Kävlinge kommun. Budget 2017 Plan

Transkript

1 Kävlinge kommun Plan - 1

2 Innehåll Organisation... 3 Så fördelades skattepengarna... 4 Vision, mål och styrning... 5 Vår vision Skånes bästa boendekommun... 5 Så styrs Kävlinge kommun kommunövergripande mål... 5 Mål och deras indikatorer... 6 Kommunövergripande mål... 6 KÄVLINGEBON... 6 SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 MEDARBETAREN... 9 EKONOMI... 9 MILJÖ Framtiden Planeringsförutsättningar Ekonomiprocessen Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut Driftramar Kommunövergripande planeringsförutsättningar Omvärldsanalys Internationell överblick Sverige - högkonjunktur Kommunernas ekonomi Befolkningsutvecklingen ökar Arbetslösheten varierar Känslighetsanalys Finansiell analys Resultat Kapacitet Risk och kontroll Finansiella indikatorer och balanskravsutredning Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Driftbudget Investeringsbudget Direktiv och uppdrag

3 Organisation 3

4 Så fördelades skattepengarna 4

5 Vision, mål och styrning Vår vision Skånes bästa boendekommun Visionen är att Kävlinge kommun ska bli Skånes bästa boendekommun. Kommunen ska växa till invånare år Med en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap, entreprenörsanda och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Så styrs Kävlinge kommun I Kävlinge har vi utvecklat vår ledningsfilosofi med en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän och vår verksamhetsstyrning fokuserar på fyra viktiga processer. De politiska prioriteringarna i form av vision, mål och direktiv Verksamheternas planering för att bidra till måluppfyllelse Genomförandet av aktiviteter, som stöds av en gemensam styrmodell Uppföljning av mål och resultat 15 kommunövergripande mål Med visionen och utvecklingsstrategin som grund samt omvärldsanalys och hänsyn tagen till tidigare års uppföljningar finns kommunövergripande mål beslutade för mandatperioden -. Varje år görs en översyn av de kommunövergripande målen vilket för innebär att vi minskar antalet mål från 20 till 15 stycken. Förändringen ger en förbättrad styrning utan att förändra ambitionsnivån. Vart och ett av målen adresseras till berörda nämnder. Målen utgår från de fem olika perspektiven kävlingebon, samhällsutveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga strategiska inriktningar av kommunens styrning för att uppnå visionen. Alla nämnder som har fått adresserade mål förväntas bidra genom olika enskilda eller gemensamma insatser för att nå målen. Målen är formulerade som ett framtida önskvärt tillstånd som kommunen vill uppnå. 5

6 Mål och deras indikatorer Alla indikatorer i vår målstyrning är underlag för vår utvärdering av om vi når våra mål eller inte. Indikatorn ger signaler (indikationer) som talar om för oss om vi är på rätt väg mot målen. För varje indikator anges ett acceptabelt värde. När indikatorn når acceptabla värdet anses mätningen vara positivt bidragande för måluppfyllelsen. Kommunövergripande mål KÄVLINGEBON 1. Kävlinge kommuns invånare har stort inflytande Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Utfall Nöjd Inflytande-Index - Helheten Nöjd-Inflytande-Index för påverkan Kävlinge kommun har ett gott bemötande och en god tillgänglighet Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index för bemötande och tillgänglighet Andel som får svar på en fråga vid första telefonsamtalet Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar Utfall % 80 % 80 % 80 % 96 % 100 % 100 % 100 % Nöjd-Medborgar-Index Kävlinge kommuns skolor tillhör de bästa i landet Adressering: Kommunstyrelsen, Bildningsnämnden, Socialtjänsten Indikatorer Placering av sammanvägt resultat i Öppna jämförelser grundskola Utfall Andel nöjda elever, grundskolan 89 % 93 % 93 % 94 % Andel nöjda föräldrar, grundskola 82 % 89 % 90 % 91 % Nöjd-Medborgar-Index för skolor

7 4. Kävlinge kommuns invånare har en rik fritid Adressering: Kommunstyrelsen, Bildningsnämnden, Socialnämnden och Tekniska nämnden Indikatorer Utfall Nöjd-Region-Index för fritidsmöjligheter Nöjd-Medborgar-Index för idrotts- och motionsanläggningar Nöjd-Medborgar-Index för kultur Kävlinge kommuns hemvård tillhör de bästa i landet Adressering: Socialnämnden Indikatorer Utfall Personalkontinuitet antal vårdare i hemtjänst Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn Andel brukare som är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst 96 % 95 % 95 % 95 % 87 % 93 % 94 % 95 % Nöjd-Medborgar-Index för äldreomsorg SAMHÄLLSUTVECKLING 6. Kävlinge kommun växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer Adressering: Kommunstyrelsen, Miljö och byggnadsnämnden och Tekniska nämnden Indikatorer Utfall Nöjd-Region-Index (NRI) Nöjd-Region-Index för bostäder Nöjd-Region-Index för att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kävlinge Befolkningsstatistik. Genomsnittlig ökning, rullande 10 år Antalet nya bostäder i Stationsstaden (anges i antal per år) Antalet färdigställda bostäder, totalt i kommunen (anges i antal per år) ,2 % 1,5 % 1,5 % 1,5 %

8 7. Kävlinge kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Utfall Svenskt näringslivs ranking (anges i plats) Servicemätning av kommunens myndighetsutövning Nöjd-Kund-Index Total andel öppet arbetslösa i procent 2,9 % < 2,9 % < 2,9 % < 2,9 % Total andel öppet arbetslösa (18-24 år) 4,5 % 4,4 % 4,3 % 4,2 % Nyregistrerade företag, antal per inv 6,7 6,8 6,9 7,0 8. Kävlinge kommun är välkomnande och trygg Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Utfall Nöjd-Region-Index för trygghet Trygghetsmätning, Öppna jämförelser (anger plats, och topp 25) Nöjd-Medborgar-Index för Renhållning och sophämtning Hur väl uppfyller skräpsituationen i din kommun dina förväntningar på en skräpfri kommun? 9. Kävlinge kommun erbjuder goda kommunikationsmöjligheter Adressering: Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden ,7 6,0 6,5 7,5 Indikatorer Utfall Nöjd-Region-Index för kommunikationer Antal resande med tåg (kollektivtrafik). Mätperiod en vardag under oktober Antal resande med buss (kollektivtrafik). Mätperiod en vardag under oktober Möjlighet att få tillgång till minst 100 Mbit/s, uppgifter från PTS + 4 % + 4 % + 4 % + 4 % + 4 % + 4 % + 4 % + 4 % 51 % 60 % 80 % 100 % 8

