Anpassas inskolningen efter barns och vårdnadshavares behov?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anpassas inskolningen efter barns och vårdnadshavares behov?"

Transkript

1 BARN-UNGA-SAMHÄLLE Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Anpassas inskolningen efter barns och vårdnadshavares behov? En studie om hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares förutsättningar A study on how educators create a safe education environment based of childrens and caregivers needs Almedina Buzgovic Caroline Tornhagen Examen och poäng (Förskollärarexamen, 210 hp Datum för slutseminarium ( ) Examinator: Hilma Holm Handledare: Fanny Jonsdottir

2 2

3 Förord Först vill vi tacka pedagogerna och förskolorna som har medverkat i vår studie. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete. Vi har kunnat dela erfarenheter och idéer med varandra under arbetets gång, men även stöttat och kompletterat varandra. Vi vill även tacka vår handledare Fanny Jonsdottir. Vi arbetar med de yngre barnen på olika förskolor i Skåne. Vi valde att göra studien tillsammans eftersom vi delade ett gemensamt intresse för pedagogens förhållningssätt vid inskolning och anknytningens betydelse. Vi har tidigare upplevt olika inskolningssituationer och vi ville fördjupa oss i och undersöka vidare andra pedagogers erfarenheter och tankar kring anknytning och inskolning. Då vi bor några mil ifrån varandra bestämde vi att diskutera via telefon och genom våra träffar på Malmö Universitet. 3

4 Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares olika behov och förutsättningar. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua sex pedagoger, på två förskolor i olika kommuner. Under intervjun använde vi oss av en intervjuguide med frågeställningar för att få fram pedagogers erfarenheter angående inskolningsmetoder, trygg inskolningsmiljö, samverkan och föräldrainflytande. Vi utgår från Sterns teori om självutveckling och Bowlby anknytningsteori som beskriver vikten av den trygga basen för de yngre barnen och med hjälp av teorierna har vi analyserat empirin. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna använder sig av en inskolningsmetod som anpassas efter det enskilda barnets behov och förutsättningar men i vissa fall även vårdnadshavares behov och förutsättningar. Pedagogerna lyfter betydelsen av barns och vårdnadshavares trygghet som grund till inskolning och berättar om vikten av samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare. Men även vårdnadshavares delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Slutsatsen är att pedagoger måste vara flexibla och öppna och se till varje barns och vårdnadshavares behov för att skapa trygga relationer under inskolningsperioden. Nyckelord: Anknytning, barn, föräldrasamverkan, inskolning, pedagoger, trygg bas. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Teoretiska perspektiv Daniel Sterns teori om barns självutveckling John Bowlbys anknytningsteori Trygg bas Tidigare forskning Anknytning Inskolning Föräldrasamverkan Metod Metodval Urval Genomförande Forskningsetiska övervägande Analysprocess Resultat och analys Inskolning Anpassad inskolning efter det enskilda barnets och vårdnadshavares behov Hur pedagogerna bemöter och tänker kring vårdnadshavares inskolning och samarbetet med dem Anknytning Pedagogens syn på anknytning Pedagogens syn på trygghet och trygginskolningsmiljö vid inskolning Analys av resultat Diskussion Metoddiskussion Resultat diskussion Slutord Fortsatt forskning Referenslista Bilagor Bilaga Bilaga

6 1. Inledning Det är augusti och flera nya barn börjar på avdelningen Babblarna. På avdelningen används den traditionella inskolningsmetoden med två veckors gradvis ökande vistelsetid på förskolan. Vårdnadshavarna får inskolningsschema med tider och en vårdnadshavare uttrycker sin önskan om en föräldraaktiv inskolning på tre dagar. Pedagogen förklarar att på förskolan är inskolningen i två veckor, men att de är villiga att prova föräldraaktiv inskolning. Vårdnadshavaren som ska medverka under inskolningen är ensamstående med två barn. Första inskolningsdagen ska vårdnadshavaren vara med sitt barn under en heldag på förskolan. Men efter en timme känner vårdnadshavaren sig trött och går hem. Andra dagen går vårdnadshavaren och barnet hem efter ca två timmar för att vårdnadshavaren känner sig hungrig. Tredje dagen lämnar vårdnadshavaren barnet direkt till pedagogen och uttrycker Jag orkar inte mer!. Jag går nu, hon får gråta. Sedan fortsätter vårdnadshavaren Hon slutar till sist. Vårdnadshavaren fortsätter berätta att barnet brukar vara ledsen när det blir lämnat hos någon släktning, men att det brukar gå över efter en stund. Pedagogen säger ingenting eftersom andra barn och vårdnadshavarna är närvarande på avdelningen. Pedagogen väljer att inte gå in i en konflikt med vårdnadshavaren. Istället väljer pedagogen att ta barnet i famnen och trösta. (En händelse på en förskola i Skåne) Ovan kan vi läsa ett exempel på hur en pedagog upplevde en inskolningssituation. I en sådan situation måste pedagogen tillsammans med sitt arbetslag hitta lösningar på hur de ska bemöta familjen och diskutera vilket förhållningssätt som är bäst för barnet. Barnets trygghet är det viktigaste och pedagogen ska finnas där som en trygg famn. Pedagogen kan inte förutse vad mötet med den nya familjen kommer innebära, men kan göra det bästa av situation och se till barnets bästa. Att börja förskolan kan vara omtumlande för både barn och vårdnadshavare. Det gäller som pedagog att hitta vägar att knyta an till barnet och dess familj. För i mötet skapas förutsättningar för barnet att bygga upp en trygghet till pedagoger, miljön och kamraterna. I Läroplanen för förskolan är det förskollärarens ansvar att ge varje barns och dess föräldrar en god introduktion i förskolan (Lpfö98, 2016). Pedagogens uppdrag är att se till att förskolan kan vara en plats där hela familjen känner sig trygg. Pedagogen måste bemöta och anpassa inskolningen efter varje enskilt barn och familjs olika förutsättningar, behov och erfarenheter (Jonsdottir & Nyberg, 2013). 6

