Fig 1. Antal manliga och kvinnliga disputerade vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet sedan 1981.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fig 1. Antal manliga och kvinnliga disputerade vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet sedan 1981."

Transkript

1 VARFÖR FINNS SÅ FÅ KVINNLIGA PROFESSORER VID ZOOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET? BAKGRUND, FÖRKLARINGSMÖNSTER OCH GENUSTEORETISKA PERSPEKTIV I jämförelse med många andra delar av världen ligger de nordiska länderna i framkant när det gäller jämställdhet generellt, satsningar på genusforskning och jämställdhetssträvan inom akademin (t ex Hausmann et al., 2012; Husu, 2005). Trots en positiv inställning till jämställdhet framstår en paradox där olika insatser kan premieras samtidigt som villkoren för kvinnliga akademiker fortsätter att vara sämre än för manliga akademiker, och svårigheter för kvinnliga forskare framförs inte sällan (jfr Husu, 2005; se även SOU 2011:1). Exempelvis antyds någon form av strukturell diskriminering gällande anslagsfördelningar samt professorstillsättningar (t ex Mark, 2003; Montgomery, 1996; Riis et al., 2011; Sandström et al., 2010). Bilden av kvinnor som forskare har inte studerats i någon större utsträckning i Sverige, men i förklaringar till bristen på kvinnliga professorer figurerar inte negativa beskrivningar av exempelvis deras kompetens i arbetet. I stället antyds att kvinnor skulle vara minst lika bra som män, under andra omständigheter än det rådande (t ex delat familjeansvar, Mählck, 2004). Vad som särskiljer akademin från andra organisationer och arbetsplatser är den dominerade diskursen om meritokratiska, objektiva och mätbara kriterier för rekrytering och fördelning av forskningsresurser (jfr Benschop & Brouns, 2003; Dahlerup, 2010; Hallonsten & Silander, 2012; Mark, 2003; Sandström et al., 2010). Albert, Laberge och McGuire (2012) studerade hur kanadensiska forskare från olika discipliner bedömer kvalitet och god forskning. Det visade sig att den avgörande aspekten för hur olika typer av publikationer, presentationer och forskningsfinansiering bedöms är huruvida peer-review använts fullt ut. Bedömningar utförda av andra forskare anses säkra kvaliteten; utan dessa kan vetenskaplig kvalitet ifrågasättas eller i varje fall inte säkerställas. Tidigare studier har dock inte undersökt denna process i detalj, eller vad i själva forskningen som säkerställer kvalitet eller excellens. Det är heller inte konkretiserat hur sakkunniga bedömer ansökningar, eller hur eventuella bedömningskriterier använts i de specifika fallen (t ex Mark, 2003; Riis et al., 2011; Sandström et al., 2010). Enligt Sandström et al. (2010) blir det med nödvändighet fråga om ett förfaringssätt med vissa inslag av större eller mindre godtycklighet (sid. 35). Det har också visat sig bl. a. i Nederländerna att samma typ av och mängd meriter tillskrivs olika värde beroende forskarens kön (Benschop & Brouns, 2003). Dessutom framställs kvalitet främst som något tidsavhängigt en större mängd publikationer är det som är av vikt, vilket betyder att den som arbetar deltid (oftare kvinnor) och har en god publiceringstakt i relation till sin arbetstid förlorar mot dem som arbetar heltid (oftare män) och har samma relativa publiceringstakt (se Benschop & Brouns, 2003). Zoologiska institutionen Zoologiska institutionen på Stockholms universitet grundades redan 1880 och den första doktoranden disputerades Redan 1908 disputerade den första kvinnan vid institutionen, Augusta Ärnbäck-Christie-Linde, men under större

