Budget Plan

Transkript

1 2015 Plan

2 Innehållsförteckning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna Vision, mål och styrning 7 Kommunövergripande mål 9 Ekonomiska förutsättningar 17 Omvärldsanalys 21 Finansiell analys 25 Fritid och kultur 29 Förskola 30 Grundskola 32 Handikappomsorg 34 Hemvård 35 Individ- och familjeomsorg 36 Infrastruktur och teknisk service 37 Ledning och samhällsutveckling 39 Miljö och hälsa 42 Samhällsbyggnad 43 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 44 Resultatbudget 46 Kassaflödesbudget 47 Balansbudget 48 Driftbudget 49 Investeringsbudget 50 Exploateringsredovisning 54 Direktiv och uppdrag 55 2

3 Organisation 3

4 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. Mandatfördelning Moderaterna Socialdemokraterna Folkpartiet Sverigedemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet Kävlingebor 2 - Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sveriges Pensionärers 1 1 Intresseparti Kommunens väl 5 Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, SYSAV och Finsam. Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge- Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkrings-kassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 46 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. 4

5 Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 16 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,26 procent. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. Samarbetsnämnder Kävlinge kommun, Staffanstorps kommun och Burlövs kommun samarbetar genom tre samarbetsnämnder Samarbetsnämnderna svarar för drift och skötsel av de olika kommunintema stöd- och servicefunktioner i form av till exempel IT-, personaladministrations- och ekonomiadministrationsstöd samt geografiska informationssystem som samarbets-kommunerna önskar bedriva gemensamt. Kävlinge kommun är värdkommun för samarbets-nämnd it. Samarbetsnämnden ingår i Kävlinge kommuns politiska organisation. 5

6 Så fördelades skattepengarna

7 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas och all styrning utgår från den antagna visionen. Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. Så styrs Kävlinge kommun I Kävlinge har vi utvecklat vår ledningsfilosofi med en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän och vi fokuserar på de tre viktigaste processerna i vår styrning. De politiska prioriteringarna i form av Visionen, Bilden av Kävlinge, mål och direktiv. Planering och uppföljning av verk-samheterna En styrmodell som förbättrar och underlättar genomförande av aktiviteter. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar visionen samt mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur arbetet ska göras vilket beskrivs i verksamhetsplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når resultat och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. 7

8 Fullmäktiges kommunövergripande i mål Med visionen och Bilden av Kävlinge som grund samt omvärldsanalys och hänsyn tagen till tidigare års uppföljningar förslås inför mandatperioden ett antal kommunövergripande mål som var och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Fullmäktiges kommunövergripande mål utgår från de fem olika perspektiven kävlingebon, samhällsutveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga strategiska inriktningar av kommunens styrning för att uppnå visionen. Alla nämnder som har fått adresserade mål förväntas bidra genom olika enskilda eller gemensamma insatser för att nå målen. Målen är formulerade som ett framtida önskvärt tillstånd som kommunen vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat, finns också indikatorer. Mål och deras indikatorer Alla indikatorer i vår målstyrning är underlag för vår utvärdering av om vi når våra mål eller inte. Indikatorn ger signaler (indikationer) som talar om för oss om vi är på rätt väg mot målen. För varje indikator anges ett acceptabelt värde. När indikatorn når acceptabla anses mätningen vara positivt bidragande för måluppfyllelsen. För många av indikatorerna redovisas också ett medelvärde och högsta uppnådda resultat från den senaste mätningen. Dessa värden redovisas i samband med indikatorernas acceptabla värden. När ett acceptabelt värde tas fram är det viktigt att den är relevant för uppföljningen. Vi ställer oss frågan: Om vi idag har ett utfall för en indikator, vad ska det utfallet vara i framtiden för att mätningen (indikatorn) ska anses vara positivt bidragande till måluppfyllelsen? Nämndsmål beslutas av respektive nämnd i kommunen och tydliggör innebörden av de kommunövergripande målen för en nämnd. Måluppfyllelse av ett nämndsmål mäts med nämndens egna indikatorer. Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Kävlingebon Övergripande mål Utveckling/ Samhällsutveckling Övergripande mål Medarbetare Övergripande mål Ekonomi Övergripande mål Miljö Vad? Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelar Verksamhetsplan Hur? Chefer Chefsuppdrag 8