7 För att lyckas med en inskolning behöver både föräldrar och pedagoger engagera sig för att få till ett samarbete och utveckla en tillitsfull relation med barnet och dess föräldrar (Jonsdottir & Nyberg, 2013). I Läroplanen för förskolan står det att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnets familj (Lpfö98, 2016). Under inskolningen är det viktigt att barnet hinner knyta an till minst en pedagog på avdelningen för att skapa en känslomässig relation och pedagogen måste då vara lyhörd, bemötande och tillgodose barnets behov. För att barnets ska kunna utvecklas, trivas och ta till sig verksamheten måste barnet vara tryggt och kunna söka tröst genom att få uppmärksamhet och bekräftelse av minst en pedagog på avdelningen (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). I Läroplanen för förskolan står det att förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Pedagogerna ska skapa en anpassad och varierande miljö i verksamheten som utgår efter barns behov och intresse. Förskolans miljö ska inspirera barnen att utforska omvärlden, men barnen måste möta och känna tilltro till pedagogerna på avdelningen om verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik. Pedagogerna måste se varje barns möjligheter och engagera sig i samspelet med det enskilda barnet och barngruppen (Lpfö98, 2016). Barnet ska känna att det finns en trygg famn att komma till när det behövs. I nya miljöer tar barn olika lång tid på sig att knyta an till miljön, pedagogerna och kamraterna. Några familjer behöver mer tid och stöd och vissa mindre och ibland kan något oförutsägbart ske i mötet med den nya familjen (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). I en sådan situation måste pedagogen hitta lösningar för att nå barn och föräldrar. Pedagogerna behöver fokusera på vad som är barnets bästa och ge familjerna stöd och möjlighet att uttrycka sina tankar (Jonsdottir & Nyberg, 2013). 7

8 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares förutsättningar. Vi vill få ökad kunskap om hur pedagoger tillgodoser barns och vårdnadshavares skilda behov vid inskolning. För att uppnå studiens syfte används följande frågeställningar: Hur ser pedagoger till barns och vårdnadshavares behov för en trygg inskolning? Hur skapar pedagoger en trygg och lärorik miljö utifrån barns och vårdnadshavares förutsättningar? 8

9 2. Teoretiska perspektiv I detta kapitel kommer vi att redogöra för Sterns teori om självet samt begreppet trygg bas och anknytningsteorin. Teorierna valdes för att belysa studerande område och detta kommer att användas i analysen av vårt empiriska material. 2.1 Daniel Sterns teori om barns självutveckling Daniel Stern är en av spädbarnsforskarna som har bidragit till bilden av det kompetenta barnet. Från olika forskningar har han skapat hypoteser om vad som händer i barnets inre och hur barnet upplever sig själv och omvärlden (Brodin & Hylander, 1998). Brodin & Hylander (1998) hänvisar till Stern som skriver om självet som något äkta och att den känslan uppstår redan från födseln. Självet handlar om känslan av sig själv och uppstår i bekräftande samspel med andra individer. Känslan av självet innebär att vara medveten om att jag som individ har en kropp som är en sammanhängande enhet skild från omgivningen. Det handlar om att bli medveten om att jag som individ har känslor, tankar och förmåga att sätta ord på mina upplevelser och dela mina erfarenheter med andra. Vidare menar Stern att självet innebär en kontinuitet som inte förändras trots att individen växer och utvecklas genom hela livet (Brodin & Hylander, 1998). Stern (2011) redogör för vad som händer med barns medvetande under de första fyra levnadsåren. Nya upplevelser för självet innebär ingen förändring utan den utvecklas tillsammans och parallellt med de nya. Tidsangivelserna som förekommer i Sterns bok Ett litet barns dagbok är strikta och lyfter därmed inte tillräckligt den individuella skillnaden i utvecklingen av självet. Några individer behöver mer stöd, tid och omsorg i utvecklingen av självet medan andra verkar ha en egen inre styrka till hjälp i utvecklingen av självet (ibid). Enligt Stern (2011) befinner sig barnet redan vid sex veckors ålder i sin första värld, känslornas värld, där de inre känslorna ger grunden till barns uppfattning av sig själv och intryck. Barn i denna ålder är inte upptagna med frågor om hur och varför något händer utan med själva upplevelsen av situationen och känslorna kring denna. Vid fyra månaders ålder befinner barnet sig i den omedelbara omgivningens värld av här och nu. Barnet låter oss ta del av dess samspel genom gester och minspel och genom kroppsspråk styr barnet känslornas flöde. Vid 9

10 tolv månaders ålder befinner barnet sig i de inre landskapens värld. Där utvecklar barnet en förståelse för att tänka och även att andra människor har tankar (ibid). Stern (2011) skriver att vid tjugo månaders ålder befinner barnet sig i ordens värld, vilket är ytterligare ett språng framåt i utvecklingen. Ordens värld innebär en förändring av barns dagliga upplevelsevärld med ord, symboler och självreflektioner. Det finns individuella skillnader kring när denna utvecklingsfas sker (ibid). Stern (2011) beskriver språkutvecklingen som en blomma: Likt en blomma, en unik mänsklig variant, slår språket ut i blom över en natt, när tiden är mogen (Stern, 2011, s.148). Tillsammans med språkutvecklingen utvecklas många andra förmågor i den här perioden av barnets liv. Barnet börjar spela upp händelserna, imitera handlingar, använda symboler och hänvisa till olika handlingar föremål, personer och även sig själv. Vid den här åldern har barnet utvecklat en förmåga att kunna se sig själv utifrån och förstår spegelbildens innebörd. Alla dessa nya förmågor hänger ihop och är beroende av varandra. Till sist vid fyra års ålder befinner barnet sig i berättelsernas värld där barnet utvecklar en förmåga att berätta om sig själv med egen röst. Vid denna ålder tar utveckling ett stort språng vilket påverkar barnet som individ med inte självet (ibid). När barn börjar på förskolan har de oftast redan fyllt ett år. Enligt Stern (2011) är barnet vid ett års ålder på väg att göra två stora upptäcker som går hand i hand. Det första barnet upptäcker är sina inre känslor, åsikter, önskningar, minnen och att de kan få uppmärksamhet. Dessa inre känslor är inte synliga för andra. Den andra förmågan är att barnet kan välja att dela sina känslor med andra, men att det är på barnets villkor. Båda förmågorna har stor betydelse för barnets utveckling och kommer att spela stor roll i barnets syn på andra människor under resten av barnets liv. Under den här perioden handlar det mycket om känslor, för när barnet träffar på någon för första gången eller befinner sig någonstans för första gången kommer de att titta upp mot moderns ansikte för att se hur hon reagerar. Är den en farlig plats? Kommer barnet antingen möta moderns ansiktsuttryck avslappnat eller med ett leende, barnet värderar moderns sinnesstämning för att kunna reglera sina egna känslor. Barn vid ett års åldern lär sig att se tydliga skillnader mellan olika personer. Folk ser och låter annorlunda, är mer eller mindre betydelsefulla, detta väcker olika känslomässiga relationer hos barnet (ibid). Sterns teorier används för att synliggöra förskolebarns samspel mellan varandra och pedagoger (Brodin & Hylander,1998). 10