9 MEDARBETAREN 10. Kävlinge kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för motivation Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för ledarskap Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för styrning Utfall Personalomsättning 14 % 12 % 10 % 8 % Andel medarbetare som kan tänka sig att rekommendera andra att söka jobb inom Kävlinge kommun 11. Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som främjar god hälsa Adressering: Samtliga nämnder 79 % 80 % 82 % 83 % Indikatorer Utfall Sjukfrånvarostatistik i procent - kommunnivå 6,3 % 6,0 % 5,3 % 4,8 % Medarbetarens bedömning av hur organisationens värdegrund stämmer överens med deras uppfattning av hur den borde vara. 11 % 15 % 15 % 15 % Frisknärvaro 52 % 53 % 54 % 55 % Korttidssjukfrånvaro 4,0 % 3,8 % 3,6 % 3,5 % Andelen medarbetare som nyttjar friskvårdsbidraget Andel medarbetare som anser att de inte får möjlighet till återhämtning efter intensiva perioder. EKONOMI 31 % 34 % 37 % 44 % 22 % 20 % 15 % 11 % 12. Kävlinge kommun har en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Nettokostnadens andel av skatteintäkter under en rullande fyraårsperiod Verksamhetens nettokostnad i relation till budgeterad nivå Utfall 96,8 % 98,0 % 98,0 % 98,0 % 32,8 mkr 0,0 mkr 0,0 mkr 0,0 mkr Skattesats 18,51 % 18,51 % 18,51 % 18,51 % Investeringsvolymen i relation till skatter och bidrag under en rullande 10-årsperiod 7 % 10 % 10 % 10 % 9

10 MILJÖ 13. Kävlinge kommuns organisation är energieffektiv och fossilbränslefri Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Totala energiåtgången i kommunala fastigheter (Kwh/kvm/år) Andelen icke-fossilt bränsle i kommunens verksamheter Andelen fossilbränslefria fordon i kommunens verksamheter, mätning påbörjas Utfall % 88 % 90 % 94 % 5 % 30 % 60 % 100 % 14. Kävlinge kommun erbjuder en hållbar och hälsosam livsmiljö Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete, kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt Utfall Antal kilo restavfall per invånare Mängd matsvinn i de kommunala verksamheterna, (minskning per år) 78 gr/pers 10 % 15 % 20 % Andel ekologiska livsmedel 35 % 40 % 45 % 45 % Ranking placering i Miljöaktuellt Kävlinge kommun erbjuder en tillgänglig och varierad naturmiljö Adressering: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Indikatorer Andel kommunala naturområden som är försedda med flerspråkiga informationsskyltar som belyser områdenas värden God naturvårdskommun, (plats i naturskyddsföreningens ranking nytt från ) God friluftskommun, (plats i naturvårdsverkets ranking nytt från ) Utfall 0 % 50 % 75 % 100 % 10

11 Framtiden Kävlinge kommun har höga ambitioner och siktar på att bli Skånes bästa boendekommun Kommunen arbetar strategiskt mot visionen utifrån av kommunfullmäktige uppsatta mål och beslutad utvecklingsstrategi. Arbetet inom Framtidens skola fick ett kvitto på att förbättringsarbetet ger resultat genom att placera sig på plats 46, 12 placeringar bättre än resultaten för, i SKLs rapport Öppna jämförelser för grundskolan. Kävlinge kommun har en lång rad av år med stabil ekonomi bakom sig. Utsikterna att klara de finansiella målen för och ser rimliga ut men för planåren och bedöms inte målen uppnås. I SKL:s senaste skatteunderlagsprognos viker skattetillväxten vilket tillsammans med ökade kostnader kopplade till stora investeringsbehov ger negativa resultat. Vi bedömer att kommunen kan klara ett antal år med lägre resultatnivåer men investeringsbehoven måste finansieras på längre sikt. Det finns dock flera faktorer som kan påverka resultaten positivt; högre befolkningstillväxt än vad kommunens prognos beräknar, nya redovisningsprinciper för pensionsåtaganden samt eventuellt nyttjande av medel avsatt för pensioner. Inför kan det också bli nödvändigt att se över modellerna för pris-, löne- och befolkningskompensationen till nämnderna. Kävlinge kommun har flera intressanta utbyggnadsområden framöver med Stationsstadens utbyggnad och Lommabanans väg genom Furulund som två av de viktigaste. Stationsstaden kommer långsiktigt att göra Kävlinge tätort med småstadslik. Att attrahera både nya och befintliga kommuninvånare att bo och leva i Stationsstaden är något vi måste lyckats med i samarbete med flera olika aktörer. Den viktigaste framgångsfaktorn för att leverera välfärdstjänster i framkant är tillgången på hög kompetens. Konkurrensen om medarbetare i flera av kommunens yrkeskategorier är hård och Kävlinge kommun måste fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Med stoltheten i hela organisationen över att vara utnämnd till Sveriges kvalitetskommun, goda resultat i våra verksamheter och stabil ekonomi tar vi oss an de utmaningar vi står inför. Lyckas vi göra det tillsammans med våra invånare, företagare, föreningar och hela den kommunala organisationen så ser vi stora möjligheter till att uppnå Kävlinge kommuns målsättningar. 11

