen. Resultatet av intervjuerna visar på att vårdnadshavarna ska känna sig trygga i att lämna sina barn till förskolans personal. När vårdnadshavaren känner denna trygghet i förskolan och dess personal, då har den goda introduktionen uppfyllts. 6.2 INSKOLNINGSMETODENS BETYDELSE Resultatet av intervjuerna ledde oss till både olika och lika svar. Pedagogerna kunde nämna vilken inskolningsmetod de försespråkade och vilken de inte förespråkade. Utifrån pedagogernas svar kan två veckors inskolningen ses som passande då barnet får en stabil och kontinuerlig inskolning vilket gör att barnet känner sig trygg och en anknytning kan skapas. Den kunde dock även ses som ett onödigt utdraget lidande för barnet då barnet ofta är starkare och mer självständigt än vad man tror. Enligt Hårsmans (1994) forskning visas det att om separationen mellan barn och vårdnadshavare sträcker sig över en längre tid eller är mer omfattande än vad barnet tolererar kan barnets reaktion bli stark och sedan leda till sorgereaktioner. Om vi ställer resultatet om två veckors inskolningen och utgår ifrån att denna utgör ett onödigt lidande för barnet kan vi koppla det till Hårsmans (1994) tidigare forskning. Ju längre utdragen en inskolning är, desto svårare blir det för barnet att släppa taget om vårdnadshavaren. Om inskolning är väldigt lång och vårdnadshavarna alltid är på plats kommer barnet så småningom att vänja sig vid detta. Vid ett tillfälle måste inskolningen vara färdig och vårdnadshavarna måste avlägsna sig. När detta blir ett faktum för barnet kan det precis som Hårsman (1994) menar trigga igång sorgereaktioner hos barnet. Bowlby och hans medarbetares forskning visar dock att man insåg att den ilska som barnen uttryckte vid separationer var ett hälsosamt tecken på att de hade ett stort behov av kontakten med sina vårdnadshavare (Broberg m.fl. 2013). 30

31 Tre dagars inskolningen nämndes även av pedagogerna. Denna förespråkades inte av pedagogerna just för att det inte finns något utrymme för en anknytning att uppstå. Detta är en metod som vi anser vara utformad för att det ska gå snabbt. Precis som pedagogerna nämnde så lever vi i ett stressat samhälle vilket kan betyda att vårdnadshavarna inte har tiden till att skola in sitt barn vilket kan vara anledningen till att tre dagarsinskolningen har utformats. Vårt resultat visar att den korta inskolningen inte förespråkas av pedagogerna då de inte hinner skapa någon anknytning. Broberg m.fl. (2013) redogör för Anthet m.fl. (2004) studie där sambandet mellan inskolningslängden och stressen hos barnet undersöktes. Det man kunde se var intressanta samband mellan längden på inskolningen och kvalitén på anknytningen. Vårdnadshavare vars barn hade en trygg anknytning spenderade mer tid till att skola in sina barn än vårdnadshavare med otryggt anknutna barn. Utifrån denna tidigare forskning och vårt resultat kan vi se att tre dagars inskolningen inte är att rekommendera om ett barn ska kunna skapa en trygg anknytning. Trots pedagogernas delade uppfattningar om inskolningsmetodernas genomslag så var alla överens om att inskolningar bör individanpassas då de ansåg att barn har olika behov som behöver tillfredsställas. I Hårsmans (1994) avhandling nämner hon att barnets utvecklingsålder måste ställas i relation till omfattningen på seperationen. Det finns en rad olika inskolningsmetoder och under inskolningar är individanpassning något att ha i åtanke. Ingen individ är den andra lik och alla har olika förutsättningar. Utifrån pedagogernas ställning till den individanpassade inskolningen vill vi belysa att en förskolas gemensamma inskolningsmetod inte nödvändigtvis passar alla barn. Vissa barn kan vara i behov av något som förskolans inskolningsmetod inte kan erbjuda, vilket leder till att den bör individanpassas. I vårt resultat framgår det att det gäller att hitta en balans mellan vårdnadshavare, barn och förskola. Detta kan ske under en individanpassad inskolning. Vi ser inskolningen som väldigt betydelsefull, både för barnet och för vårdnadshavaren. Det är under denna första period som de ska bekanta sig med nya miljöer och relationer. Här är det betydelsefullt att barnet, vårdnadshavare och pedagoger knyter nya band sinsemellan. Resultatet på inskolningens betydelse visar att pedagogerna var väl medvetna om olika inskolningsmetoder. De pratade om för- och nackdelar vid olika metoder men det visade sig 31