11 Enligt Stern (2011) är obekanta barn inget hot när de är tolv månader gamla, utan en källa till stor nyfikenhet. Vidare menar Stern att när barnet är ett år är separationsupplevelse väldigt ångestladdade för barnet. Barnet är i första hand beroende av den primära vårdaren, närmare mammans, men det går även med någon annan vuxens närvaro för barnets välbefinnande och fungerande. Stern uttrycker en vuxens närvaro som det psykologiska syret utan de grips barnet av panik. Paniken som separationen framkallar, gör att barnet känner sig ensamt i den stora världen. Stern beskriver den känslan som känslan när man simmar i havet utan land i sikte (Stern, 2011, s. 134). Den känslan av separationen stannar kvar hela livet ut, men vuxna lär sig att handskas med känslan och blir bättre på att undvika den genom att ordna upp sina liv så att risken för stora separationen minimeras. För att lugna barnet när separationskänslan uppstår är en vuxens närvaro oerhört viktigt. Genom kroppskontakt och beröring får barnet hjälp att hitta tillbaka till sig själv och uppleva sig som ett helt och integrerat "jag" efter att det känt sig ensamt och övergivet. På det viset känner sig barnet tryggt och lusten för utforskande och nyfikenheten får ett nytt spelrum (ibid). 11

12 2.2 John Bowlbys anknytningsteori Broberg, Broberg & Hagström (2012) skriver om barnpsykiatern John Bowlby som anses vara förgrundsfigur till anknytningsteorin tillsammans med psykologen Mary Ainsworth. De två teorigrundarna kompletterade varandra då Bowlby var intresserad av anknytning som ett mänskligt fenomen medan Ainswort hade intresse för den individuella skillnaden. Enligt Broberg m.fl. (2012) gav Ainsworth anknytningsteorin dess stadga och det empiriska underlaget som varit nödvändigt. Hennes kunskaper och intressen gjorde det möjligt att kunna se att barn utvecklar olika typer av anknytning till olika omvårdnadspersoner. För att uppmärksamma Ainsworths arbete och deras långa samarbete tillägnade Bowlby sin sista bok om anknytning En trygg bas till Ainsworth (ibid). Ett viktigt begrepp i anknytningsteori är beteende. Bowlbys anknytningsteori är ett försök till att förklara anknytningsbeteende och hur det yttrar sig vid framträdande och försvinnande samt de bestående anknytningar som barn, men även andra individer utvecklar till bestämda personer (Bowlby, 2010). Anknytningsbeteende är varje form av beteende som leder till att en person når eller bibehåller närhet till någon annan. Med detta menas om barnet är rädd, utmattad och sjuk kan det lugnas med tröst och omvårdnad (ibid). Under barnets första år utvecklas anknytning mellan barnet och föräldern som stegvis blir ett speciellt band de emellan. Anknytning kan se olika ut för personer beroende på hur samspelet mellan personerna utvecklas (Bowlby, 2010) Broberg, Broberg & Hagström (2012) beskriver Bowlbys anknytningsteori som den viktigaste psykologiska teorin när det gäller hur barn och vuxna förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg åt ena sidan. Men även självständighet, upptäckarglädje och betoning av egen styrka och förmåga åt andra sidan. Enligt Bowlby (2010) kan anknytning vara både trygg eller otrygg, för när ett barn börjar krypa och sedan gå, börjar barnet ofta med sina små utflykter från modern för att upptäcka och utforska sin omvärld. Barnet behöver då veta att anknytningsperson är på plats och är säker på att personen kan ge tröst och beskydd om det skulle behövas. Om barnet får trygghet, tröst och beskydd när de söker den vuxnas närhet blir anknytningen trygg. Detta är en förutsättning för att barnet ska våga utforska sin omvärld. 12

13 Men om det otrygga barnet söker närhet och det inte leder till ökad känsla av trygghet, tröst och beskydd då blir anknytningen otrygg och kan leda till att barnet växer upp med en ångest och undviker nära kontakt och det kan oftast påverkar personlighetsutvecklingen genom hela livet (ibid). Enligt Broberg m.fl. (2012) är anknytning en svensk översättning av det engelska begreppet attachment som betonar betydelsen av någon mindre som är beroende av något större. Det viktigt att skilja på barns relation till föräldrar och föräldrars relation till barnet. Med detta menar författarna att man inte kan tala om att barn och föräldrar är anknutna till varandra. Det är den som är mindre och svagare som behöver trygghet och beskydd och som knyter an till den som är större och starkare. Detta innebär att om barn söker trygghet, tröst och beskydd av en vuxen är det viktigt att barnet får det. Har barnet med sig en trygg anknytning helst till båda sina föräldrar är barnet även tryggt i sig själv och förväntar sig att även pedagogerna på förskolan är personer som de kan söka sig till vid behov. Barn med otrygg anknytning kan dra sig undan eller sända motstridiga signaler och då riskerar de att inte blir sedda vilket bekräftar samma reaktion som barn har upplevt tidigare. Barnet får då bekräftat att det inte bara är föräldrarna som inte bryr sig utan även pedagogerna på förskolan. Men pedagogerna har möjlighet att erbjuda barnet omvårdnad som ger möjlighet att utveckla nya anknytningsrelationer. Pedagogerna måste vara närvarande och lyhörda för den enskilda barnets behov och situation, för att hjälpa barnet att kunna lita på de vuxna i förskolan (ibid). Inskolningen beskrivs av Broberg m.fl. (2012) som en period med starka känslor för både barn och föräldrar. Enligt Bowlby (2010) reagerar barn vid ettårsålder med rädsla, gråt och protest vid separationer då de upplever hot när de lämnas åt en främmande person och ångest att förlora eller blir skild från någon de älskar. De vuxna är programmerade att reagera med omvårdnad och närhet på barns oro. Enligt Bowlby (2010) är separationsångest den vanliga reaktionen på ett hot eller risk för förlust och med det är sorg en vanlig reaktion på en förlust som inträffat. Enligt Broberg m.fl. (2012) har en ettåring svårt att klara en hel arbetsdag utan sina föräldrar både utvecklingsmässigt och erfarenhetsmässigt. Med detta menas att ettåringar inte har många upplevelser av att föräldrar lämnar och kommer tillbaka. Att barnen kan förlita sig på och även tas hand någon annan vuxen under tiden de är på förskolan och att det kan det gå bra. Även tidsperspektivet och möjligheter att behålla saker i minnet inte är utvecklade hos ettåringar, vilket innebär att ettåringar har svårt att förstå att sådant som försvinner kan komma tillbaka. Barnet behöver upprepande erfarenheter om att föräldern går och kommer tillbaka, för att förstå 13

