DATUM: Fysisk Aktivitet på recept, FaR

Transkript

1 1 (9) Projektnamn: Fysisk Aktivitet på recept, FaR. Projektägare: Bo Westerlund Chef Hälso- och sjukvårdsenheten 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Resultaten för Norrbotten i Öppna jämförelser Folkhälsa visar att norrbottningarna har kortare livslängd, högre förekomst av fetma och hjärtkärlsjukdom än riket. För att motverka detta och på sikt minska sjukdomsbördan och medföljande sjukvårdskostnader är det av stor vikt att evidensbaserade metoder för sjukdomsförebyggande arbete införs, och att rutiner upprättas både i primärvård och i specialistsjukvården. Ökad fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga och behandla fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdomar och en rad andra sjukdomar och för att öka det allmänna välbefinnandet och hälsorelaterad livskvalitet. Kunskapen om fysisk aktivitet som behandling och kunskap om metoder att främja fysisk aktivitet är fortfarande otillräcklig och varierar bland vårdens professioner, och metoden FaR är ännu en underutnyttjad metod i Norrbotten. De flesta av länets vårdcentraler förskriver FaR men i varierande omfattningen, och många vårdcentraler saknar ännu egna rutiner för arbete med FaR och andra hälsofrämjande metoder. Satsningen på implementering av FaR har i huvudsak fokuserat på primärvården och förskrivningen av FaR har varit ytterst begränsad på länets sjukhus. Plan och rutiner för hur metoden FaR ska implementeras saknas inom specialistsjukvården. Fysisk aktivitet på recept, FaR är en evidensbaserad medtod att främja fysisk aktivitet och förbättra folkhälsan. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från november 2011 är FaR, rådgivande samtal med tillägg i form av skriftlig ordination, stegräknare och särskild uppföljning, den metod som bör prioriteras högst för att stötta otillräckligt fysisk aktiva patienter. Evidensen för metoden FaR styrks även i SBUrapporten Metoder att främja fysisk aktivitet från 2007 och evidensen för fysisk aktivitet för att förebygga reller behandla sjukdom finns sammanställt i FYSS från Ett Nationellt nätverk för FaR startades 2008, med stöd från SKL, HFS och YFA, där alla landsting är representerade. SKL,s önskan var att samla all nationell kunskap och erfarenhet kring användandet av fysisk aktivitet i sjukdomsbehandling och prevention och att verka för en övergripande natio-

2 2 (9) nell plan. Det är av vikt att Norrbotten fortsättningsvis deltar i detta kunskapsutbyte 1.2. Verksamhetsstrategi Intern strategi: Primärvård: För att motverka levnadsvanerelaterade sjukdomar och för att stötta införandet av hälsofrämjnade metoder kommer vårdvalsbeställningen av primärvård för att innefatta ersättning för vissa insatser. Enligt förslaget kommer ersättning att ges för upprättad handlingsplan/rutin för arbete med hälsofrämjande arbete på vårdcentralen, samt ersättning för förskrivna FaR och tobaksavvänjning. Ersättningssystemet ger troligen ökad motivation av förskrivning FaR på enheterna. Fortsatt stöd behövs för arbetet på vårdcentraler med att upprätta lokala rutiner för FaR och rutiner för samverkan med specialissjukvården. Specialistsjukvård: Ett led i att arbeta enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är ett systematiskt införande av FaR också i specialistvården. Detta innebär förankring på ledningsnivå i divisionerna och upprättande av rutiner på klinikerna inom specialist sjukvården. Det är viktigt att få en samsyn i hela vårdkedjan om nyttan och betydelsen av fysisk aktivitet som behandling och om metoder för att stödja patienten. För att vårdkedjan ska fungera optimalt måste rutiner för samverkan mellan specialistsjukvården och primärvården gällande FaR-arbetet tas fram. Övergripande strategi: Samverkan med Friskvårds- och idrottsrörelsen är en av hörnstenarna i arbetet med FaR och behöver säkras för att fungera kontinuerligt. Samarbete med läkemedelskommittén har inletts och kan utvecklas ytterligare för att FaR ska ses som en integrerad behandlings metod. Fortsatt deltagande i det Nationella nätverkat för FaR för att ta del av andras erfarenheter av införandet och av kunskap och utveckling av det som sker i landet.. 2. Mål och Verksamhetsnytta 2.1. Verksamhetsnytta/nyttoeffekt Patienter ska få stöd i sin motivation och rätt kunskap om hur de själva kan göra för att främja sin hälsa oavsett ålder, för att kunna ta ett eget ansvar. FaR är en är individcentrerad metod som stöttar och tar till vara patientens

