Genuslabbet ( ) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan

Transkript

1 Deltagande institutioner/ämnen: Genuslabbet ( ) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan 1. Kvalitativt brytprojekt : genuslabb Cecilia Åsberg LiU Hillevi Lenz Taguchi SU 2. Kvantitativt projekt av befintliga register data Karin Halldén Sofi, SU Linköping: Tema Genus Tema Teknik Tema Vatten IFM (Kemi, bioteknik, biologi) Litteraturvetenskap Centrum för klimatpolitisk forskning Socialt arbete Stockholm: Zoologiska inst. (ekologi, populationsgenetik) Genusvetenskap (zoologi, socialantropologi) KI (neurobiologi) Inst. för arkeologi och antikens kultur Företagsekonomiska inst. Socialt arbete Sociologi Pedagogik

2 Genuslabbet är ett experimenterande utvecklings- och samarbetsprojekt med inslag av kvantitativ forskning i ett postdoktoralt projekt av Karin Halldén, Sofi, SU. Projektet utgår från frågor om 1) Kvinnors och mäns möjligheter till och genomförande av en forskarkarriär 2) Könsfördelningen på högre tjänster och befattningar inom högskolan 3) Könsfördelningen och olika genusmönstren i olika ämnen och på olika fakulteter inom teknik- och naturvetenskap (NT) samt human- och samhällsvetenskap (HS).

3 Genuslabbet: Ett Brytprojekt över gränserna för kön, liksom över de så kallade hårda och mjuka vetenskaperna, syftar till att ge verktyg till såväl seniora som juniora forskare för att främja genusmedvetna karriärer. - attitydförändrande metoder - ömsesidiga dialoger mellan män och kvinnor - kultur-, samhälls- och naturvetare - Linköpings och Stockholms universitet GENUS LABBARNA: att sätta i arbete den kunskap som redan finns: att utgöra plattform för nytänkande, förändrade rutiner och att lära av varandra för att förbättra den akademiska situationen mot större genusmedvetenhet och demokratisk hållbarhet. Primära målgrupper: Forskarstuderande och nydisputerade forskare, samt Ansvariga för: - forskarutbildningens innehåll - forskarrekrytering - personalfrågor Genuslabbarna pågick under 2 år och involverade 185 personer vid sidan av medverkande föreläsare och labbledare.

4 Könsskillnader i akademiska karriärer i Sverige Karin Halldén Institutet för Social Forskning(SOFI) Stockholms universitet

5 Tidigare forskning på svenska registerdata Kvinnor har mindre chanser att bli professorer jämfört med män (Danell och Hjerm, 2012; Högskoleverket, 2011).

6 Forskningsfråga Kan eventuella könsskillnader i akademiska karriärer förklaras av föräldraskap och/eller tid i föräldraledighet?

7 Historisk exposé 1870-tal Kvinnor blir tillåtna på universitet tal 1920-tal 1930-tal 1990-tal Den första kvinnan disputerar. Det blir tillåtet för kvinnor att inneha officiella universitetspositioner. Första kvinnliga professorn på officiell position. Tham -professurerna introduceras: - Kring 30 professurer skapas i syfte att öka kvinnors karriärchanser inom akademin. - Kvinnor ges prioritet över män vid rekrytering givet tillräckliga meriter (dvs., inte nödvändigtvis vid lika meriter). - Godkändes inte av EG-rättens likabehandlingsprincip och avskaffades år 2000.

8 Könsskillnader i akademiska karriärer: teoretisk bakgrund Könsskillnader i produktivitet - Kvinnor är mindre produkiva jämfört med män (t.ex., färre publikationer) pga. större familjeansvar (t.ex. tid i föräldraledighet). Könsskillnader i preferenser/socialisering - Kvinnor vill i högre utsträckning än män ha anställningstrygghet (dvs., lämnar akademin). - Kvinnor strävar efter högre positioner i mindre utsträckning än män pga. potentiell konflikt mellan arbete och familjeansvar. Diskriminering - Homosocial reproduktion och preferensdiskriminering ( taste discrimination ) (t.ex., könsskillnader i nätverk, samarbeten, kontakter). - Statistisk diskriminering.

9 Time lag -hypotesen Kvinnors underrepresentation på högre akademiska positioner beror på att det finns för få kvinnor på lägre akademiska nivåer inom akademin (dvs. rekryteringspoolen ). Således kommer könsbalansen på högre positioner inom akademin bli mer jämn (med viss eftersläpning) när andelen kvinnor på lägre nivåer inom akademin ökar. Hypotesen om glastak/ läckande rör Kvinnor lämnar akademin i högre utsträckning än män och denna process är mer tydlig på högre nivåer inom akademin.

10 Data Universitets- och högskoleregistret (Personal vid universitet och högskolor) med matchat registerdata från LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) Urval: Individer som disputerade under den aktuella perioden. Totalt antal personer: 13,033.

11 Analyser Durationstid År sedan doktorsexamen. Event Professorsposition. Metod Discrete time event history-analyser. Viktiga variabler - Barn i hushållet. - Tid i föräldraledighet sedan doktorsexamen.

12 Könsfördelningen bland professorer 1995 och 2011 (procent) ,75 92,25 21, ,46 Kvinnor Män Procent kvinnor av alla professorer i olika discipliner år ,11 26,26 24,81 25,41 15,39 11,85 Medicin Samhällsvetenskap Humaniora Naturvetenskap Teknik Lantbruksvetenskap

13 Andel kvinnor och män i urvalet som får professorspositioner (år sedan doktorsexamen). 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% Män Kvinnor 4,0% 2,0% 0,0% År sedan doktorsexamen

14 Resultatsammanfattning - Män blir professorer i högre utsträckning än kvinnor och i snabbare takt. Dock viktigt att notera att perioden som studeras är relativt kort. - Föräldraskap eller föräldraledighet förklarar inte könsgapet i akademiska karriärer. - Små barn i hushållet är negativt relaterat till att inneha professorspositioner, och verkar vara speciellt negativt för kvinnor. - Antalet barn i hushållet ökar karriärprogressionen för män, men minskar den för kvinnor.

15 Labbarna: Juniorer och seniorer från de olika fakulteterna NT respektive HS möts, och möter i sin tur chefer och rekryterande personal vid LiU & SU.

16 Genuslabben med inbjudna gäster och/eller labbledare Att skapa en kreativ forskningsmiljö (GL 1 vid LiU och SU) Kajsa Ohrlander & Hillevi Lenz Taguchi Akademiskt identitetsformerande minnesberättande (GL 1 och GL 2 vid LiU och SU) Cecilia Åsberg Genusstrategier för makt och motstånd i akademin (GL 4 vid LiU) Liisa Husu Den jämställda organisationen (GL 5 vid SU och LiU) Anna Wahl, Sophie Linghag, Charlotte Holgersson Bra att veta efter disputation/is there life after PhD? (GL 7 LiU och SU) Cecilia Åsberg och Hillevi Lenz Taguchi Att knäcka den akademiska kulturens koder (GL 6 vid LiU) Sharon Traweek och Stacy Alaimo Kön och anställningsbarhet (GL 8 vid SU och LiU) Helen Petersson och Birgitta Jordansson

17 Genuslabbets öppna föreläsningar Stacy Alaimo, nyskapande genus och hållbarhets-forskare från U of Texas, Arlington, USA (LiU) Titel: Sustainable This, Sustainaable That: Sustainability at the Contemporary University Måns Andersson (LiU/SU) Titel: Genus finns nog inte? Genus, djur och natur- och kulturvetenskapliga perspektiv Susanne Gannon, utbildningsforskare Australien (gästforskare vid The Posthumanities Hub) (LiU) Titel: Writing for publication (Sep 2012, detta var även en Hub-workshop som lockade unga forskare från hela LiU - i samarbete med GL-projektet) Liisa Husu, genusforskare från Örebro U, SE (LiU) Titel: Mot mer jämställda universitet Cynthia Kraus, nyskapande genusforskare inom vetenskapsstudier från U of Lausanne, Schweitz (SU) Titel: Making sex, making science: Gender as an engine of discovery Sharon Traweek, pionjär inom feministiska vetenskapsstudier från UCLA, USA (LiU) Titel: A culture-of-no-culture? Big science, gender and glocal perspectives. Denna föreläsning var ett samarbete mellan de genusvetenskapliga miljöerna på Lunds och Linköpings universitet, samt Tema Teknik och social förändring, LiU, även GL.

18 Resultat Labbdelens resultat och genomförande sammanfaller i stort, men några iakttagna förändringar 1. Räckvidden för jämställdhetsfrågor ökade; tomrum fylldes för nya aktörer 2. Genererade synergieffekter: - Innehållet i The Posthumanities Hub (LiU) påverkades - Ökat intresse för Genusakademin på SU - Innehåll och föreläsare från Genuslabbet används i chefsutbildningarna vid SU och LiU, samt enskilda institutioner - Efterfrågade omtagningar av labb.

19 Möjligheter och svårigheter: diskussion och problematiseringar Vilka kom till genuslabbet? Nybörjare eller eldsjäl? Kontinuitet eller större räckvidd? Innovation mot konvention? Att mötas är en konst!

20 Framtida utvecklingsmöjligheter för att motverka ojämställdhet i akademin? Några intryck från labbarna: - Lärande möten över gränser för fakulteter, discipliner (ämnen), kön/genus, etnicitet, social position och hierarkiska positioner kan motverka dold/omedveten diskriminering &diskriminering som icke-händelser (Husu 2005:41 HSV rapport). - Ledar- och chefsutbildningar behöver mer av genus- och jämställdhetsperspektiv. - Forskarutbildningen behöver innehålla mer av karriärutveckling i genusperspektiv för att såväl kvinnligt som manligt beteende kan förändras.

21 Resultat Sannolikhet (oddskvoter) att inneha professorsposition Discrete-time event history-analyser. M1 M2 M3 M4 M5 M6 M7 Kvinna 0.43*** 0.42*** 0.43*** 0.41*** 0.42*** 0.45*** 0.47*** Duration 1.55*** 1.56*** 1.56*** 1.73*** 1.73*** 1.73*** 1.73*** Duration ** 0.99 ** 0.99 ** 0.99*** 0.99*** 0.99*** 0.99*** Föräldraledighet 0.83*** 0.79** 0.80** ** 0.82** Barn 0-10 år i hh 0.70*** 0.79** 0.79** 0.84* 0.78** Antal barn i hh 1.21*** 1.22*** 1.22*** 1.22*** 1.26*** Tid inom akademin 0.88*** 0.88*** 0.88*** 0.88*** Doktorsexamensår 0.94*** 0.94*** 0.94*** 0.94*** Ålder vid doktorsexamen 1.03*** 1.03*** 1.03*** 1.03*** Kvinna * Föräldraledighet Kvinna * Barn 0-10 år i hh * - Kvinna * Antal barn i hh ** Konstant 0.00 *** 0.00 *** 0.00 *** 0.00 *** 0.00 *** 0.00 *** 0.00 *** Personår