14 att de kommer att återvända, vilket inskolningsperioden är ett bra tillfälle för. Även barns förmåga att kunna hantera starka känslor utan förälderns hjälp är outvecklade vid den åldern (ibid). Broberg m. fl. (2012) skriver att många tror att inskolningen avslutas när föräldern lämnar barnet en hel dag på förskolan, men forskningen visar att barn kan se lugna och avslappnande ut men samtidigt visar barns beteende att deras anknytningssystemet är fullt aktiverad eller i viloläge. Barnet kan då sakna sina föräldrar även en lång tid efter att inskolningsperioden är slut. För att barn ska kunna utvecklas i förskolan måste de ha en känslomässig relation till minst en av pedagogerna och känna sig bekväma med att få beskydd av övriga när den pedagog som de har starkare relation till, är borta. För att utveckla anknytning i förskolan krävs det engagerade och lyhörda pedagoger som ger goda förutsättningar för en miljö där det finns bra omvårdnad som barnet behöver för att kunna fungera. Att börja förskolan innebär att kliva in i en ny värld med nya vänner, nya vuxna och nya spännande leksaker. Möblerna i barnstorlek visar att det är en miljö för barn. Förskolan innebär att möta många nya barn i olika åldrar och att dela leksaker men även de vuxnas uppmärksamhet (ibid). Broberg m.fl. (2012) uttrycker att ur ett anknytningsperspektiv är det viktigt att även föräldrarna känner sig trygga i förskolan. Det är viktigt att lämna information och berätta för föräldrarna om inskolningen samt och vilka reaktioner på separation det kan förekomma hos barnet. Kommunikationen har stor betydelse för att föräldrarna ska känna sig delaktiga och även få insyn i verksamheten. En trygg förälder innebär också ett tryggt barn. Föräldrar ska inte känna att de bara lämnar sina barn på förskolan, utan de ska känna att de lämnar över sina barn hos en person som bryr sig om just deras barn och kan vara den omvårdnadsperson som barnet behöver när föräldern inte är där (Broberg, Broberg & Hagström, 2012, s.159) 14

15 2.2.1 Trygg bas Enligt Broberg, Broberg & Hagström (2012) var det psykologen Mary Ainsworth som först använde begreppet den trygga basen. Begreppet är ett centralt begrepp i Bowlbys anknytningsteori och beskriver två aspekter av den vuxnas omsorgsförmåga. Den första aspekten är att en vuxen blir en trygg bas för barnets utforskande, den andra aspekten är när en vuxen är en säker hamn, dit barnet kan återvända när det behöver beskydd (ibid). Den trygga relationen beskrivs av Broberg & Hagström (2012) som ett osynligt gummiband trätt över barnet och den vuxne. Längden av gummibandet bestäms genom många olika saker som exempelvis barnets ålder, erfarenheter, temperament, hur känd miljön är och även hur piggt och utvilat barnet är. Så länge barnet och den vuxne håller sig inom ramen av gummibandet i ett slappt läge märker vare sig barnet eller den vuxne av något obehag (s ). Här syns interaktionen mellan barn och den vuxne som Bowlby och Ainsworth kallar för undersökning utifrån en trygg bas. Bowlby (2010) menar att barnet behöver ovillkorlig kärlek för att en trygg anknytning ska uppstå, på det viset blir den trygga anknytningen även den trygga basen. Trygg anknytning och den trygga basen går hand i hand vilket innebär att utan en trygg anknytning finns inte den trygga basen och säker hamn för barnet att återvända till vid behov av beskydd. Bowlby (2010) menar att ingen förälder kan bli en trygg bas för sitt barn om de inte förstår och respekterat barnets anknytningsbeteende och behandlar de som värdefulla. Om barnets relation till en vuxen är otrygg påverkar det barnets utforskandet negativt då den inte kan lita på den vuxna. Barnet kan då välja att vara fast vid den vuxna eller att inte bry sig om den vuxna (ibid). 15

16 3. Tidigare forskning I detta kapitel presenteras tidigare forskning kring anknytning, inskolning föräldrasamverkan som är relevanta för vår studie. och 3.1 Anknytning Broberg, Hagström & Broberg (2012) skriver om att när barn börjar i förskolan har de varit hemma en längre tid med någon av sina föräldrar. Författarna menar att barnen då har haft en lugn miljö, andra rutiner och vuxna omkring sig som de känner väl. De skriver att inskolning handlar om att vänja barnet vid den nya miljön och att barnet ska hinna knyta an till minst en pedagog på avdelningen. Då barnet är på förskolan ska pedagogen fungera som en ersättare istället för föräldern. Detta betyder att när barnet känner trygghet och närhet kan anknytningssystemet ligga i viloläge vilket är en förutsättning för att barnet ska kunna ägna sig åt lek och utforska miljön (ibid). Broberg m.fl. (2012) skriver att efter inskolningsperioden är slut kan många föräldrar tro att inskolningen är färdig, men när barnet blir lämnat ensam på förskolan kan barnet sakna sina föräldrar under en längre tid. Det är viktigt att barnet får tid att vänja sig i lugn och ro i den nya miljön. Pedagogen ska finnas nära barnet fylla behovet av trygghet och sätta anknytningssystemet i viloläge (ibid). Broberg m.fl. (2012) hänvisar till en studie genomförd av Vermeer & IJzendoorn (2006) som skriver att små barn kan visa högre stressnivå på förskolan än hemma för att det ställs nya krav på dem i den nya miljön. Att anpassa sig till den nya miljön och bli lämnad ensam på förskolan utan sina föräldrar kan leda till att stressnivåerna ökar ytterligare. Reaktionerna behöver inte alltid vara negativa och behöver inte innebära att barnet inte tycker om miljön på förskolan. Däremot kan det bidra till att de får emotionella och kognitiva svårigheter i framtiden. När barnet kommer hem efter en dag på förskolan lägger sig stresshormonnivån oftast på grundnivå. Barn anpassar sig på olika sätt och efter hand sjunker stressnivån och de finner sig till rätta även på förskolan (ibid). 16

