Vikten av anknytning i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vikten av anknytning i förskolan"

Transkript

1 LÄ RA N D E O C H SA MHÄ LLE Barn- unga- samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Vikten av anknytning i förskolan Fem förskollärares tankar och erfarenheter The importance of attachment in preeschool Five preschool teachers thoughts and experiences Viktoria Johansson Stephanie Nobel Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Ingegerd Tallberg-Broman Handledare: Richard Ahlström 1

2 Förord Anknytning har legat oss båda varmt om hjärtat, av olika anledningar vilket har underlättat mycket i vårt arbete. Vissa dagar har vi känt frustration, men tack vare ett gott samarbete och gemensamt tänk har vi stöttat varandra igenom detta arbete. Vi har utfört intervjuerna tillsammans och skrivit arbetet tillsammans, dock har Viktoria haft huvudansvaret för empirin och Stephanie för litteraturgenomgången. Vi vill tacka alla medverkande intervjupersoner utan er hade inte detta arbete varit möjligt. Vi vill även tacka vår handledare Richard Ahlström för intressanta samtal. Ett speciellt tack till baby Valerie som har stöttat och samarbetat i mamma Stephanies mage och gjort det möjligt för oss att färdigställa detta arbete. All kärlek till våra nära och kära som hejat på och trott på oss. Till Stella och Valerie detta är för er. Viktoria Johansson & Stephanie Nobel Malmö

3 Sammanfattning Detta examensarbete behandlar fem förskollärares syn på anknytning, dess strategier, möjligheter, begränsningar samt hur anknytning och anknytningsteorin lyfts i deras utbildning. För att få fram förskollärarnas tankar och erfarenheter utförde vi intervjuer på deras arbetsplatser. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån John Bowlbys anknytningsteori och dess begrepp. Vad vi kunnat se är att samtliga förskollärare vill arbeta för en verksamhet som fokuserar på barnet och dess behov av trygghet. Dock visar vår studie att det finns begränsningar i verksamheten för att uppnå detta. Dessa begränsningar har att göra dels med verksamhetens utformning, men också förskollärarnas utbildning i relation till anknytning. I detta arbete lyfts även förskollärarnas strategier för att skapa en trygg miljö för barnen på förskolan. Nyckelord: Anknytning, anknytningsteori, förskola, utbildning, kompletterande kunskap, trygghet, anknytningspedagog 3

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNING... 6 TEORETISKA PERSPEKTIV OCH CENTRALA BEGREPP... 7 BOWLBYS ANKNYTNINGSTEORI... 7 TRYGG ANKNYTNING... 8 AMBIVALENT ANKNYTNING... 8 UNDVIKANDE ANKNYTNING... 8 ANKNYTNINGSHIERARKIN... 9 ANKNYTNINGSPERSON... 9 ANKNYTNING I FÖRSKOLAN... 9 STRANGE SITUATION PROCEDURE KOMPLETTERANDE ANKNYTNINGSPERSONER I FÖRSKOLAN FÖRSKOLANS BETYDELSE FÖR BARNS UTVECKLING, LÄRANDE OCH HÄLSA METOD ETISKA ÖVERVÄGANDE METODVAL GENOMFÖRANDE URVAL EMPIRI SYNEN PÅ ANKNYTNING INSKOLNING - MÖJLIGHETER OCH STRATEGIER STÖRRE BARNGRUPPER - STRATEGIER STÖD OCH MÖJLIGHETER MED SPECIALPEDAGOG BEGRÄNSNINGAR UTBILDNING ANALYS INSKOLNING - MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR ANKNYTNINGSPERSON STÖRRE BARNGRUPPER - BEGRÄNSNINGAR SAMT STRATEGIER SYNEN PÅ ANKNYTNING VIKTEN AV UTBILDNING OCH KUNSKAP BETYDELSE AV TIDIGARE ERFARENHETER AVSLUTANDE DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING BILAGA

5 Inledning Under en kurs i vår utbildning kom begreppet anknytning upp och vi fick förståelse för hur stor betydelse anknytning och trygghet har för barnets välmående och utveckling. Barnets livsvillkor har förändrats under 1900-talet vilket innebär att idag spenderar barn en stor del av sin tid på förskolan och på grund av detta får anknytning större betydelse i verksamheten (A.Broberg, M.Broberg & Hagström, 2012). Det finns pågående diskursdiskussioner angående anknytning och omsorg i förskolan, vilket gör att detta ämne känns aktuellt och har väckt vårt intresse. Utifrån detta blir det intressant för oss är att ta reda förskollärares syn på anknytning, hur de arbetar med anknytning samt hur anknytning lyfts under deras utbildning. Enligt Broberg m.fl. (2012) har människor behov av nära relationer redan från födseln och dessa är viktiga för personens välbefinnande. Dessa nära fungerande relationer utgör grunden och är en förutsättning för att kunna utforska och ta till sig nya saker (Broberg m.fl., 2012). Vi anser att denna studie är relevant eftersom viss forskning visar att det är viktigt att tillgodose detta behov i tidig ålder och de viktigaste anknytnings-relationerna skapas under barnets första år i livet (Broberg m.fl., 2012). Killén (2014) styrker upp vad Broberg m.fl. (2012) menar samt lyfter vilken stor roll anknytning har för hur barnet upplever sin livsvärld och menar att barnet använder sig av de anknytningserfarenheter de besitter som ett filter för hur de ser på världen. Under barnets första år utvecklas barnets förmåga att reglera sina känslor och detta är beroende av hur anknytningsrelationerna ser ut. Brandtzaeg, Torsteinson och Guro Öiestad (2016) menar att förskolan kan ge barnet erfarenheter av en trygg anknytning genom att bygga upp tillit och att det finns en kontinuitet i att bekräfta barnet. Enligt Killén (2014) krävs kunskap och förståelse inom området för att detta ska vara möjligt. Kunskap blir betydande för hur förskollärarna utvecklar en relation till barnet. Enligt Hagström (2010) krävs kunskap om anknytningsteorin för att kunna uppmärksamma en otrygg anknytning. Hagström lyfter också att med kompletterande kunskap kan förskollärare få en större förståelse för innebörden av en trygg anknytning och kan lättare hitta strategier att arbeta som en kompletterande anknytningsperson. 5

6 Syfte Syftet med denna studie är undersöka och analysera fem förskollärares syn på anknytningen i förskolan. Vi vill lyfta deras erfarenheter, möjligheter, strategier samt vilka begränsningar de anser sig ha i sitt arbete med anknytning. För att få en djupare förståelse för deras syn och tankar kring anknytning vill vi belysa hur deras utbildning har tagit upp Bowlbys anknytningsteori samt om och hur anknytning lyfts på deras arbetsplatser. Vi menar att denna studie ger ett kunskapstillskott till problemområdet och blir därför väldigt relevant att genomföra och lyfta fram. Vi upplever att det behövs mer forskning inom området förskola och anknytning då barns livsvillkor förändrats avsevärt och barn spenderar mer tid på förskolan idag (Halldén, 2007). Frågeställning Vilka möjligheter och begränsningar anser förskollärare sig ha för att ge en trygg anknytning i förskolan? Vilka strategier har förskollärare för att bygga upp en trygg anknytning? Hur anser förskollärare att anknytning inkluderades samt lyftes fram i deras utbildning? Med dessa frågeställningar kan vi inte få en generell bild av hur förskolan arbetar med anknytning, utan dessa frågeställningar ger oss en bild av olika individers erfarenheter och tankar. 6