9 Kävlingebon I kävlingeboperspektivet arbetar vi för att vara en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. Här fokuserar vi på kommuninvånarnas intressen så att de upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig och åldras i Kävlinge kommun. 1. Kävlinge kommuns invånare har stort inflytande Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Inflytande-Index (NII). Medel 40, högst Indikator: Mbu, Nöjd-Inflytande-Index för påverkan. Medel 39, högst Kävlinge kommun har ett gott bemötande och en god tillgänglighet Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för bemötande och tillgänglighet. Medel 57, högst Indikator: Andel som får svar på en fråga vid första telefonsamtalet (Kkik). Medel 44, % högst 74 %. 44 % 50 % 60 % 65 % 70 % Indikator: Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar (Kkik). Medel 79 %, högst 100 %. 76 % 85 % 100 % 100 % 100 % 3. Kävlinge kommun är Skånes bästa boendekommun Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Medel 53, högst Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index (NRI). Medel 59, högst

10 Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för bostäder. Medel 57, högst Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för idrotts- och motionsanläggningar. Medel 59, högst Indikator: Mbu, Nöjd-Region- Index för att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kävlinge. Medel 63, högst Indikator: Nöjd-Medborgar-Index för kultur. Medel 61, högst Kävlinge kommuns skolor tillhör de bästa i landet Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Placering av sammanvägt resultat i Öppna jämförelser grundskola Kävlinge kommuns hemvård tillhör de bästa i landet Adressering: Socialnämnden, Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen Indikator: Personalkontinuitet antal vårdare i hemtjänst per 14 dagar (Kkik). Medel 14, bäst Indikator: Andel nöjda elever/föräldrar. 92 % elever 87 % föräldrar 92 % 93 % 93 % 94 % 88 % 89 % 90 % 91 % Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för skolor. Medel 57 högst Kävlinge kommuns invånare har en rik fritid Indikator: Nationell Brukarenkät Särskilt boende/hemtjänst, de äldres bedömning av omsorgen i sin helhet. 88 % Särskilt boende 92 % hemtjänst 89 % 90 % 91 % 93 % 93 % 93 % 93 % 93 % Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för äldreomsorg. Medel 53, högst Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för fritidsmöjligheter. Medel 59, högst

11 Samhällsutveckling I samhällsutvecklingsperspektivet arbetar Kävlinge kommun tillsammans med andra aktörer för att utveckla Bilden av Kävlinge genom att skapa välkomnande miljöer, hållbar samhällsutveckling och tillväxt. 7. Kävlinge kommun har en positiv befolkningstillväxt 8. Kävlinge kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass Adressering: Samtliga nämnder Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Befolkningsstatistik. genomsnittlig ökning, rullande 10 år. Indikator: Svenskt näringslivs ranking. Utfall 1,5% ,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Plats /år 100/år 100/år Indikator: Antalet färdigställda bostäder, totalt i kommunen Plats 20 Plats 15 Topp Plats 25 Indikator: Insikt (Servicemätning av kommunens myndighetsutövning). Nöjd-Kund-Index. Medel 67, högst 81. Indikator: Antalet bostäder i östra centrum /år 200/år 200/år

12 9. Kävlinge kommun är välkomnande och trygg Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för trygghet. Medel 60, högst Kävlinge kommun erbjuder goda kommunikationsmöjligheter Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för kommunikationer. Medel 60, högst Indikator: Trygghetsmätning, Öppna jämförelser. Plats 26 Topp 25 Topp 25 Topp 25 Topp 25 Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för Renhållning och sophämtning. (Innehåller frågor om sophämtning, återvinningscentral, åtgärder mot klotter och renhållning parker och allmänna platser). Medel 65, högst Indikator: Antal resande med kollektivtrafik, resultat under hösten Indikator: Möjlighet att få tillgång till minst 100 Mbit/s, uppgifter från PTS. Medel i riket, 53,62 %. 20,5 % 40 % 60 % 80 % 100 % 12

