Enheten för kvalitet och utvärdering Thomas Öst

Transkript

1 Enheten för kvalitet och utvärdering Thomas Öst Minnesanteckningar från kvalitetsrådets sammanträde den 15:e mars 2013 Närvarande: Anders Malmberg, ordförande, Hans Ellegren, Ingrid Ahnesjö, Per Andersson, Ingrid Nylander, Eva Forsberg, Sharon Rider, Elisabet Vikeved, studentrepresentant, Yasmin Hussein, studentrepresentant, Elin Gustafsson, studentrepresentant, Åsa Kettis, huvudföredragande och Thomas Öst, sekreterare. Frånvarande var Ann Fust, Olle Kämpe, Karin Hellström, Shirin Ahlbäck Öberg, Leif Eriksson, föredragande om rankningsfrågan och Taha Ahmed, studentrepresentant. Meddelanden Åsa Kettis redovisade en jämförelse mellan Sveriges lärosäten med avseende på utfallet från Universitetskanslersämbetets (f.d. Högskoleverkets) utvärderingar. Uppsala universitet har hittills fått en förhållandevis hög medelstilldelning p.g.a. att flera av de utbildningar vid universitetet som fått omdömet Mycket hög kvalitet också är volymmässigt stora utbildningar, d.v.s. längre utbildningar med många studenter; beloppen vid medelstilldelningen beror av antalet studenter på utbildningarna av mycket hög kvalitet. De första åtgärdsredovisningarna beträffande utbildningar som fått omdömet Bristande kvalitet håller nu på att rapporteras in. Medie- och kommunikationsvetenskap (kandidatexamen) och journalistik (magisterexamen) är först på tur vid Uppsala universitet. Rektors utlysning av medel till utbildningar som fått omdömet Bristande kvalitet har hittills resulterat i följande tilldelning: medie- och kommunikationsvetenskap kr., utvecklingsstudier (magister- och masterexamen) kr., företagsekonomi (masterexamen) kr. och receptarieexamen kr. Kritiken från ENQA (the European Association for Quality Assurance in Higher Education) mot det nuvarande kvalitetsgranskningssystemet i Sverige beskrevs. Denna kritik handlar om följande: (1) den granskande myndigheten bör vara mer oberoende i förhållande till regeringen än vad som varit fallet, (2) utvärderingarna bör inte enbart vara kontrollerande utan även verka kvalitetsutvecklande, vilket inte varit fallet hos de snävt resultatfokuserade granskningar som genomförts och (3) metodologiska tillkortakommanden. Regeringen har svarat upp mot kritiken genom att tillföra något mer utvecklingspotential i kvalitetsgranskningssystemet,

2 2 (5) införa något större oberoende för Universitetskanslersämbetets vidkommande i förhållande till regeringen samt genom att i övrigt tillvarata negativa erfarenheter från hittillsvarande utvärderingar inom det nu rådande systemet. Frågan ställdes om i vad mån dessa modifieringar kan förmå ENQA att godkänna Sverige som fullvärdiga medlemmar och i så fall vad det i sin tur kan komma att innebära för svenska examinas internationella gångbarhet. Ordföranden nämnde statssekreteraren Peter Honeths uttalanden om att han betraktar det nuvarande starka resultatfokuset hos utvärderingarna som ett uttryck för att Sverige snarare ligger i framkant jämfört med övriga Europa när det gäller kvalitetsgranskningar av högre utbildning. Som ett lämpligt kommande diskussionstema i kvalitetsrådet föreslogs frågan om hur de extra resurser som lärosätet får då utbildningar får omdömet Mycket hög kvalitet på bästa sätt bör fördelas. Bör principen vara att i första hand hjälpa utbildningar av bristande kvalitet eller bör snarare utbildningar av mycket hög kvalitet belönas? Vid Uppsala universitet behåller rektor 25 % av de extra medel som tillfaller lärosätet då utbildningar får omdömet Mycket hög kvalitet, medan 75 % går direkt till de vetenskapsområden som dessa utbildningar sorterar under. Vetenskapsområdena kan sedan fördela medlen på sätt som de själva bestämmer. Frågan ställdes om hur vetenskapsområdena hittills i praktiken har gjort när det gäller detta. Samhällsvetenskapliga fakulteten utlyser en del av dessa medel till utbildningar av bristande kvalitet, medan andra vetenskapsområdena låter allt gå till utbildningarna som bedömts hålla mycket hög kvalitet. Framhölls att en kvalitetsutvärdering med examensarbeten som främsta underlag lätt kan äventyras om uppsatser betygsätts av tillfälligt anställda som kanske inte alltid har så stort engagemang något som ibland sker. Ett annat problem är att uppsatser tillmäts så pass stor betydelse fastän måluppfyllelsen vad avser vissa examensmål omöjligen kan synliggöras i enbart de skriftliga examensarbetena. För vissa examensmål kan det endast påvisas måluppfyllelse i samband med verksamhetsförlagd utbildning (VFU), snarare än i examensarbetet. Av det skälet är det viktigt att självvärderingen ges tyngd. Yasmin Hussein meddelade att Uppsala studentkår till försommaren kommer att presentera en rapport om studenters erfarenheter av VFU. Studenter på medicinska utbildningar och lärarutbildningar har deltagit i en undersökning om bl.a. informationen inför tilldelning av praktikplats, den ekonomiska ersättningen, upplevelser av handledningen och av praktikperiodens relevans för utbildningen i övrigt.

3 3 (5) Synpunkter på reviderad KrUUt-rapport Åsa Kettis inledde med att redovisa ett förslag på prioriterade områden till följd av KrUUt-rapporten. Några utvecklingsområden betecknas som väckarklockor, med vilket avses att det finns ett behov av mer systematiska ansatser än vad som nu är fallet. Exempel på sådana områden är forskningsanknytning och studentmedverkan i utbildningen. Andra områden kan ses som påminnelser, d.v.s. att redan tagna initiativ behöver upprätthållas och vidareutvecklas. Hit hör t.ex. gränsöverskridande utbildning och stärkt samordning av stödet för utbildningsutveckling. Poängterades ett dilemma: Å ena sidan blir en text som är allmänt hållen och saknar tydliga konkretiseringar inte särskilt trovärdig. Å andra sidan kan det framstå som mindre troligt att vi på en tämligen kort tid verkligen har kunnat identifiera de olika åtgärder som behöver vidtas. Ett annat dilemma framlades: Å ena sidan kan det från externt håll uppfattas som negativt för universitetet om befintliga problem i dess verksamhet skrivs fram i texten. Å andra sidan blir rapporten inte så användbar och verkningsfull om sådant inte skrivs fram. För externa läsare (inkl. media) är det viktigt att betona att KrUUtrapporten inte är en utvärderingsrapport, utan att ett utvecklingsperspektiv i stället har varit tongivande genom hela projektet. Vissa goda exempel på t.ex. forskningsanknytning skulle med tanke på externa läsare faktiskt kunna beskrivas i ett tidigt avsnitt i rapporten. Föreslogs att utbytet av goda exempel skulle kunna vara en prioriterad åtgärd, t.ex. återkommande möten med dekanerna; de kollegiala organen är essentiella när det kommer till att lära av varandra. En kort diskussion vidtog om den eventuella betydelsen av att i rapporten ange ansvariga för olika föreslagna åtgärder. Några ytterligare förslag på förtydliganden av vissa inslag i texten framlades även. KrUUt-rapporten i sin helhet kommer att vara skriven på engelska. Förslagsvis kan den inledande kappan skrivas på både svenska och engelska, kanske med en spaltvis uppdelning. Rapporten kommer att färdigställas vid slutet av mars. Teman för terminens återstående kvalitetsseminarier Ordföranden nämnde inledningsvis de fyra strategiska utmaningarna för universitetet kvalitet och kvalitetsutveckling, internationalisering, kompetensförsörjning och infrastruktur som tänkbara kommande teman för seminarierna.

4 4 (5) Nästa gång (den 19/4) kommer ämnet för seminariet att vara följning/uppföljning av studenter inför, under och efter utbildningen. Konsulten Hanne Smidt kommer då att presentera resultat från det s.k. TRACKIT-projektet. Den 18/4 anordnas ett extrainsatt seminarium med professor Judyth Sachs från Macquarie University i Australien. Hon kommer bl.a. att tala om de teaching standards som har inrättats vid hennes universitet och som utgör ett centralt inslag i dess motsvarighet till Uppsala universitets pedagogiska program. Några förslag till teman för seminariet den 29/5 framlades i samband med en rundfrågning bland alla närvarande: Verksamhetsförlagd utbildning Hållbar utveckling. (En ledamot gav uttryck för den frustration som upplevs vid bl.a. Uppsala Centre for Sustainable Development med anledning av universitets hittillsvarande hållning i frågan.) Mångfaldens betydelse för utbildningsmiljön. (Studenter med utländsk bakgrund och deras tillvaro socialt såväl som inom utbildningen behöver belysas.) Såväl positiva som negativa aspekter av de förekommande forskningsförberedande kurserna förtjänar att tas upp. Internationell rörlighet, bl.a. hos studenter på forskarnivå Liberal arts Frågor kring infrastrukturen Kvalitetsutvärderingssystemet och den därtill hörande resurstilldelningen Forskningsanknytning E-lärande, inkl. dess betydelse för den pedagogiska kvaliteten på campus Samverkansindikatorer som en aspekt av forskningskvalitet Distansutbildning möjligheter och problem Åsa Kettis informerade kort om en kommande alumnenkät som skall skickas till samtliga f.d. studenter med en masterexamen från Uppsala universitet, samt en likaledes kommande doktorsalumnstudie. Det skulle kanske kunna anordnas ett seminarium med utgångspunkt från dessa undersökningar.

5 5 (5) Diskuterades avslutningsvis vissa organisatoriska frågor avseende seminarieverksamheten. Samverkansindikatorer I forskningspropositionen i höstas förebådades ett stundande införande av ett nytt system för medelstilldelning. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att utreda detta. Peer review i form av ett slags nationell KoF skall vara ett inslag i det nya systemet. Dessutom kommer systemet att innefatta ett element av samverkansindikatorer, sannolikt framtagna av VINNOVA. Konstaterades att om forskning är nyttig avseende samhällsnytta likaväl som impact i bibliometrisk mening är det självfallet att betrakta som ett kvalitetskriterium. Ordföranden tog upp frågan om hur en modell där samverkan med övriga samhället ingår i resursfördelningssystemet lämpligen skulle kunna se ut. Ett exempel från England nämndes, där deras Research Excellence Framework bl.a. innefattar ett impact -mått som avser samhällelig impact. Ett brett perspektiv på samhällsnytta är önskvärt. Hur väl fungerande är Uppsala universitets samverkan med externa aktörer? Vad kommer ut av den verksamheten? På vilken skala skall denna samhällsnytta mätas och med vilket tidsperspektiv? Ett syfte med ett dylikt nytt fördelningssystem är att skapa incitament för den s.k. tredje uppgiften, vilken hittills i stor utsträckning utförts gratis. Framhölls dock att då ett sådant system skulle komma att innebära en omfördelning av medel från dem som är sämre till dem som är bättre på samverkan, så uppkommer stora krav på fältnormalisering. Det bör inte bli så att omfördelningen kommer att rent principiellt/kategoriskt ske från vissa ämneskombinationer till vissa andra, mer nyttiga sådana. Betonades också att det finns många dimensioner av nyttiggörande som inte låter sig fångas i enkla mått som t.ex. patent. Dessutom är det så att om antal patent blir en indikator, så kommer som en följd patenteringarna i landet att öka enormt mycket. Det kan ifrågasättas till vilken nytta det vore. I det nya tilldelningssystemet är inte utbildningssidan med; det fokuserar enbart forskningens nyttiggörande. Nämndes avslutningsvis att det vid vissa lärosäten i Europa redan är så att deras Grants Office hanterar också frågor kring innovation och samverkan; lärosätenas samverkan med omvärlden är på det sättet institutionaliserade i medelstilldelningen. Ordföranden tackade ledamöterna och avslutade mötet.