7 Teoretiska perspektiv och centrala begrepp Bowlbys anknytningsteori Vi har valt har utgå från Ann Mari Orrenius (2005) sammanfattning av anknytningsteorin. Upphovsmannen till anknytningsteorin var den brittiske psykoanalytikern och barnpsykiatrikern John Bowlby. Hans teori handlar om den process vars resultat är ett psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare (Orrenius, 2005 s. 159). Teorin visar på hur vi människor behöver varandra både för att leva och överleva samt att våra psykologiska behov är lika väsentliga som våra fysiologiska behov. Bowlby fick i uppdrag av världshälsoorganisationen WHO att undersöka och få kunskaper i hur man kunde förbättra situationen för alla de hemlösa barnen från andra världskriget. Resultatet av detta blev rapporten Maternal care and mental health som kom ut I rapporten framgår det hur betydelsefulla och viktiga föräldrarna var för deras barns utveckling samt hur riskfyllt det var med för tidiga separationer mellan barn och dess vårdare. Bowlby tog hjälp av makarna Robertson för att filma barn som separerades från deras vårdare under temporära sjukhusvistelser. Filmerna visar på hur plågsamt barnen mellan två till tre års ålder tyckte det var att separeras från sina föräldrar under vistelsen. Detta resulterade i att många sjukhus världen över såg över sina rutiner angående föräldrarnas delaktighet. Bowlbys forskning har bidragit till att vi har fått en förståelse för den förtvivlan och sorg som barn gav uttryck för när dem separeras från deras föräldrar men också hur bra barn mår av att få återförenas med föräldrarna. Bowlby utvecklade sin teori i boken Attachment and loss (1997). I boken förklarar Bowlby vilken betydelse anknytningar har för människors utveckling och hur tidig försummelse och separationer kan få negativa konsekvenser för människan senare i livet. Genom ytterligare komplettering av den psykoanalytiska teorin med nya vetenskapliga erfarenheter och kunskaper från andra områden kunde Bowlby visa på att ett beteende ändras och aktiveras beroende på olika situationer medan beteendet även kan upphöra under andra situationer. 7

8 Anknytning Begreppet anknytning står för betydelsen av att något mindre är beroende och sammanhängande med något större. Begreppet betonar också samspelet som finns mellan omsorg och anknytning. I samspelet ser man hur vårdnadshavaren eller annan omvårdnadsperson balanserar mellan att vara källan till stöd och tröst samtidigt som barnet får möjlighet till under säkra omständigheter utforska världen (Broberg, Hagström, Broberg, 2012). Trygg anknytning På många sätt kan man se hur anknytning hör ihop med barns möjligheter att utforska och upptäcka världen. En trygg anknytning kan bidra till att barnet känner en förvissning om att den har en trygg punkt att återkomma till. Många gånger blir vårdnadshavaren barnets första trygga bas och utifrån den trygga basen vågar barnet utforska världen omkring sig dock krävs det att barnet har gott om erfarenheter av vårdnadshavaren har uppmärksammat och tillgodoser barnets behov av hjälp och tröst. Genom erfarenheter av att barnet känner sig sedd och hörd kan barnet växla mellan att utforska och att söka trygghet hos föräldern (Broberg m.fl., 2012). Ambivalent anknytning En ambivalent anknytning kan förklaras enklast med att barnet har svårt att förutsatta om vårdnadshavaren kommer svara på hens signaler om behov av tröst och uppmärksamhet. Utifrån kan man se att samspelet mellan vårdnadshavaren och barnet sker på föräldrarnas villkor och besvarar barnets behov när det passar vårdnadshavaren. Detta leder till att barnet inte själv kan reglera samspelet och blir utelämnad till att anpassa sig efter vårdnadshavarens bild av verkligheten och godtycke. Barnet utmärker sig ofta för att vara ängsligt och har stort behov av att vara nära vårdnadshavaren för att garantera att få beskydd och tröst (Broberg m.fl., 2012). Undvikande anknytning En undvikande anknytning utmärker sig på så sätt att barnet inte visar något behov av att söka tröst hos vårdnadshavaren. Att barnet inte använder vårdnadshavaren som en 8

9 trygg bas kan vara i följd av att vårdnadshavarna ignorerat och inte lyssnat på barnet. Barn med en undvikande anknytning har fått lära sig att vara så självständiga samt så känslomässigt oberoende som möjligt (Broberg m.fl., 2012). Anknytningshierarkin Normalt sätt utvecklar barn flera anknytningspersoner under sin barndom men det betyder inte att alla dessa relationer har ett lika stort värde för barnet och att relationerna inte går att byta ut. Istället kan man säga att dessa anknytningsrelationer är hierarkiskt organiserade. Ofta finner man modern på toppen av hierarkin då hon har spenderat mest tid och varit den fasta punkten hos spädbarnet. Anknytningshierarkin visar sig på så sätt att om flera personer som barnet känner anknytning till vistas på samma plats och om barnet upplever fara väljer barnet den person som står högst upp i hierarkin och är inte lika mottaglig till att bli tröstad av en person längre ner (Broberg m.fl., 2012). Anknytningsperson Lika viktig som anknytningen är mellan ett barn och dennes vårdnadshavare kan relationen mellan barnet och pedagoger på förskolan vara. Att ha en anknytningsperson i förskolan är betydande för att barnet ska känna att den har en trygg bas att återvända till när barnet utforskar miljön på förskolan. Förskolan får en central och betydande roll om en trygg anknytning saknas hemifrån. Anknytningspersonen kan på så sätt komplettera den otrygga anknytningen genom att tillgodose barnets behov av att bli sedd och bekräftad (Killén, 2014). Anknytning i förskolan En central del av barnets första tid i livet är att försöka ta reda på och lära känna de viktigaste personerna i dess liv och sedan skapa en relation till dessa människor. Många gånger är det vårdnadshavarna som blir de viktigaste anknytningspersonerna, dock hindrar det inte att andra människor också blir betydelsefulla som till exempel förskolepersonal (Broberg m.fl., 2012). Barn påverkas positivt av bra samt goda samspelssituationer menar Broberg m.fl. 9