17 Broberg m.fl. (2012) hänvisar till Ahnert, Gunnar, Lamb & Barthel (2004) studie som undersökte barns anknytning och stresshormoner. Inskolningsperiodens längd visar intressanta samband mellan kvaliteten på relationen mellan pedagog och barn. Studiens resultat visade att föräldrar med trygg anknytning till sina barn ägnar längre tid till att skola in sina än föräldrar som har otrygg anknytning till sina barn. Med detta menas att föräldrar som är lyhörda låter inskolningen ta längre tid. Orsaken kan vara att trygga barn visar sina känslor, som anses vara ett tecken på en välfungerande anknytning. När barnet litar på sina lyhörda föräldrar och vet att de är tillgängliga under inskolningen blir det betydelsefullt för barnets välbefinnande. Annars kan stresshormonerna bidra till att barnet får försämrat immunförsvar och kan ta skada. Under inskolningsperioden är barn mer stressade på förskolan än vad de är hemma och det kan hålla i sig i fem månader framåt (ibid). I Elena Commodaris (2013) internationella vetenskapliga artikel beskrivs en studie som genomfördes på tre förskolor i en stad i södra Italien. Syftet var att undersöka den emotionella anknytningen mellan barn och förskollärare för att ge en förståelse för hur barn använder vuxna som säker bas för att utforska miljön. Commodaris (2013) menar att relationer kan påverka barns anknytning och som är betydelsefulla för hur barnet utvecklas. I undersökningen deltog 152 barn därav 78 barn var 4 år och 74 barn var 5 år. Alla deltagare bodde med båda sina vårdnadshavare under goda förhållande. Forskningen genomfördes vid en förskola under lektionstid under minst ett år och deltagarna spenderade minst 25 timmar per vecka måndag till lördag på förskolan. Lärarna som höll i undervisningen hade ett utbildningsbevis innehållandes ett gymnasiecertifikat samt ett bevis på vidare kvalificerat utbildning enligt italiensk lag. Barnen blev observerade av tre utbildade observatörer två till tre gånger i veckan och varje tillfälle varade ca tre timmar. Det var viktigt att observationerna utfördes i en välbekant miljö utan distraherande ljud för att de ville undersöka om barnen blev störda under sina aktiviteter. Observatörerna observerade varje enskilt barn systematiskt och självständigt för att få ett så bra resultat som möjligt. Resultatet visade att barnen använde en vuxen som säker bas, att deras lärare uppmuntrade det språkliga samspelet och hjälpte på så sätt barnen att utveckla språkliga förmågor. Språk och sociala förmågor stödjer relationer mellan barn, vuxna och kamrater (ibid). 17

18 3.2 Inskolning Under barnets första tid på förskolan är pedagogens centrala uppgift att hjälpa barnet att hitta en anknytningsperson. Betydelsen för barnet att känna sig trygg ger förutsättningar för att barnet ska kunna koncentrera sig på att leka, utvecklas och våga utforska sin omgivning (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Månsson (2011) skriver i sin studie om att introduktionen i förskolan är en viktig tid för både barnet och familjen. Många föräldrar kan känna stor oro att lämna sina barn på förskolan, eftersom det kan vara en stor omställning beroende på vilken erfarenhet de har sedan tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om barns introduktion i förskolan. Studien genomfördes på en förskola där en barngrupp med 19 barn introducerades i förskolans värld. Under inskolningen var det fyra pedagoger som tog hand om introduktionen och i början av inskolningsperioden var barnens föräldrar delaktiga. Månsson (2011) ville se om det fanns några skillnader för hur barn och pedagoger förhåller sig i flera olika situationer. Detta gjordes genom observationer och fältanteckningar på en förskola under 6 månader 2-3 gånger i veckan. De utvalda situationerna kunde vara till exempel interaktionen mellan barn och pedagog, men även vid överlämning på morgonen, måltider, blöjbyte och under lek. Under observationerna funderade Månsson (2011) på om barn måste vara aktiva och ta initiativ i de olika situationerna och vilka regler som gällde. Pedagogen är en viktig nyckelperson som ska ge tröst och ta hand om barnet. Månssons (2013) skriver att det numera finns fler olika inskolningsmetoder. Vid den populära tredagarsinskolning som även kallas föräldraaktiv inskolning är föräldern aktiv och närvarande under tre hela dagar i förskolan verksamhet. Den andra inskolningsmetoden sker under två veckor och kallas även för den traditionella. Under en två veckors inskolning är föräldrarna passiva och lämnar ansvaret helt till pedagogen för att hjälpa barnet in i verksamheten. Skillnaden mellan föräldraaktiv inskolning och traditionell inskolning är att barnet under två veckor hinner lära känna miljön och hinner knyta an till minst en pedagog under kortare stunder under flera dagar. Vid en föräldraaktiv inskolning ska barnet och föräldern ta ansvaret tillsammans och hinna knyta an till flera pedagoger och miljö samtidigt (ibid). Månsson (2013) funderar på hur barnet och föräldrarna ska hinna skapa känslomässiga relationer med pedagogerna under så kort tid. Om föräldrarna får möjlighet till insyn i verksamheten och att hinna skapa relationer kan det underlätta samverkan i framtiden. 18

19 3.3 Föräldrasamverkan Jonsdottirs och Nybergs (2013) studie bygger på intervjuer som genomfördes på två kommunala förskolor där åtta lärare deltog. Syftet men studien var att ge en bild av hur samarbetet mellan hem och förskola skapas. De menar att tillit och trygghet är grunden för att skapa god samverkan mellan föräldrar och pedagoger och redan under inskolningen är det viktigt att pedagogen skapar förutsättningar för en positiv kontakt som sedan utvecklas vidare med tiden. Jonsdottir och Nyberg (2013) skriver att det är pedagogens uppdrag att skapa de bästa förutsättningarna för barns lärande och utveckling. Att det är betydelsefullt att pedagogerna lyssnar på föräldrarnas åsikter och skapar förutsättningar för insyn och inflytande i verksamheten. De menar att föräldrar och pedagoger måste hitta samarbetsformer för att tillgodose det enskilda barnets behov men även för att möta och lära känna varandra. Det gäller för pedagogerna och föräldrarna att hitta möjligheter att skapa bra kommunikation, som vid lämning och hämtning där föräldrarna kan skapa ett socialt nätverk och känna sig delaktiga med andra föräldrar och diskutera olika frågor och stötta varandra. Jonsdottir & Nyberg (2013) menar att för pedagogen handlar det om att bemöta alla föräldrars och barns skilda behov. Pedagogen ska på ett professionellt sätt hitta varierande tillvägagångsätt som anpassas till varje barns och familjs behov och förutsättningar. Det är bra att föräldrarna informerar pedagogerna och delger information som kan underlätta övergången till förskolan. 19

