Examensarbete i fo rdjupningsa mnet Barndom och la rande. En lyckad inskolning

Transkript

1 Barn-unga-samhälle Examensarbete i fo rdjupningsa mnet Barndom och la rande 15 högskolepoäng, grundnivå En lyckad inskolning Inskolning i förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv Successful preparatory training for pre-school Farah Bawi Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Datum för slutseminarium: Examinator: Camilla Löf Handledare: Gitte Malm

2 Förord Jag vill gärna ge ett stort tack till den förskola där jag genomfört min undersökning, till pedagogerna och föräldrarna som jag intervjuat. Jag vill också rikta ett varmt tack till min handledare Gitte Malm för den vägledning och det tålamod hon visat mig. Ett varmt tack riktar jag även till min familj och Mai Källgarn som stöttat mig i mitt arbete. 2

3 Abstract Syftet med denna studie är att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning på förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv men även vad författare skrivit i ämnet. I arbetet ligger stort fokus på pedagogers och föräldrars roll under inskolningsprocessen men även på barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda på hur pedagoger och föräldrar kan underlätta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag använt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollärare och fem föräldrar. Förskollärarna och föräldrarna är från den förskola som jag genomförde min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) inom Malmö kommun. I resultatet redovisas föräldrars och pedagogers perspektiv om inskolning. Både föräldrarna och pedagoger är rörande överens om trygghetens betydelse. Även i den litteratur jag läst har betydelsen av trygghet under inskolningen starkts betonats. Pedagogerna och föräldrarna lyfte också fram pedagogers bemötande och föräldrars delaktighet som viktiga aspekter vid inskolningen. Nyckelord: anknytning, barn, föräldrar, inskolning, pedagoger, trygghet 3

4 4

5 Innehållsfo rteckning 1 Inledning Bakgrund Inskolning ur ett historiskt perspektiv Olika inskolningsmodeller Föräldraaktiv inskolning Traditionell inskolning Syfte och frågesta llning Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Den fysiska miljön Anknytning Trygghet Lyhördhet Pedagogers roll Föräldrars roll Metod Val av metod Urval av intervjupersoner Genomförande Etiska ställningstaganden Resultat och analys Pedagogers perspektiv Föräldrars perspektiv De viktigaste aspekterna som leder till en lyckad inskolning Diskussion Resultatdiskussion Studiens tillämpning Förslag till vidare forskning...31 Referenser...32 Bilaga Bilaga

6 Bilaga

7 1 Inledning Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (Lpfö 98, rev. 2010:6). Att börja förskolan är en viktig process, inte bara för barnet utan även för dess föräldrar. Förskolan är inte en ny miljö bara för barnen utan den är ny för föräldrarna också. Stor vikt bör därför läggas vid inskolningen eftersom det är barnets första möte med förskolan. Barnets första dagar på förskolan bör vara positiva och roliga. Jag är intresserad av att få reda på vilka erfarenheter och åsikter professionella har av hur en inskolning blir lyckad och vilka aspekter leder till en lyckad inskolning. Det är inte viktigt vilken inskolningsmodell man använder utan det viktigaste är att nå en lyckad inskolning där barnet, föräldern och pedagogen är nöjda och glada. Det intressanta för mig är hur man når dit. Inskolningsprocessen är viktig för både barn och föräldrar för att få insikt i vad som händer på förskolan. Harju och Tallberg Broman (2013) nämner förskolan som en självklar plats av barnets liv. Tidigare var hemmet den självklara platsen för de yngsta barnen men idag är det förskolan som blir en nästan lika självklar del av barns liv (Harju & Tallberg Broman, 2013:82). Arnesson Eriksson (2010:13) anser att inskolningen är en start för vad varje barn kan bli utifrån de förutsättningar förskolan skapar. Första samarbetet mellan pedagoger och föräldrar börjar inskolningens första dag. Under inskolningen får pedagoger möjlighet att lära känna barnen och deras familjer samt skapa ett samarbete med föräldrar. Vidare menar Arnesson Eriksson (2010) att inskolning innebär att lära känna nya barn och föräldrar och få dem att känna sig trygga. Läroplanen för förskolan för också fram att både barnet och föräldrarna ska ha en god inskolning. Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (Lpfö 98, rev. 2010:13). Enligt Niss (2009:30) är syftet med inskolning: Att få barnet att knyta an till minst en eller två vuxna Att hjälpa barnet att separera från sina föräldrar 7

8 Barnet upplever och genomför parallellt två tuffa arbeten samtidigt under inskolningen: separation och anknytning. Därför är det viktigt att barnet får möjlighet att vänja sig vid nya barn och vuxna för att de ska känna sig trygga så att det blir lättare för barnet att bli lämnad. Harju och Tallberg Broman (2013) beskriver att föräldrar, barn och pedagoger utgör en triangel där alla sidorna är betydelsefulla och viktiga länkar till varandra. Det innebär att det inte bara är det lilla barnet som är viktigt under inskolningsprocessen utan att pedagoger och föräldrar också har stor betydelse. Vidare hävdar läroplanen för förskolan att förskolan ska komplettera hemmet (Lpfö 98, rev. 2010:13). Det kan tolkas som att förskolan ska erbjuda barnen erfarenheter och en miljö som vissa barn inte har möjlighet att få i hemmet. Så barnets början i förskola har stor betydelse i dess liv. 8

9 2 Bakgrund I detta kapitel redovisas inskolning ur ett historiskt perspektiv och även Arnesson Erikssons (2010) teorier kring inskolningsmodeller i förskolan beskrivs för att tydligare se hur tankar har utvecklats kring inskolningens betydelse. Dessa inskolningsmodeller är föräldraaktiv inskolning och traditionell inskolning. Jag refererar här till övrig litteratur i ämnet. 2.1 Inskolning ur ett historiskt perspektiv Under 1970-talet började i det svenska samhället båda föräldrarna arbeta och då behövdes en plats där föräldrarna kunde lämna sina barn under den tid de var på jobbet. Vikten av inskolning i förskolan fick sitt genombrott under den tiden och blev som en viktig del av förskolan (Hedin, 1987). Enligt Lindahl (1998) var de flesta barnen som inskolades under ett år gamla. Det var föräldrarnas ansvar att hjälpa barnen att vänja sig vid nya vuxna. För att personalen på förskolan skulle kunna ta över omvårdnaden av barnet, måste föräldrarna informera personalen om hur just deras barn fungerade (Hedin, 1987). Förskolan hade ett uppdrag att tillgodose föräldrarnas behov vilket med hjälp av läroplanen för förskolan förändrades under senare år. Hedin (1987) ansåg att fokus bör riktas på barnens välbefinnande och utveckling. Man började se på de små barnen som kompetenta och i behov av välanpassad pedagogik under 1980-talet (Miche lsen, 2005). För att barnen skulle bli bekanta med förskolans miljö och den personal som jobbade där bestämdes att någon av föräldrarna under inskolningen skulle vara med sitt barn och sköta barnet i den nya verksamheten. Barnets vistelse i förskola skulle successivt öka så att föräldrarna till sist bara behövde lämna och hämta barnet. Arbetstillfällena och utbyggnaden av daghem ökades under kort tid och det blev en anledning till att barngruppernas storlek också ökades. Förändringen orsakade att frågan om inskolningen prioriterades (Åkerman & Henriksson, 1995). Under 1960-talet utvecklades ett samarbete mellan förskola och skola och samarbetet byggdes på att skolan skulle få information om barnets mognad som en bedömningsgrund. Att förbereda barnet för skolan var i fokus mellan åren Det skulle skapas integration mellan förskola och skola. Genom bland annat arbetssätt och praktiska aktiviteter skulle ett samarbete ske mellan både barn och lärare. Grunden för samarbetets inriktning var fortfarande att skolan skulle få den förklaring som behövdes för att kunna bedöma skolmognaden. Mellan 9