10 (2012) och menar att det är viktigt för barnens utveckling. Dock är det pedagogens ansvar att samspelssituationer sker samt utvecklas på förskolan. Genom att pedagoger skapar anknytningssituationer på förskolan och att barnen utvecklar en tillit till pedagogerna kan samspel barnen emellan få en positiv påverkan. För att utveckla en god tillit mellan pedagog och ett osäkert barn krävs det ofta tid och även fast pedagogen gör sitt bästa för att uppmärksamma och svarar på barnets behov kan tilliten till pedagogen ta tid att utveckla. Barnet måste få samla på sig positiva erfarenheter av att pedagogen bekräftar barnets behov så att barnet känner en tillförlitlighet till pedagogen. Barnets tidigare erfarenheter samt pedagogens insats till samspel och kontakt är faktorer för hur fort en god tillit växer fram. Broberg m.fl. (2012) menar att det krävs uthållighet och tålamod att arbeta med barn som har bristande samt dåliga erfarenheter av tillit och samspel. Som pedagog måste man vara beredd på att det kommer perioder av att utveckling av samspelet stannar av. Pedagoger behöver komma till insikt med att arbeta med dessa barn är ett långsiktigt arbete och att det både krävs kunskap samt uthållighet för att kunna stötta upp i vardagens många situationer (Broberg m.fl., 2012). 10

11 Tidigare forskning Strange situation procedure Wennerberg (2010) beskriver hur Mary Ainsworth utvecklade Bowlbys anknytningsteori med tre organiserade anknytningsmönster. Genom att Ainsworth utförde naturalistiska observationer kunde hon ta reda på hur barn och mammors samspel ser ut. Studierna utfördes under 1950-talet i Uganda till en början för att sedan utvecklas på 1960-talet i USA. Det som kom att bli centralt i Ainsworths upptäckter var att barns beteende angående anknytning var formbart och att barnets beteende var relaterat till de skillnader gällande hur vårdnadshavarna svarade på barnets behov av närhet och tröst. Under sina studier i Uganda kunde Ainsworths se hur många barn använde sin mamma som en trygg bas när de utforskar sin omgivning omkring dem. När Ainsworth fortsätta undersöka samspelet mellan barn och mammor i Baltimore, USA så upptäckte hon att barnen där var mer vana vid korta separationer i sin hemmiljö från mamman än i Uganda. I och med det skapade Ainsworth (1978) den så kallade främmandesituationen för att underlätta sitt undersökande av barns anknytningsbeteende. I främmandesituationen utsätts barnen för separationer där mamman ersattes av en främmande vuxen till att slut lämnas helt själv i rummet. Rummet var konstruerat för att barn skulle känna en lust till att utforska miljön som fanns i rummet. Det som kom att bli intressant var hur barnen reagerade och hur barnen förhåller sig till vårdnadshavaren när denne kommer tillbaka in i rummet. Ainsworth upptäckte genom sin studie att barn reagerar på olika sätt beroende på vilken anknytning de tycks ha, hon kategoriserade dessa och benämnde de tre beteendemönster hon observerat som trygg anknytning, otrygg undvikande anknytning samt otrygg ambivalent anknytning. Varför vi valt att lyfta denna utländska studie trots att den är gjord på 1950-talet är för att den fortfarande är aktuell och relevant för ämnet. Det är en studie som många forskare utgår ifrån och resultaten av denna studie - det vill säga de begrepp som myntades används fortfarande i anknytnings-sammanhang och ses som betydande för att kunna avläsa barns anknytningsmönster. 11

12 Kompletterande anknytningspersoner i förskolan I sin avhandling Kompletterande anknytningspersoner i förskolan studerar Birthe Hagström (2010) hur fyra pedagoger kan utveckla sin roll som kompletterande anknytningsperson till barn med hjälp av ytterligare kompetens och fortbildning. Vårdnadshavarna till barnen i studien led av psykisk ohälsa och barnen var i behov av en stabil och trygg anknytningsperson på förskolan. Hagström (2010) utgick från två huvudfrågor när hon skulle studera detta; Hur beskriver pedagogerna sin egen utveckling i relation till de fortbildningsinsatser som genomfördes? Hur beskriver pedagogerna utveckling av sitt arbete och dess konsekvenser för barnen? (Hagström, 2010 s. 20). Den tre år långa fortbildningen var till för att förskollärarna skulle få möjlighet att genom ytterligare kompetens om anknytning vara en anknytningsperson till ett barn på deras förskola. Innehållet i utbildningen hade tre teoretiska riktningar som låg till grund för att pedagogerna kunde få en bättre förståelse för barnets utveckling och en bredare kompetens om anknytning. De tre teoretiska inriktningarna affektteorin, anknytningsteorin och Sterns teori om självutveckling omsattes i studiecirklar, föreläsningar, handledning samt i vardagligt samarbete med både barn och kollegor. Detta skapade förutsättningar för att en relation mellan pedagogen och barnet skulle få goda möjligheter att utvecklas. Hagström (2010) hade som utgångspunkt att utbildningen skulle fokusera på pedagogernas vardag där relationen mellan människor kom i fokus med stöd av teorierna. Det kom fram genom pedagogernas erfarenheter av fortbildningen att den bidragit till att pedagogerna fick en större förståelse för anknytningsbehovet hos barnen samt bidragit med hjälp för att uppmärksamma behovet av anknytning. Pedagogerna kom till insikt med att barnens behov av omsorg behövde vara kontinuerlig och pålitlig under en längre tid för att man skulle kunna se en positiv påverkan i barnets trygghet och utveckling. Dessutom bidrog utbildningen till att pedagogerna fick insikt om sin egen betydelse i samspelet med barnen. 12

13 Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa Sven Perssons (2012) vetenskapliga underlagsrapport, Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, är ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet med denna rapport var att skapa en bred diskussion och delaktighet i kommissionens olika frågor om hur man ska kunna minska de stora skillnaderna som finns i Malmö gällande hälsa. Detta är ett kunskapsunderlag till kommissionen vars mening var att det skulle kunna bidra till att barn i Malmö stads förskolor ges de bästa förutsättningarna för utveckling, lärande och hälsa. I rapporten redovisas först forskning om förskolans betydelse för bland annat social jämlikhet varpå forskningen sätts i relation till en redogörelse för hur förhållandena ser ut i Malmö samt vilka åtgärder som gjorts inom dessa områden. I rapporten lyfts pedagogernas utbildning och kompetens, förskolans utbyggnad, barngruppernas storlek, personaltätheten samt förskolans fysiska miljö - vilka förstås som villkor och som kan möjliggöra eller hindra goda pedagogiska processer. I slutet på denna rapport summeras resultaten och diskuteras för att komma fram till vad som behövs göras för att förbättra förskolan i Malmö. Det som blir relevant för oss i denna rapport är att man belyser vikten av de pedagogiska relationerna mellan barn och pedagog för barns utveckling, lärande och hälsa. Man visar på genom viss forskning att kvaliteten i de pedagogiska relationerna varierar kraftigt vilket leder till stora variationer i förskolors kvalitet samt att man kunnat relatera detta till personalens kunnande, kompetens och pedagogiska medvetenhet. Man har också uppmärksammat vikten av samverkan med hemmet för att bättre kunna hantera hälsoproblem hos utsatta barn. Även här anser Sven Persson som ansvarig författare att nyckelfaktorn är personalens utbildning och kompetens i dessa frågor. Han lyfter även den allmänna trenden i Sverige med ökade barngrupper och vad detta kan få för konsekvenser samt strategier för att motverka detta. 13