13 Medarbetaren I Medarbetarperspektivet arbetar Kävlinge kommun för att vara en attraktiv arbetsgivare med delaktiga medarbetare som tar ansvar för vårt gemensamma uppdrag. Arbetsmiljön präglas av öppenhet, engagemang och utveckling där mod och nytänkande uppmuntras. 11. Kävlinge kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Hållbart medarbetarengagemang, Index för motivation Indikator: Hållbart medarbetarengagemang, Index för ledarskap Indikator: Hållbart medarbetarengagemang, Index för styrning. 12. Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som främjar god hälsa Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Sjukfrånvarostatistik i procent. Utfall 2013 i Skåne Län: 5,4 %, vägt medelvärde samtliga kommuner: 5,9 (SKL). 5,7 5,5 5,3 5,0 4,8 Indikator: Medarbetares bedömning av hur organisationens värdegrund stämmer överens med deras uppfattning av hur den borde vara. Bör inte avvika mer än 15 %. 11% Max 15 % Max 15 % Max 15 % Max 15 %

14 Ekonomi I ekonomiperspektivet arbetar Kävlinge kommun för en god ekonomisk hushållning, ett effektivt resursutnyttjande och en handlingsberedskap för framtiden. 13. Kävlinge kommuns nettokostnadsandel av skatteintäkterna uppgår till högst 98 % Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Nettokostnadens andel av skatteintäkter under en rullande fyraårsperiod. Prognos % 97 % 98 % 98 % 98 % 15. Kävlinge kommun har en oförändrad skattesats under mandatperioden Adressering: Kommunstyrelsen Indikator: Skattesats. 18:51 18:51 18:51 18:51 18: Kävlinge kommun har en tydlig ekonomistyrning och god kontroll Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Versamhetens nettokostnad i relation till budgeterad nivå. +38,7 mkr +17,5 mkr 0 mkr 0 mkr 0 mkr 0 mkr 16. Kävlinge kommun har långsiktigt hållbar investeringstakt Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Investeringsvolymen i relation till skatter och bidrag under en rullande 10-årsperiod. Prognos Prognos 6,5 % 7,2 % 10 % 10 % 10 % 10 % 14

15 Miljö I Miljöperspektivet arbetar Kävlinge kommun för en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning samt verkar för en miljöanpassad och hälsosam livsmiljö samt erbjuder en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. 17. Kävlinge kommuns organisation är energieffektiv och fossilbränslefri Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Totala energiåtgången i kommunala fastigheter (Kwh/kvm/år) Indikator: Andelen icke-fossilt bränsle i kommunens verksamheter. 59% 60 % 65 % 70 % 75 % Indikator: Andel fosilbränslefria fordon i kommunens verksamheter, mätning påbörjas Kävlinge kommun och våra invånare ser avfall som en resurs Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Andelen hushåll med matavfallsutsortering. 12 % 60 % 100 % 100 % 100 % Indikator: Andelen verksamheter som källsorterar, mätning påbörjas Indikator: Antal kg restavfall per invånare

16 19. Kävlinge kommun erbjuder en tillgänglig och varierad naturmiljö Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Andel kommunala naturområden som är försedda med flerspråkiga informationsskyltar som belyser områdenas värden. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % 20. Kävlinge kommun serverar hållbara måltider med minsta möjliga svinn Adressering: Bildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen Indikator: Mängd matsvinn i de kommunala verksamheterna. 18 % 16 % 14 % 12 % 12 % Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete, kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt, medel 55, högst Indikator: Ranking placering i Miljöaktuellt Not: Mbu står för Medborgarundersökning och mäts med olika index mellan Mätningen anger vilket indikator som avses samt vilken ambition som kommunen har för den kommande mandatperioden. Ovanför indikatorn anges i de flesta fall medel samt det högsta uppnådda resultat från den senaste mätningen för att kunna värdera resultatet jämfört med andra kommuner. 16

17 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Ekonomiåret Januari arbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Februari Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Mars Kommunstyrelsens och nämndernas presidier samt partiföreträdare genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer, partiföreträdare samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Ekonomiåret fortsättning April Nämnderna återkommer genom sina presidier till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Maj/Juni Juni Juli September Oktober November December Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas chefsuppdrag inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista september. Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. förutsättningar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, 17