20 4. Metod Inledningsvis i detta kapitel beskrivs vilken metod som valts för att genomföra denna studie. Val av metod för insamlandet av empirin, urval, studiens genomförande och forskningsetiska övervägande samt hur analysförförandet har gått tillväga. 4.1 Metodval Vi valde kvalitativ intervju som vår metod och syftet med studien var att undersöka hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares förutsättningar. Vi kommer att intervjua pedagoger från olika kommuner för att se om det är någon skillnad mellan de olika verksamheterna. I mötet med våra respondenter ansikte mot ansikte hoppas vi på att få så kompletterande och utförliga svar som möjligt, vi vill under intervjuerna få respondenternas tankar och erfarenheter. Under intervjun kommer vi att använda oss av strukturerade frågeställningar. Enligt Larsen (2007) kan en kvalitativ intervju vara både strukturerad och ostrukturerad. Larsen (2007) menar att till en strukturerad intervju görs en lista redan innan intervjun med färdigformulerade frågor vilket leder samtalet. Alvehus (2013) skriver att respondenterna formulerar sina egna svar och kan påverka intervjuns innehåll, istället för att kryssa i svaren på en enkät som kännetecknar en kvantitativ metod. I en ostrukturerad intervju finns det inga färdigformulerade frågor, utan samtalet är öppet och innehåller endast frågeområden. I en sådan situation kan intervjuaren hamna i bakgrunden och samtalet kan bestå av endast uppmuntrade fraser och gester (ibid). Larsen (2007) menar att nackdelen med en kvalitativ intervju kan vara att respondenten inte alltid är ärlig när intervjuaren sitter framför. Detta kan påverka resultatet om det jämför med en enkät där respondenten kan vara helt anonym. En annan nackdel är att transkriberingen av det insamlade materialet kan vara tidskrävande och det kan då vara svårare att få en överblick av empirin (ibid). 20

21 Till våra intervjuer kommer vi använda oss av en intervjuguide (Bilaga 2) som delas upp i två olika teman med frågor som beskriver vad intervjun kommer att handla om och som ger svar på studiens syfte. Enligt Alvehus (2013) är det viktigt att formulera intervjufrågorna så att respondenterna inte kan besvara enligt ja eller nej-principen. Under intervjun kommer vi vara aktiva lyssnare och ställa följdfrågor för att uppmuntra respondenterna att fortsätta prata och utveckla sina svar så utförligt som möjligt. Eftersom vi båda två arbetar med de yngre barnen på förskolan kan vi förstå vad respondenterna vill förmedla och kan koppla det till våra erfarenheter och kunskaper inom det valda ämnet. Dalen (2015) skriver att för att uppnå en förståelse av ett ämne är det bara möjligt om forskaren äger en förförståelse av liknande ämne. Vilket betyder att få en djupare förståelse kring till exempel ett ämne. Om någon utomstående skulle tolka liknande ämne hade det kanske sett annorlunda ut. 4.2 Urval Vi valde två förskolor som ligger i olika kommuner och de är kända av oss sedan tidigare men är inte våra arbetsplatser. Ena förskolan är kommunal och består av sju avdelningar, varav fyra yngre barns avdelningar och tre äldre barns avdelningar. Den andra förskolan är ett föräldrakooperativ och består av två avdelningar, varav en yngre barns avdelning och en äldre barns avdelning. Anledningen till att vi valde dessa två förskolor var för att den kommunala förskolan består av 100 barn och befinner i ett mångkulturellt område, där mer än 98% av vårdnadshavare och barn har annat modersmål är svenska. Den andra förskolan består av 25 barn och samtliga barn och vårdnadshavare har svenska som modersmål. Vi ville se om det var någon skillnad mellan förskolorna när det gäller inskolning och hur pedagoger bemöter barns- och vårdnadshavares skilda behov och förutsättningar. När vi valde respondenter bestämde vi oss för att välja pedagoger som arbetar med de yngre barnen på grund av deras erfarenhet, de har flera inskolningar varje termin. Pedagogerna är sedan tidigare kända av oss och vi anser detta som en fördel för att skapa ett mer avslappnat samtal. 21

22 Alvehus (2013) skriver att strategiskt urval används när intervjupersoner väljs utifrån deras erfarenheter inom ett specifikt område, men också när miljön som ska studeras är känd sedan tidigare och det redan finns en bild av hur verksamheten är organiserad. Vi intervjuade två manliga och fyra kvinnliga pedagoger, vilket blev tre pedagoger på varje förskola. Anledningen för det valda antalet respondenter var för att informationen återkom. Alvehus (2013) skriver att det nås en mättnad när det inte framkommer någon ny information efter ett visst antal respondenter. I denna studie har vi fingerat våra respondenters namn och vi har valt att benämna de för Lars, Markus, Jeanette, Monica, Klara och Jessica. Även förskolornas namn och ort är inte känd i denna studie. Lars har arbetat inom förskola i 8 år. Är utbildad förskollärare med dubbel kompetens som grundskollärare i matematik och naturvetenskap upp till årskurs sju. Arbetar nu på en 1 2 års avdelning med ca 9 barn. Markus har arbetat inom förskolan i 6 år. Har läst grundlärarutbildning och sen kompletterat med behörighet att jobba inom förskola. Arbetar nu på en kommunal förskola med treåringar och de är ca 17 barn. Jeanette arbetar som barnskötare, men läser nu sin andra termin till förskollärare. Har arbetat i förskola sen 1998, nu arbetar hon på en kommunal 1 3 års avdelning med ca 14 barn. Monica har arbetat inom förskola i 10 år. Utbildad förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år. Har tidigare jobbat på en kommunal förskola. Men arbetar nu på en föräldrakooperativ förskola där hon har arbetat i fem år. Klara har arbetat inom förskola i 2 år. Utbildning musik och multimedia och arbetar nu på en föräldrakooperativ förskola där hon har arbetat i 1 år. Jessica är utbildad förskollärare och montessorilärare och har arbetat 15 år sammanlagt på olika förskolor. Arbetar nu på en föräldrakooperativ förskola där hon arbetat i 5 år. Men har erfarenhet av både kommunala och privata förskolor. 22

23 4.3 Genomförande I detta avsnitt beskrivs hur vi gick tillväga när vi genomförde våra intervjuer. Vi kontaktade våra respondenter genom att besöka de valda förskolorna och informerade kort tanken med vår studie. Vi lämnade sedan vårt samtyckebrev (Bilaga 1) som förklarade studiens syfte och våra forskningsetiska överväganden. I brevet förklarade vi att intervjun skulle spelas in på en ljudfil för att inte gå miste om någon information och för att vi ska vara goda lyssnare och samtalspartner under intervjun. Innan intervjuerna delade vi upp vem som skulle ansvara för samtalet, om möjligheten fanns var vi båda delaktiga under intervjutillfällena och en av oss kunde då ställa följdfrågor och få överblick över intervjun. Vi använde oss av en intervjuguide (Bilaga 2) med frågor som utformats utifrån studiens syfte och frågeställning, men också för att samtalet skulle komma igång. Vi upplevde att det blev strukturerat för både oss och våra respondenter. De visste då vilka frågor som skulle komma och kunde ge mer utförliga svar. Vi utgick från intervjufrågorna men ibland gick frågorna in i varandra och vi ställde följdfrågor där vi bad våra respondenter att ge exempel och gå in mer på djupet med sina svar. Under intervjuerna använde vi våra Ipads för ljudupptagning, för att minska risken att gå miste om viktig information. Tiden för intervjuerna varierade mellan minuter och för att undvika avbrott valdes samtalsrum som fanns på de utvalda förskolorna och en lapp sattes upp på dörren för att inte bli störda. 23