14 Metod Etiska övervägande När vi utförde vår empiriska studie har vi utgått från de fyra allmänna huvudkraven gällande forskning; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Samtliga intervjupersoner fick en bakgrundsbeskrivning av syftet med den empiriska studien samt vilka frågor vi kom att beröra under intervjun. Vi fick muntligt godkännande av respektive respondent för att dels ta ljudupptagning under intervju, föra anteckningar samt att de ville medverka i vår empiriska studie. Utifrån konfidentialitetskravet har vi valt att inte benämna intervjupersonerna med namn, ålder eller var deras arbetsplatser är belägna. Den insamlade empirin kommer endast att behandlas av oss samt användas i vårt examensarbete, vilket också respondenterna är informerade om (Vetenskapsrådet, 2002). Metodval När vi ställde en kvalitativ metod mot en kvantitativ metod i relation till vår studie kom vi fram till att utifrån vårt syfte och frågeställningar passar en kvalitativ metod oss bättre. Det som utmärker en kvalitativ metod är att man som författare undersöker bland annat egenskaper och erfarenheter hos intervjupersoner. Eftersom vårt syfte var att ta reda på fem förskollärares tankar och upplevelser i deras verksamhet samt att vi ville få fram så personliga svar som möjligt kunde vi se att den metoden passade oss bäst (Larsen, 2009). Ett vanligt förekommande undersökningssätt när man använder sig av en kvalitativ metod är att man genomför intervjuer och eftersom vi ville få en djupare förståelse över vårt område valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod möjliggjorde för oss att kunna ställa följdfrågor och låta intervjupersonerna få möjlighet att påverka intervjuns innehåll med egna frågor (Alvehus, 2013). 14

15 Eftersom man arbetar med en större volym text när man använder sig av en kvalitativ metod menar Larsen (2009) att man måste reducera datamängden för att få fram vad som blir relevant för just ens egen studie. Med det i tanken försökte vi komprimera och välja ut de delar av vår empiri som passar bäst in på våra frågeställningar men också för att få ett så analyserbart material som möjligt. Vi valde att analysera vår empiri utifrån en innehållsanalys. Genom att använda sig av en innehållsanalys kan man enligt Larsen (2009) identifiera samband samt mönster men också se skillnader. Den insamlade empirin valde vi att presentera i olika kategorier för att sedan analysera genom att finna likheter samt olikheter och utvärdera mot tidigare forskning, teori samt ny kunskap (Larsen, 2009). Genomförande När vi bokade intervjuerna berättade vi kort kring våra frågeställningar samt syftet med vårt examensarbete. Därefter skickade vi ut ett informationsblad via mail till samtliga intervjupersoner. Informationsbladet innehöll en presentation av oss, syfte, frågeställningarna samt intervjufrågor som vi utgick från intervjupersonerna fick även information om att ytterligare följdfrågor och diskussioner kan tillkomma under intervjuns gång. Vår tanke med att skicka ut frågorna i förväg var att intervjupersonerna fick en möjlighet att fundera på frågorna vilket vi hoppades kunde ge oss mer genomtänkta svar. Innan vi skickade ut frågorna läste vår handledare igenom dem för att få feedback på frågorna av någon utomstående. Vi valde att intervjua förskollärarna en och en eftersom vi ville att alla skulle få komma till tals samt att möjligheten att ställa följdfrågor och gå mer in på djupet upplever vi som mer möjligt om man intervjuar på detta sätt. Vi hade också i åtanke att intervjupersonernas svar inte skulle påverkas av varandra. Vi valde att göra en semistrukturerad intervju, där vi utgick från de frågorna vi skickat ut men lyssnade aktivt på intervjupersonerna och utvecklande följdfrågor allteftersom samtalet pågick. Under semistrukturerade intervjuer har respondenten betydligt större möjlighet att påverka intervjun jämfört med strukturerade intervjuer vilket vi såg som positivt eftersom det är deras tankar kring anknytning som vi vill belysa (Alvehus, 2013). En 15

16 sak vi tog i beaktning under intervjun var att fokusera på att få ett produktivt samtal där intervjun inte skulle upplevas som ett förhör angående deras kunskaper kring anknytning. Alvehus (2013) lyfter vikten av detta och menar att en intervju inte handlar om att någon ska ställas till svars eller visa upp något för den som intervjuar. Alvehus (2013) menar att det kan låta enkelt att intervju men det är viktigt att fundera extra på vad man ställer för frågor samt hur man gör det. Eftersom vi valde att utföra en semistrukturerad intervju blir inte bara de förberedda frågorna viktiga utan även att kunna utveckla följdfrågor och stimulera respondenten att fortsätta tala (Alvehus, 2013). Lantz (2013) lyfter vikten av miljön när man utför intervjuer - att rummet kan komma att påverka intervjupersonens deltagande och trygghet. Vi tog detta i beaktning när vi valde intervjuplats. Vi valde att utföra intervjuerna på respondenternas arbetsplatser i den mån det gick samt att vi valde ett mindre rum för att underlätta ur inspelningssynpunkt. Vi använde oss av ljudupptagning och vi utförde minnesanteckningar under intervjun. Vi deltog aktivt båda två under intervjun och utvecklade följdfrågor allteftersom. Dock hade Stephanie Nobel huvudansvaret för intervjufrågorna medan Viktoria Johansson aktivt förde minnesanteckningar. Urval Vi var båda överens om att för att få fram den mest relevanta empirin för vår studie var det bästa alternativet för oss att bara intervjua förskollärare. Vi upplevde att det var hos förskollärarna vi kunde belysa och visa på hur verkligheten ser ut ute i verksamheten. För att få en helhetssyn blev det viktigt för oss att intervjua förskollärare som varit verksamma olika länge. Vi tänker att detta kan skapa en bredare förståelse. En annan bidragande orsak till att enbart intervjua förskollärare är att det är vår blivande yrkesroll och är inom den profession vi kommer arbeta. Presentation av intervjupersonerna Förskollärare 1 - arbetat 10 år, f-3 lärare Förskollärare 2 - arbetat 39 år, förskollärarexamen Förskollärare 3 - arbetat 4 år, förskollärarexamen 16

17 Förskollärare 4 - arbetat 30 år, förskollärarexamen Förskollärare 5 - arbetat 10 år, förskollärarexamen 17

18 Empiri I denna presentation av vår empiriska studie har vi valt att utgå från dessa kategorier; syn på anknytning, möjligheter och strategier, begränsningar samt utbildning. Genom dessa kategorier vill vi belysa fem förskollärares erfarenheter och tankar kring sitt arbete gällande anknytning i förskolan. Synen på anknytning Under intervjuerna diskuterade vi begreppet anknytning och dess betydelse för varje enskild förskollärare. Nedan har vi sammanställt olika förskollärares syn på anknytning samt hur den förändrats genom deras verksamma tid i förskolan, men också om och hur teorin tillämpas på respektives arbetsplats. Förskollärare 3 definierar anknytning på detta viset; Det är den kraft som håller ihop vuxen och barn. Och som hjälper och skyddar barnet till den är vuxen - Förskollärare 3 Hon anser att i princip alla barn knyter an till någon dock behöver det inte vara en trygg anknytning. Förskollärare 3 har upplevt att även barn som kommer från dysfunktionella familjeförhållanden har en anknytning. Även om det är en otrygg anknytning så är det ändå en anknytning - Förskollärare 3 Förskollärare 3 menar att den person som tillgodoser det nyfödda barnets behov blir den primära anknytningspersonen som står högst upp i anknytningshierarkin. Hon anser att barn omedvetet väljer den person som de tycker ger bäst vård och beskyddar dem och det är viktigt att som förälder eller pedagog att vara lyhörd inför barnets behov. Trots det anser förskollärare 3 att förskolan kan vara en kompletterande anknytning när det saknas i hemmet. Förskollärare 3 menar att om ett barn känner sig sedd, bekräftad och att dess behov tillgodoses då väcks nyfikenhet samt lusten att utforska hos barnet. 18