18 utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 14:17 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren på 1,2 procent plus att innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. året 2015 prognostiseras befolkningsförändringen till 0,4 procent och ger därmed inte någon kompensation för kraftig befolkningsökning. LSS-utjämning Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. För 2015 beräknas LSS-utjämningen uppgå till 36,5 mkr. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen ökar något. Utjämningen beräknas 2016 uppgå till 36,9 mkr och 2017 till 37,5 mkr. Kommunal fastighetsavgift En kommunal fastighetsavgift infördes 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Från och med 2009 tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften prognostiseras 51,1 mkr och för 2015 och åren framöver beräknas kommunens intäkt till 53,0 mkr. Finansnetto De finansiella intäkterna utgår från minskade ränteintäkter till följd av en minskad likviditet. I de finansiella kostnaderna har budgeterats ränte-kostnader för extern finansiering. Övriga budgetförutsättningar Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. en bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november på , 2015 på och för 2016 på invånare. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2015 på 3,2 procent, 2016 på 3,5 procent och 2017 på 3,8 procent. Nämnderna kompenseras för verkligt utfall. Personalomkostnadspålägget fastställs definitivt i slutet på året och uppgår preliminärt 2015 till 38,5 procent. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 31 december 2013 med tilllägg för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar och pensionsavtal innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmåns-bestämda ålderspensionen. Nämnderna kompenseras för prishöjningar under. Personalkostnadsandelen av köpt verksamhet, 60 procent, kompenseras med 3,1 procent. Övriga kostnader av köpt verksamhet, 40 procent, kompenseras med 0 procent. Kostnader för köp av verksamhet från kostenheten kompenseras med 1,8 procent. Kostnader för köp av verksamhet från fastighetsenheten kompen-seras med 0 procent. Kostnader för köp av verksamhet från it-enheten kompenseras med 1,2 procent. För 2015 finns 5,0 mkr fördelad till respektive nämnd. För 2016 finns 12,3 mkr och för 2016 finns 13,0 mkr avsatt under det centrala anslaget Kompensation prisökning. Internräntan utgår från ett genomsnitt av Sveriges kommuner och landstings rekommendation de senaste fem åren. För 2015 rekommenderar Sveriges kommuner och landsting preliminärt 3,2 procent. Den beräknade genomsnittliga räntesatsen för de senaste fem åren uppgår till 3,16 procent. Definitiv internränta fastställs i december. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårs-kompensation för innevarande bud- 18

19 getårs befolkningstillväxt och från och med 2009 omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt, anslaget omfattar även lokalkostnader. Från och med 2012 kompenseras även tekniska nämnden för befolkningsförändringar. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar har räknats upp med 2,0 procent. Skatteunderlagsprognos årlig förändring i procent SKL, april 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 propositionen, april 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 Nyckeltal, årlig förändring i procent BNP 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5 KPI 0,0 0,2 1,9 2,9 2,9 Timlöner, 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7 hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 14:17. Centrala anslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar uppgår 2015 till 17,8 mkr, ,4 mkr och ,9 mkr. Det motsvarar löneökning på 3,2 procent 2015, 3,5 procent 2016 och 3,8 procent Priskompensation fördelats till respektive nämnds ram För åren finns en priskompensation avsatt centralt. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2015 finns 3,5 mkr budgeterade för bildningsnämnden och 2,9 mkr för socialnämnden, 2016 finns 1,7 mkr respektive 3,5 mkr avsatta och 2017 finns 6,6 mkr respektive 4,9 mkr avsatta. För befolkningstillväxt inom tekniska nämndens verksamhetsområde finns 2016 avsatt 0,2 mkr och ,5 mkr. Bildningsnämndens hyreshöjningar för nya lokaler har satts av som ett separat anslag. Anslaget uppgår 2015 till 1,1 mkr, 2016 till 3,3 mkr och 2017 till 9,4 mkr. Bildningsnämnden kommer dessutom att finansiera en del av kostnaderna för nya lokaler genom anslaget för befolknings-kompensation. För att täcka driftskostnader i samband med it-investeringar inom bildningsnämnden finns 1,1 mkr årligen avsatt. 0,7 mkr finns avsatta för till miljö för skateboardpark och spontanaktiviteter och 0,2 mkr finns avsatta för driftskostnader för lokal på Mejerigränd. För badplats vid Vikhög och Barsebäck finns 0,1 mkr avsatta. För att täcka driftskostnader för investeringar i Infrastruktur i samband med utbyggnaden av Lommabanan finns 2,1 mkr avsatta. Dessutom finns ett centralt anslag på 5,0 mkr för att täcka kostnader för utveckling av Bilden av Kävlinge. För att täcka hyreskostnader för moduler på Nyvångsskolan finns 3,0 mkr avsatta. I budget för 2015 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på 10,3 mkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. Delar av anslaget kommer att användas för att täcka överförda resultat. Anslaget uppgår till 13,2 mkr 2016 och till 2,7 mkr Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende och 2015 beräknas kostnaden till 1,6 mkr. När boendet tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. 19

20 ramar Kommunstyrelse Ram 2015: tkr Tillskott: Priskompensation 98 tkr Priskomp Räddningstjänsten Syd 250 tkr Lönekompensation centralt Kundtjänst 750 tkr Sommarbussen 100 tkr Lommabanan medfinansieringsavtal centralt (2 100 tkr) Teknisk nämnd Ram 2015: tkr Tillskott: Priskompensation 33 tkr Befolkningskompensation 127 tkr Lönekompensation centralt Badplats Vikhög/Barsebäck centralt (150 tkr) Avgår: Engångskompensation implementering nytt städavtal -100 tkr Miljö och byggnadsnämnd Ram 2015: tkr Tillskott: Priskompensation 22 tkr Lönekompensation centralt Avgår: Taxa/debiteringsgrad miljötillsyn -270 tkr Bildningsnämnd Ram 2015: tkr Tillskott: Priskompensation tkr Befolkningskompensation tkr Lönekompensation centralt ½ års effekt befolkningsstruktur centralt (3 518 tkr) IT-satsning årligen centralt (2 200 tkr) Hyresökningar inkl Nyvång centralt (4 118 tkr) Drift skateboardpark/kulturhus centralt (930 tkr) Avgår: Kulturskolan -200 tkr Moduler Nyvång tkr Gymnasiekostnader tkr Socialnämnd Ram 2015: tkr Tillskott: Priskompensation tkr Befolkningskompensation tkr Lönekompensation centralt ½ års effekt befolkningsstruktur centralt (2 906 tkr) LSS-boende Furulund hösten 2015 centralt (1 600 tkr) Revisionsnämnd Ram 2015: tkr Tillskott: 1 promille av nettokostnaderna 35 tkr Överförmyndarnämnd Ram 2015: tkr Tillskott: Överförmyndarverksamhet i samverkan 620 tkr Kommunstyrelsens beslut Kommunkansliet får i uppdrag att arbeta vidare med de kommunövergripande målen. För en detaljerad beskrivning av beslutade direktiv och uppdrag se avsnittet Direktiv och uppdrag. Direktiv och uppdrag Återbruksdepå Trygghetsboende Cykelvägsbelysning Lokalbehov i Löddeköpinge Skyltning av offentliga miljöer Kommunfullmäktiges beslut De kommunövergripande målen fastställdes. Direktiv och uppdrag Trafikstrategi Kultur och fritid i fokus Ökad personaltäthet i förskola/skola 20