3 3 (9) egna resurser men också en resurssnål metod som sker i samverkan med andra aktörer i samhället. Genom att systematiskt arbeta med FaR tillsammans med andra hälsofrämjande metoder kan utveckling av livsstilrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar förebyggas. Alla som söker vård har rätt till att få del av behandlingsalternativ. Fysisk aktivitet som behandling vid redan manifesta sjukdomar kan motveka försämring t ex vid diabetes eller återinsjuknade te x efter hjärtinfarkt och ökar dessutom livskvaliteteten för individen vid en rad kroniska sjukdomar. Fysisk aktivitet är också en effektiv behandling vid lindrig till måttlig depressin. I riktlinjerna för diabetssjukvård poänteras vikten av att erbjuda stöd för livsstilsförändring till personer med högrisk för diabetes samt vikten av att erjuda stöd för ökad fysisk aktivtet till personer med manifest diabetes. På liknade sätt poängteras både primärpreventiva och sekundära insatser i riktlinjerna för hjärtsjukvård bla fysisk aktivitet på recept. Genom att använda FaR i både förebyggande och behandlande syfte minskar på sikt sjukvårdens kostnader för t ex läkemedelskostnader och andra framtida behov av behandling Projektmål Att alla vårdcentraler ska ha egna rutiner för FaR-arbete. Att rutiner för de olika klinikerna inom specialist sjukvården, i första hand kliniker inom division medicin och division opererande. Att rutiner finns för samverkan i FaR-arbetet mellan primärvård och specialistsjukvård. Att FaR är en integrerad behandlingsmetod i primärvården och specialistsjukvården i enlighet med nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser t ex genom Personal/enheter ska ha utbildning så att exempelvis man ska enligt direktiv hjärtakärlriktlinjerna starta behandling första halvåret för beteendeföränding innan farmaceptisk behandling insätts. Kontinuerliga uppföljningsrapporter för att följa förskrivningen av FaR som kan ge feed-back till enheterna. Att det finns ett uppbyggt strukturerat nätverk.mellan idrotts-och friskvården.

4 4 (9) 3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Enheterna behöver coachning i framtagande av rutiner och stöd med utbildningsinsatser. Det bör finnas etablerade kontakter till mottagare som är utförare av anpassad frikvårdsverksamhet Avgränsningar Stödinsatser i Piteå och Gällivare kommuner kommer fortsättningsvis att prioriteras även under enligt landstingets Livsviktprojekt. Eftersom vårdcentralerna där under 2011 erhållit stöd och startat upp processer är troligen behovet mindre och utrymmet för att stötta vårdcentraler i andra kommuner ökar. Inom specialistsjukvården kommer stödinsaterna initialt att prioriteras vid sjukhusen i Piteå, Gällivare och Sunderbyn inom divisionerna medicin och opererande. 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter I samverkan med landstingsprojektet Livsviktigt har en intensifiering av utvecklingsarbetet med FaR påbörjats under 2009 i Piteå och Gällivare. B la har Hälsokoordinatorerna som tillsatts på vårdcentalerna fått utbildning om levnadsvanonas betydelse för hälsa och sjukdomsutveckling och om metoder för hälsofrämjande arbete, bla FaR. Hälsokoordinatorernas uppgift är att initiera och strukturera hälsofrämjande arbete på enheterna och även utveckla samarbete lokalt med externa aktörer. Detta kan ses som ett led i införandet av Nationella riktlinjer för Sjukdomsförebyggande insatser. Arbetet med Livsviktigt fortlöper under. Samverkan med kommunerna på dessa orter har inletts genom att skolsköterskor på gymnasienivå har fått utbildning om metoden FaR. Ett pilotförsök med förskrivning av FaR till otillräckligt fysisk aktiva gymnasieungdomar har startat i Piteå och planeras i Gällivare. Delta i nationell utveckling av FaR via Nationella nätverket. Samverka med läkemedelskommiten för integrering av FaR i behadlingsrekomendationerna. Samverkan med Idrottsförbundet för upprätthållnadet och utveckling av nätverk. Samverkan med Luleå tekniska universitet genom utbildning om metoden FaR i vårdutbildningarna.

5 5 (9) 5. Planer 5.1. Tidplan. Planering Driva implementeringsprocessen vidare med: Informationsinsatser till ledningsfunktioner på alla nivåer inom specialistsjukvården. Stöd till chefer och personal på vårdcentralerna och specialistklinikerna via informationsträffar Stöd till chefer via feed-back genom att ge resultat. Stöd till chefer och FaR-samordnare för upprättande av lokala FaR rutiner på vårdcentralerna och specialistklinkerna. Fortsatta utbildningsinsatser inom både primärvård och specialist sjukvård: -FaR-samordnarutbildning inkl MI-utbildning -FaR-utbildning internt på enheterna -FaR-utbildning riktade mot olika yrkesprofessioner. Informations/spridnings aktiviteter internt och externt ritade till både patienter och personal Utveckla samarbetet med läkemedelskommittén för att ytterligare integrera FaR i behandlingsrekommendationerna. 6. Budget 6.1. Projektkostnader Beräknade kostnader PV Projektledare övergripande och primärvård 50% 315 tkr Idrottskoordinator 50% 225 tkr Summa löner inkl Sociala avgifter Resor, möten, Reseersättn. tåg, hyrbil, personalrepr mm 540 tkr 20 tkr