19 Förskollärare 1 anser att hennes syn på anknytning har förändrats genom hennes verksamma år i förskolan på så vis att hon utvecklat redskap, strategier för att hantera och skapa en god anknytning mellan sig själv och barnen. Det är saker hon anser är svårt att läsa sig till. Förskollärare 1 menar också att ens egna erfarenheter sen tidigare samt ens egen trygghet spelar roll för hur man arbetar med anknytning. Förskollärare 5 lyfter vikten av pedagogers förhållningssätt samt poängterade vikten av att som pedagog vara lyhörd och uppmärksamma barnets känslor och behov av tröst. Förskollärare 5 menar att hennes bemötande spelar stor roll för barnets trygghet på förskolan. Förskollärare 1 menar att anknytning i förskolan handlar om att det finns en person som barnet utvecklar en djupare relation till, som barnet känner extra trygghet hos samt söker tröst hos. Detta anser hon är rörligt och styrs av barnets anknytning och där bör man som pedagog kunna vara flexibel efter barnets behov. För förskollärare 4 handlar anknytning om att försöka se utifrån barnets perspektiv, men också vara lyhörd för att uppmärksamma och kunna tillgodose deras behov av omsorg, närhet och tröst. En intressant aspekt som framgår under intervju med förskollärare 5 är att man inte alls pratar om anknytningsteorin och använder dess begrepp på hennes nuvarande arbetsplats. Hon har tidigare arbetat i en annan kommun där anknytning var lyft i verksamheten och även praktiserades främst i form av anknytningspedagoger. Förskollärare 5 och 3 upplever att den generella synen på anknytning har förändrats och blivit ett hett ämne genom att det tas upp på olika förskole forum på internet samt skrivs artiklar och pedagogiska böcker kring anknytning och omsorg. Förskollärare 3 ser trots detta ingen större skillnad på intresset för betydelsen av anknytning på hennes arbetsplats. Samtliga förskollärare lyfter vikten av närhet för att skapa trygghet i arbetet med anknytning. Man måste alltid ha möjligheten att som barn kunna krypa upp i en famn -Förskollärare 5 Förskollärare 2 menar att närhet och kroppskontakt är viktigt och en förutsättning för detta är att man är en närvarande pedagog. 19

20 Det framgick under samtal kring synen på anknytning att samtliga är eniga om att den viktigaste aspekten när man arbetar med anknytning är att man som pedagog är lyhörd och försöker se utifrån barnets perspektiv samt barnets behov i stunden. Inskolning - möjligheter och strategier De flesta av förskollärarna vi intervjuade associerade anknytning med inskolning och såg flera möjligheter och strategier i att göra en så bra inskolning som möjligt. Alla intervjupersoner är måna om att skapa en trygg inskolning för barnen och ett generellt tänk kring detta är att en lyckad inskolning gynnar barnens möjligheter och utveckling på förskolan. Förskollärare 2 och 4 anser att inskolningen handlar mycket om relationen med vårdnadshavare. Förskollärare 4 menar att har man trygga vårdnadshavare så har man trygga barn. Jag personligen tycker det är svårt att göra det på en kort inskolning - jag tycker inte jag hinner se barnets behov men det är ju jag och jag får anpassa mig efter verksamhetens upplägg Jag tror att när vi får dem - det är då vi ska fokusera på att bygga upp anknytningen med barnet - Förskollärare 4 Förskollärare 1 förespråkar att använda sig av en anknytningsperson under inskolningen. Jag tror att det är bra att ha en som dem får känna närhet och extra trygghet till först - Förskollärare 1 Att använda sig av en anknytningspedagog under inskolning är något som benämns som positivt av en del av förskollärarna, dock är det ingen som arbetar med anknytningspedagoger i verksamheten. Om man upptäcker att ett barn är otryggt och inte upplevs ha fått en trygg anknytning på förskolan menar Förskollärare 1 att det är viktigt att man är lyhörd, backar bandet och ställer sig frågor som; varför är det såhär? Vad har vi missat? Vad kan vi göra för att stärka barnets trygghet? Då kan anknytningspersonen som var närvarande vid 20

21 inskolningen återigen ge extra stöd och arbeta mer intensivt med det barnet för att det ska utveckla en tillit och känna trygghet. Förskollärare 2 berättar att när hon var nyutbildad och fram till 2007 arbetade hon med två veckors inskolning och då använde man sig av en så kallad inskolningsfröken. Denna person var väldigt viktig för barnet och hade samma funktion som det man idag benämner som anknytningspedagog. En annan strategi gällande inskolning och anknytningspedagoger som kom fram under förskollärare 4s intervju var att hennes arbetslag arbetade med att vara mentorer till alla barn, ingen har ansvar under inskolning för ett visst barn utan det är föräldern som introducerar barnet i verksamheten. De har valt att arbeta med att dela in barnen i mindre grupper. Eftersom de har samma pedagoger till samma barn under aktiviteter där de delas i mindre grupper och i vardagssituationer så menar förskollärare 4 att de på så sätt naturligt skapar djupare relationer med dessa barn. Hon menar att fördelen med att de inte jobbar som mentorer till specifika barn är att både föräldrar och barn är förhoppningsvis trygga med alla pedagoger - vilket underlättar om någon pedagog är borta. En nackdel som förskollärare 4 lyfter är att man kan missa barn under dagen genom att jobba såhär. Förskollärare 2 lyfter en specifik strategi som hon använts sig av i en verksamhet då man inte är mentor åt specifika barn. Hon menar att ha så kallade ansvarsbarn kan vara en god ide. Att man delar upp barnen i tanken - och har på så sätt extra fokus på vissa barn. Större barngrupper - strategier Förskollärare 2 menar att det finns en problematik i att barngruppen blivit större och hon upplever att det ibland är svårt att se och finnas där för alla barnen. Under intervjun framgår det att hon har en strategi för att underlätta detta; När jag går hem eller när jag är på väg hem från jobbet, om det är på bussen eller i bilen, då går jag igenom barnen i huvudet och är det då ett barn som jag inte har koll på då är det barnet jag sätter fokus på dagen efter. Den avprickningen är bra att göra - Förskollärare 2 21