2 delen av 1900-talet har män varit i klar majoritet bland disputerade var första året då lika många män som kvinnor disputerade vid institutionen. Sedan 2007 har kvinnor varit i majoritet bland de disputerade på institutionen (fig 1). Fig 1. Antal manliga och kvinnliga disputerade vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet sedan Idag finns en kraftig vertikal ojämställdhet på zoologiska institutionen, där män i större utsträckning innehar högre befattningspositioner än kvinnor. Kvinnor är i majoritet bland doktoranderna, men bland forskare (forskare, lektorer, docenter) och professorer finns det en klar övervikt av män (fig 2). Av 16 professorer på institutionen är endast 2 kvinnor. Detta mönster har uppmärksammats som negativt av institutionsledningen. Det finns en uttalad önskan om att motverka diskriminering och möjliga frågan om ojämställdhet har diskuterats i institutionsstyrelsen. Det finns även en genusgrupp på institutionen, men ännu har inga orsaker till mönstret med vertikal ojämställdhet presenterats. Det bör nämnas att mönstret att män i högre grad når höga tjänster inom akademin inte är unikt för Zoologiska institutionen på Stockholms universitet. Samma mönster återfinns inom hela akademin i Sverige och särskilt uttalat inom naturvetenskapliga ämnesområden (SOU 2011:1). Exempel på övriga svenska institutioner som är jämförbara med Zoologiska institutionen på Stockholms universitet och där data om vem som innehar vilken befattning är lättåtkomligt på nätet (biologiska institutionerna vid Uppsala och Lunds universitet) uppvisar slående lika mönster som Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

3 Fig 2. Antal anställda på olika positioner i januari 2013 på Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Temporala data över vem som har innehaft vilken befattning på zoologiska institutionen är värdefullt för att kunna undersöka tendenser över tiden och om de mönster vi ser idag beror på en eftersläpningseffekt där proportionen kvinnor och män bland forskare och professorer idag speglar andelen kvinnor och män bland doktorander en viss tid tillbaks i tiden. Tyvärr sparas inte personaldata på Zoologiska institutionen och det finns endast information om detta sedan 2003 (fig 3). Det som går att utläsa från dessa data är att under de senaste 10 åren har andelen kvinnliga doktorander ökat från att 2003 ha utgjort cirka 50% av doktoranderna till att 2012 utgöra nästan 70% av doktoranderna. Postdocs fanns inte på institutionen innan Under 2008 och 2009 fanns det endast manliga postdocs, men sedan 2010 har könsfördelningen mellan postdocs varit jämn. Andelen kvinnliga forskare ökade under 00-talet, men har under de senaste åren minskat kraftigt för att 2012 utgöra en mindre andel av forskarna än år Andelen kvinnliga professorer har hela tiden utgjorts av endast en kvinna, fram tills år 2012 då ytterligare en kvinna befordrades till professor. Förändringar i vem som innehar vilken befattning går alltså trögt och allra långsammast förändras strukturerna högst upp i den akademiska hierarkin.

4 De som idag är professorer på Zoologiska institutionen disputerade ungefär mellan år 1981 och Andelen disputerade kvinnor vid Zoologiska institutionen under dessa år var 14%, vilket är exakt lika mycket som andelen kvinnliga professorer på institutionen idag (2 av 16 = 14.3 %). De som idag är anställda som forskare på institutionen disputerade ungefär mellan år 1995 till Under dessa år var andelen disputerade kvinnor vid institutionen 38%. Andelen kvinnliga forskare idag är dock enbart 24%. Utifrån dessa siffror, hämtade enbart från Zoologiska institutionen på Stockholms universitet, verkar det alltså som att kvinnor fortsätter inom akademin i mindre utsträckning än män. Detta styrks av en enkel sökning på internet efter nuvarande anställning för personer som disputerade vid Zoologiska institutionen mellan år 2003 och Under denna period disputerade 44 personer vid institutionen varav 21 stycken (48%) var kvinnor. 24 av de disputerade från dessa år är enkla att identifiera nuvarande yrke för, 12 stycken arbetar idag som forskare och 12 stycken arbetar utanför akademin. Slående är att av att de 12 personer som arbetar inom akademin är åtta män och endast fyra personer är kvinnor. Det omvända mönster gäller för dem som inte arbetar inom akademin, av dessa är tre män och nio kvinnor. Orsaker till att kvinnor tycks ha svårare att nå framgång inom akademin, på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet såväl som på andra institutioner i Sverige, är inte lätta att identifiera enbart utifrån siffror på andelen kvinnliga anställda på olika positioner. Denna relativt småskaliga studie visar dock att processen där män gynnas före kvinnor verkar börja tidigt under karriären. Det är mycket möjligt att det sker redan under doktorandtiden. På Zoologiska institutionens hemsida presenteras publikationslistor för ett stort antal forskare och tidigare doktorander vid institutionen. Bland dem där både datum för disputation och publikationslistor presenteras (39 stycken, 29 kvinnor och 10 män) går det att utläsa att det genomsnittliga antalet vetenskapliga publikationer till och med året för disputation är 6.9 stycken för de manliga doktoranderna. Motsvarande siffra för de kvinnliga doktoranderna är endast 4.2