12 Planeringsförutsättningar Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Ekonomiåret Januari arbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Februari Mars/april April Maj Juni Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier samt partiföreträdare genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer, partiföreträdare samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Ekonomiåret fortsättning Juli September Oktober November December Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas verksamhetsplaner inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista september. Enhetscheferna ska ha behandlat sina budgetar inom ramen för samverkan. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut Socialnämnden och bildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att, i projektform, starta upp ett samarbete mellan dagcentral och fritidsgård för att föra samman seniorer och ungdomar. Kommundirektören får i uppdrag att utreda alternativen för att skapa en attraktiv och tillgänglig kuststräcka med bad och promenad- och cykelstråk. Kommundirektören får i uppdrag att ge förslag på hur matsvinn i våra skolor kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal. 12

13 Driftramar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Kommunstyrelsen, mkr 91,3 Priskompensation 0,3 Priskompensation Räddningstjänsten Syd 0,4 Kompetensutveckling ledarskap 1,5 Golfarrangemang 1,5 Förvärv Silon, Stjärnan m fl 0,2 Avgår: bilden av Kävlinge, hyra förrådet 0,7 Ram 94,4 Lönekompensation, centralt Teknisk nämnd, mkr 38,3 Priskompensation 0,3 Befolkningskompensation 0,2 Asfalteringsarbeten 4,0 Ram 34,8 Lönekompensation, centralt Kapitalkostnader torg och infrastruktur, centralt 2,4 Miljö- och byggnadsnämnden, mkr 5,1 Priskompensation 0,0 Förändrad taxa miljötillsyn 0,3 Ram 4,8 Lönekompensation, centralt Bildningsnämnden, mkr 800,4 Priskompensation 5,3 Befolkningskompensation 0,7 Gymnasiekostnader 15,0 Avgår: moduler Nyvång 1,5 Ram 818,5 Lönekompensation, centralt ½ års effekt befolkningsstruktur, centralt 3,9 Hyresökningar, centralt 9,0 Drift idrottsanläggningar, centralt 6,2 Socialnämnden, mkr 396,1 Priskompensation 1,9 Befolkningskompensation 1,4 Ramökning 1,0 Ram 400,4 Lönekompensation, centralt ½ års effekt befolkningsstruktur, centralt 1,8 13

14 Kommunövergripande planeringsförutsättningar Kommunövergripande planeringsförutsättningar Befolkning 1 nov året före Po-pålägg 38,5 % 38,5 % 38,5 % Internränta 2,41 % 2,41 % 2,41 % Lönekompensation 3,3 % 3,5 % 3,7 % Priskomp övrigt 0,5 % 2,0 % 2,0 % Priskomp personalkostnadsandel köpt verksamhet 3,3 % 3,3 % 3,3 % Priskomp måltidsservice 1,5 % 2,0 % 2,0 % Priskomp internhyror 1,0 % 2,0 % 2,0 % Priskomp it 0,0 % 2,0 % 2,0 % Priskomp entreprenad park 0,6 % 2,0 % 2,0 % Uppräkning gymnasieverksamhet 2,0 % 2,0 % 2,0 % Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag Skatteintäkter, mkr 1 313, , ,3 Skatteintäkter, kr/invånare Inkomstutjämningsbidrag, mkr 114,1 115,5 128,7 Inkomstutjämningsbidrag, kr/invånare Kostnadsutjämning, mkr 8,3 4,2 0 Kostnadsutjämning, kr/invånare Regleringsavgift, mkr 7,5 15,2 23,9 Regleringsavgift, kr/invånare LSS-utjämning 43,2 43,8 44,5 LSS-utjämning, kr/invånare Fastighetsavgift, mkr 54,2 54,2 54,2 Fastighetsavgift, kr/invånare Skatteunderlagsprognos årlig förändring i procent SKL, april 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 propositionen, april 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 Nyckeltal, årlig förändring i procent BNP 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 KPI 0,0 0,8 1,6 3,4 3,0 Timlöner, hela arbetsmarknaden 3,3 3,1 3,4 3,6 3,7 Sysselsättning, arbetade timmar 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 16:17. 14

15 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Internationell överblick Den globala tillväxten bromsade in under, främst till följd av en svagare utveckling i flera tillväxtekonomier. Inledningen av har präglats av en ökad osäkerhet om den globala konjunkturutvecklingen. Frågetecknen har rört såväl utvecklingen i Kina som styrkan i den amerikanska återhämtningen. Börserna föll under inledningen av, men har, sedan oron på finansmarknaderna dämpats, åter vänt upp igen. Den samlade bedömningen är att global BNP växer med något över 3 procent, vilket är i nivå med förra året. I USA dämpades tillväxten i slutet av förra året. Utvecklingen var särskilt svag i tillverkningsindustrin, vilket bland annat berodde på att exporten föll till följd av svag tillväxt i världsekonomin och en starkare dollar. Indikatorer pekade på fortsatt svag utveckling, vilket väckte frågan om USA var på väg in i en ny recession. Denna oro har nu dämpats och den amerikanska återhämtningen kommer troligen fortsätta. Goda realinkomster och stigande tillgångspriser samt sjunkande arbetslöshet väntas ge en uppväxling av privat konsumtion. USA:s BNP väntas växa med 2,1 procent i år. Låga olje- och råvarupriser tynger den ekonomiska utvecklingen i olje- och råvaruproducerande tillväxtekonomier. I Brasilien och Ryssland, som även har stora budgetunderskott och mycket hög inflation, väntas BNP i likhet med förra året att falla kraftigt. Kinas inbromsning fortsätter. Ombalanseringen av den kinesiska ekonomin mot en ökad andel konsumtion har medfört att tjänstesektorn vuxit snabbt, men samtidigt har tillverkningsindustrin tappat fart och tillväxten i investeringarna dämpats. Ombalanseringen, som i ett längre perspektiv är ofrånkomlig, har skapat osäkerhet och oro på finansmarknaderna. BNP-tillväxten bedöms trots detta bli kring 6 procent. Osäkerheten är dock stor och en abrupt inbromsning i Kina utgör den största risken för en svagare utveckling av den globala konjunkturen. Även om återhämtningen i eurozonen fortsatt är trög och inte kommit lika lång som den amerikanska så står den nu på fastare mark. Det senaste året har arbetslösheten fallit relativt snabbt. Hushållens konsumtion, som var en viktig drivkraft bakom den ökade BNP-tillväxten förra året, väntas fortsätta öka i en förhållandevis god takt även i år. En fortsatt stigande sysselsättning och låg inflation gynnar denna utveckling. Det stora antalet flyktingar driver på den offentliga konsumtionen. Även om effekten är betydande för en del länder är den sammantaget för hela euroområdet dock förhållandevis liten. Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars. Sverige - högkonjunktur Sveriges BNP växte starkt, BNP ökade med 4,1 procent, och den svenska ekonomin bedöms nu gå in i en högkonjunktur. Expansiv finans- och penningpolitik fortsätter att stimulera efterfrågan, vilken även i år väntas växa på bred front. Detta innebär att sysselsättningen kommer fortsätta utvecklas starkt och att arbetslösheten sjunker. Drivkrafterna för tillväxten är hushållens konsumtion och ökat byggande. Hushållens disponibla inkomst väntas fortsätta öka under, men även hushållens höga sparkvot och försiktighet. Inköp av bilar och sällanköpsvaror växte dock i god takt och har också fortsatt öka sedan årsskiftet. 15