10 åren var det viktigt att skapa kontinuitet för barnen. Under denna period ville man att barnen skulle möta samma pedagogik i förskolan och skolan. På så sätt underlättades steget där emellan som tycktes vara mycket svårt. För att samarbete mellan förskolan och skolan ska fungera måste övergången för barnen underlättas (Davidsson, 2002). 2.2 Olika inskolningsmodeller Enligt Arnesson Eriksson (2010:12) sker en lyckad inskolning genom att fokusera på hur tiden används, vilka förutsättningar som skapas och vilket förhållningssätt som finns under inskolningen. Hon menar också att det finns lika många inskolningsmodeller som det finns förskolor. Författaren hävdar vidare att det är svårt att definiera vilka kriterier som kännetecknar en bra och lyckad inskolning eftersom det inte finns någon forskning kring inskolningsformer eller om vad som är rätt eller bäst. Viktigt för varje förskola är att tillsammans med personal och föräldrar och med hjälp av egna kontinuerliga utvärderingar och dokumentation prova sig fram till vad som passar bäst Föräldraaktiv inskolning I en föräldraaktiv inskolning är föräldern med cirka tre dagar och de sköter all omvårdnad av sitt barn och är delaktiga i allt som sker på avdelningen under dagen. Genom att föräldern är aktiv och delaktig signaleras till barnet att förskolan är kul. Det lilla barnet behöver inte oroa sig för att föräldern lämnar hen. Då skapas trygghet hos barnet medan barnet vänjer sig vid personalen, rutinerna och förskolans miljö. Under inskolningsperioden är föräldern tryggheten då barnet tränar sig att vara i förskolan (Arnesson Eriksson, 2010). Efter de tre dagarna lämnas barnet i förskolan mellan fem till sex timmar eller den tid som pedagoger och föräldrar tycker passar bra för barnet. Många förskolor har en jourperiod under denna period då föräldrarna ska vara redo att med kort varsel hämta barnet. Det är viktigt att pedagogen påminner föräldrarna vikten av att säga hej då till sitt barn. Ansvarspedagogen har ansvar att ta hand om avskedet eftersom hen känner barnet bättre än övrig personal. Föräldrarna får sitta i ett närliggande rum under en viss tid de första gångerna efter avskedet, detta för att de snabbt ska kunna komma tillbaka om barnet är oroligt (Arnesson Eriksson, 2010). Fördelen med föräldraaktiv inskolning är att föräldrarna får en ordentlig inblick i förskolans verksamhet och på så sätt skapas trygga föräldrar. Vidare anser Arnesson Eriksson (2010) att 10

11 det är viktigt att föräldrarna även lär känna sitt barns kamrater och personalen i ett tidigt stadium. Under inskolningen ska inte föräldern och barnet knyta an endast till en pedagog utan de ska knyta an till alla pedagoger på avdelningen. Det kan ske genom att man inte arbetar med regler som ansvarsbarn eller kontaktpersoner Traditionell inskolning En traditionell inskolning sträcker sig oftast över två till tre veckors tid och ibland inskolas flera barn samtidigt vid denna inskolningsmetod. Föräldrarna är med sitt barn ca 1 timme om dagen den första veckan och andra veckan får de gå ifrån avdelningen en kort stund och den tiden utökas under veckans gång. Tredje veckan ska barnet kunna vara själv på förskolan. Arnesson Eriksson (2010) hävdar att en inskolning ska vara kort och kul. Hon menar att inskolningsbarnet ska gå hem innan hen blir trött för att inte förlora lusten att vara på förskolan. Miljön ska vara lugn för barnet under inskolningen. Inskolningsbarnet är tillsammans med ett mindre antal barn på avdelningen, men miljön ska samtidigt vara lockande. Enligt Arnesson Eriksson (2010) finns det två olika förhållningssätt till föräldrarnas aktivitetsnivå vid inskolningen. En del föräldrar följer sina barn runt på förskolan och är mycket aktiva första dagen. Andra föräldrar är mer passiva och låter barnet röra sig fritt på avdelningen. Dessa föräldrar vill att barnet själv ska upptäcka den nya miljön i lugn och ro. Niss (1988) framhåller fördelar med att ha särskilda ansvarspedagoger och beskriver att syftet med en traditionell inskolning är att barnet sakta vänjer vid verksamheten och därför ska barnet skolas in av en ansvarspedagog som håller i inskolningen och skapar en god relation med barnet medan föräldern mer passivt håller sig i bakgrunden. Det är viktigt att barnet skapar fler goda kontakter med de övriga barnen i gruppen på förskolan. På så sätt får barnet större trygghet efter inskolningen (Niss, 1988). 11

12 3 Syfte och frågeställning Syftet med arbetet är att utifrån fem föräldrar och fem pedagogers perspektiv undersöka de aspekter som leder till vad de uppfattar som en lyckad inskolning och vad de kan göra för att underlätta inskolningen för barn (2-5 år) i förskolan. Frågeställningarna är: Hur kan pedagoger underlätta inskolningen för barnen i förskolan? Hur kan föräldrar underlätta inskolningen för sina barn i förskolan? Vilka aspekter enligt föräldrar och pedagoger leder till en lyckad inskolning i förskolan? 12

13 4 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning I detta kapitel redovisas vad som lyfts i litteraturen angående olika aspekter som kan leda till en god inskolning. Dessa aspekter är: den fysiska miljön, anknytning, trygghet, lyhördhet, pedagogers roll och föräldrars roll. 4.1 Den fysiska miljön Nordin Hultman (2004) menar i sin forskning som handlar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns identitets- och subjektsskapande att den fysiska miljön i förskolan måste väcka barnens intresse och nyfikenhet. Hon anser att den fysiska miljön bör signalera till barnen att här finns det saker som de kan använda i leken utifrån sina intressen. Nordin- Hultman visar i sin forskning att beroende på hur den fysiska miljön är utformad kan den antingen inbjuda barnen till lek eller verka avvisande. Det första barnet ser vid inskolningen är den fysiska miljön i förskolan så det är viktigt att på vilket sätt den är utformad. Vidare anser Miche lsen (2005) att den fysiska miljön har stor betydelse för samspelet barnen sinsemellan. Enligt Niss och Söderström (2006) ska det vara roligt för barnen att börja i förskolan och att man därför bör försöka fånga barnens intresse med lek och leksaker. Hedin (1987) för fram att det tar lång tid för barnet att börja leka med de andra barnen i gruppen men de leksaker som finns i avdelningen har en viktig funktion att locka till sig barnet. Det lilla barnet lockas att göra likadant som de övriga barnen. Även Miche lsen (2005) hävdar att leksaker kan vara en utgångspunkt för lek mellan barnen. För att kunna erbjuda en bra inskolning bör pedagoger tänka noga över hur den fysiska miljön på avdelningen är utformad och vilka leksaker som ska vara framme Miche lsen (2005). Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) anser också att det är avgörande hur miljön i förskolan är utformad eftersom den har stor betydelse för barns lärande. Miljön i förskolan kan hjälpa barnet att förstå sin omvärld och inspirera barnet att ta aktiv del i vad som sker på förskolan. Därför måste miljön vara utformad på ett utmanande och stimulerande sätt som hjälper barnen att klara sig på egen hand. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar att barnen ska ha möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig i förskolan. Det är pedagogers uppgift att skapa en fysisk miljö som möjliggör detta. 13