5 publikationer. Redan vid disputationen är därmed manliga doktorander från Zoologiska institutionen högre vetenskapligt meriterade än kvinnliga doktorander, något som med största sannolikhet påverkar deras framtida karriär. Intervjuer med professorer För att få en ökad förståelse för akademiska karriärvägar (till professorsutnämning), synen på vad som krävs för att bli en bra forskare samt avsaknaden av kvinnliga professorer vid Zoologiska institutionen genomfördes intervjuer med fyra professorer. Av anonymitetsskäl redovisas ingen ytterligare information kring respondenterna och materialet presenteras utan att särskilja mellan dem. På denna institution tillsätts inte längre professurer genom rekrytering, utan all utlysning av tillsvidaretjänster rör sig om lektorstjänster. Samtidigt är undervisningsbördan för en lektor här betydligt lägre än för motsvarande professor på flertalet andra institutioner vid samma universitet (jfr Alfa-SU, 2012). Detta innebär att lektorer har stor möjlighet till professorsbefordran, även utan externa anslag, något som också har skett i mycket stor utsträckning. En mycket stor andel av professorer och lektorer har disputerat vid institutionen samt fortsatt arbeta där fram till tillsvidareanställning, ibland med uppehåll för internationell post-doc. Det uppfattas som att målet för i princip alla doktorander är att stanna kvar vid institutionen efter disputation, och den som så småningom har fått en tillsvidareanställning stannar kvar till pension. Detta kombinerat med ett litet antal utlysta tjänster bidrar till att minska omsättningen av professorer och därmed till att bevara den sneda könsfördelningen. Historiken anges som skäl till varför det finns så få kvinnliga professorer tidigare var endast en mindre andel studenter och doktorander kvinnor. Detta kan dock inte förklara varför det även i dagsläget verkar vara så att män klarar sig kvar efter disputation i större utsträckning än kvinnor. En aspekt som nämns är att kvinnor generellt har större familjeansvar än män. Framgångsrika kvinnor inom akademin upplevs i större utsträckning vara utan barn, medan så inte är fallet för män. Det upplevs som svårt att ha två personer mitt i karriären, och det kan då vara vanligare att kvinnan står tillbaka. Samtidigt förmedlas en bild av delat ansvar och föräldraledighet som något självklart både för män och kvinnor. I ganska stor utsträckning skiljer sig bilden av hur det fungerar generellt inom akademin och särskilt då internationellt sett med hur det fungerar just i det enskilda fallet eller vid den egna institutionen. För att nå framgång inom akademin krävs forskningsanslag och publikationer. Detta beskrivs som en kombination av tur och skicklighet. I princip alla respondenter nämner en lust och fallenhet för att skriva, och menar att bra forskning också innefattar en tydlig skriftlig framställning som är tillgänglig för fler än de som är direkt insatta i ett ämnesområde. Även om konkurrens, jakt på forskningsmedel och tävlingsmentalitet är något som nämns, är det ingen som menar att det drivit dem. Däremot finns uppfattningen att män över lag eventuellt skulle tilltalas mer av detta än kvinnor, och därmed kunna lyckas bättre inom akademin. Detta skulle kunna peka på att män tros anstränga sig