24 4.4 Forskningsetiska övervägande Under genomförandet av vår studie har vi utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2011) Principerna innefattar fyra huvudkrav som: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskrav och nyttjandekravet. Informationskravet, pedagogerna informerades innan intervjun med ett samtyckebrev, om vad studiens syfte var, vilka metoder som skulle användas och att det var vi som hade huvudansvaret för studien. Samtyckekravet, innebär att alla som deltog i studien kunde när som helst avbryta sin medverkan eftersom det var frivilligt att delta. Konfidentialitetskravet, innebär att allt materialet förvaras på ett sådant sätt så att obehöriga inte kan ta del av det och att samtliga namn och förskolornas ort är fingerade. Nyttjandekravet, betyder hur det insamlade materialet kommer att användas och att det enbart ska användas i forskningssyfte. När studien blivit godkänd raderas allt material. 4.5 Analysprocess För vår studie samlades det in empiri med hjälp av intervjuer som dokumenterades på en ljudfil. När intervjuerna var genomförda satte vi oss direkt och transkriberade intervjuerna för att lättare komma ihåg vad respondenterna berättade i de olika situationer. Ansvaret för transkriberingen delades mellan oss, så det blev 3 intervjuer var. Totalt blev det 6 intervjuer och med transkriberingen 20 st A4 sidor. Ljudfilerna sparades på ett USB minne som vi förvarade inlåst. Efter transkriberingen användes överstryckningspennor för att se olika mönster till analysen. Vi bearbetade sedan empirin och gjorde en sammanställning genom att dela in i olika teman och utgå från huvudfrågeställning (Alvehus, 2013). I analysprocessen använde vi oss av Bowlbys anknytningsteori samt Sterns teori om självet. 24

25 5. Resultat och analys Syftet med denna studie är att utifrån pedagogens erfarenhet få ökad kunskap om hur pedagoger tillgodoser barns och vårdnadshavares skilda behov vid inskolning samt hur pedagoger skapar en trygg inskolnings miljö utifrån barns och vårdnadshavares förutsättningar. I följande kapitel presenteras resultat av empiri i två olika teman, inskolning och anknytning. Analysen är uppdelad efter studiens frågeställningar och kopplad till de valda teorierna. 5.1 Inskolning Under denna rubriken presenteras pedagogens syn och erfarenhet av inskolning. Detta avsnitt är indelad i två olika teman Anpassad inskolning efter det enskilda barnets och vårdnadshavares behov Pedagogerna som medverkade i studien har erfarenhet av både den traditionella inskolningen och den föräldraaktiva inskolningen. De använder sig av en anpassad inskolningsmetod där barns och vårdnadshavares behov styr inskolningen, men även utifrån hur det enskilda barnet reagerar: Just nu, så har vi en anpassad inskolningsmetod. Vi har en kombination mellan tredagars metod och två veckors metod, där vi låter barns behov och föräldrars behov styra. (Lars) Det beror på barnet och hur det känns för barnet helt enkelt. (Klara) Mycket utifrån barnet, alla är väldigt olika. Någon kan vara här en hel vecka med föräldrarna och någon kan tycka att nu kan du gå och då har det gått en dag. Så det är olika! (Jessica) 25

26 En pedagog uttrycker att inskolningen ska anpassas efter varje individ inte efter verksamheten: Inskolningen ska inte anpassas till verksamheten vi har, den ska vara anpassat efter barnet som ska börja i verksamheten. (Monica) Förskolorna bjuder in vårdnadshavarna till ett inskolningssamtal innan själva inskolningen börjar där de informeras hur en inskolning kan gå till. Vårdnadshavarna får information om att inskolningen kan ske i ungefär två veckor men ibland kortare eller längre. Pedagoger som arbetar i den mångkulturella förskolan uttrycker vikten av att lämna ut information som är översatt på olika språk där man informerar om inskolningen ur ett anknytningsperspektiv som ligger till grund för hur barnet och vårdnadshavarna knyter an till pedagogerna: Vi ska även möta de föräldrar där vi inte kan kommunicera med språk, genom att hitta olika vägar och ta in tolk och även personal som kan hjälpa till och översätta. Alla ska känna sig sedda, möta och trygga. (Marcus) Jeannette hänvisar till Läroplanens riktlinjer: Vi har i Läroplanen att vi ska ge varje barn och förälder en god introduktion i förskolan och att de då känner att de har delaktighet i planeringen kring inskolningen. Pedagogerna uttrycker att inskolningen även är viktig för familjerna. De menar att om vårdnadshavarna känner sig trygga med förskolan speglar sig det på barnet. En av pedagoger uttrycker att inskolningen handlar om att bygga relationer som är en förutsättning för barnet att hitta en anknytningsperson: Jag tänker att mycket handlar om att bygga relationerna med familjer. En längre inskolning ger mer möjlighet att lära känna barnet och familjen. Gärna försöka att dra ut på inskolningen lite mer faktiskt. (Marcus) En pedagog vill att inskolningen ska innebära: Vi lär känna barnet. (Monica) Alla medverkade pedagoger uttryckte vikten om att vara lyhörd för barnet men även för vårdnadshavarna. Det gynnar verksamheten på sikt då det blir en trygg och harmonisk barngrupp. 26

27 Eftersom syftet med den här studien var att undersöka vems behov som främst styr inskolningen ställdes också frågor till respondenterna som handlade om vems behov som styr. Vi fick olika svar av pedagogerna men de var överens om att anpassa inskolningen till barnet men även till vårdnadshavarna. Marcus säger: Det är viktigt att inte hamna i sådan situation att ett barn skulle behöva tre-fyra veckors inskolning. Det är inte så många föräldrar som har den möjlighet rent ekonomisk och ta ledigt från jobbet så länge. Men man måste vara ärlig mot föräldrar och förklara vad man tror. Vi måste ta ett steg tillbaka och börja om. Ett barn visar tydligt om att de inte mår bra av att vara på förskolan och då måste man förmedla det till föräldrar. Ibland funkar det, men ibland är det omöjligt. Då måste vi göra den bästa av situationer genom att försöka trösta barnet eller att hitta någon som är bäst för att trösta just det här barnet. Lars uttrycker det på det här sättet: Jag ser ingen anledning att ha en förälder som inte vill vara här då får vi en dålig relation med förälder. Då försöker jag tillmötesgå föräldrarnas behov. För det finns saker i livet som inte kan ändras på, man kanske måste börja jobba. Ibland finns det utefaktorer som påverkar. Sedan fortsätter pedagogen: Jag vill inte vara en polis och säger att du är en dålig förälder för du måste gå, utan försöker möta de. Lars tillägger: Samtidigt vill föräldrarna vara kvar efter inskolningen för tryggheten får de vara det. 27