22 Enligt Förskollärare 2 handlar en trygg anknytning och goda relationer på förskolan om att barnen ska få bli sedda och för att detta ska bli möjligt måste man vara en närvarande pedagog. Som vi tidigare nämnt lyfter förskollärare 4 att på hennes avdelning delar de ofta upp barngruppen i mindre grupper. Hon har upplevt att barnen ofta vill veta vilken pedagog som gör vad under aktiviteter. Därför har de numera valt att ha samma pedagog tillsammans med samma barn för att skapa en rutin och trygghet. Förskollärare 4 berättar att innan de hade detta upplägget upplevde hon en oro i barngruppen kring vilken pedagog som skulle vara med vilka barn. Eftersom de har uppmärksammat en positiv påverkan på barnen med sitt nya upplägg fick de möjlighet av förskolechefen att förlänga deras schema vilket innebär att de idag är tre pedagoger även under mellanmål och genom detta kan de ha sina egna bord då också. Detta är något även förskollärare 3 betonar som en bra strategi att man som pedagog sitter med dem barnen man har ansvar för första terminen vid matbordet och att man i den mån det är möjligt är den pedagog som finns där när barnet ska sova. Detta för att barnet ska känna sig trygg och kunna lita på att den får den omvårdnad den behöver. Förskollärare 5 betonar också att det är viktigt att dela upp i mindre grupper eftersom barngrupperna idag stiger i antal. Enligt henne skapar de trygghet och barnen får en möjlighet att vara i ett mindre sammanhang. Stöd och möjligheter med specialpedagog Förskollärare 1, 2, 4 och 5 känner att de alltid har möjlighet att rådfråga samt få stöd av specialpedagog i frågor gällande bland annat anknytning. Förskollärare 2 lyfter ytterligare en aspekt i detta då hon menar att det inte bara handlar om att ha tillgång till stöd utan också att våga be om hjälp samt känna att man har stöd från ledningen. Hon upplever att det finns hjälp att få men då måste man kunna identifiera behovet och be om den hjälpen - det är där problematiken ligger enligt henne. 22

23 I samtliga intervjuer framgår det att förskollärarna har haft tillgång till specialpedagoger dock lyfter förskollärare 3 att det inte varit lätt för henne att få de kompletterande stöd vid anknytningsfrågor som hon efterfrågat. De specialpedagoger jag har arbetat med har inte haft något anknytningstänk - Förskollärare 3 Begränsningar Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att en längre inskolning var att föredra då det gynnar och skapar bättre förutsättningar för barnet att utveckla en trygg anknytning på förskolan. Förskollärare 4 anser sig ha en tydlig begränsning i sitt arbete kring anknytning, främst under inskolningen då man på hennes arbetsplats arbetar med en tredagars inskolning. Hon anser att det är alldeles för kort tid för att hon som pedagog ska kunna lära känna barnet, för att sedan kunna bemöta dess behov men också för kort tid för att barnet ska kunna känna trygghet och kunna knyta an. Hon menar att barnet lämnas utan en anknytning och relation till pedagogerna. Som förskollärare 1 tidigare nämnt kan en anknytningsperson vara en fördel för barnet under dess tid på förskolan, men hon ser också begränsningar med detta. Hon menar att det kan vara svårt att få tid att fokusera på ett visst barn då barngrupperna ofta är stora i dagens förskola. Förskollärare 1 lyfter också att inte alla barn uttrycker något behov av extra stöd under dagen, fastän de är i behov av det. Hon har erfarenheter av att det senare har kommit fram genom vårdnadshavare att barnet är oroligt hemma på grund av omständigheter och incidenter som skett på förskolan. Då kan jag känna såhär ibland; varför märkte inte jag det och där kan tiden ha spelat in lite - Förskollärare 1 Förskollärare 2, 3 och 5 lyfter också att det är viktigt att man som förskollärare har möjlighet och tid att se alla barnen. Dock ser förskollärare 5 begränsningar med arbetet kring anknytning när man arbetar med stora barngrupper som hon upplever dominerar i förskolans verksamheter. Förskollärare 3 upplever att en begränsning med stora barngrupper är att det blir svårt att tillgodose varje barns behov och fokus hamnar ofta på de barn som uttrycker att de behöver det mest. 23

24 Som vi tidigare nämnt betonar förskollärare 2 vikten av att kunna söka upp ytterligare kompetens när man inte reder ut en situation och anser att det är en del i att vara professionell. Dock upplever hon att det finns en problematik gällande att be om hjälp. Visst finns det stöd att få, det är inte problemet utan problemet är pedagoger som lägger prestige i att klara av saker som de inte klarar av och vem är det de går ut över? Jo det är barnet - Förskollärare 2 Trots att det anordnats föreläsningar om anknytning dels för pedagoger i verksamheten, men också för förskolechefer och politiker i den kommunen förskollärare 3 är verksam i så upplever hon att det inte syns och fokuseras på i verksamheten. Hon menar därför att de egna erfarenheterna får större betydelse i arbetet med anknytning i verksamheten eftersom det enligt henne finns en kunskapslucka i utbildningen gällande anknytning. Ytterligare en faktor som bidrar till bristande kunskap om anknytning är att det enligt henne sällan diskuteras i verksamheten. Eftersom det sällan diskuteras på APT:er och studiedagar så blir ju det egna tyckandet kvar - Förskollärare 3 Förskollärare 1 efterfrågar ett samarbete mellan avdelningarna. Hon önskar man kunde diskutera och lyfta saker i mer gemensamma diskussioner på förskolan på APT-möte eller liknande. Ett gemensamt förhållningssätt är också något som hon saknar. Utbildning När vi ställde frågan; om och hur anknytning lyfts i intervjupersonernas förskollärarutbildning var de flesta eniga om att begreppet anknytning inte berördes eller nämndes märkbart i deras utbildning. Dock kom anknytning upp under förskollärare 5s utbildning men de arbetade inte mycket med det. Förskollärare 1 upplevde att anknytning och barns kognitiva utveckling hade en väldigt liten del i hennes utbildning, då den främst var ämnesinriktad. Hon berättar att anknytningsteorin inte lyfts under hennes utbildning, men betydelsen av självförtroende 24

25 och en bra självbild var någonting som togs upp. Det togs upp främst i förhållande till kunskap, lärande och att kunna tillgodose sig den kunskap som presenteras för en. Det var främst under hennes praktik och vidare diskussioner efter praktiken som hon kom i kontakt med anknytning och dess betydelse för henne. Förskollärare 2, 3 och 4 berättade att anknytning och anknytningsteorin var inget som lyftes överhuvudtaget under deras utbildning. Vi diskuterade inte begreppet anknytning överhuvudtaget - Förskollärare 2 Det som betonades och lades stor vikt vid under deras utbildningar var däremot vikten av en bra inskolning samt en god föräldrakontakt. 25