16 Den starka befolkningsutvecklingen de senaste åren har huvudsakligen drivits av flykting- och anhöriginvandring. Det ökade flyktingmottagandet gör att den offentliga konsumtionen kommer öka även i år, för att sedan växla ner. Osäkerheten kring den globala konjunkturutvecklingen är påtaglig, vilket påverkar svensk export. Bedömningen är ändå att investeringarna i omvärlden successivt ska växa i snabbare takt, vilket kommer medföra att marknaden för svensk export kommer öka något. Exporten av motorfordon, bland annat till följd av Volvos nya personbilsmodeller, är dock ett positivt undantag från den svaga svenska exportutvecklingen. Inflationen har stigit, men uppgången är ryckig. För att säkerställa den stigande trenden i inflationen behöver penningpolitiken i Sverige vara fortsatt expansiv. Riksbanken beslutade därför i april att fortsätta köpen av värdepapper för ytterligare 45 miljarder kronor under andra halvåret av. Köpen av värdepapper syftar till att minska risken för att kronan stärks snabbare än prognos, vilket skulle leda till att inflationsuppgången bryts. Vid direktionens möte i april beslutades att reporäntan lämnas oförändrad på minus 0,5 procent. Beredskap finns dock för att sänka reporäntan ytterligare om det skulle behövas. Först i mitten av väntas räntan långsamt höjas. Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars ; Riksbanken, Penningpolitisk rapport april. Kommunernas ekonomi Kommunernas resultat för uppgick till 12 miljarder, vilket motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet ligger därmed i linje för vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. I resultatet ingår återbetalning från AFA Försäkring (3,5 miljarder) och det tillfälliga stödet från staten för flyktingsituationen (0,9 miljarder). Justerat för dessa tillskott uppgår resultatet istället till 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Endast 9 procent av kommunerna redovisade ett negativt resultat för. Konjunkturförstärkningen under och innebär en stark tillväxt av skatteunderlaget, men kommunernas kostnader väntas dock öka i snabbare takt. Det är främst demografiska förändringar som kommer innebära stora påfrestningar, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt, för kommunerna. Under perioden - väntas antalet invånare i Sverige öka med cirka Den höga andelen utlandsfödda av dessa, 70 procent, ökar trycket på såväl skola som integrationsarbetet. De ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet är fortsatt svårbedömda och osäkra. Parallellt med befolkningsökningen sker det även en snabb ökning av både antalet äldre och antalet barn i skolådern. Ytterligare en utmaning som kommunerna står inför de närmaste åren är investeringsbehovet, vilket kommer medföra ökade avskrivnings- och räntekostnader. Källa: SKL, Ekonomirapporten april. BNP-tillväxt i procent 2014 Världen 3,4 3,1 3,2 3,5 USA 2,4 2,4 2,1 2,4 Kina 7,3 6,9 6,3 5,8 Euroområdet 0,9 1,5 1,6 1,8 Sverige 2,4 3,8 3,3 2,6 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars. Inflation i procent (KPI) 2014 USA 1,6 0,1 1,0 2,0 Euroområdet 0,4 0,0 0,3 1,4 Sverige 0,2 0,7 0,9 1,2 OECD 1,7 0,6 1,1 2,1 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars. 16

17 Befolkningsutvecklingen ökar Befolkningsutvecklingen är starkt kopplad till konjunkturläget och detta har medfört att befolkningsökningen i Kävlinge kommun varit svagare den senast femårsperioden. sker dock ett trendbrott för de senaste 5 åren med ett högre flyttnetto än födelsenetto. Under prognosperioden bedöms folkmängden i Kävlinge kommun att öka med invånare till personer. Ökningen grundas på att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 383 personer per år och födelseöverskottet 142 personer per år. Under budgetperioden - beräknas folkmängden öka med 1,2 upp till 1,8 procent årligen för att vid utgången av vara invånare. Under ökade befolkningen med 296 invånare, från till invånare, vilket motsvarar en ökning på 1,0 procent. Ökningen låg högre än prognosen för som låg på invånare. Källa: SCB och Kävlinge kommuns befolkningsprognos Befolkningsutveckling ,00% 1,80% ,60% ,40% ,20% ,00% 0,80% ,60% ,40% ,20% ,00% Källa: Kävlinge kommun befolkningsprognos Bostadsbyggande i Kävlinge kommun Småhus Flerbostadshus Totalt Befolkningsutveckling i Kävlinge kommun Antal invånare 31 dec Procentuell förändring 0,6 % 1,2 % 1,6 % 1,8 % Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (antal), P=Prognos P P P P 1 5 år år år år år år år år w