32 att den bäst lämpade inskolningsmetoden var individanpassad där barnets behov står i centrum. 6.3 ANKNYTNINGENS BETYDELSE Genom att titta på pedagogernas övergripande svar om anknytning vid inskolningen ser vi att denna del tog störst plats. Pedagogerna pratade mycket kring anknytning, inte bara på frågan om anknytning vid inskolning, utan även genom hela intervjuerna. Bowlbys forskning visar att de barn som fick mest kärlek utvecklade en trygg anknytning och på detta sätt blev de mer självständiga under förskoleåren (Broberg m.fl. 2013). Vi anser att pedagogernas svar stämmer överens med Bowlbys forskning. Detta eftersom vårt resultat visar att pedagogerna ansåg att kärlek, engagemang och trygghet var betydande faktorer i samband med anknytning vid inskolning. Trots att pedagogerna tog upp fler än en faktor när det handlar om anknytningens betydelse vid inskolningen togs trygghet upp flest gånger. Resultatet visar tydligt på att pedagogerna ansåg att tryggheten var den faktor som var väsentlig och betydande vid anknytningen då den hjälper barnet att utvecklas och vara självständig. Även internationell forskning visar att anknytning och anknytningspersoner har en stor betydelse för hur barnet utvecklas inom lärandet och tillåter barnet att våga utforska miljön (Commodari 2013). Utifrån detta kan vi se att pedagogerna verkar ha en bra uppfattning om vad som krävs för att en anknytning ska uppstå. De lade också vikt vid att barnet skulle förses med en anknytningsperson på förskolan. Trots delade meningar om hur många anknytningspersoner ett barn skulle ha så var alla överens om att det skulle finnas en primär anknytningsperson. Även Broberg m.fl. (2013) skriver om att barnen använder anknytningspersonen som en trygg bas för att kunna utforska nya miljöer vilket gör att anknytningspersonens roll blir betydelsefull för barnet. Utifrån resultatet kan vi se att vårdnadshavarens trygghet har betydelse för att barnet ska kunna känna sig tryggt. En trygg vårdnadshavare innebär också ett tryggt barn. Utifrån denna trygghet kan barnet nu skapa sig en anknytningsperson vilket också innebär att barnet blir mer självständigt och vågar utforska miljön på egen hand. 32

33 6.4 METODDISKUSSION Vårt syfte var att ta reda på hur förskollärare tolkar läroplanens citat om den goda introduktionen och hur de arbetar med inskolning och anknytning. Vi ville se detta ur ett pedagogiskt perspektiv och valde därefter att utgå ifrån en kvalitativ metod och att använda oss av kvalitativa intervjuer då detta gav oss möjligheten att få så breda svar som möjligt. Pedagogerna kunde under intervjuerna delge oss sina erfarenheter och kunskaper. Något som vi i efterhand kände att vi kunde ha gjort annorlunda var att förbereda pedagogerna mer på vad intervjuerna skulle handla om. Detta kanske hade gjort att pedagogerna kunde funderat mer kring sina svar och då kanske även resultatet hade blivit annorlunda. Det empiriska materialet Vårt empiriska material har presenteras utifrån pedagogernas tolkning av citatet i läroplanen och deras arbetsätt kring inskolning och anknytning. Det har varit svårt att finna relevant forskning om just inskolning och anknytning i samband med inskolning. Trots detta hittade vi en del forskning och annan litteratur som vi kände att vi kunde använda i studien på ett tillfredsställande sätt. Användning i profession När vi nu har genomfört denna studie har vi fått mer kunskap kring inskolning och anknytning. Vi har blivit mer medvetna om att inskolningen inte bara är till för barnet, utan även vårdnadshavaren. Det är viktigt att förstå att inskolning och anknytning går hand i hand med varandra och att det finns flera olika faktorer att ta hänsyn till. 6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING Läroplanen för förskolan säger väldigt lite, egentligen ingenting, om inskolning. Det som nämns i läroplanen är citatet om den goda introduktionen, som vi har tagit med i vår studie. Som vi nämnde tidigare finns det brist på tidigare forskning när det gäller just inskolning. I vårt resultat kan vi se att pedagogerna är medvetna om vilka inskolningsmetoder som finns. De är dock oeniga om vilken av dessa metoder som passar barn och vårdnadshavare bäst och alla pedagoger kom fram till att en individanpassad inskolningsmetod var att rekommendera. 33