26 Analys I vår analys har vi främst valt att analysera empirin utifrån anknytningsteorin och delar av dess begrepp men också genom relevant litteratur. Vi har valt ut specifika delar av vår empiri för att få en tydligare bild av våra frågeställningar. Då möjligheter, strategier och begränsningar går in i varandra har vi valt att inte särskilja dem åt i vår analys. Som vi tidigare nämnt har anknytningsteorin och dess begrepp inte varit i fokus under våra intervjupersoners utbildningar och i vissa fall inte ens nämnts. Det som betonades och lades stor vikt vid under förskollärare 2, 3 och 4s utbildningar var däremot vikten av en bra inskolning samt en god föräldrakontakt. Under intervjuerna tolkar vi det som att för flera av förskollärarna är anknytning starkt associerat med inskolning. Broberg m.fl. (2012) lyfter dock att anknytningen är inte bara viktig under barnets första tid på förskolan utan det är något man kontinuerligt behöver arbeta med samt att barnet kan behöva mer stöd i vissa perioder och situationer. Att barn känner sig otrygga i ofrivilliga separationer från vårdnadshavare är en naturlig reaktion och dessa känslor kommer och går under barnets tid på förskolan. Det är kopplat till olika utvecklingsfaser och bör tas i beaktning av pedagoger. Inskolning - möjligheter och begränsningar Inskolningens längd, arbetssätt och fokus har skiftat under våra intervjupersoners verksamma år i förskolan. De flesta av dem benämner längden på inskolningen som en viktig faktor för att hinna skapa en relation till barnet och för att barnet ska känna trygghet på förskolan. De förskollärare vi intervjuat har tidigare arbetat utifrån en tvåveckors inskolningsmodell där man skolat in barnet under två veckor med möjlighet till förlängning om barnet eller vårdnadshavarna uttryckte ett behov av detta. Idag arbetar samtliga med kort inskolning, det vill säga tre-fyra dagars inskolning. Broberg m.fl. (2012) menar att den separation från vårdnadshavare som inskolningen ändå innebär kan vara väldigt slitsamt för både barn och vårdnadshavare och är ofta förknippat med starka känslor. Vi uppfattar det som att de förskollärare vi intervjuat är för en längre inskolning - inte nödvändigtvis två veckor men den gemensamma synen är att en tre-fyra dagars 26

27 inskolning är för kort för att kunna skapa en trygg relation till barnet och dess vårdnadshavare. Förskollärare 4 menar att det är svårt för henne att hinna lära känna föräldrar och barn samt hinna se barnens olika behov under en kort inskolning. Under våra intervjuer med förskollärare 2 och 4 lyfter de vikten av en bra föräldrakontakt under inskolningen. Enligt Persson (2012) är en bra fungerande samverkan mellan förskola och hem av mycket stor vikt om man ska kunna hjälpa samt förebygga hälsoproblem hos utsatta barn. Persson (2012) menar att förskolor som fokuserar på en god föräldrasamverkan och har en bra dialog med hemmet har större chanser att uppmärksamma och stötta barn som visar tecken på psykisk ohälsa. Vi tolkar det som att förskollärare 2 och 4 är medvetna om hur stor roll en god föräldrasamverkan har när det gäller barns trygghet på förskolan samt att de möjligheter som ges på de flesta av intervjupersonernas arbetsplatser inte ger rätt förutsättningar för att kunna skapa en relation till barnet och vårdnadshavarna under inskolningen. Förskollärare 2 lyfter vikten av att lägga extra fokus på vårdnadshavare under inskolningen och skapa en god föräldrakontakt redan från början vilket enligt henne är avgörande för barnets första upplevelse samt trygghet på förskolan. Anknytningsperson Under våra intervjuer med samtliga förskollärare framgår det att på deras arbetsplatser är det vårdnadshavarna som introducerar förskolan för barnen, vilket innebär att det är föräldrarna som skolar in barnen och pedagogerna finns enbart med vid sidan om. Man använder sig alltså inte i nuläget av en anknytningsperson eller någon form av mentor under inskolning på intervjupersonernas arbetsplatser. Enligt Broberg m.fl. (2012) är det viktigt ur anknytningssynpunkt att barnet lär känna minst en pedagog under inskolningen så pass väl att denne ska fungera som ett substitut till vårdhavare då barnet är på förskolan. De menar att detta är viktigt för att anknytningssystemet ska vara i viloläge så barnet känner trygghet och lust att upptäcka och lära. Killén (2014) menar att den kunskap vi har idag kring vikten av anknytning mellan vårdnadshavare och barn är lika viktig och central när det gäller relationen mellan barn och pedagoger på förskolan. Det är genom den kunskapen man bör bygga förskolans verksamhet. Hagström (2010) lyfter också vikten av att barnet har en anknytningsperson som denne kan knyta an till under inskolningen och att den relationen kan senare underlätta för 27

28 barnet att skapa trygga relationer till andra pedagoger. Som vi tidigare nämnt använder man sig inte av anknytningspedagog eller specifik mentor under inskolningen på våra intervjupersoners arbetsplatser vilket vi upplever som intressant och ställer oss frågande till när man sätter det i relation till hur vikten av en anknytningsperson lyfts fram ovan. Förskollärare 1 tror det är viktigt under inskolning att det finns en person som barnet kan skapa en djupare relation till för att barnet ska känna sig tryggt på förskolan. Dock ser hon också begränsningar med detta. Om denne pedagog är sjuk eller inte närvarar kan barnets trygghet raseras och därför menar hon att kontakten med övriga arbetslaget också är väldigt viktig. Brandtzaeg, Torsteinson och Guro Öiestad (2016) menar att detta kan underlättas genom att istället ha två huvudansvariga pedagoger för barnet under inskolningstiden så barnet är mindre sårbart om någon av pedagogerna inte är närvarande. Förskollärare 4 menar att fördelen med att de inte arbetar som mentorer till specifika barn är att både föräldrar och barn är förhoppningsvis trygga med alla pedagoger - vilket underlättar om någon pedagog är borta. Varken barn eller förälder blir påtvingade en viss pedagog som mentor eller anknytningsperson. En nackdel som förskollärare 4 lyfter är att man kan missa barn under dagen genom att jobba såhär. Brandtzaeg m.fl. (2016) lyfter en annan aspekt i frågan; eftersom pedagoger inte har något känslomässigt band till barnet såsom vårdnadshavaren har så är det en fördel för pedagoger att ha specifikt ansvar för vissa barn eftersom det tenderar att väcka och förstärka känslan av välvilja hos vuxna. Förskollärare 2 lyfter en specifik strategi som hon använts sig av då man inte arbetar som mentor åt specifika barn. Hon menar att ha så kallade ansvarsbarn kan vara en god ide. Att man delar upp barnen i tanken - och har på så sätt extra fokus på vissa barn. Vi upplever att intervjupersonerna reflekterar mycket kring verksamhetens utformning och arbetar ständigt för att hitta nya strategier och förhålla sig till de förändringar som sker vilket känns viktigt ur ett anknytningsperspektiv. Broberg m.fl. (2012) lyfter att viss forskning visar att barnet långt efter inskolningen kan känna sig otrygg och att anknytningssystemet är aktiverat eller helt urkopplat trots att barnet kan upplevas lugnt och ha accepterat och anpassat sig till dess nya 28