18 Befolkning per tätort och ort (antal) Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB, Statisticon AB och Kävlinge kommuns prognos Arbetslösheten varierar I slutet på mars var personer inskrivna som arbetslösa, en minskning med på ett år. Men utvecklingen varierar stort mellan olika grupper. Bland personer födda utanför Europa ökar arbetslösheten och utrikes födda utgör nu mer än hälften av de inskrivna arbetslösa. Det totala antalet arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen fortsätter att minska, men det är stora skillnader mellan olika grupper. Arbetslöshetsnivån bland inrikes födda har sjunkit, medan den är 21,4 procent bland utrikesfödda. Den öppna arbetslösheten var på riksnivå i mars 4,0 procent och därmed oförändrad jämfört med mars. Andelen i program med aktivitetsstöd är 0,1 procent lägre och ligger på 3,8 procent för samma period. Skåne läns öppna arbetslöshet på 5,2 procent är högre i mars jämfört med mars, 5,1 procent. Andelen i program med aktivitetsstöd är oförändrat på 4,9 procent. Kävlinge kommuns statistik skiljer sig något från både Skåne och rikets utfall eftersom den har ökat med 0,2 procentenheter från 2,6 till 2,8 procent. Kävlinges öppna arbetslöshet ligger dock fortfarande klart under både riket och Skåne län. Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18-24 år) har minskat märkbart från mars (4,1 procent) till mars (3,8 procent) och nivån är klart lägre än Skånes och även rikets nivå. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock ökat något från 8,2 procent mars till 8,3 procent i mars. Räknat i antal så var 46 ungdomar arbetslösa och 101 ungdomar i program vid utgången av mars månad. Källa: Arbetsförmedlingen 18

19 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Arbetslöshet i procent Mars Mars Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 2,6 5,1 4,0 2,8 5,2 4,0 I program med aktivitetsstöd 2,5 4,9 3,9 2,1 4,9 3,8 Totalt 5,1 10,0 7,9 4,8 10,0 7,8 Ungdomsarbetslöshet i procent (18-24 år) Mars Mars Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 4,1 6,0 4,9 3,8 5,7 4,6 I program med aktivitetsstöd 8,2 11,4 8,8 8,3 10,3 7,6 Totalt 12,4 17,4 13,6 12,1 15,9 12,2 Känslighetsanalys +/- mkr 1 kronor förändring i utdebitering 61,0 Löneförändring med 1 procent 6,8 Generell prisförändring med 1 procent 5,5 10 heltidstjänster 4,3 Upplåning 10 mkr 0,2 Nettokostnadsförändring med 1 procent 13,7 19

20 Finansiell analys Kävlinge kommun budgeterar för ett positivt resultat med 13,0 mkr. Under hela 2000-talet har kommunen visat positiva resultat. Resultatet uppgick till 46,5 mkr. I samband med prognosen per siste mars prognostiserades resultatet till 31,0 mkr. Investeringsvolymen uppgår till 159,8 mkr. Den budgeterade investeringsvolymen under perioden - uppgår till 528,9 mkr. Kommunen befinner sig just nu i en investeringsintensiv fas som till stor del beror på investeringar i fastigheter och anläggningar till följd av befolkningstillväxt och förnyelsebehov. Självfinansieringsgraden på investeringarna budgeteras till 47 procent. Detta innebär att investeringarna inte förväntas kunna finansieras med skatteintäkter. Följden kommer att bli ett upplåningsbehov till följd minskad likviditet. Årets resultat, mkr Prognos 13,8 31,0 13,0 28,4 61,7 Modell för finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet, risk och kontroll utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om Kävlinge kommun har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Kävlinge kommun har fyra finansiella indikatorer för att följa upp det kommunövergripande målet om god ekonomisk hushållning och effektivt resursutnyttjande. Dessa stäms av i den finansiella analysen. De kommenteras även i nästa avsnitt Finansiella mål och balanskravsutredning. Resultat Kapacitet Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 98 procent. innebär att relationstalet hamnar på 100 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska inte överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under fyraårsperioden helårsprognos budget budgeteras nyckeltalet till 101 procent. Nettokostnadsandel av skatteintäkter årligen, mål 98 procent Prognos Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret beräknas nettokostnaderna öka med 5 procent och uppgå till 1 434,1 mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 3 procent. Avskrivningarna har i budget beräknats till 62,1 mkr. Avskrivningarna har under senaste åren ökat och utgör en allt större del av kommunens kostnader. Detta till följd av de ökade investeringarna. 20

21 Årlig förändring i procent Skatteintäkter Nettokostnad Prognos Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret till 160,8 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 206,4 mkr. Under perioden - budgeteras investeringarna till 528,9 mkr. Investeringar, mkr Prognos 223,8 206,4 160,8 216,5 151,6 Delar av investeringsbudget, mkr Stationsstaden 20,0 Va-exploatering 18,0 Gator och torg 9,0 Barsebäcks boställe 7,4 Idrottsanläggningar 7,0 Självfinansieringsgrad av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget till 47 procent. I helårsprognosen uppgår självfinansieringsgraden till 41 procent. Den stora investeringsvolymen - gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent. Självfinansieringsgrad Prognos Risk och kontroll Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget uppgår till 69 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget på 40 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden - att vara sjunkande. Soliditet i procent Prognos Soliditet Tillgångsförändring Förändring av eget kapital Soliditet inkl ansvarsförbindelse Ränterisk/finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden - att uppstå ett behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära räntekostnader. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto, mkr Prognos 8,0 5,8 8,2 5,4 0,6 Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet till 108,9 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till 76,9 mkr. Likviditeten kommer under budgetåret att minska beroende på den låga resultatnivån och den höga investeringstakten. Detta in- 21