6 mer för att stanna kvar efter disputation, och acceptera otrygga anställningsvillkor i högre utsträckning, medan samma förväntningar inte nödvändigtvis läggs på motsvarande kvinna. I dessa föreställningar ingår också att kvinnor generellt skulle prioritera familjen i högre utsträckning, medan män generellt skulle prioritera karriären. Förutom dessa föreställningar gällande mäns och kvinnors skilda inställning till karriär, och i viss mån familjeliv, nämns inget direkt om skillnader mellan könen. Ingen av respondenterna har någon tydlig uppfattning om varför kvinnor inte kommer fram i större utsträckning, eller vad som kan göras för att förändra situationen. De ser ett problem i den moment-22 liknande situation som uppstår för dem som inte lyckas få forskningsanslag och därmed inte kan meritera sig vidare forskningsanslag innebär förutom möjligheten att bedriva sin forskning och publicera den även möjligheten att i nästa omgång visa på tidigare framgång, något som i sin tur ger större chans att få ytterligare anslag, därmed vidare meritering och publicering. Den som däremot står utan, kommer i princip aldrig in i den uppåtgående spiralen mot professorsbefordran. Det finns en uppfattning om att personer efter disputation själva måste se till att de kan fortsätta sin forskarkarriär. Uttryck som klamra sig fast, hålla sig kvar, ta möjligheter i stället för att ges möjlighet används. Samtliga respondenter har haft stöd av tidigare handledare efter disputation, men anger inte att detta förekommer i nuläget. Samtidigt sker forskningen inom zoologi nästan uteslutande i forskargrupper, och artiklar publiceras för det allra mesta med flera medförfattare. För en utomstående verkar det alltså som att forskningen bedrivs i grupper där personerna förmodligen stöder varandra sinsemellan. Dessa grupper är dessutom ofta ledda av en eller ett par seniora forskare. Att som nydisputerad bedriva egen forskning, och framgångsrikt söka forskningsmedel utan tillgång till samarbete med tidigare forskargrupp verkar mycket svårt (såvida inte samarbete med en ny grupp redan inletts). Frågor som dyker upp efter intervjuerna är i vilken utsträckning nydisputerade män är mer delaktiga i forskargrupper och får stöd, t ex av tidigare handledare, i jämförelse med nydisputerade kvinnor. Diskussion och slutsatser Det är svårt att dra långtgående slutsatser utifrån ett mycket begränsat material från en enda institution kring varför det finns så få kvinnliga professorer. Däremot kan detta tentativa material diskuteras och relateras till tidigare forskning och teori. Från bakgrundsmaterialet och vissa utlåtanden i intervjuerna kan läsaren få intrycket att den låga andelen kvinnliga professorer inte alls är märklig med tanke på att universiteten var så markant mansdominerade under en mycket lång tid. Denna uppfattning kan både dementeras och styrkas. Tidigare forskning (se bl a Dahlerup, 2010) har pekat på att en allt större andel av professorerna är kvinnor. Sandström et al. (2010) kan inte se en upprepning av Wennerås och Wolds (1997) tidigare resultat där kvinnor behövde betydligt fler meriter än män för anses lika kvalificerade. Samtidigt sker inte ökningen av andelen kvinnliga professorer i den takt som skulle motsvara kvinnlig representation på grundutbildning och

7 forskarutbildningsnivå. Under hela karriärstegen faller fler kvinnor än män bort, något som betecknats the leaking pipeline (se t ex Dahlerup, 2010). Flertalet hinder på väg mot professorsutnämning överkommes bättre av män än kvinnor och kanske för att skillnaderna mellan könen ofta är små, subtila, och/eller svårupptäckta är det svårt för redan etablerade professorer inom ett fält att upptäcka detta, särskilt som de själva ju framgångsrikt tacklat dessa hinder oavsett egen könstillhörighet. Som redan etablerad forskare kan det vara svårt att se kulturen som sitter i väggarna och på vilket sätt mansdominansen och den till synes meritokratiska strukturen bidrar till att försvåra kvinnors akademiska karriärvägar (jfr Dahlerup, 2010; Husu, 2005). En av många frågor som kvarstår efter denna begränsade undersökning är varför män inte sällan är så mycket mer framgångsrika än kvinnor i jakten på meriter. Hur kommer det sig till exempel att männen på institutionen har publicerat mer än kvinnor redan vid disputation? Även om det inte nödvändigtvis finns belägg för att kvinnors meriter värderas sämre än mäns (snarare tvärtom i vissa fall) är det viktigt att fortsätta undersöka och jämföra kvinnors och mäns villkor i akademin och motverka all form av strukturell diskriminering (jfr t ex Mark, 2003; Riis et al., 2011; Sandström et al., 2010).

8 Referenser Albert, M., Laberge, S., & McGuire, W. (2012). Criteria for assessing quality in academic research: the views of biomedical scientists, clinical scientists and social scientists. Higher Education 64, Alfa-SU (2012). Lokalt kollektivavtal (ALFA-SU) för Stockholms universitet enligt allmänna löne- och förmånsavtalet (ALFA). Personalavdelningen, Stockholms universitet. Benschop, Y., & Brouns, M. (2003). Crumbling ivory towers: Academic organizing and its gender effects. Gender, Work & Organization, 10, Dahlerup, D. (2010). Jämställdhet i akademin en forskningsöversikt. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i högskolan. Hallonsten, O., & Silander, C. (2012). Commissioning the University of Excellence: Swedish research policy and new public research funding programmes. Quality in Higher Education, 18, Hausmann, R., Tyson, L.D., & Zahidi, S. (2012). The global gender gap report Geneva: World Economic Forum. Retrieved 29 January 2013, from Husu, L. (2005). Dold könsdiskriminering på akademiska arenor osynligt, synligt, subtilt. Rapport 2005:41 R. Stockholm: Högskoleverket. Mark, E. (2003). Meritvärdering ur jämställdhetsperspektiv: Rekrytering av lärare och forskare. En begreppsanalys. Jämställdhetskommitténs skriftserie 7, Göteborgs universitet. Montgomery, H. (1996). Diskrimineras kvinnor i universitetskarriären? Universitetsläraren, 7, 4-5. Mählck, P. (2004). The symbolic order of gender in academic workplace. Ways of re-producing gender inequality within the discourse of equality. Ethnologia Europaea, 34, Riis, U., Hartman, T., & Levander, S. (2011). Darr på ribban? En uppföljning av 1999 års befordringsreform vid Uppsala universitet. Uppsala: Universitetstryckeriet. Sandström, U., Wold, A., Jordansson, B., Ohlsson, B., & Smedberg, Å. (2010). Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i högskolan, Rapport 2010:4. SOU 2011:1 (2011). Svart på vitt - om jämställdhet i akademin. Stockholm: Fritzes. Wennerås, C. & Wold, A. (1997). Nepotism and sexism in peer-review. Nature, 387,

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Jämställdhet i akademin.  -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld. Jämställdhet i akademin http://www.genus.se/aktuellt/nyheter/nyheter/fulltext//nu -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.cid1362910 Jämställdhet = Jämlikhet mellan män och kvinnor 60-40 Aldrig

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Nulägesbeskrivning läsåret

Nulägesbeskrivning läsåret UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor

Läs mer

Statsvetenskapliga förbundet

Statsvetenskapliga förbundet Statsvetenskapliga förbundet FÖRBUNDSREDAKTÖR: HELENA WOCKELBERG Förbundsredaktören har ordet Statsvetenskapliga förbundet har fatt en ny ordförande i Magnus Jemeck och, när detta läses, antagligen en

Läs mer

Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed,

Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, 2017-03-22 UU är ett brett universitet Stora skillnader mellan verksamheter (små ämnen utan externmedel, stora

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI GÖTEBORGS UNIVERSITET 2007 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET Institutionens verksamhet har sin hemvist vid tre platser Marin Ekologi Kristineberg

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 9- Introduktion Följande Jämställdhetsplan gäller läsåret 9-. Planen har tagits fram av institutionens jämställdhetsombud Per Ståhlberg och doktorand Oliver Thalén, i samråd med prefekt

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Skrivelse av Theo Bodin (V) angående utredning för ökad jämställdhet i ALF

Skrivelse av Theo Bodin (V) angående utredning för ökad jämställdhet i ALF Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-03 LS 2016-0384 Handläggare: Viktoria Björk Landstingsstyrelsens forskningsberedning

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet Fastställd 20 mars 2014 Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet Den av Institutionsstyrelsen utsedda jämställdhetsgruppen, bestående av tre representanter för

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 V 2016/798 Fakultetssekreterare Henrik Tallgren Inledning I många år har sagts att si eller

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Om positiv särbehandling och lika rättigheter och möjligheter inom akademin SUHFs arbetsgivardag,

Om positiv särbehandling och lika rättigheter och möjligheter inom akademin SUHFs arbetsgivardag, Om positiv särbehandling och lika rättigheter och möjligheter inom akademin SUHFs arbetsgivardag, 2015-11-10 Anne-Charlott Callerstig och Martin Mörk Diskrimineringsombudsmannen 2015 www.do.se, do@do.se,

Läs mer

Bilaga 7. Jämställdhetsarbete avseende professorer. Dnr STYR 2014/ Universitetsstyrelsen. Bakgrund

Bilaga 7. Jämställdhetsarbete avseende professorer. Dnr STYR 2014/ Universitetsstyrelsen. Bakgrund PM 2014-09-04 Bilaga 7 Dnr STYR 2014/682 1 Universitetsstyrelsen Vicerektor Jämställdhetsarbete avseende professorer Bakgrund Universitetsstyrelsen har gett Rektor i uppdrag att redovisa en tydlig handlingsplan

Läs mer

Remissvar: Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden

Remissvar: Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden Handläggare: Simon Berg Datum: 2016-06-15 Dnr: PF2-1/1516 Remissvar: Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden Sveriges förenade studentkårer, SFS, har fått möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Diarienummer N 2013/94 Naturvetenskapliga fakulteten Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga

Läs mer

1.1 Giltighet Högskolan Västs handlingsplan för jämställdhet träder i kraft 2015-01-01 och gäller tom 2017-12-31.

1.1 Giltighet Högskolan Västs handlingsplan för jämställdhet träder i kraft 2015-01-01 och gäller tom 2017-12-31. 1(14) FÖR JÄMSTÄLLDHET 2015-2017 1.0 INLEDNING Enligt skall arbetsgivaren vart tredje år upprätta en plan for sitt jämställdhetsarbete innehållande uppföljning av föregående handlingsplan samt mål och

Läs mer

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden 2015-03-03 SLU ua 2015.1.1.1-1090 Strategisk satsning på meriteringsanställningar Fakultetsnämnden uppdrog 2014-12-10 till prodekanus Pär Forslund och forskningssekreteraren

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Genuslabbet (2010-2013) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan

Genuslabbet (2010-2013) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan Deltagande institutioner/ämnen: Genuslabbet (2010-2013) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan 1. Kvalitativt brytprojekt : genuslabb Cecilia Åsberg LiU Hillevi Lenz Taguchi SU 2.

Läs mer

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016 HANDLINGSPLAN 2016-04-05 Dnr STYR 2016/597 1 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2013-2015 Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan 1(5) 2013-05-03 Jämställdhetsplan VID INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE - SOCIALHÖGSKOLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET FÖR PERIODEN

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Jämställdhetsstrategi

Jämställdhetsstrategi FAS styrelse Beslutad 2012-11-21 Diarienummer 2012-3115 Handläggare Inger Jonsson Jämställdhetsstrategi 2013-2016 Mål för FAS jämställdhetsarbete FAS ska enligt instruktionen främja jämställdhet mellan

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2014-2016 Antagen av Institutionsstyrelsen 2014-05-06 Dnr. 320-1.1.2-0085-14 1. Övergripande

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN I debatten om tillståndet i svensk vetenskap framhålls ofta två, till synes motstridiga, förhållanden: historiskt stora summor satsas på forskning från statligt håll

Läs mer

Inkluderande universitet

Inkluderande universitet Inkluderande universitet Jag ska prata om Kort om inkluderandefrågor Jämställdhetsgruppens arbete med rekrytering Något om två av de projekt som har finansierats av DJ* *DJ = Delegationen för Jämställdhet

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR Ansökan skickas via e-mail till respektive handläggare på (Rekryteringsenheten) Ansvarig Fyll i datum (beräknad tid)

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Kompetensförsörjning Umeå universitet. InFuturum 2016 Hans Adolfsson

Kompetensförsörjning Umeå universitet. InFuturum 2016 Hans Adolfsson Kompetensförsörjning Umeå universitet InFuturum 2016 Hans Adolfsson Organisation 3 Universitetet i siffror 4 Vision 2020 5 6 Verksamhetsplan och delmål Verksamhetsplaner upprättas såväl centralt som på

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

2012-04-12 REVIDERAD Läraranställningar vid svenska universitet och högskolor en jämförelse

2012-04-12 REVIDERAD Läraranställningar vid svenska universitet och högskolor en jämförelse 2012-04-12 REVIDERAD Läraranställningar vid svenska universitet och högskolor - en jämförelse Inledning SUHF:s kansli har av SUHF:s arbetsgivargrupp getts i uppdrag att ta fram ett underlag gällande läraranställningar

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet MISSIV Datum: 2017-06-28 Dnr: V 2017/537 Mottagare: Rektor Handläggare: Johan Johansson Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet 2017 2019 Genom satsningen Jämställdhetsintegrering

Läs mer

Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare)

Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare) Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare) vid UmU och VLL Landsting Forskar AT läkare (postdoc el. doktorand) Bilaga 1 Månaderna betalas ur handledares anslag (inkl ALF) eller

Läs mer

Psykologiska institutionen Jämställdhets- och jämlikhetsplan

Psykologiska institutionen Jämställdhets- och jämlikhetsplan Psykologiska institutionen Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2014-2016 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

POLICY MOT DISKRIMINERING

POLICY MOT DISKRIMINERING POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig

Läs mer

Dnr: PF3-2/1112. Våga vara innovativa!

Dnr: PF3-2/1112. Våga vara innovativa! Dnr: PF3-2/1112 Våga vara innovativa! SFS inspel inför forsknings- och innovationspropositionen 2012 2011-12-29 Vår vision De länder som är bäst rustade för att bemöta framtidens utmaningar är de som har

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation

En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation Hadi Valadi Institutionen Medicin, Avd. Reumatologi och Inflammationsforskning, Göteborgs Universitet

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Sid 1 (6) Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Behörighet Behörighet att anställas som professor regleras av Högskoleförordningen (HF 4 kap; utdrag

Läs mer

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning 31 200 studenter - 39 % män 4 330 anställda - 47 % män 2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning Antal helårsstudenter ca 16 300 Stort antal 1:a handssökande

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten

Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten 2009-03-25 Sid 1 (8) Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten Fakulteten har kartlagt kommande pensionsavgångar (se bilaga) inom professorsoch lektorskategorierna och prövar frågan om nyanställning

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. STOCKHOLMS UNIVERSITET Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. 1. Utvärdering av måluppfyllelsen i tidigare jämställdhetsplan I 2009 års jämställdhetsplan uppställdes ett stort

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETPLAN

JÄMSTÄLLDHETPLAN Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR Ansökan skickas via e-mail till respektive handläggare på (Rekryteringsenheten) Ansvarig Fyll i datum (beräknad tid)

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen 2014 1 Utgångspunkter 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Uppsala universitets jämställdhetsarbete tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen

Läs mer

RAPPORT OM JÄMSTÄLLDHETSARBETET 2007 Institutionen för Marin ekologi

RAPPORT OM JÄMSTÄLLDHETSARBETET 2007 Institutionen för Marin ekologi RAPPORT OM JÄMSTÄLLDHETSARBETET 2007 Institutionen för Marin ekologi Institutionen för Marin ekologi har sin hemvist vid tre platser Marin Ekologi Kristineberg (MEK) vid Kristinebergs marina forskningsstation,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012

Jämställdhetsplan 2012 Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Annika Alexius 2012-02-14 Jämställdhetsplan 2012 Innehållsförteckning 1. Diskrimineringslagen... 2 2. Universitets jämställdhetsmål... 2 3. Kartläggning

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Jämställdhetsplan för institutionen för astronomi vid Stockholms universitet

Jämställdhetsplan för institutionen för astronomi vid Stockholms universitet Jämställdhetsplan för institutionen för astronomi vid Stockholms universitet Gäller fr.o.m. 1/3-2012 Utformad av arbetsgruppen för arbetsmiljö bestående av Garrelt Mellema (professor) samt Sandra Åberg

Läs mer

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning.

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning. Kompetensförsörjning vid SPL ( 11-15) Institutionsstyrelsen har under flera sammanträden sedan institutionsstyrelsens strategidag diskuterat och överlagt om behoven av strategiska rekryteringar med anledning

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Rättssäker rekrytering - en kvalitetsfaktor?

Rättssäker rekrytering - en kvalitetsfaktor? Rättssäker rekrytering - en kvalitetsfaktor? Vad är problemet? Reglerna i HF, LOA och RF är tydliga. Anställningsordning erbjuder ytterligare reglering. Sakkunnigprövning används vid nästan alla tillsättningar.

Läs mer

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET SULF/SACO vid Lunds universitet 1999-09-20 ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET EN KARTLÄGGNING SAMT EN ANALYS AV BEFORDRINGSREFORMENS MÖJLIGA EFFEKTER UR ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Carita Brinck,

Läs mer

Genus och jämställdhet i akademin och vid LTU. Ylva Fältholm, Professor, dekan teknisk fakultet

Genus och jämställdhet i akademin och vid LTU. Ylva Fältholm, Professor, dekan teknisk fakultet Genus och jämställdhet i akademin och vid LTU Ylva Fältholm, Professor, dekan teknisk fakultet Några fakta om feminiseringen av högre utbildning i Sverige 60% av 321.000 studenter är kvinnor, 65% av de

Läs mer

I samtliga jämställdhetsplaner med början 2003 och därefter har följande mål satts upp.

I samtliga jämställdhetsplaner med början 2003 och därefter har följande mål satts upp. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutet för social forskning (SOFI) December 2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2009 En bakgrund till SOFIs personalsammansättning Sedan början av 1980-talet har verksamheten vid SOFI expanderat

Läs mer

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad Reviderad och fastställd av högskolestyrelsen 2015-06-11 Reviderad och fastställd av högskolestyrelsen 2013-06-19 Dnr 2012-141-82 Anställningsordning för Högskolan Kristianstad Sida 2 av 22 Innehåll Rekryteringspolicy...

Läs mer

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:

Läs mer

Nya bestämmelser för arbetsgivare 1 (6)

Nya bestämmelser för arbetsgivare 1 (6) Nya bestämmelser för arbetsgivare undersöka, analysera, åtgärda och följa upp Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskriminerings lagen. Nu ska du som arbetsgivare förebygga

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer