Minnesanteckningar från kvalitetsrådets sammanträde å Sigtunahöjden 31/3-1/4 2016

Transkript

1 Avdelningen för kvalitetsutveckling Jöran Rehn Minnesanteckningar från kvalitetsrådets sammanträde å Sigtunahöjden 31/3-1/ Närvarande: Anders Malmberg, ordförande, Per Andersson, Christer Betsholtz, Erik Björk, Anneli Edman, Kristina Edström (fr pkt 4), Eva Forsberg, Karin Hellström, Joakim Nivre, Åsa Kassman Rudolphi, lärarrepresentanter, Nikolina Bolander, Inti Lammi, Caisa Lycken, studeranderepresentanter, Olle Jansson, adjungerad, Åsa Kettis, huvudföredragande, Jöran Rehn, sekreterare. Presentatörer: Leif Eriksson (pkt 3), Maria Björnermark, Anders Waxell (pkt 4), Geir Gunnlaugsson (pkt 6), Ulrike Schnaas, Sanna Barrineau, Alexis Engström (pkt 7). Frånvarande: Katarina Bjelke, universitetsdirektör, Neil De Kock studeranderepresentant. Torsdag 31 mars, 13:00-17:15 1. Inledning Anders hälsade välkommen till detta det andra internatet med kvalitetsrådet med syftet att ge möjlighet till fördjupade diskussioner kring några viktiga kvalitetsfrågor. Efter en kort presentationsrunda förmedlade Anders sedan en kort information om kvalitetsrådet; dess sammansättning, uppdrag och arbetsformer främst riktat till de nya ledamöterna, Erik, Kristina, Joakim och studentrepresentanterna Nikolina, Inti o Caisa. 2. Seminarium kring kvalitetsbegreppet. Åsa inledde med en kort introduktion till seminariet och dess syfte varefter Eva presenterade kortfattat den valda artikeln (Assessing Quality and Evaluating Performance in Higher Education: Worlds apart or Complementary Views? Claudia S. Sarrico et al, 2010). Efter en kort bikupa diskuterades bl a artikelns kvalitetsbegrepp, resultatmätning kontra kvalitetsbedömning, för- och nackdelar med peer review-system, kvalitetsuppfattning utifrån olika perspektiv (nya studenteralumner, lärare-student, utbildning-forskning m fl intressenter), nationell kontra lokal kontroll av kvaliteten i högre utbildning i ett (nutids- )historiskt perspektiv, frågan om externa kvalitetsutvärderingar verkligen påverkar kvaliteten, tidsanvändning för kvalitetsarbete/-kontroll.

2 (6) Vidare diskuterades i vilken utsträckning rådet ska hålla sig med en gemensam begreppsapparat inom kvalitetsarbetsområdet och i så fall vilken. Konstaterades att kvalitetsrådet är ett organ där ett helhetsperspektiv på universitetets verksamhet (utbildning-forskning-samverkan-administration) kan och bör anläggas. Men vilken terminologi är då relevant ur detta helhetsperspektiv? Eller räcker det med en gemensam uppfattning om vad som är god utbildning, god forskning t ex? Se t ex vilken utbildning som eftersträvas i Pedagogiska programmet. Kan man ta fram en exempellista på igenkännbar, god forskning också? 3. Bibliometri och bibliometriska resurser Anders välkomnade och introducerade Leif Eriksson och ämnet. Leif inledde därefter med att förklara vad bibliometri går ut på och varför man använder det som ett objektivt mått på forskningskvalitet och som drivkraft för kvalitetsutveckling. Bibliometri lämpar sig bäst på lärosätesoch nationell nivå, mindre bra på individ eller forskargruppsnivå (i motsats till t ex peer review). Leif redovisade sedan Leiden-manifestets tio punkter för god bibliometrisk sed samt ett exempel på jämförelse mellan utfallet av peer review och citeringsgrad för olika forskningsfält hämtade från KoF07 och KoF11. Han visade också exempel på citeringsresultat från den mest omfattande bibliometriska databasen, Web of Science (startad på 1960-talet) samt parametrar för fältnormering av citeringsgrad (t ex publiceringsår, dokumenttyp, forskningsfält, samarbeten) och normerat världsmedelvärde. Utifrån ett fältnormaliserat citeringsindex för UU framhöll Leif vikten av vilken nämnare som används, d v s vad vi jämför (oss) med (hela världen, EU, Sverige eller?), särskilt nu när världsproduktionen av artiklar ökar starkt främst från nya forskningsnationer i Ostasien t ex. (Se bilagt bildspel) 4. Workshop kring enkät, bibliometriundersökning, självvärderingsfrågor och bedömarinstruktioner inför KoF17 Anders inledde med att rekapitulera vad som gäller för KoF17. Huvudfokus ligger på hur kvalitetskulturens olika komponenter fungerar och den föreslagna modellen kan beskrivas som: Analysera reflektera värdera (kritiskt) utveckla. Arbetsmodellen innefattar en enkätundersökning, bibliometri, självvärdering samt extern granskning med utlåtande. Därefter inledde Anders Waxell och Maria Björnermark workshopen och delade ut ett förslag till enkät (tänkt som ett underlag för kommande självvärdering) för rådets ledamöter att fylla i (på prov) och gärna kommentera och ge förslag på nedkortningar.

3 (6) Ledamöterna redovisade därefter sina intryck av enkäten och kommenterade vissa frågor, t ex angående tillhörighet (inst/subenhet/cg), avsaknaden av fråga kring uttalade ambitioner och krav på forskningsaktivitet samt behovet av fler kommentarsmöjligheter. Anders konstaterade att enkäten är på god väg, men behöver kompletteras och förtydligas i vissa delar. Sist redovisade Leif Eriksson tankarna bakom den planerade bibliometriska undersökningen. Uppläggningen ska medge en relativt bred analys av bl a frekvens och spridning, innebärande vissa möjligheter till jämförelse med KoF07 och KoF11. Såväl enkäten som den bibliometriska undersökningen ska vara klara till sommaren inför den planerade självvärderingen under ht16. Avslutningsvis klargjorde Anders terminologin; Utvärderingsenheter = institutioner. De genomför självvärderingarna. Kluster av utvärderingsenheter delar och tar emot utvärderingspaneler. Stora utvärderingsenheter kan delas in i subenheter. Redovisningar av inledande enkät och bibliometrisk undersökning sker på utvärderingsenhetsnivå eller i förekommande fall på subenhetsnivå. 5. Övriga frågor Olle Jansson meddelade att man på Campus Gotland (främst inom lärarutbildning, arkeologi och sjuksköterskeutbildning) bedriver omfattande undervisning med hjälp av olika distansverktyg. Intendenturstyrelsen har initierat en utvärdering av detta med tydligt kvalitetsfokus. Olle föreslog att kvalitetsrådet bör ta del av resultaten och diskutera dessa och återkommer i frågan. Anders avslutade därefter dagen och inbjöd till efterföljande middag. Fredag 1 april, 09:00-12:00 6. Pedagogiska programmet arbetsgruppens utkast till reviderat program Anders introducerade Geir (projektledare) och påpekade att kvalitetsrådet utgör referensgrupp för uppdraget att revidera det pedagogiska programmet. Geir redovisade inledningsvis det aktuella läget i revideringsarbetet. En arbetsgrupp med representanter för vetenskapsområdena samt studentkårerna har arbetat under hösten 2015 med att samla in synpunkter och förslag. En intern grupp med pedagogiska utvecklare på enheten för universitetspedagogik har därutöver haft kontakter med bl a studentkårerna och sammanställt inkomna synpunkter och förslag, vilka sedan har gåtts igenom av arbetsgruppen. Ett första utkast har därefter formulerats och diskuterats med rektor, varefter det sänts till arbetsgruppen för kompletterande synpunkter.

4 (6) Geir presenterade därefter detta huvuddragen i detta utkast med tonvikt på förändringarna, särskilt avsnitten tre och fyra där högerkolumnen nu avser lärare i stället för studenter. Ett slutgiltigt förslag kommer att presenteras för kvalitetsrådet vid nästa sammanträde 11 maj. I den efterföljande diskussionen framkom bl a: Positivt: Stärkt ansvar för studenterna, förändringen av avsnitt tre och fyra med lärare som ansvarspart jämte universitetet. Viktigt att ta hänsyn till ASPs slutsatser. Fråga : Hur ska detta implementeras/förankras ut i verksamheten? Svar: Instruktion riktad till de olika användar-/ansvarsgrupperna. Skapa förutsättningar = införande av IT-verktyg innebär kostnader. Vem tar dem? Angående studenter med funktionsvariationer: Lärare ska vid behov informera alltid? Eller en ansvarig vid varje institution (i st f varje enskild lärare ) som kan stödja den enskilde läraren. Här finns en koppling till Riktlinjerna för studenternas arbetsvillkor som också revideras f n. Unga forskares behov av kompetensutveckling (i pedagogik) ska i möjligaste mån ges möjlighet till pedagogisk utveckling? Gäller det även doktorander? Pedagogiska ledare vilka är de? Hur utses de? Anders summerade diskussionen med att konstatera att E-lärande, ASP + Kulturarvet bör synliggöras mer samt att balansen svenskhet internationalisering också behöver ses över. 7. Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet projektrapport med förslag till beslut Anders introducerade projektgruppen; Ulrike Schnaas, Sanna Barrineau och Alexis Engström och överlämnade ordet till dem. Sanna Barrineau inledde med att kort presentera kort projektets mål och den verksamhet man bedrivit under den tvååriga projekttiden (riktade insatser, integrering i universitetets kärnverksamhet, universitetsöverskridande dialog, involvering av studenter, utveckling av webbresurs). Alexis Engström redovisade därefter de internationella kontakter man haft och hur de bidragit till arbetet. Han sammanfattade också de utmaningar man mött och hur man arbetat med att bemöta och lösa dem samt gav en överblick över de olika grupperingar och instanser man haft kontakt och samarbetet med i utvecklingsarbetet.

5 (6) Avslutningsvis presenterade Alexis de förslag man formulerat till rektor i slutrapporten och den grafiska illustrationen av Uppsalamodellen för aktiv studentmedverkan. I korthet: en samordningsfunktion (kollaboratoriet för aktiv studentmedverkan), särskilda utvecklingsmedel, åtgärder för stärkt förankring i vetenskapsområdena (projektanställningar av studenter = ASP-utvecklare, lärarnätverk, pedagogisk meritvärde) samt att samordningsfunktionen ska verka för ett utvidgat samarbete med flera aktörer t ex studentkårerna och biblioteken. (Se bilagt bildspel) Under den efterföljande diskussionen togs frågan upp om de deltidsanställda studenterna (ASP-utvecklare) och möjligheterna för t ex programstudenter att kunna medverka på detta sätt. Vidare: Vilken typ av aktiv studentmedverkan är viktigast? Svårt att peka ut en form. Projektet redovisar ett flertal olika former av aktiv studentmedverkan och de kan alla fungera, men passar olika bra i olika miljöer (fakulteter, program, utbildningsnivåer etc.). Kommentar: Bra att utmaningarna lyfts fram och kommenteras. Samordningsfunktionens placering och varaktighet vilken nivå och hur mycket resurser? Det finns ett behov av en sådan funktion för samordning, kontinuitet men också på grund av att förutsättningarna inom de olika vetenskapsområden/fakulteter är så olika. Förslag: Litet mer om vad och hur ASP kan varat ex en sammanställning eller hänvisning till bilaga/hemsida. Kort text i rapporten som kommentar till figuren Uppsalamodellen, d v s en guidning till figuren i löpande text. Rekommendationer i st f förslag till beslut i avslutningen och föreslår i st f föreslår rektor. Utlåtande från kvalitetsrådet: Kvalitetsrådet anser att uppdraget genomförts väl, att projektet uppnått de föreskrivna målen och att föreslagna rekommendationer i allt väsentligt är rimliga och bra. Den konkreta utformningen av den föreslagna samordningsfunktionen, särskilt dess koppling till vetenskapsområden och studentkårer, bör tydliggöras i samband med implementering. 8. Rådets roll och uppdrag Anders inledde med att kort rekapitulera rådets universitetsövergripande roll att komplettera vetenskapsområdenas ansvar för kvalitet (se texten) och därvid vara rådgivande till rektor samt de huvudsakliga uppgifterna enligt rektors beslut (UFV2012/2083). Anders föreslog därefter att 1) ledamöterna skriver ner några korta reflektioner kring uppgifter, arbetsformer och förslag på teman för det fort-

6 (6) satta arbetet samt 2) några synpunkter på internatets utformning och innehåll. Förslag på frågor att diskutera/arbeta med: Kvalitet i forskningen hur kan den stärkas och exemplifieras/kännas igen? Forkningsslarv/-fusk något att hantera för rådet? Mentorskap för unga forskare regler och riktlinjer från universitetet gemensamt (Program för god forskning?) Uppmärksamma vad som händer nationellt i ett kvalitetsperspektiv (ex KI-skandalen) och konsekvenserna därav för UUs del. Identifiera fler (utbildnings)övergripande kvalitetsfrågor Etiska frågor Forskning kring UUs egen kunskapsutveckling och kunskapsresurser i organisationen samt hur dessa utnyttjas för kvalitetsutveckling. Helhetsgrepp på forskning, utbildning, samverkan och administrativt stöd ur ett kvalitetsperspektiv. Bjuda in Bengt Gerdin för en diskussion/seminarium. Rekryteringsprocesserna intressanta i ett kvalitetsperspektiv. Kvalitet i internationaliseringsarbetet Fånga upp aktuella frågor och debatter snabbt. Karriärstöd till unga forskare bitr lektorer. Vad? Hur? Forskning om forskning kring högre utbildning. Arbetsformer: Det går för fort på vanliga möten, svårt att få till färre punkter eller längre möten? Rådet fungerar bättre som referensgrupp än som styrgrupp för olika projekt, främst utifrån ett kontinuitetsperspektiv. Rådet borde vara mer aktivt än reaktivt. Utmaningar: Intressant arena tack vara bredd men hur få ut rådets erfarenheter ut i verksamheten Att få balans mellan utbildning, forskning, samverkan ( el ?) Internatets utformning och innehåll: Inlämnades till sekretariatet för sammanställning inför nästa års internat. Anders avslutade därefter överläggningarna med att tacka för arrangemang och aktivt deltagande.