22 nebär att en extern upplåning kommer att behövas. Förändring av likviditet, mkr Prognos 169,7 4,0 1,6 11,9 4,8 Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 450,8 mkr. Pensioner Prognos Avsättning för pensioner 22,6 22,1 Ansvarsförbindelse 464,1 459,8 Förändring ansvarsförbindelse 12,7 4,3 Finansiella indikatorer och balanskravsutredning Avstämning finansiella indikatorer Det låga resultatet och den höga investeringsnivån i budget gör att samtliga finansiella nyckeltalen inte uppnås. Under perioden helårsprognos planåret uppgår indikatorn Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 102 procent. Nyckeltalet Investeringsvolym maximalt 10 procent av skatter och bidrag uppgår under perioden bokslut 2010 budgetåret till 10 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Indikator: Nettokostnadsandel av skatteintäkterna under en rullande fyraårsperiod (bokslut budget ) Acceptabelt värde Rullande period 98 % 98 % 100 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Då finns förutsättningar att egenfinansiera investeringar. Relationstalet uppgår i budget till 100 procent. Under perioden bokslut 2014 budgetåret uppgår nyckeltalet till 98 procent. 22

23 Indikator: Verksamhetens nettokostnad i relation till budgeterad nivå Acceptabelt värde Rullande period 0 mkr 0 mkr avvikelser Årets resultat, mkr Prognos 13,8 31,0 13,0 28,4 61,7 Under planeras inga besparingar. Verksamheten kompenseras för pris och löneökningar. Planåret budgeteras ett underskott på 28,4 mkr och ett underskott på 61,7 mkr. Intern kontroll Den interna kontrollen baseras på det reglemente som antogs Kontrollpunkterna baseras på risk- och väsentlighetsanalyser som görs av kommunstyrelsen och nämnderna. Kontrolluppdrag för beslutas av nämnderna i september. Beslut om handlingsplan för fattas i kommunstyrelsen i januari. Indikator: Skattesats Acceptabelt värde Rullande period 18,51 18,51 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 439,0 mkr för budgetåret. Det är en ökning med 47,3 mkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 69,0 mkr mellan helårsprognos och budget. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 29,39 kronor. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. Indikator: Investeringsvolym maximalt 10 % av skatter och bidrag under en rullande 10- årsperiod (bokslut 2008 budget ) Acceptabelt värde Rullande period 10 % 9 % 11 % Relationstalet uppgår i budget till 11 procent. Under perioden bokslut 2008 budgetåret uppgår nyckeltalet till 9 procent. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Årets budgeterade resultat för innebär att balanskravet kommer att uppnås. Kävlinge kommun har inte något negativt resultat att återställa sedan tidigare år. Balanskrav, mkr Årets resultat 13,0 28,4 61,7 Reducering av samtliga realisationsvinster Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöj- ligheter Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 13,0 28,4 61,7 Balanskravsresultat 13,0 28,4 61,7 23

24 Resultatbudget mkr Verksamhetens nettokostnader Bokslut 1) Prognos 1 238, , , , , ,2 Avskrivningar 47,5 57,5 54,5 62,1 63,0 64,9 Verksamhetens nettokostnader 1 286, , , , , ,1 Skatteintäkter 1 325, , , , , ,8 - allmän kommunalskatt 2) 1 193, , , , , ,3 - utjämning och bidrag 114,2 104,9 121,7 114,9 104,5 104,8 - utjämning arbetsgivaravgifter unga 2,2 - LSS utjämning 36,1 41,4 39,8 43,2 43,8 44,5 - fastighetsavgift 51,8 52,7 54,2 54,2 54,2 54,2 Finansiella intäkter 7,5 9,0 6,8 9,2 9,9 10,6 - pensionsfond 2,1 6,0 4,8 6,0 6,5 7,0 - övriga finansiella intäkter 5,5 3,0 2,0 3,2 3,4 3,6 Finansiella kostnader 0,8 1,0 1,0 1,0 4,5 10,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 46,5 13,8 31,0 13,0 28,4 61,7 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 16:17 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 24

25 Kassaflödesbudget mkr Löpande verksamhet Bokslut 1) Prognos Årets resultat 46,5 13,8 31,0 13,0 28,4 61,7 Justering för avskrivningar 47,5 57,5 54,5 62,1 63,0 64,9 Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Förändring kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksam-het Finansieringsverksamhet Förändring av långfristiga skulder Förändring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från finansieringsverksamhet 7,1 0,6 0,3 0,0 0,2 0,2 3,7 104,8 71,9 85,2 75,1 34,8 3,4 57,4 13,2 35,2 6,0 6,5 7,0 7,6 90,0 39,8 58,7 210,4 69,1 28,3 3,6 141,0 228,4 206,4 160,8 216,5 151,6 141,0 228,4 206,4 160,8 216,5 151,6 5,4 90,0 200,0 160,0 1,5 6,9 90,0 200,0 160,0 Årets kassaflöde 94,3 169,7 4,0 1,6 11,9 4,8 Likvida medel vid årets början 203,2 Likvida medel vid periodens slut 108,9 Förändring av likvida medel 94,3 169,7 4,0 1,6 11,9 4,8 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 25

26 Balansbudget mkr Tillgångar Bokslut 1) Prognos Anläggningstillgångar 801, ,8 953, , , ,5 Omsättningstillgångar 569,8 362,1 538,6 543,0 561,4 573,2 Summa tillgångar 1 371, , , , , ,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 060, , , , , ,0 - eget kapital 1 013, , , , , ,7 - årets resultat 46,5 13,8 31,0 13,0 28,4 61,7 Avsättningar 57,3 51,2 57,0 57,0 57,2 57,4 - avsättningar för pensioner 23,4 21,2 22,6 22,1 21,8 21,5 - övriga avsättningar 33,9 30,0 34,4 34,9 35,4 35,9 Skulder 254,3 256,4 344,3 434,3 634,3 794,3 - kortfristiga skulder 218,1 256,4 308,1 258,1 258,1 258,1 - långfristiga skulder 36,2 0,0 36,2 176,2 376,2 536,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 371, , , , , ,7 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 26

27 Driftbudget mkr Nämnd Bokslut 1) Prognos Kommunstyrelse 84,3 91,5 91,0 94,4 93,1 92,4 It-enheten 1,4 1,6 1, Valnämnd 0,3 0,6 0,1 0,6 0,6 0,6 Revision 1,3 1,4 1,4 1,5 1,6 1,6 Överförmyndarnämnd 1,5 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Teknisk nämnd 40,4 39,5 31,5 34,8 35,2 35,7 Miljö- och byggnadsnämnd 4,6 5,8 5,5 4,8 4,8 4,8 Bildningsnämnd 775,2 804,7 804,7 814,5 834,0 851,8 Socialnämnd 394,5 396,1 402,3 399,9 403,4 407,2 Övrig verksamhet Kompensation löner 0 15,3 14,7 36,9 61,1 83,7 Kompensation prisökning ,0 26,3 ½ årseffekt befolkning bildningsnämnd 0 2,3 0 3,9 2,5 5,0 ½ årseffekt befolkning socialnämnd 0 1,1 0 1,8 1,9 3,8 Reserv för lokalkostnader centralt ,2 6,9 12,6 Årseffekt befolkning teknisk nämnd ,0 0,1 0,4 Lokaler bildningsnämnd 0 3,2 3,2 9,0 9,0 9,0 Komponentutbyte gatuunderhåll ,1 2,1 Drift miljö för aktivitetspark 0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Hyra/drift idrottsplatser 0 5,2 5,2 6,2 6,4 6,4 Nya torget Kävlinge 0 0,3 0,3 0,5 0,5 0,5 Driftsbidrag it-investeringar bildning 0 0, Lommabanan, medfinansiering/infrastruktur 1,5 0,7 0 1,1 1,2 1,6 Elbilar exklusive elladdare 0 0,3 0,3 0,6 0,9 0,9 Stationsstaden, infrastruktur 0 0,3 0,1 0,8 1,1 1,4 Bilden av Kävlinge 0 1,0 1,0 1,4 1,4 1,4 Moduler Nyvång, Medborgarhus, Tolvåker ,1 14,6 Kommunstyrelsen till förfogande 0 1,1 1,1 10,0 10,0 10,0 Nytt boende, hemvård ,1 3,1 Nytt boende, handikappomsorg ,0 6,0 Verksamhetens finansiella poster Förändring arbetsgivaravgifter 8,1 0 2, Realisationsvinst, avslut exploatering, nedskrivning samt avsättning 7,3 0 2, Återbetalning AFA-premie 8, Pensionskostnad, ansvarsförbindelsen 25,8 28,0 27,0 30,0 37,0 41,0 Övriga kostnader 0, Avgår kapitalkostnader 65,8 80,1 76,5 86,5 90,2 96,5 Finansverksamhet Avskrivningar 47,5 57,5 54,5 62,1 63,0 64,9 Skatteintäkter 2) 1 325, , , , , ,8 Finansiella intäkter 7,5 9,0 6,8 9,2 9,9 10,6 Finansiella kostnader 0,8 1,0 1,0 1,0 4,5 10,0 Årets resultat 46,5 13,8 31,0 13,0 28,4 61,7 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 16:17 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 27

28 Investeringsbudget mkr Bokslut Kommunstyrelsen 10,2 22,5 25,3 29,5 17,5 Ärende- och dokumenthantering 0 0,4 0,4 0 0 IT-investering administration 0,9 3,0 3,0 3,0 3,0 IT infrastruktur 0,1 1,0 1,0 1,0 1,0 Ks ospecificerat 0 4,5 5,0 5,0 5,0 IT utbyte datorer skola 2,2 7,0 7,0 7,0 7,0 Utveckling beslutsstöd 0 0,5 0,5 0,5 0,5 IT framtidens skola 7, Bilden av Kävlinge 0 1,5 3,0 5,0 0 Inventarier kommunhus/ allaktivitetshus ,0 0 Rivning Rangeringen 5 (silon) 0 4,6 2,4 0 0 Digitalisering 0 0 3,0 1,0 1,0 Teknisk nämnd exkl VA 111,0 162,9 54,8 37,2 26,9 Renhållningsbil 2,4 2,6 2,6 0 0 Trafikreglering 0,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Parkutrustning 0,2 0, Kävlinge aktivitetspark KAP 8,5 0, Komponentutbyte gata/park 0 0 5,0 5,0 5,0 Gator och torg 3,5 8,0 9,0 9,0 9,0 Lommabanan 0,2 1,4 0,6 4,0 7,0 Lekplats Kävlinge 0 1, Bilden av Kävlinge; Rent, snyggt och tryggt 1,3 3, Åtgärder erosion Koggaväg/ Vikhög 0 2,5 2,1 0 0 Åtgärder erosion 0, Högalidsskogen 0,7 0,6 1,5 0,6 1,9 Gång- och cykelväg enligt plan 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Nya torget 0 7, Lekplatser upprustning 0,4 0, Rekreationsstråk Kävlingeån 0 2,5 4,6 0 0 Gång- och cykelväg 108:an 0 0,3 1,5 2,7 0 Belysning, styrning 0 1,0 1,0 1,0 0 Belysning, uppgradering 0,5 0,3 0,3 0,3 0,5 Handikappanpassning 0 0,6 0,6 0,6 0 Etablering/avveckling moduler 2,8 1,0 2,0 1,0 0 Säkerhetsåtgärder 0,6 1,0 1,0 1,0 0 Utbyte fastighetskomponenter 0 4, Medborgarhus 0,5 23, Investeringar idrottsanläggningar 0 14,0 7,

29 mkr Bokslut Verksamhetsanpassning 0 1,5 1,5 1,5 0 Reinvestering verksamhetslokaler 0,8 1, Reinvesteringar underhållsplan 0 0 4,0 4,0 0 Upprustning Korsabacka, Olympia 25,4 16, Renovering baden 0,9 1, Nybyggnation Nyvångsskolan 46,9 38, Stationsstadens förskola 1,1 1, Stationsstadens förskola till skola 2, Ventilation Eyragården 1, Ventilation Annelund 2, Sanering Tolvåker 0,5 0, Energioptimering 2,7 3,3 3,0 3,0 0 Korsbacka förskola dränering 3, Handikappramp Barsbäck 0 0, Utredning ombyggnad Tolvåkerområdet 0,4 1, Ventilation Tolvåker 0 3, Dränering konstbevattning 0, Ventilation Skönadals förskola 0 1, Tillbyggnad Rinnebäcksskolan 0 7,0 4,0 0 0 Pendlarparkering Fäladsvägen 0, Pendlarparkering Dösjebro 0, Pendlarparkering Kävlinge 0, Nytt badhus 0 5, VA 9,5 8,6 10,3 15,3 9,3 Fordon 0 0 0,5 0,5 0,5 Ombyggnad pumpstationer 1,6 1,3 1,5 1,5 1,5 VA-ledningar 6,9 6,0 6,0 6,0 6,0 Avloppsreningsverk process 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0 Avloppsreningsverk byggnader ,0 0 Data, kommunikation, säkerhet 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 Ombyggnad ledningar ,0 0 Åtgärder erosion 0 0 1,0 0 0 Miljö och byggnadsnämnden Miljö-/Byggreda

30 mkr Bokslut Socialnämnden 2,9 4,5 5,3 6,4 2,0 Hjälpmedel handikappomsorg 0 0,7 0,3 0,3 0,3 Möbler o miljö handikappomsorg 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 Inventarier nytt LSS-boende 0 0 0,3 0 0 Välfärdsteknologi 0 0 0,5 0 0 IT nätverk hemvården 0,6 0, Inventarier ny dagverksamhet 0 0, Trygghetslarm, utbyte till digital 0,6 0,1 0,1 0,1 0 Hjälpmedel hemvård 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 Möbler och miljö hemvård 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Inventarier nytt särskilt boende 0 0 0,4 4,4 0,4 Skönadal måltidsservice 0 0, Dösjebro måltidsservice 0 0,7 2,0 0 0 Inventarier måltidsservice 0,3 0,3 0,3 0,3 0 Bildningsnämnden 4,1 13,6 3,0 5,7 5,7 IT reinvesteringar Reinvesteringar fritid och kultur 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Inventarier ny förskola 0,1 1,4 0,5 0 0 IT trådlösa nätverk 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Reinvesteringar förskola 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Reinvesteringar skola inklusive reserv 0,2 1,1 1,1 1,1 1,1 Inventarier lokalförsörjning skola 0, Inventarier Korsbackaskolan 2,1 2, Inventarier Nyvångsskolan 0 7, Arbetsmiljö 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Reinvestering arbete & utbildning 0 0,1 0,1 0,1 0,1 Bibliotekssystem 0, Inventarier Söderpark 0, Inventarier sporthall Löddeköpinge 0 0, Inventarier Rinnebäck 0 0 0,3 0 0 Inventarier Tolvåker ,5 2,5 Inventarier Söderpark ,0 1,0 Övriga nämnder 3,3 1,8 1,8 1,8 0 Samarbetsnämnd 1, IT 3,3 1,8 1,8 1,8 0 Summa 141,0 213,8 100,5 95,9 61,4 30

31 Investeringsbudget exploatering mkr Exploateringsområden gator och vägar, gata/park Bokslut ,5 93,6 67,2 Östra Gryet, gator och vägar 0 1, Stationsstaden, gator och vägar 0 5, Lekplats Barsbäck 42:3, gator och vägar Exploateringsområden VAanslutningar, VA 0 0, ,0 27,0 23,0 Furunäs, VA-anslutningar 0 0, Handelsplats Center Syd, VAanslutningar 0 1, Östra gryet, VA-anslutningar 0 1, Stationsstaden, VA-anslutningar 0 5, Summa 0 14,6 60,5 120,6 90,2 Investeringar totalt 141,0 228,4 160,8 216,4 151,6 I samband med beslut om exploateringsprojekt i kommunfullmäktige görs uppdelning per projekt. 31

32 Direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Kommunkansliet och miljö och teknik får i uppdrag att utreda förutsättningar för samgående med andra kommuner inom VA-området samt konsekvenser av annan lokalisering av VA-verket. Att uppdra åt kommundirektören att ta fram förslag på åtgärder som skall resultera i en samlad hästnäringsstrategi omfattande hästnäringen ur ett boende-, rekreations-, besöksnärings- och etableringsperspektiv. Att uppdra åt kommundirektören att aktualisera nuvarande bredbandsstrategi i syfte att öka tillgången på bredbandslösningar med hög överföringskapacitet. Kommunkansliet får i uppdrag att utvärdera kommunens engagemang i Handelsplats Center Syd ekonomiska förening (HPCS) verksamhet under. Att uppdra åt kommundirektören att undersöka möjligheten att skapa en återbruksdepå, gärna i samarbete med handikappomsorgen. Att uppdra åt kommundirektören att se över en gemensam skyltning med information hur utemiljöerna på skolor och förskolor kan utnyttjas av våra kommuninvånare. Att uppdra åt kommundirektören att inleda ett strategiskt arbete med ett övergripande styrdokument - Trafikstrategi för Kävlinge kommun. Lokalutredning särskilda boende, kompletterad med hyres- och subventionsanalys. Beslutades vid Kf 96/2011 Kf 48/2013 Kf 48/2013 Ks 80/2014 Kf 15/2014 Kf 15/2014 Kf 15/2014 Kf 65/ Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Göran Sandberg Mats Rosén Fredric Palm Mats Rosén Mikael Anderson Johanna Davander Fredric Palm Christin Johansson Pågår, FÖP Kvl-FU Delrapport kvartal 3, Kvartal 4, Kvartal 2, Kf Kf Kf Kf Kvartal 2, Delrapport lämnad Kvartal 2, Kf Kf Kf Kvartal 3, Sn Kf 32