34 Något som hade varit intressant att fortsätta forska i skulle vara vilken inskolningsmetod som ger bäst möjlighet till en trygg anknytning. Man skulle då kunna observera de mest omtalade inskolningsmetoderna och se hur barnet knyter an. Detta skulle kräva en mer omfattande undersökning som sträckte sig över en längre tid för att få ett så rättvist resultat som möjligt. 34

35 REFERENSER Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber. Bowlby, John (1998[1973]). Attachment and loss. Vol.2, Separation, anxiety and anger. London: Pimlico. Bowlby, John (1994). En trygg bas: kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Stockholm: Natur och kultur. Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur. Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2013). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Commodari, E (2013), Preschool Teacher Attachment, School Readiness and Risk of Learning Difficulties. Early Childhood Research Quarterly, 28, 1, pp , ERIC, EBSCOhost, viewed 16 December 1015.Tillgänglig på internet: cdn.com/s /1-s2.0-s main.pdf?_tid=ea9e6780-a3d1-11e5-804a-00000aacb360&acdnat= _8fd e3d0f603db4e435b5e27 Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. 1 utg. Stockholm: Natur och kultur. Hårsman, Ingrid (1994). Dagliga separationer och tidig daghemsstart: en jämförande studie av små barns separationsreaktioner, interaktionsmönster, anpassning och allmänna utveckling under de fem första månaderna på ett daghem = [Daily separations and early entry into day care]. Diss. Stockholm : Univ. Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur. 35

36 Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur. Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: 36

37 BILAGA 1 Intervjufrågor till pedagoger: 1. Vad har du för yrkeskompetens? 2. Hur tolkar du inskolning utifrån Läroplanen för förskolan? 3. Vilka inskolningsmetoder känner du till och vilken förespråkar du? 4. Vad krävs det för att ett barn ska knyta an till en ny person? 5. Hur lång tid uppfattar du att det tar för ett barn att knyta an till en ny person? 37

38 BILAGA 2 Förskoleförvaltningen Datum Samtycke till medverkan i studentprojekt Vi är två studenter från Malmö högskola som skriver ett examensarbete om en god introduktion i förskolan. Vi har valt att inrikta oss på hur förskolor arbetar med inskolning och anknytning. Under våren mellan vecka kommer vi att samla in vårt material. Vi kommer att hålla i korta intervjuer med både barnskötare och förskollärare för att få ett pedagogiskt perspektiv i studien. Vi kommer att använda oss av ljudinspelningar som sedan kommer att transkriberas till skift. När vi har använt materialet kommer vi att radera detta då ingen annan än vi har tillgång till detta. Vi kommer att använda oss av fiktiva namn för att bibehålla er anonymitet. Ni kan när som helst återkalla detta samtycke. Då kommer inga nya uppgifter att samlas in, men de uppgifter som redan har samlats in får lov att fortsätta användas i studien. Pedagogens namn.. Avdelning.. Datum:.. 38