6 6 (9) Konferenser (inkl resor) 20 tkr Utbildningskostnader MI utbildning FaR-ledarutbildning FaR-inspirationsdag FaR-ledarutbildning NIF 15 tkr 5 tkr Övriga omkostnader - material - marknadsföring Totalt övrigt TOTALT FYSS, Testledarmanual, förådsvaror, telefon mm Ev. roll-ups/poster, trycksaker 100 tkr 640 tkr Beräknade kostnader, specialistsjukvård Projektledare specialistsjukvård Summa löner inkl Sociala avgifter Resor, möten, 100% 627 tkr Reseersättn. tåg, hyrbil, personalrepr mm 627 tkr 30 tkr Konferenser (inkl resor) Utbildningskostnader MI utbildning FaR-utbildning FaR-inspirationsdag FaR-ledarutbildning NIF 20 tkr 15 tkr

7 7 (9) Övriga omkostnader - material - marknadsföring Totalt övrigt TOTALT FYSS, Testledarmanual, förådsvaror, telefon mm Ev. roll-ups/poster, trycksaker 5 tkr tkr Utbildningar till verksamheten kommer att planeras till självkostnadspris för deltagarna Projektfinansiering Projektet står för vissa utbildningskostnader men övriga kostnader för insatser ansvarar respektives medarbetares enhet. 7. Projektorganisation 7.1. Organisationsplan Projektägare NLL, Bo Westerlund chef för Hälso- och sjukvårdsenheten Styrgrupp: Styrgruppen för sjukskrivningsmiljarden. Operativ styrgrupp: Mona Ringbjer, Lena Lindgren, Katarina Halvardsson NIF/SISU, Ulla Isaksson Projektledare: Margareta Eriksson, övergripande och primärvård, Projektledare; Barbro Ukonsaari för sluten vård Projektmedlemmar: Sara Lindfors, NIF 7.2. Roller, ansvar och befogenheter Projektägaren företräder den organisation/enhet som finansierar projektet och ansvarar för projektets finansiering Styrgruppen har ansvar för att projektet ges förutsättningar att uppnå förväntat resultat. Styrgruppen ska förse projektet med resurser och ledningsstöd

8 8 (9) Operativa styrgruppens ansvar: Säkerställer att projekten följer projektplanerna Underlättar för styrgruppen att ha kontroll över projekten Säkerställer att samverkansperspektivet är tydligt och vidmakthålls Stödjer projektledaren/utvecklingsledaren med bland annat uppföljning, metod, information och spridning av projektet. Projektledarnas ansvar: Genomför projektet i enlighet med projektplanen Ser till att projektet når sina mål Ansvarar för projektets genomförande; se till att förändringar testas, mätning/utvärdering och dokumentation Utmana den befintliga verksamheten och kulturen genom att synliggöra och presentera resultat på ett attraktivt sätt samt aktuell förbättringskunskap som visar på gapet mellan kunskap och nuvarande praxis Inställningen ska vara att alltid prioritera och ha tid för dialog med verksamheten Visa på metodik och verktyg för förbättringsarbete Förfogar över de medel som tilldelats projektet, ansvarar för och följer upp projektets budget Ansvarig för rapportering till styrgruppen Rapporterar hinder och tänkbara lösningar Knyter rätt kompetenser till projektet 7.3. Externa kontakter Fortsatt samverkan med Norrbottens idrottsförbund i arbetet med att bygga upp FaR-nätverket i länet och kvalitetsäkring av FaR-ledarutbildning 8. Kommunikation 8.1. Kommunikation och rapportering inom projektet. Projektmöten och mötesprotokoll ska ske inför varje tertialrapport Sammanställning av FaR-statistik ska göras varje terial för rapport till landstingets deltagande divisioner och privata vårdcentraler Kontiuerligt uppdateras hemsidan med FaR-portalen

9 9 (9) 9. Kvalitet Rutiner ska arbetas in enligt de nationella riktlinjerna för sjukomsförebyggande instatser. Projektledarens deltagande i det Nationella FaR nätverket, möjliggör erfarenhetsutbyte och att följa kunskapsutveckling och forskning inom området och innebär en kvalitetssäkring av arbetet. Idrottskoordinatorns deltagande i det Idrottsförbundets Nationella FaRnätverk innebär en kvalitetsäkring av utbildningen av Far-ledarutbildningen. 12. Projektavslut (BP5) Sammanställa en utvärderingsrapport. Om tiden tillåter också att utvärderaoch bearbeta data insamlade under projektets första fas och sammanställa i rapport eller artikel. Som mått på patientnyttan har bla hälsorelaterad livskvalitet mätts med hjälp av EuroQol (EQ-5D och EQ-VAS) vilket även möjliggör en hälsoekonomisk utvärdering. 13. Referenser och bilagor 1. Metoder att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering Rapport nr FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, YFA. Statens Folkhälsoinstitut R 2008:4. 3. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobak, alkohol, fysik aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning Socialstyrelsen. Nr Nationella riktlinger för diabetssjukvård. Socialstyrelsen Natiolella riktlinjer för hjärtsjukvård. Socialstryrelsen 2009.