28 5.1.2 Hur pedagogerna bemöter och tänker kring vårdnadshavares inskolning och samarbetet med dem Enligt pedagogerna ska även vårdnadshavare känna trygghet i förskolan och på det viset blir oftast inskolningsperioden enklare, kortare och får mindre bakslag. Det gynnar verksamheten på sikt då det blir en trygg och harmonisk barngrupp. (Monica) Det krävs ett samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare för barnets bästa och det var alla medverkande pedagoger överens om. Oftast pratas det om samma sak när man nämner delaktighet, inflytande och samverkan. Det är oväsentligt vad det heter, det betydelsefulla är att vårdnadshavare har möjlighet att påverka och de måste tro på verksamheten. Föräldrarinflytande är att de känner att de kan vara delaktiga och säga vad de tycker och tänker kring inskolning. Vi vill ha en dialog med föräldrarna. Det är viktigt för mig och kollegorna att föräldrarna känner sig trygga med förskolan och tror att verksamheten är bra, för det smittar av sig på barnen. Är de positiva blir övergången mycket lättare. Sen är det jobbigt för många föräldrar och det har man full förståelse för, men de får gärna gå ut om dörren och gråta. Vi kan stå där och trösta de också, men inte framför barnen. (Monica) Det är viktigt att lyssna på föräldrarnas önskemål och ta deras åsikter på allvar vid och efter inskolning av deras barn, men samtidigt får de inte lägga sig i vad vi gör i det pedagogiska. Jag menar hur vi lägger upp dagen, att vi har uteverksamhet, inne verksamhet, estetiskverksamhet, att vi jobbar med språk. Allt det där styr vi.. (Marcus) Jeanette uttryckte vikten av att ha ett inskolningssamtal även efter inskolningen: Efter att vi haft inskolning då ska vi ha, eller vi ska sträva efter att vi ska ha ett inskolningssamtal. Föräldrarna ska vara med och utvärdera och då kan vi förbättra och förändra. Där kan vi höra vad som var bra eller dålig under inskolning, så vi kan ta med det nästa gång. Föräldrarna ska känna att de har inflytande och att de kan påverka, fast kanske inte just för deras barn då det kommer i efterhand, men man vet aldrig det kanske så småningom kommer syskon. 28

29 Båda förskolorna använder sig av en lär plattform där vårdnadshavare kan få insyn i vad som händer under dagen barnet är på förskola. Vi har Vklass och där får föräldrarna insynen. Där skickar vi bilder om hur det går under inskolningen när de inte är där. (Jeanette) Genom Tyra blir det lättare för föräldrarna att dagligen få insyn och få se vad man gjort och kunna prata saker hemma. Barn lever här och nu och det är inte alltid så lätt att komma ihåg på fredag vad jag gjorde i måndags. Föräldrarna upplever det positivt att de har sett ett inlägg när de var på jobbet och så kommer de och hämtar. Då kan de säga- jag såg att ni gjorde det här idag, vad roligt. (Monica) 5.2 Anknytning Under denna rubrik presenteras pedagogernas syn på anknytning samt trygghet och trygginskolningsmiljö. Rubriken är indelad i två olika teman Pedagogens syn på anknytning Under våra intervjuer med pedagoger om inskolning har vi märkt att det finns ett centralt begrepp som ständigt återkommer. Det handlar nämligen om anknytning. Anknytning betydelse för en fortsatt lyckad vistelse i förskolan belystes av alla medverkande pedagogers. Mest förekommande begrepp, när det handlar om anknytning, är trygghet, närvarande, lyhördhet, omsorg och lugn. Att bygga relationer till familjerna är en början på anknytningsprocessen! När föräldrarna känner sig trygga är det dags att fokusera sig på barnet. Oftast tar en pedagog på sig uppdraget att vara den möjliga anknytningspersonen för barnet och familjen, men ibland väljer barnet någon annan. Pedagogerna måste vara lyhörda och känna efter (Marcus) Vårdnadshavarna är de viktigaste för barnet och de kommer alltid vara det, men målet med inskolningen är att barnet hittar minst en anknytningsperson till. Ibland tar anknytnings sökande kortare tid men ibland lite längre. Därför tror pedagogerna på en längre inskolning och påstår: En längre inskolning ger mer möjlighet till att lära känna barn och dess familj. (Marcus) Anknytning för pedagogerna innebär att bygga en känslomässig relation till barnet där barnet våga komma fram vid behov av beskydd. 29

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:

Läs mer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16 PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Kvalitetsberättelse

Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelse 180921 Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller

Läs mer

SÄTERS KOMMUN

SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Fyrklöverns förskolor

Fyrklöverns förskolor sid 1 (4) Fyrklöverns förskolor FÖRSKOLORNA TROLLESUNDSVÄGEN 120, ÖNSKEHEMSGATAN 13, SKÄRLINGEBACKEN 9 Förskolebarns framtidstro-vår utmaning På våra förskolor erbjuder vi heldagsomsorg i åldersindelade

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker

Läs mer

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 131014 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2013/2014 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling Fjärilens förskola Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling vt 2019 ht 2020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Vår Vision och genomförande sid 5 3. Arbete för att främja, förebygga och

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational

Läs mer

Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen?

Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen? Välkommen till Förskolan Äventyret! Snart är det dags för ditt barn att börja på Förskolan Äventyret. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska trivas. I den här texten vill vi ge information till

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015 Förskole-/familjedaghemsenkät 205 Resultatet från undersökningen kommer att användas för att förbättra kvaliteten på förskolor och familjedaghem i Göteborg. Besvara frågorna utifrån dina upplevelser som

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013 Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet I samverkan med vårdnadshavare Höstterminen 2013 Trygghet, normer och värden: Vad kan vi pedagoger göra för att (namn) ska kunna känna sig mer trygg på Stegatorp

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Mjölnargränds förskola

Mjölnargränds förskola Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Föräldrarnas fackförbund BARNverket Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna

Läs mer

Inskolning en process som tar tid En studie om trygghetens och anknytningens betydelse vid inskolning

Inskolning en process som tar tid En studie om trygghetens och anknytningens betydelse vid inskolning Barn unga samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Inskolning en process som tar tid En studie om trygghetens och anknytningens betydelse vid inskolning

Läs mer