29 livssituation. Detta har man kunnat se genom subtila signaler såsom i beteende men också kroppsligt via stresshormoner. Vi tolkar det och sätter det i relation till Bowlbys anknytningsteori och Mary Ainsworths beskrivning av ett otryggt undvikande barn, där barnet inte uttrycker sitt behov av tröst och närhet eftersom barnet lärt sig att det får mest tillgång till vårdnadshavaren genom att inte uttrycka sina känslor (Wennerberg, 2010). Utifrån detta upplever vi att det känns relevant och viktigt att arbeta med anknytningspersoner även efter själva inskolningen och att som pedagog ha en kunskap kring olika anknytningsmönster samt att man är medveten om att barn inte alltid uttrycker de behov som finns inom dem. Större barngrupper - begränsningar samt strategier Förskollärare 4 berättar att på hennes avdelning delar de ofta upp barngruppen i mindre grupper där samma pedagog har sin grupp varje gång för att skapa en rutin, trygghet och samhörighet. Hon har upplevt att barnen ofta vill veta vilken pedagog som gör vad under aktiviteter. Detta är något som Brandtzaeg m.fl. (2016) tar upp som en bra strategi för att pedagogen ska få möjlighet att vara mer lyhörd, lättillgänglig samt lättare kunna se alla barn. Att ha mindre barngrupper under aktiviteter, utflykter eller temaarbeten möjliggör att barnen lägger märke till att pedagogen ser just dem som ibland kan vara svårt i en stor barngrupp som ska dela på flera vuxna. Brandtzaeg m.fl. (2016) anser att det är extra viktigt att man låter barnen få vara i mindre grupper under vissa perioder under dagen när förskolan är avdelningsfri. Det framgår av förskollärare 1 att inte alla barn uttrycker något behov av extra stöd under dagen, fastän de är i behov av det. Vi tolkar det som att det kan vara en utmaning att se dessa behov då många barn måste samsas om flera pedagoger i en och samma lokal. Om man utgår från anknytningsteorin så uttrycker inte alltid de barn med en undvikande otrygg anknytning sina behov (Bowlby, 2010) vilket gör det ytterligare svårt för pedagoger att se och bekräfta dessa barn i en stor barngrupp. Att barn känner att det finns tillgängliga vuxna anser Brandtzaeg m.fl. (2016) är den viktigaste faktorn för ett barn ska trivas och känna sig trygg på förskolan. Under intervjun med förskollärare 2 framgår det att hon har en strategi för att underlätta för 29

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN ANKNYTNING I FÖRSKOLAN EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT KRING ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE Grundnivå Pedagogiskt arbete Julia Hellgren Linnea Klasson 2019-FÖRSK-G21 Program: Förskollärarprogrammet

Läs mer

Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar

Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar Självständigt arbete Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar Författare: Malin Åkesson Handledare: Zara Bersbo Examinator: Henrik Nilsson Termin: VT16 Ämne:

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Inskolning en process som tar tid En studie om trygghetens och anknytningens betydelse vid inskolning

Inskolning en process som tar tid En studie om trygghetens och anknytningens betydelse vid inskolning Barn unga samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Inskolning en process som tar tid En studie om trygghetens och anknytningens betydelse vid inskolning

Läs mer

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning

Läs mer

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Barn Blir Vad är Barn blir Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Målgrupp: barn i förskola, 1 5 år, vars föräldrar av olika anledningar inte förmår vara så tillgängliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:

Läs mer

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn unga samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan The importance of childrens attachment

Läs mer

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har

Läs mer

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsarbete Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och

Läs mer

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN ANKNYTNING I FÖRSKOLAN HUR SKAPAR PEDAGOGER TRYGGHET I BARNGRUPPEN? Grundnivå Pedagogiskt arbete Magdalena Rosenqvist 2018-FÖRSK-G63 Program: Förskollärarprogrammet Svensk titel: Anknytning i förskolan

Läs mer

Barns introduktion i förskolan

Barns introduktion i förskolan Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Anpassas inskolningen efter barns och vårdnadshavares behov?

Anpassas inskolningen efter barns och vårdnadshavares behov? BARN-UNGA-SAMHÄLLE Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Anpassas inskolningen efter barns och vårdnadshavares behov? En studie om hur pedagoger skapar en trygg

Läs mer

Examensarbete. Att skapa goda möjligheter under inskolningen. Utbildningsvetenskap 15 hp

Examensarbete. Att skapa goda möjligheter under inskolningen. Utbildningsvetenskap 15 hp Examensarbete Lärarutbildining mot lägre åldrar, inriktning Barn och Matematik/naturorienterade ämnen 210 hp Att skapa goda möjligheter under inskolningen En studie om pedagogers uppfattning kring barns

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se

Läs mer

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014 EXAMENSARBETE En ny värld öppnar sig Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan Gunhild Lindmark 2014 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan. Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Förskolan Villagatan 2018 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Skollagen kap 6 10 säger att en lärare, förskollärare eller

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Naturen Här kommer vi

Naturen Här kommer vi Barn unga samhälle Examensarbete i Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Naturen Här kommer vi Förskollärares syn på hur man skapar och bevarar trygghet på en bussförskola Nature Here we come

Läs mer

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING

Läs mer

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vår vision VV Alla barn som lämnar Fjällmons förskolor har med sig känslan av att - Jag duger - Jag kan - Jag vill fortsätta VÅR

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2020 Utvärderad 19/3-18. Ny kartläggning och nulägesanalys för 2018 gjord 19/3-18. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA upprättad Januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen

Läs mer

SÄTERS KOMMUN

SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogista och pedagoger från varje

Läs mer

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Anknytning och inskolning i förskolan

Anknytning och inskolning i förskolan Anknytning och inskolning i förskolan Pedagogers tankar kring anknytning i förskolan Av: Jenny Nilsson Handledare: Magnus Rodell Södertörns högskola: Lärarutbildningen Kandidatuppsats, 15hp Förskoledidaktik:

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar Romelanda Förskoleenhet där förskolorna Tyfter och Diseröd Förskola ingår och gäller fr o m 5/8 2019 t o m 31/12-2020 Bakgrund och lagstöd

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

Förskolan Borggårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling /10

Förskolan Borggårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling /10 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Krisgruppen och förskolechef Vår vision Att alla ska känna sig lika mycket värda. Att behandla alla utifrån

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

En god introduktion i förskolan

En god introduktion i förskolan LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn, unga, samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå En god introduktion i förskolan A good introduction to preschool Sandra Gustafsson

Läs mer

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Bakgrundsinformation Kursens namn: Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete Termin: 1, vt 2016 Ladokkod: FO219A Kursansvariga: Carina Berkhuizen och

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och

Läs mer

"Trygghet är en port till lärandet" Förskollärares syn på hur trygghet gynnar barns lärande

Trygghet är en port till lärandet Förskollärares syn på hur trygghet gynnar barns lärande LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn-unga-samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och Lärande 15 högskolepoäng, grundnivå "Trygghet är en port till lärandet" Förskollärares syn på hur trygghet gynnar barns

Läs mer

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Delaktighet och inflytande

Delaktighet och inflytande MALMÖ HÖGSKOLA FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn - unga - samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 hp grundnivå Delaktighet och inflytande - En studie om föräldrars perspektiv

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer