Enheten för kvalitet och utvärdering Thomas Öst

Transkript

1 ) Enheten för kvalitet och utvärdering Thomas Öst Minnesanteckningar från kvalitetskommitténs sammanträde den 25:e maj 2011 Närvarande: Olle Nilsson, ordf., Jonas Almqvist, Per Andersson, Hans Eklund, Åsa Kassman-Rudolphi, Joakim Nivre, Elisabet Näsman, Emil Paulsrud, Kristofer Jakobsson, Carl Nettelblad, Karin Apelgren, Lars Hagborg, Åsa Kettis, huvudföredragande, Åke Hultsten, David Larsson, studentrepresentant KrUUt 11, Fatma Aksal och Thomas Öst, sekreterare. Frånvarande var Cathrin Martin, Ingrid Nylander, Anna Hardmeier, Ann Fust och Thomas Bull, projektledare KrUUt 11. Rapport från konferensen The Excellence Imperative och diskussion kring internationalisering och forskningsanknytning i utbildningen Åsa, Kettis, David Larsson och Lars Hagborg rapporterade från konferensen i Wien som de hade närvarat vid. De centrala frågorna vid denna konferens var: Hur skapar man ett World Class University, med stort fokus på internationalisering?, Vad är målet med att vara på toppklass, vad avser forskning och/eller utbildning? och Vad är målet med internationalisering?. En diskussion vidtog kring dessa och besläktade frågor. Lars Hagborg framhöll att forskningsanknytning i undervisningen är något mycket viktigt, även på lägre nivåer; den leder till större delaktighet. Erfarenheten från KrUUt är att detta är lättare på TekNat än på HumSam. Åsa Kettis hävdade att det florerar ett ganska ytligt förhållningssätt gentemot internationalisering. Man kunde efterlysa mer av varför internationalisering är så bra. Hur skapas till exempel mervärde av internationaliseringen? Karin Apelgren tog upp behovet av bland annat språkkurser för lärare på internationella kurser. Vad skall man tänka på när man lägger upp sådana kurser? Det behövs också kunskap om olika studiekulturer och vad de kan innebära. Daniel Larsson hävdade, apropå internationalisering, att kontaktytan mellan internationella och svenska studenter kunde vara bättre; de båda studentgrupperna bör inte vara på var sitt håll. Vidare borde universitetet

2 2 (6) satsa på internationalisering på sådana kurser där det är relevant. Dessutom bör regler och riktlinjer inte verka hämmande på nydanande initiativ kring forskningsanknytning och internationalisering. Diskussion om NQF NQF har blivit mycket kritiserat p.g.a. att man där likställer olika slags utbildningar med sinsemellan helt olika syften. De s.k. learning outcomes är också mycket omdiskuterade. Frågan kan ställas om vilken universitetens roll egentligen är. Ett exempel från Frankrike beskrevs, där det t.o.m. är möjligt att få ut en doktorsexamen utan att ha gått universitetets forskarutbildning. Det föreslogs att de två översta nivåerna (av systemets åtta) skall vara reserverade för högre utbildning (d.v.s. universitet/högskola), tills att man kommit fram till ett fullgott valideringssystem. Forskningsanknytningen skulle då också kunna legitimera universitetets specialställning i NQF. Per Andersson informerade om läget i arbetet med KoF. Slutrapporten förväntas bli klar i oktober Rapport om KrUUt Lars Hagborg informerade om att ett stort seminarium på temat pedagogisk meritering har ägt rum. I dagsläget är 4 st. SIG (Special Interest Groups) på väg att utvecklas, inför höstens verksamhet. SIG 1 handlar om förutsättningar för studenters lärande och detta är den SIG som hittills har kommit längst. SIG 2 handlar om generiska färdigheter, med vilket avses (1) skriftlig förmåga, (2) argumentationsteknik och (3) konflikthantering. SIG 3 handlar om att skapa tvärvetenskapliga och interkontinentala arbetsgrupper med hjälp av IT-teknik. SIG 4 handlar slutligen om exempelvis detta att lärare lägger ut föreläsningar på internet för att sedan använda lärartiden till mer interaktiva inslag. Det kunde vara givande att bedriva sådana experiment vid UU; en del erfarenheter av liknande verksamheter finns redan vid t.ex. MedFarmDoIt. Något större engagemang i KrUUt från HumSam är att vänta; hittills har TekNat och MedFarm varit mer involverade. Åsa Kettis föreslog att låta studenter anordna ett KrUUt-seminarium. Karin Apelgren menade att man också kunde försöka få in en KrUUt-del i höstens pedagogiska konferens. Olle Nilsson hävdade att det finns en poäng i att låta utvärderingar som t.ex. KoF bli återkommande. Det skulle då kunna bli så att utvärderingsverksamheten hamnar på en rimlig nivå, i stället för att det blir enstaka storsatsningar som sedan inte följs upp.

3 3 (6) Verksamhetsberättelse skall gå ut! Lägesrapport om Högskoleverkets utvärderingar Åsa Kettis meddelade att samhällsvetare och geovetare nu skriver på de självvärderingar som skall göras i samband med Högskoleverkets pågående utvärderingar och att de involverade är mer eller mindre nöjda. Det har funnits vissa svårigheter hos bedömargrupperna med att välja ut de nationella mål som institutionernas utbildningar skall utvärderas mot. Hon informerade vidare om den gemensamma plattform på Medarbetarportalen som har inrättats. Det kollegiala utbytet kring självvärderingarna borde nämligen systematiseras. Tanken är att färdiga självvärderingar över tid skall läggas på plattformen, så att andra kan inspireras ett slags referensbank. Hittills har kulturgeografer och geovetare lämnat in självvärderingar. Det diskuterades om oklarheter från Högskoleverkets sida angående skrivningar om process och/eller resultat i självvärderingarna. Det råder mycket delade meningar om i vilken utsträckning man får lov att skriva om process i självvärderingarna. Termen resultatnära är ett nytt ord i sammanhanget. Information om EQ11 Olle Nilsson informerade om EQ11 vid Lunds universitet som är en sorts motsvarighet till KrUUt och KoF. En internationell bedömarpanel var involverad i detta projekt. EQ11 var ämnat att resultera i ett åtgärdsprogram i form av en punktlista. Man ville dock inte ha en utvärdering, utan tips. Det fanns också en del motstånd mot EQ11 i början, men projektet skapade en kreativ dialog kring kvalitetsfrågor vid universitetet; ibland krävs det kanske ett visst mått av yttre tvång. Det konstaterades att det finns många utmaningar för universitetet inom en nära framtid, vilka bl.a. har att göra med förnyandet av lärarstaben och nya studentgenerationer. Det har figurerat en slogan om a connected university, d.v.s. ett universitet som är involverat i samhället. Andra saker som kom upp vid diskussionerna i Lund var att få till en god balans mellan forskning och undervisning, att inte initiera för mycket projekt innan annat är slutfört och att samarbetet över fakultetsgränserna skall ha ett ändamål. Det rekommenderades att institutionalisera EQ11 och göra den återkommande på en 4-6-årsbasis. Olle konstaterade att EQ11 tycks ha varit mer synlig inom universitetet, i jämförelse med KrUUt. Avslutningsvis hävdade Åsa Kassman-Rudolphi att det pedagogiska programmet vid UU är en sorts motsvarighet till den att göra -lista som EQ11 i Lund resulterat i.

4 4 (6) Datum för höstens möten Tidpunkterna för kvalitetskommitténs sammanträden under hösten 2011 fastställdes till följande: 15/9 kl. 13:15 24/10 kl. 15:15 1/12 kl. 13:15 Ordförande tackade ledamöterna, tillönskade en trevlig sommar och avslutade mötet.

5 5 (6) Internationella studenter nöjda, men bostadsbrist negativ för ryktet [Publicerad ] Forskning och undervisning av hög kvalitet och en fantastisk studentstad med många sociala aktiviteter: Uppsala universitets internationella studenter är i stort sett nöjda med vad de får. Men svårigheten att få bostad vid ankomsten framträder som den överlägset mest missgynnande faktorn för universitetets internationella rykte bland studenter. Enkätundersökningen International Student Barometer, som genomförts vid 16 svenska lärosäten och 202 i övriga Europa, offentliggörs idag av företaget i- graduate. Svarsfrekvensen för Uppsala universitet var 62 procent, högre än genomsnittet i Sverige och Europa. Resultatet av studien som omfattar både utbytesstudenter och övriga internationella studenter, ska nu analyseras vidare av universitet. I det omfattande materialet framträder dock några huvudresultat. De faktorer som hade störst betydelse för att de valt just Uppsala universitet var hög kvalitet på forskning och utbildning och universitetets goda rykte. Först på fjärde plats kom kostnaden. - Det är glädjande mot bakgrund att studieavgifter nu införs för tredjelandsstudenter. Det finns en föreställning om att det framför allt är gratis utbildning som lockat studenterna hit, men enkätresultatet visar att så inte är fallet, säger Kerstin Sahlin, prorektor vid Uppsala universitet. - Vi är glada åt att få gott betyg för utbildningskvalitet, men vi vill bli ännu bättre. Ett aktuellt exempel är projektet kruut, Kreativ utbildningsutveckling vid Uppsala universitet, där vi arbetar målinriktat för att sprida goda idéer inom universitetet och tillvarata hela universitetets bredd i utbildningarna. När de väl har påbörjat studierna trivs studenterna och är nöjda med sin utbildning. Toppbetyg får studentlivet med mångfalden av sociala aktiviteter, språkstödet och lärarnas engelskkunskaper. En faktor som framträder som en framgångsfaktor för Sverige är att det är ett säkert land. - Det var lite överraskande, vi tar nog den personliga säkerheten för given i stor utsträckning. I själva verket tycks det vara en av Sveriges största framgångsfaktorer och det behöver vi lyfta fram tydligare i vår kommunikation, säger Kerstin Sahlin. Sämst betyg får första intrycket vid ankomsten, first night experience. Det handlar framför allt om bostadsfrågan, ett väl känt och återkommande problem i början av terminerna. Detta är en fråga universitetet redan arbetar intensivt för att förbättra. - Bostadssituationen i Uppsala är tyvärr sådan att det är svårt att hitta en snabb lösning på problemet med bristen på bostäder. Men vi har en bra dialog med kommunen och hoppas på nya satsningar. - Universitetets mål för hösten är att bostadsgaranti ska omfatta alla utbytesoch betalstudenter som kommit in med intresseanmälan i tid. Men de som missar deadline kommer även i år inte att kunna vara säkra på en bostad, säger Kerstin Sahlin. Karriärstödet till studenterna får dåligt betyg vid internationell jämförelse, men toppbetyg i Sverige. Det kan troligen förklaras med att Sverige har en annan tradition än i många andra länder, där universiteten har ett tydligare arbetsförmedlande uppdrag. I Sverige jobbar lärosätena framför allt med rådgivning och stöd.

6 6 (6) 74 procent av Uppsalastudenterna hade Sverige som förstahandsval. Informationen om universitetet fick studenterna framför allt via webben och från vänner. För mer info: Åsa Kettis, chef vid enheten för kvalitet och utvärdering, tel: , , eller Eva Söderman, chef vid enheten för studier och karriärvägledning, tel: , , Anneli Waara