14 4.2 Anknytning Bowlby (2010) anser att en grundläggande del i människans natur är att knyta intima känslomässiga band till särskilda personer. Anknytningsfenomen sker redan hos nyfödda barn och finns kvar genom hela livet. John Bowlby ( ) är den första med att använda begreppet anknytning som beskrivning av relationen mellan barn och föräldrar. Bowlby har undersökt kring små barns anknytningsskapande till de vuxna som finns i dess närhet. Bowlbys anknytningsteori fokuserar på barnets behov av nära relationer till vuxna och hur det fungerar i relationer. Teorin handlar om förmågan att knyta nära relationer. När ett barn känner sig tryggt brukar hen gå ifrån anknytningspersonen och ge sig av för att utforska omgivningen. Blir barnet trött, oroad eller ängslig, längtar hen tillbaka till närhet. Vidare menar han att anknytningen till föräldrar sker under spädbarnstiden och barndomen. Bowlby hävdar att detta är det typiska samspelsmönstret mellan barn och föräldrar, som han kallar det undersökande utifrån en trygg bas. Enligt Bowlbys teori knyter alla barn an till sina föräldrar för att kunna få känslomässig skydd och närhet. Han anser att anknytningsbeteende är en förmåga att knyta intima känslomässiga band till andra individer (Bowlby, 2010:146). Vidare anser han att det är helt naturligt att små barn invänder mot separation från sina anknytningspersoner. Bowlby menar att barn gör skillnad mellan sina föräldrar och andra personer och kan därmed tänkas ha uppnått den nödvändiga och värdefulla anknytningen. Niss (2009) anser att en av de viktigaste faktorerna för det lilla barnets välmående i förskolan är att det finns en trygg vuxen att knyta an till i den nya världen förskolan. Kvaliteten i barnets anknytning till personalen i förskolan har stor betydelse. Det tar tid för ett litet barn att få förtroende för de vuxna och barngruppen i förskolan. Eftersom den känsligaste perioden är direkt efter inskolning måste pedagogerna vara medvetna om det komplexa i separation och anknytning. Barnet behöver få stöd, hjälp och träning att separera från föräldern redan under inskolningen. Anknytning är det psykologiska bandet som skapas mellan barnet och de vuxna som är känslomässigt viktigt för barnet (Niss, Hindgren & Westin, 2007:54). Vidare menar författarna att det oftast är föräldrarna som är barnets anknytningspersoner under barnets första år och när barnet börjar i förskolan ska de vuxna som finns där bli kompletterande anknytningspersoner. De anser vidare att det viktigaste målet med inskolningen är att barnet får en eller fler vuxna att ty sig till. Författarna betonar att grunden för barnets trygghet i förskolan är relationen mellan pedagoger och barn. Det är pedagogers ansvar att skapa en trygg relation till varje barn. Det är inte skadligt att bli lämnad som liten 14

15 när det finns en god ersättare; en person som barnet har en trygg anknytning till (Niss, Hindgren & Westin, 2007: 56). 4.3 Trygghet Arnesson Eriksson (2010) anser att pedagoger bör ta föräldrars oro på allvar och att även små detaljer kan betyda mycket. Hon betonar att det är avgörande att pedagoger lyssnar in barn och föräldrar och inte i första hand följer sina egna övertygelser. Författaren anser att pedagogerna måste vara väl förberedda inför inskolningen. På så sätt skapas ett lugn hos pedagoger som sprider sig till föräldrar och vidare till barnet. Arnesson Eriksson lyfter fram vikten av en god relation mellan pedagoger och föräldrar. Föräldrarna kan genom sin positiva attityd visa sina barn att förskolan är ett bra ställe att vara på och på så sätt hjälper de barnen in i förskolan. Vid behov går barnet till sin förälder för att få trygghet (Niss & Söderström, 2006). Niss och Söderström anser att trygghet hos barnen formas genom föräldrarnas delaktighet och inflytande, samtidigt får föräldrarna möjlighet att lära känna pedagogerna i förskolan. Arnesson Eriksson (2010) hävdar att målet med inskolningen är att de nya barnen känner sig trygga och lär känna pedagoger och andra barn i avdelningen. Förskolan ska vara en lugn miljö för barnen och föräldrarna. Enligt Evenshaug och Hallen (2001) är barnets anknytningsperson den person som ska vara uppmärksam och aktiv för barnets kommunikation. Vidare menar författarna att det sociala samspelet är viktigt för barnets anknytning. 4.4 Lyhördhet Niss (2009) hävdar att för att invänjningen till den nya omgivningen ska passa barnet krävs lyhördhet i samarbete mellan föräldrar och personal. Niss anser att invänjningen ska utformas så att den bli en god erfarenhet för barn och förälder. För att påverka invänjningen positivt för barnet krävs det att pedagogerna får föräldrars förtroende (Niss, 2009). Enligt Arnesson Eriksson (2010) är lyhördhet av största vikt i mötet med barnen. Åberg och Lenz Taguchi (2005) framhäver hörstyrka som innebär att pedagoger ska försöka lyssna hela tiden p åå vad barnen pratar om. Pedagoger behöver en bra hörstyrka för att kunna skapa en miljö som bygger på ett demokratiskt förhållningssätt. Författarna anser att pedagoger bör lyssna medvetet och nyfiket p åå det som barnen tänker och gör i sin vardag. Det är pedagogernas ansvar att hjälpa barnen att kunna vara delaktiga och kunna påverka sin egen vardag i förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2005:10). Arnesson Eriksson (2010) för fram att det är 15

16 viktigt att pedagogen är lyhörd och har stor observationsförmåga i en yngre barngrupp. Det innebär att tolka gester, blickar och ansiktsuttryck. När ett barn gråter kan det bero på att hen är ledsen men ibland ett försök att förmedla något till vuxna. Pedagogens lyhördhet svarar på barnets behov och skapar trygghet hos barnet. På så sätt kan barnen lära sig att visa vad de vill på andra sätt än genom att bli ledsna och gråta (Arnesson Eriksson, 2010). 4.5 Pedagogers roll Öhman (2006) anser att för att nå en god inskolningsprocess måste pedagogen lära känna barnet, lyssna och lära sig tolka barnets intentioner. Författaren framhäver att om pedagogen utvecklar samspelet skapas situationsbundna tillfällen. Vidare menar hon att pedagogen måste ta barnets perspektiv och vara lyhörd för barnets initiativ. Pedagogen måste även vara känslomässigt närvarande och visa trovärdighet och empati då detta är grunden för barnets trygghet. När små barn kommunicerar använder de sig av gester, kroppsspråk och/eller med ord. För att barnet ska kunna kommunicera och förmedla sina tankar behövs stöd av en vuxen. Vuxna måste ta sig tid att lyssna och bekräfta de uttryck som det lilla barnet vill förmedla (Öhman, 2006). Vidare anser Öhman att barnet har med sig såväl olika erfarenheter som bakgrund kring samspel. Pedagoger har en betydande roll när barnet ska socialiseras in i en grupp i förskolan (Öhman, 2006). Niss (1987) lyfter vikten av leken för en trygg inskolning. Leken är en början till kontaktskapande och en central del inom verksamheten. Enligt Öhman (2006) har barnet förmåga till en relation, men i relationen mellan barn och vuxna vilar ansvaret alltid p åå de vuxna. Barnet behöver vuxnas hjälp för att klara av att knyta an till nya vuxna. Vidare hävdar hon att en god relation mellan barn och vuxna är beroende av den vuxnes inlevelseförmåga. Winnicott (1983) anser att genom att vuxna bemöter barnet med intresse och kärlek får barnet en bild av sig själv som en intressant och älskad person. Men om vuxna bemöter barnet med ointresse och respektlöshet blir effekten negativ. Niss, Hindgren och Westin, (2007) anser att det ska vara den vuxnes ambition att utgå ifrån att barnet vill något med sina handlingar även om vuxna inte förstår vad det är. Vidare menar författarna att empatiska och lyhörda vuxna är den viktigaste förutsättningen för att barnet ska bli delaktigt i utformandet av sitt liv. Mellan barn och föräldrar pågår tidigt ett ivrigt sökande efter att känslomässigt nå varandra. Barn kan skapa unika relationer också till vuxna i förskolan. De är duktiga på att läsa av vuxnas engagemang och uppmärksamma på hur känslor uttrycks (Niss, Hindgren & Westin, 2007). 16

17 Enligt författarna fångar barnet andras känslor genom ögonkontakt, ansiktsuttryck eller hur vi som vuxna håller om barnet. Vidare menar de att det är avgörande att vuxna har förmåga till empatiska identifikationer med barnet. Det innebär att vuxna måste kunna ta barnets perspektiv och förstå barnet från insidan. När vuxna inte förstår barnet leder det till otrygghet och osäkerhet hos barnet. Niss, Hindgren och Westin (2007) anser att barnets känslor behöver bekräftas. Författarna menar att positiva känslor förstärks genom att uppmärksamma och bekräfta dessa känslor. Om negativa känslor däremot ignoreras kan de förstärkas. Det är de vuxna i barnets omgivning som formar barnet (Niss, Hindgren & Westin, 2007:65). Arnesson Erikssons (2010) lyfter fördelar med hembesök innan inskolning. Hon anser att genom hembesök kan en bra relation skapas till föräldrarna. Vidare menar hon att i hemmiljön vågar föräldrar kanske lättare prata och ställa känsliga frågor. Även Niss (1988) hävdar att det är bra för barnet att träffa ansvarspedagogen i hemmet innan inskolningen börjar. Detta underlättar för barnet att känna igen hen om de träffats hemma först. 4.6 Föräldrars roll Niss (2009) anser att grunden till en bra inskolning är att barnet har sin förälder med sig att återvända till som en trygghet i sitt utforskande av den nya miljön. Även Normell (2004) menar att det nya barnet på förskolan ofta återvänder till föräldern för att tanka närhet och trygghet och för att komma vidare i en inskolning måste denna relation fungera från början. Åberg och Taguchi (2005) beskriver att pedagogerna bör erbjuda föräldrarna delaktighet för att skapa tilltro och en stabil grund till verksamheten. Åberg och Taguchi anser att för att skapa en bra vardag för barnet i förskolan är en gemensam strävan mellan föräldrar och pedagoger av stor vikt. Författarna hävdar att förskolan ska ge föräldrarna möjlighet att ta del av barnens dag på förskolan för att skapa engagemang och tilltro till verksamheten. Enligt Åberg och Taguchi (2005) är pedagogerna ansvariga för att skapa en god relation med föräldrarna och att tillvarata deras intresse. Genom att pedagoger ser föräldrarnas erfarenheter och kunskaper som en tillgång ökas samarbetet mellan föräldrar och pedagoger och ger möjlighet till ömsesidig respekt och förtroende (Åberg & Taguchi, 2005). 17

18 5 Metod I detta avsnitt redovisas vilken forskningsmetod som använts i studien och en genomgång av hur studien är genomförd. I kapitlet följer även en redogörelse över vilka etiska principer jag utgått från. 5.1 Val av metod Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerad intervju för att fördjupa studien. Under en semistrukturerad intervju kan man ställa följdfrågor för att utveckla svaren. Dessutom kan man i en intervju förklara för deltagaren vad man menar om en fråga inte är tillräckligt tydlig. På så sätt kan undersökningspersoner lättare förstå frågorna. Stukat (2005) menar att ett av de viktigaste och vanligaste arbetsredskapen inom utbildningsvetenskap är intervjuer. Bryman (2008) anser att en intervjuprocess är flexibel och respondenterna ges en större frihet. De kan själva formulera svaren och frågorna behöver inte komma i en bestämd ordning. En semistrukturerad intervju innebär att forskaren från början har ett visst antal frågor som hen vill ställa till intervjupersonerna. Forskaren har även möjlighet att ställa följdfrågor under intervjuns gång om så krävs för att fördjupa svaren (Bryman, 2008). Kvale (2001) menar att intervjuer som datainsamlingsmetod är vanligt förekommande inom kvalitativ forskning på grund av sin öppenhet. Det är viktigt att forskaren kan gå på djupet hos respondenterna och ge dem utrymme att fundera. På grund av öppenheten krävs det att forskaren är förberedd och professionell både när det gäller intervjuformen och ämnet (Kvale, 2001). Därför har jag valt semistrukturerade intervjuer. 5.2 Urval av intervjupersoner Fem pedagoger och fem föräldrar intervjuades. Pedagogerna arbetar på olika avdelningar i den förskola i Malmö kommun där jag genomförde min VFU. Pedagogerna är alla kvinnor. En av dem har arbetat på förskolan i tre år medan fyra arbetat mellan 20 och 30 år. Pedagogerna säger sig ha stor erfarenhet av att skola in barn i förskolan. Föräldrarna som deltog i studien har inskolat sina barn i samma förskola som pedagogerna arbetar på. Föräldrarnas barn går fortfarande kvar i förskolan. Pedagoger och föräldrar kan känna sig trygga att bli intervjuade av någon som de känner till. De pedagoger och föräldrar som deltog i studien har fått fingerade namn i resultat- och analysdelen för att behålla sin anonymitet. Jag 18

19 har gett pedagogerna alias som Tara, Ingrid, Martina, Rebecka och Sara. Föräldrarna har fått alias som Elena, Katarina, Lila, Jenni och Siri. 5.3 Genomförande Under min VFU pratade jag med föräldrarna och pedagogerna om studien och skickade dem en kort information om syfte och innehåll i intervjun innan intervjuerna genomfördes (Se bilaga 1, 2 och 3). Jag skickade också intervjufrågorna till pedagogerna och föräldrarna för att de i förväg skulle kunna tänka igenom innehållet och vara förberedda för intervjun. En annan anledning att skicka en kort information var att deltagarna i intervjun skulle känna sig trygga inför intervjun. De pedagoger och föräldrar som tackat ja till att delta fick själva bestämma tid för intervjuerna. Intervjuerna med föräldrarna och pedagogerna genomfördes vid ett personligt möte på en lugn och avskild plats i förskolan. Stuka t (2005) anser att intervjuer bör genomföras på en lugn och trygg plats där respondenten känner sig hemma. Bryman (2008) hävdar att det är bra om man kan använda sig av bandspelare under en intervju så att ingen information går förlorad eftersom forskaren kan återvända till inspelningen så många gånger som behövs. Om man bara antecknar finns risken för förlorad information. Därför har intervjuerna spelats in och transkriberats. 5.4 Etiska ställningstaganden Enligt vetenskapsrådet (2011) bör man ta hänsyn till fyra etiska principer vid genomförandet av intervjuer: informationskrav, samtyckeskrav, nyttjandekrav samt konfidentialitetskrav. Informationskravet innebär att de personer som deltar i studien ska få information om undersökningens syfte och de olika moment som ingår i undersökningen. Samtyckeskravet handlar om att deltagarnas medverkan är frivillig. Respondenterna har rätt att när som helst avbryta deltagandet i undersökningen och deltagarna i den aktuella forskningen ska vara informerade om detta. Ingen obehörig ska ha tillgång till intervjuerna och materialet och de ska vara helt anonyma, konfidentialitetskravet. Med nyttjandekravet princip menas att insamlade uppgifter från personer endast får användas till den aktuella forskningen och att ingen tanke finns att återanvända materialet i annat syfte. Dessa principer har efterföljts i studien (se bilaga 1). Johansson och Svedner (2006) anser att genom att följa dessa etiska 19

20 principer visas deltagarna respekt och forskaren får deltagarnas förtroende. Det innebär att motivationen ökar hos respondenterna att konstruktivt delta i studien. 20

21 6. Resultat och analys I det här avsnittet analyseras pedagogers och föräldrars perspektiv utifrån studiens tre frågeställningar: pedagogers perspektiv, föräldrars perspektiv och de viktigaste aspekterna som leder till en lyckad inskolning i förskolan enligt litteratur i ämnet och läroplan för förskolan. Utifrån de svar jag fått vid intervjuerna har resultatens olika ämnesområden framkommit och för att förtydliga resultaten kommer citat att användas. 6.1 Pedagogers perspektiv Pedagogerna i studien beskriver under intervjun vikten av sin roll vid inskolningen och talar om pedagogers bemötande och om att pedagoger måste främja en bra relation till föräldern och barnet. Vi pedagoger måste vara vänligt bemötande och trevliga för att föräldrar ska känna sig välkomna. Inskolning är pedagogernas första möte med barn och föräldrar och därför är det viktigt hur det går till (Ingrid). Arnesson Eriksson (2010:10) anser att relationen mellan föräldrar och pedagoger skapas redan från första stund och är grunden för en lyckad inskolning. Enligt Tara är det viktigt att pedagoger tar ansvar att informera föräldrarna om hur inskolningen är planerad och om de dagliga rutinerna i förskolan så att föräldrarna känner sig välkomna och införstådda. Även Harju, Tallberg-Broman (2013) betonar vikten av att informera, samtala och skapa en känslomässig relation till barnet och den vuxne som finns tillgänglig under inskolningen. Tara anser att det är viktigt att pedagoger är mycket lyhörda för barnets och föräldrarnas behov vid inskolning. Att vänligt bemöta och lyssna på föräldrar skapar trygghet och på så sätt kan man få ett bra samarbete. Tina betonar vikten av respekt för föräldrars tankar och åsikter. Att föräldrar känner sig trygga kan vara en avgörande faktor för en lyckad inskolning. Enligt Arnesson Eriksson (2010) har lyhördhet stor betydelse i mötet med barn och föräldrar. Pedagoger måste anpassa alla delar av förskolan så att den passar alla dessa nya barn. Pedagogerna bör visa att de gör sitt bästa för barnen så att föräldrarna känner sig lugna. Pedagoger bör välkomna barnet och föräldern på bästa sätt vid första mötet eftersom förälderns första intryck av förskolan och pedagogerna är avgörande för fortsatt förtroende (Martina). Vissa föräldrar besöker olika förskolor innan de bestämmer sig för en. Föräldrarnas första intryck är mycket viktigt och redan här kan pedagoger lägga en god grund för att de ska känna 21

22 sig välkomna (Arnesson Eriksson, 2010). Niss (2009) menar att det krävs att pedagoger är lyhörda och flexibla för att barnet ska få sina behov av fysisk och psykisk omvårdnad tillgodosedda. Sara och Martina lyfter fram vikten av samarbete inom personalen under inskolningen. Fungerande arbetslag är också viktigt vid inskolning. Om personalen inte är avslappnad påverkas barnen. Om pedagogerna är oroliga överförs känslan lätt till barnet och barnet blir också oroligt (Sara). Martina framhäver att ett bra klimat och en professionell relation inom personalen är en aspekt som bidrar till en lyckad inskolning. Det är viktigt att pedagoger kommer överens och lyssnar på varandra och att alla följer samma rutiner. Till exempel om en pedagog inskolar ett barn bör övriga pedagoger täcka och stödja hen. Detta påverkar också barnet så att anknytning inte sker till bara en pedagog. Före inskolningen av ett nytt barn diskuterar jag planeringen med mina kollegor för att höra deras erfarenheter och åsikter om hur vi bäst kan genomföra inskolningen (Martina). Enligt Arnesson Eriksson (2010:10) är det viktigt att kunna kommunicera med kollegorna, så att man kan ta stöd och hjälp av varandras erfarenheter. Pedagogerna i undersökningen har samma synsätt på det viktiga samarbetet mellan föräldrar och pedagoger. Samarbete mellan förskola och det enskilda barnets föräldrar har stor betydelse under inskolningen. Att föräldrar samarbetar med pedagoger och följer inskolningens schema är avgörande. Om föräldrar inte samarbetar med pedagoger går inskolningen fel från början och då får man problem senare (Martina). Hon anser att om föräldrar följer regler och schema som gäller inskolningen kan man nå en lyckad inskolning. Ingrid håller med Martina om vikten av att föräldrarna samarbetar med personalen genom att följa inskolningsschemat. Tyvärr samarbetar inte alla föräldrar med oss under inskolningen och följer inte inskolningsschemat. De kommer exempelvis inte vid den tid som vi har bestämt och på så sätt blir inskolningen svår för både barnet och pedagogerna (Ingrid). Här betonar Ingrid också vikten av att alltid informera förskolan om barnet eller föräldern har något förhinder att komma. Niss (1988) lyfter fram att samarbetet mellan pedagoger och föräldrar är viktigt för att inskolningen skall fungera och att barnen ska känna sig trygga. Det är avgörande att föräldrarna känner att personalen vill barnets bästa så att de vågar lämna barnet till pedagogerna. Vissa föräldrar har inte klippt navelsträngen och har svårt att släppa barnet. Att 22

23 ha förtroende för och tillit till pedagogerna är det viktigaste. Genom att föräldrarna tror på oss och på vårt arbete får vi stöd vid inskolningen (Tara). Även Niss (2009) pekar på att vissa föräldrar har svårt att skiljas från barnet och uttrycker oro och ångest när de ska lämna barnet i förskolan. Det är viktigt att föräldern känner sig redo att lämna sitt barn när det är dags för att lämna över till pedagogerna. Om förädlarna eller barnet behöver fler dagar på sig går det utmärkt att förlänga inskolningstiden. Föräldrar och pedagoger måste underlätta för barnet genom att hitta ett sätt att samarbeta om hur barnet ska lämnas i förskolan och förbereda inför avskedet. Den viktigaste rollen som föräldrar har är att samarbeta med oss genom att också informera oss om barnet har allergi eller speciell kost (Rebecka). Tallberg Broman (2013) menar att föräldrarnas delaktighet och inflytande behöver garanteras och stärkas genom att förskolan medvetet satsar på att organisera möten. Föräldrars delaktighet har starkt stöd i styrdokumenten. I läroplanen för förskolan (1998) lyfts fram att förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen (Lpfö 98 rev, 2010:13). Föräldrars tankar är viktiga för att förskolan ska kunna ge goda förutsättningar för barnen. I läroplanen för förskolan skrivs också att föräldrar ska få möjlighet att påverka förskolans verksamhet, därför har det stor betydelse att förskolan är tydlig vad gäller mål och innebörd så att föräldrarna erbjuds möjlighet till inflytande (Lpfö 98 rev 2010). Enligt pedagogerna i intervjuerna är barnets och föräldrars trygghet den viktigaste aspekten under inskolningen. Att både barnet och föräldrarna känner sig trygga är ett viktigt moment. När föräldrarna känner sig trygga känner barnet sig också tryggt (Rebecka). Ingrid tycker att den viktigaste aspekten under inskolning är att barnet känner sig tryggt och anpassar sig till den nya miljön. Samtliga pedagoger för fram vikten av trygghet under inskolningen. Inskolning är lika viktigt för både barnet och föräldrarna. Det är inte bara barnet som inskolas utan föräldrarna också. En lyckad inskolning innebär för mig att både barnet och föräldrarna ska inskolas. Det är mycket viktigt att föräldrarna känner trygghet lika mycket som barnet så klart eftersom de överför sina känslor till barnet (Martina). Martina menar att föräldrarna överför sina känslor till barnet så det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga för att barnet också ska känna sig tryggt. Niss, Hindgren och Westin (2007) hävdar att barnet påverkas av andras känslor mycket tidigt och att hen läser av ansiktsuttryck. Barnets sociala kompetens och empati utvecklas genom det vardagliga och känslomässiga samspelet. 23

24 Vuxna måste veta att deras känslor förs vidare till barnet och att barnet påverkas av dessa känslor. Sara tycker att det är viktigt också att föräldrarna visar pedagogerna förtroende. Hon menar att det inte finns dåliga frågor utan föräldrar kan ställa de frågor de behöver. 6.2 Föräldrars perspektiv Det framkom att samtliga föräldrar anser att pedagoger har stor roll vid inskolning. Föräldrarna hävdar att pedagoger måste vara trevliga och respektfulla så att föräldrarna känner sig trygga och välkomna. Pedagoger har den största rollen, allting hänger på dem. Hur de bemöter barnet, hur de bemöter mig som förälder, hur de hanterar hela situationen när barnet gråter, när barnet är glad. Jag tycker att pedagoger är de viktigaste under hela inskolningen (Elena). Enligt Niss, Hindgren och Westin(2007:65) behöver barnet adekvat stöd och empatisk omsorg för att utveckla sina förmågor enligt. Barn är beroende av närstående vuxnas respekt. Vuxna bör känna med barnet och visa empati samt identifiera sig med barnets upplevelser. Niss, Hindgren och Westin (2007) erinrar om att barn är sårbara. När ett barn gråter måste vuxna ta emot det gråtande barnet utan att själva falla i gråt. Författarna anser att mellan att ta emot känslan och att möta den, måste finnas en balans. De menar att om vuxna blir lika förtvivlade som barnet kan de inte trösta barnet. Att förstå vad barnet vill är inte alltid lätt men det är viktigt att försöka förstå (Niss, Hindgren & Westin, 2007). Pedagoger har en stor roll under inskolning. Hur de bemöter mitt barn och mig som förälder, att de visar intresse och är engagerade i mitt barn är viktigt (Jenni). Jenni beskriver pedagogers roll vid inskolning som att de bör ha ett vänligt bemötande gentemot föräldern och barnet vid inskolningen. Elena uttrycker detta så här: Det är viktigt för mig som förälder att pedagoger respekterar mig genom att bemöta mig på ett trevligt och välkomnande sätt. När de lyssnar på mig och respekterar mina tankar, när de försöker göra sitt bästa och jag känner det, då blir jag väldigt nöjd och känner mig välkommen och trygg. Lenchler-Hu bertz och Bjerring Bagger (2010) anser att om det inte utvecklas respekt och trygghet mellan parterna, blir det svårt att få ett bra föräldrasamarbete. Vidare menar författarna att om föräldrarna känner sig accepterade och respekterade blir det lättare för dem att höra och förstå vad pedagogerna säger. Katarina berättar om sitt barns inskolning: Pedagogerna var väldigt snälla, kom fram och hälsade och pratade mycket med mitt barn. Det kändes som om de försökte lära känna mitt barn. Den största och viktigaste 24

25 förutsättningen för Katarinas trygghet är alltså att pedagoger fokuserar mest på barnet och hon menar att basen för barnets trygghet naturligtvis är pedagogerna. Jag vill känna mig trygg under inskolningen, att pedagogerna är väldigt professionella är en viktig faktor under inskolning. De bör vara medvetna om att inskolning är en jobbig process för mig som förälder eftersom jag ska börja lämna mitt barn på förskolan och det är inte lätt för mig. Det är viktigt för mig att pedagoger bekräftar mina känslor (Siri). Siri vill känna sig trygg under inskolningen. Hon betonar att inskolning är en svår process för henne som förälder och vill att pedagoger respekterar föräldrars känslor och bekräftar dem. I läroplanen för förskolan (1998) lyfts att alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (Lpfö 98 rev 2010:13). Pedagoger har ansvar att främja trivsel och trygghet hos barnen. Jag vill känna tillit till pedagoger och inte oroa mig när jag lämnar mitt barn på förskolan (Siri). Enligt Arnesson Eriksson (2010) kräver första avskedet stor lyhördhet och engagemang från pedagogerna. De måste ta föräldrarnas oro på allvar, stödja dem och bekräfta deras känslor. Föräldrarna sänder medvetet eller omedvetet signaler till sina barn och det är mycket viktigt vilka signaler de sänder till barnet. Att föräldrarna känner sig trygga och positiva är den primära grunden för trygga barn (Arnesson Eriksson, 2010). När jag skulle lämna mitt barn i förskolan första gången grät han mycket och naturligtvis blev jag mycket orolig. När jag såg att en pedagog försökte trösta mitt barn och en annan förklarade för mig att nästan alla barn gråter vid första avskedet och att det är normalt så kände jag att mitt barn var i trygga händer (Siri). Här förstärker Siri betydelsen av pedagogernas bemötande av både barnet och föräldern. Det är pedagogers uppgift att förmedla att det är okej att barnet blir ledset och gråter och att de kommer att finnas där och trösta barnet. Att barnet gråter är en del av inskolningen och en naturlig reaktion på separation. Pedagoger bör bemöta det på ett bra sätt och försöka förmedla att det alltid blir bra även om alla inskolningar ser olika ut. Pedagogers förhållningssätt är en av de viktigaste faktorerna för en bra inskolning (Arnesson Eriksson, 2010). Samtliga föräldrar beskriver vikten av sitt samarbete med pedagogerna under inskolningen. Det kan vara avgörande att vara öppna och lyssna på pedagogerna och att följa rutiner och regler. Att vara ärlig och berätta om barnet vad som är relevant för pedagogerna att veta. Att 25

26 vara ett stöd för mitt barn samtidigt som jag håller mig i bakgrunden så att mitt barn kan få utforska kompisarna, pedagogerna och miljön (Jenni). Under inskolningen är det föräldrarna som vägleder sitt barn in i förskolelivet och de rutiner som finns på förskolan. Jenni betonar föräldrars inflytande och delaktighet i förskolan. Katarina anser att genom att föräldrar följer inskolningsschemat kan inskolningen underlättas för barnet. Elena försöker förklara för sitt barn hur det fungerar på förskolan genom att förbereda sitt barn på att det finns andra barn och mycket leksaker att leka med. Om föräldrarna är positiva och aktiva under inskolningen hjälper de sitt barn att först åå att förskolan är en rolig plats att vara på och att barnet kan känna trygghet där, tycker Elena. Enligt Arnesson Eriksson (2010) är föräldrarna stora förebilder för sina barn och de bör visa att förskolan är en trygg och rolig plats att vistas på. Jag som förälder försöker att vara positiv och aktiv under inskolningen så att jag kan hjälpa mitt barn att först åå att förskolan är en rolig plats att vara på och därigenom hjälper jag mitt barn att känna trygghet där (Siri). Barnet är van vid andra rutiner hemifrån än de man har på förskolan. För barnet är det en stor omställning från att vara hemma till att börja på förskolan. Barnet kommer till en helt ny miljö så därför är det viktigt att föräldrarna på ett positivt sätt visar sitt barn hur det går till på förskolan. 6.3 De viktigaste aspekterna som leder till en lyckad inskolning Genom att ställa frågan om de föräldrarna som deltog i intervjun är nöjda med sina barns inskolning ville jag ta reda på vilka aspekter som är viktiga hos föräldrarna. Föräldrarna i undersökningen säger allihop att den avgörande aspekten vid inskolning är barnets trygghet. Det viktigaste för Jenni och Katarina är att de som föräldrar ser att deras barn trivs och är trygga när det är dags att lämna dem till pedagogerna efter inskolningen. De talar om vinster med en god relation genom att lita på att pedagogerna kan ge trygghet och tröst för föräldrarna att lämna sina barn. Siri: En viktig aspekt för mig är att känna att mitt barn är glad och tryggt här. Pedagoger bör respektera både mig och mitt barn. Det är viktigt för mig att pedagogerna lyssnar på mina tankar och respekterar mig och mitt barn så att jag känner mig trygg. 26

27 Jag är nöjd när mitt barn trivs här i förskolan. Det är viktigt för mig som förälder att mitt barn känner sig trygg och att jag känner att mitt barn är välkommet (Lila). Lila betonar hur viktigt det är hur personalen bemöter barnen som skolas in och att föräldrarna ser att deras barn känner sig tryggt. Öhman (2006) framhäver att pedagogers uppgift är att bemöta barnet med respekt, engagemang och glädje samt att de måste vara ett viktigt stöd för barnet. Allting hänger på pedagogerna. Om barnet får en koppling till lärarna så går inskolningen jättebra. Att barnet kan anknyta till pedagoger och omgivning och att det finns leksaker som barnet gillar. Att det finns plats för barnet att leka och springa (Elena). Hon menar att lekmiljön bör vara lockande, att det finns gott om leksaker. Hon pekar också på inomhusmiljön som en viktig aspekt för en lyckad inskolning, att det finns tillräckligt med plats för barnets rörelser. Pedagoger bör göra lekmiljön inbjudande så att den lockar barnets intresse för lek. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inom som utomhus (Lpfö 98, Rev2010:7). Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolans inomhusmiljö vara en trygg och rolig plats som lockar till aktivitet och lek samt inspirerar barnen att undersöka och utforska omvärlden. Där står också att förskolan skall erbjuda alla barn olika aktiviteter under dagen. Det blir inte bra om man skyndar på inskolningen. Man måste skynda lagom eftersom det är barnets behov som är i fokus. Om samarbetet med föräldrarna går bra under inskolningen blir resultatet superbra. Om barnet skulle bli sjukt eller av annan anledning inte kan komma behöver kanske inskolningen göras om från början (Tara). Tara upplever ibland att vissa barn har en för snabb inskolning och att det kan innebära bakslag. Niss (2009) framhäver att föräldern inte får lämna barnet ensamt med personalen för tidigt i förskolan första dagen. Om föräldern lämnar barnet och går för tidigt finns risken för så kallade bakslag och barnet kommer att bevaka och hålla ögonen på föräldern för att hen inte ska försvinna. Hon är kritisk till att inskolningen förväntas gå så fort. Det viktigaste för de minsta barnen är att inskolningen sker gradvis och inte påskyndas enligt Niss (2009). Även Hedin (1987) anser att inskolningstiden varierar beroende på barnets förutsättningar och behov. Vidare betonar hon att inskolningstiden bör vara minst två veckor. Hedin (1987) för fram att om inskolningen avbryts bör den börja om från början för att trygghet och sammanhang ska fungera. 27

28 7 Diskussion I detta avsnitt diskuterar jag studien i sin helhet. Jag börjar med att diskutera mitt resultat som sedan avslutas med förslag på vidare forskning. Resultatdiskussionen presenteras utifrån undersökningens frågeställningar. 7.1 Resultatdiskussion Hur kan pedagoger underlätta inskolningen för barnen i förskolan? I intervjuerna framgår att pedagoger har en stor roll vid inskolningen. Samtliga föräldrar och pedagoger anser att pedagoger bör ha ett vänligt och respektfullt bemötande gentemot föräldern och barnet vid inskolningen. Pedagogerna känner ett stort ansvar för det nya barnet och dess familj och deras ansvar är att guida dem tillrätta i förskolans förunderliga värld. Pedagogerna är överens om att ta föräldrarnas oro på allvar, stödja dem och bekräfta deras känslor. Föräldrarna sänder medvetet eller omedvetet signaler till sina barn och därför är det avgörande vilka signaler de sänder. Pedagogerna bör anpassa sig till barnet och föräldrarna och försöka vara så flexibla som möjligt. I Läroplanen för förskolan, Lpfö 1998, står också om vikten av en bra inskolning. Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (Lpfö98, rev 2010:13). Pedagoger har ansvar att skapa förutsättningar för en lyckad inskolning. Eftersom det är vuxna som utarbetat reglerna för förskolans pedagogiska verksamhet och barnens vardag så är det avgörande att både föräldrar och pedagoger tar ansvar för och hänsyn till barnens perspektiv så att verksamheten underlättar barnens sociala utveckling. Hur kan föräldrar underlätta inskolningen för sina barn i förskolan? Samtliga föräldrar och pedagoger beskriver vikten av samarbete mellan föräldrar och pedagoger under inskolningen för att nå en lyckad inskolning. Både föräldrarna och pedagogerna anser att föräldrars samarbete kan ske genom att föräldrar ger pedagoger information om barnet och att det även är viktigt att föräldrarna följer inskolningsschemat och lita på pedagoger. Genom att föräldrar följer inskolningsschemat underlättas inskolningen för barnet. Föräldrar bör vägleda sitt barn in de rutiner som finns på förskolan. Med rutiner menas de vardagssituationer som finns under barnets dag på förskolan som påklädning, måltider, samling, blöjbyten, lek mm. Hedin (1987) menar att det är avgörande att pedagoger och 28

29 föräldrar talar öppet om barnet och dess behov och också om verksamheten. Ett bra samarbete mellan föräldrar och pedagoger ska bestå av en ömsesidighet och respekt från båda parter med tilltro till varandra. En av de största anledningarna till att föräldrar kommer att delta i verksamheten och samarbeta med pedagoger är att de känner sig välkomna att göra det. Det är pedagogers bemötande som gör att de känner sig trygga och respekterade, vilket i sin tur gör att de känner sig välkomna att vara med och delta i verksamheten. Vilka aspekter leder till en lyckad inskolning i förskolan? Resultatet visar att trygghet är den viktigaste aspekten för såväl pedagoger som föräldrar vid inskolningen. Det är viktigt att skapa en trygg atmosfär för både barnen och föräldrarna så att de trivs och kan få en god introduktion till inskolningen. Alla föräldrar och pedagoger i intervjun lyfter tryggheten som en central aspekt vid inskolning och menar att de känslor som föräldern upplever sprids till barnet. Föräldrarna beskriver i intervjun att de är nöjda med inskolningen när de känner att deras barn är trygga. Samtliga föräldrar tycker att utan trygghet kan man inte nå en lyckad inskolning. Trygghet är en grundförutsättning för att inskolningen ska bli så bra som möjligt för både föräldrar och barn. Den största förutsättningen för föräldrarnas trygghet är att pedagoger fokuserar mest på barnet. I Förskolans läroplan står: Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (Lpfö98,rev2010:13). Föräldrarna pekar på flera aspekter utöver trygghet. Pedagogers bemötande var en annan aspekt som var viktig för samtliga föräldrar. Pedagogerna måste vara vänligt bemötande och trevliga för att föräldrarna ska känna att de är välkomna. Den fysiska miljön nämns knappts alls av mina tio respondenter. Den fysiska miljön ska vara lockande och väcka barnets intresse till lek. Enligt Niss (1987) är leken en väsentlig del inom förskolan och den kan vara en början till kontaktskapande. Vidare betonar författaren att pedagoger kan använda sig av leken för att främja relationen med barnet. När pedagoger lyckas med första kontakten med barnet blir det oftast enklare att gå vidare med inskolningen och föräldrarnas närvaro på avdelningen kan lättare minskas efterhand. 29

30 Pedagogerna betonar vikten av att föräldrars samarbete och respekt för förskolans rutiner. De menar att föräldrar måste komma i tid, meddela om barnet är sjukt och inte kan komma. Vid för hög frånvaro kan inskolningen behöva omstartas. I studien anser pedagoger och föräldrar att det viktigaste vid inskolningen är att barnen är nöjda, glada och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för en lyckad inskolning i förskolan är trygghet, ett gott samarbete och en god kontakt mellan föräldrar och pedagoger. Vilken inskolningsmodell man använder är inte viktigt utan en lyckad inskolning beror på hur tiden används, vilka förutsättningar som skapas och vilket förhållningssätt som finns under inskolningen (Arnesson Eriksson, 2010). En inskolning måste få ta den tid som behövs för att barnet ska knyta an till någon vuxen där. Sammanfattningsvis och slutsatsen som jag kan dra av detta arbete är att det mer handlar om vad pedagoger och föräldrar gör inom varje enskild inskolning. För att nå en lyckad inskolning krävs att pedagoger är professionella i sitt yrke och skapar en god relation med både föräldrar och barn för att skapa trygghet för dem. Därmed krävs också att föräldrarna samarbetar med pedagogerna, är öppna och vågar ställa sina frågor. Både föräldrarna och pedagogerna vill barnets bästa och alla pedagoger kan nå en bra inskolning genom att skapa trygghet för barn och föräldrar. 7.2 Studiens tillämpning Jag gjorde denna studie eftersom inskolning och miljö kring barnets inskolning utgör ett viktigt avstamp för barnets trivsel under hela förskoletiden. De kunskaper och erfarenheter som de föräldrar och pedagoger som deltog i mitt examensarbete delgav mig var mycket givande. Jag läste mycket litteratur i ämnet under mitt arbete och fick kunskaper om inskolning som jag kommer att ta med mig i mitt kommande yrkesliv. En inskolningsprocess påverkas av olika aspekter och det är barnet som står i fokus. I den här studien har min förståelse ökat för hur viktig inskolningen är och hur stort ansvar både pedagoger och föräldrar har vid inskolningen. Jag har fått en bild av hur en inskolning kan lyckas på grund av olika förutsättningar och olika aspekter. Jag hoppas att vi som blivande förskollärare aldrig glömmer att: 30

31 Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (Lpfö 98, rev. 2010:6). 7.3 Förslag till vidare forskning Jag tror att om ett större antal informanter i flera olika förskolor får ett större antal frågor så kan man få en mer generell bild av hur en inskolning kan bli bra och lyckad. Även förskolechefer kan man intervjua för att få en bredare syn på ämnet. Man kan också fördjupa en undersökning ur varje aspekt. Att den fysiska miljöns betydelse har framhävt i litteraturen men att endast en förälder av de sammanlagt tio respondenterna nämnde miljön som viktig gör att jag gärna vill titta närmare på deras aspekter och undersöka dem. Förskolor med särskilda inriktningar skulle vara intressant att jämföra med s.k. vanliga förskolor. Att söka föräldrar vars barn redan går i grundskolans första eller andra klass och fråga dem om sina och barnets minnen och erfarenheter av inskolningen skulle vara spännande. Föräldrar som nu står i kö för förskoleplats och kanske har tre fyra månader kvar i kö vore också intressant att fråga om oro och förväntningar. 31

32 Referenser Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin (2 uppl.). Stockholm: Natur & kultur. Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB Davidsson, Birgitta (2002). Mellan soffan och katedern. Göteborg: Acta Universitets Gothoburgensis Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (Red.) Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB. Hedin, Lotta (1987). Inskolning på daghem. Stockholm: Liber. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet o lärarutbildningen undersökningsmetoder och språklig utformning. (fjärde uppl.)uppsala: Kunskapsföretaget. Kvale, Steinar (2001). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lenchler-Hu berts, Lisbeth och Bjerring Bagger, Lene (2010). Att samarbeta med föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur. Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur. Miche lsen, Elin (2005). Samspel p åå småbarnsavdelningar. 1. uppl. Stockholm: Liber 32

33 Niss, Gunilla (2009). Samspel mellan barn och vuxna ur Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta och Niss, Gunilla (red) Förskola för de allra minsta. På gott och ont. Carlssons Bokförlag Niss Gunilla, Hindgren Lisbeth & Westin Marjut (2007). Vägledande samspel i förskolan. Stockholm: International Child Development Programme (ICDP) Niss, Gunilla (1987). Gruppinvänjning med små barn. Stockholm: FoU-byrån, Stockholms socialförvaltning Niss, Gunilla och Söderström, Anna Karina (2006). Sm åå barn i förskolan. Den viktiga vardagen och läroplanen. 2:a upplagan Lund: Studentlitteratur AB Niss, Gunilla (1988). Att börja i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Socialstyrelsen Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum: om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Pape, Kari (2003). Social kompetens i förskolan att bygga broar mellan teori och praktik. Stockholm: Liber. Stuka t, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2010) Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Föräldrasamverkan i förändring, ur Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Kap 1. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Winnicott, D W (1983). Barnet familjen och omvärlden. Stockholm: Natur och kultur. 33

34 Åkerman, Roger & Henriksson Margareta (1995). Att mötas ett material om inskolning i förskolan. Malmö stad. Åberg, Ann, Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Liber AB Öhman, Margaretha (2006). Den viktiga vardagen. Stockholm: Liber AB. 34

35 Bilaga 1 Förfrågan till pedagoger och föräldrar Hej! Jag heter Farah Bawi och jag är lärarkandidat vid Malmö högskola, Lärarutbildningen. Jag skriver mitt examensarbete och vill intervjua fem pedagoger och fem föräldrar. Intervjufrågorna kommer att handla om inskolning. Jag ska spela in intervjuerna med hjälp av en diktafon och transkribera intervjuerna för att sedan analysera dem. Analyserna kommer sedan att sammanställas i mitt examensarbete. Alla som medverkar i studien garanteras anonymitet. Det är frivilligt att delta i intervjun. Ni får intervjufrågorna innan intervjuerna genomförs så att den som vill kan förbereda sig inför intervjun. Om du är intresserad av att delta kontakta mig så snart som möjligt. Farah Bawi Tel: xxxxxxxxxx 35