21 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Långsam återhämtning Konjunkturen i omvärlden som helhet väntas alltjämt att förbättras, om än i en långsam takt och med stora skillnader mellan regioner, vilket sammantaget befäster bilden av en splittrad världskonjunktur utan tydlig riktning. Prognoserna för inflationen i omvärlden är lägre och flera av världens centralbanker väntas föra en mycket expansiv penningpolitik ytterligare en tid. I USA har dock ekonomin återhämtat sig efter den svaga inledningen på året och konjunkturutsikterna för de kommande kvartalen ser goda ut. De amerikanska företagens förtroende är på en hög nivå samtidigt som arbetsmarknaden förbättrats till följd av stigande sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. Tillväxten i USA väntas öka från drygt 2 procent till i genomsnitt 3 procent 2015 och I Kina har tillväxten bromsat in något, men alltjämt på en förhållandevis hög nivå, omkring 7 procent. Utsikterna för flera andra tillväxtekonomier har under året försämrats, exempelvis har tillväxtprognoserna för Brasilien reviderats ned och i Japan har återhämtningen, efter en momshöjning i april, gått långsammare än väntat. Tillväxten i Ryssland väntas i det närmaste utebli, till stor del som följd av sanktioner mot landet i samband med Ukrainakrisen och en nedgång i oljepriset. Återhämtningen för Eurozonen, som bland annat är tyngd av höga offentliga och privata skulder, väntas bli ännu långsammare än tidigare bedömningar. Särskilt oroande för euroområdet är att den tyska ekonomins tillväxt har mattats av, vilket delvis kan relateras till Ukrainakonflikten, som påverkat den tyska exporten. Detta har i sin tur försvagat Tysklands förmåga att utgöra ett draglok för euroområdets tillväxt. I Frankrike och Italien ser konjunkturutsikterna dessutom dystra ut. I Storbritannien är emellertid läget det motsatta, konjunkturutsikterna ser goda ut och BNP-tillväxten bedöms i år bli 3 procent. Källa: Riksbanken, Penningpolitisk rapport, oktober Fortsatt konjunkturåterhämtning i Sverige I Sverige fortsätter konjunkturen att förbättras, framförallt driven av en god tillväxt i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna. Den långsamma återhämtningen i omvärlden har hämmat den svenska exporten, men exporten väntas öka snabbare framöver när aktiviteten stiger i de länder Sverige handlar med, vilket också kommer att leda till ökade investeringar. BNPtillväxten bedöms bli 1,9 procent i år och 2,7 procent nästa år. En succesivt starkare konjunktur väntas även bidra till att arbetsmarknaden stärks ytterligare och arbetslösheten sjunker ner mot 6,5 procent Trots att såväl BNP som sysselsättning har ökat i relativt god takt är inflationen låg och har upprepade gånger under det senaste året blivit lägre än förväntat. Detta tillsammans med lägre inflation och svagare konjunkturutveckling i omvärlden innebär sammantaget att det kommer ta längre tid än tidigare bedömning innan inflationsmålet på 2 procent nås. I syfte att nå inflationsmålet bestämde Riksbanken att sänka reporäntan med 0,25 procenteneheter till noll procent. Riksbanken gör bedömningen att reporäntan kommer behöva ligga kvar på denna nivå 21

22 tills inflationen tydligt tagit fart. Det är först i mitten av 2016 som räntan väntas börja höjas igen, och då i en långsam takt. Det är en ovanligt låg reporänta i ett skede när den svenska konjunkturen är god. Riskerna med en låg reporänta är främst förknippade med hushållens höga skuldsättning. Riksbanken menar därför att riskerna måste minskas genom åtgärder riktade direkt mot hushållens efterfrågan på krediter, men också att det krävs reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad. Källa: Riksbanken, Penningpolitisk rapport, oktober Kommunernas ekonomi Förra årets rekordstora resultat för kommunerna på 15 miljarder kronor berodde främst på återbetalningar från AFA Försäkring (cirka 8 miljarder). För kommunerna har demografiska förändringar, i form av befolkningsökningar och förändrad befolkningssammansättning, inneburit ökade resursbehov. De största behovsökningarna återfinns inom förskola och grundskola, men även inom vård och omsorg. Kommunernas investeringar har i löpande priser de senaste tio åren nära fördubblats och investeringsutgifterna framöver väntas fortsätta öka, vilket också kommer resultera i ökad skuldsättning. Skatteunderlaget förväntas växa måttligt i år. Låga prisökningar medför ändå att den reala intäktsökningen blir relativt stark. De förväntade kostnadsökningarna och eventuellt uteblivna tillfälliga tillskott (AFA) gör att kommunernas resultat prognostiseras bli cirka 6 miljarder. SKLs bedömning är att betydligt fler kommuner än de senaste åren kommer ha underskott när året är slut. Källa: Ekonomirapporten april och Makronytt nr 2-3/, SKL. BNP-tillväxt i procent Världen 2,8 3,0 3,6 3,9 USA 2,8 1,9 2,4 3,3 Kina 7,7 7,7 7,4 7,2 Euroområdet -0,6-0,4 1,1 1,6 Sverige 0,9 1,6 2,3 2,8 Källa: Konjunkturinstitutet (juni ) Inflation i procent (KPI) USA 2,1 1,5 1,7 2,0 Euroområdet 2,5 1,4 0,7 1,1 Sverige 0,9 0,0-0,1 0,9 OECD 2,2 1,6 1,8 2,0 Källa: Konjunkturinstitutet (juni ) Något svagare befolkningsutveckling kommande år Befolkningsutvecklingen är starkt kopplad till konjunkturläget, vilket medför att befolkningsökningen i Kävlinge kommun fortsätter att mattas av de närmaste åren. När konjunkturen vänder och det byggs fler nya bostäder förväntas befolkningsökningen åter öka. Antalet nya bostäder som prognosen bygger på visas i tabellen nedan. Under budgetperioden beräknas folkmängden öka svagare inledningsvis men successivt öka för att vid utgången av 2017 vara invånare. Enligt befolkningsprognosen kommer Kävlinge kommun passera trettiotusengränsen under Under 2013 ökade befolkningen med 173 invånare, från till invånare, vilket motsvarar en ökning på 0,6 procent. Ökningen ligger i linje med prognosen för 2013 som låg på invånare per Under perioden har befolkningen ökat med 1,5 procent årligen i genomsnitt. Under åren har dock ökningstakten dämpats men bedöms återhämta sig i takt med att konjunkturen vänder och bostadsbyggandet tar fart. Källa: SCB och Kävlinge kommuns befolkningsprognos

23 Befolkningsutveckling ,5% 3,0% 2,5% 2,0% Bostadsbyggande i Kävlinge kommun Småhus Flerbostadshus Totalt Källa: Kävlinge kommun befolkningsprognos ,5% ,0% ,5% ,0% Vänster axel, staplar, antal invånare Höger axel, linje, ökning i procent per år Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (antal), P=Prognos P P 2015 P 2016 P år år år år år år år år år w Befolkning per tätort och ort (antal) Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB, Statisticon AB och Kävlinge kommuns prognos

24 Arbetslösheten minskar något Den öppna arbetslösheten var på riksnivå i september 4,2 procent, vilket är något lägre än den var i september 2013, 4,6 procent. Även andelen i program med aktivitetsstöd minskar något under samma period, från 3,9 till 3,6 procent. Även Skåne läns öppna arbetslöshet på 5,4 procent är lägre i september jämfört med september Andelen i program med aktivitetsstöd har minskat från 4,7 till 4,6 procent. Kävlinge Kommuns statistik ligger i linje med både Skåne och rikets utfall eftersom den har minskat med 0,6 procentenheter från 3,5 till 2,9 procent. Noteras skall dock att Kävlinges öppna arbetslöshet fortfarande ligger under både riket och Skåne län. Trots att Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18-24 år) har ökat något från september 2013 (7,6 procent) till september (7,8 procent) är siffrorna klart lägre än Skånes nivå. Arbetslösheten för unga är dock högre än i riket vilket den inte varit under en längre period. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock minskat från 8,0 procent september 2013 till 6,5 procent i september. Räknat i antal så var 107 ungdomar arbetslösa och 90 ungdomar i program vid utgången av september månad. Arbetsmarknaden i Kävlinge och i regionen runt om börjar återigen se ljus ut, inga nya varsel har lagts i Kävlinge det senaste året. Dock finns det ett visst orosmoln i samband med att Tetra Pak aviserat att man kommer att lägga ner en av sina fabriker. De större företagen har i Arbetsförmedlingens prognosarbete för våren 2015 påtalat att man har för avsikt att utöka sin personal under året. Även de mindre företagen (2-6 anställda) ser en ljusning och har förhoppning om nyrekrytering. En positiv nyhet är att Fazer AB har hyrt före detta Lenias lokaler. Man kommer att göra en storsatsning på tillagning av sjukhusmat och man spår att man kommer rekrytera cirka ett 50-tal nya medarbetare (i huvudsak restaurang- /köksbiträde) med start under våren Det finns även en förhoppning att exploateringen av Center Syd området och ombyggnaden av Center Syd Shoppingcenter ska generera ytterligare arbetstillfälle. Källa: Arbetsförmedlingen Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Arbetslöshet i procent September 2013 September Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 3,5 5,7 4,6 2,9 5,4 4,2 I program med aktivitetsstöd 2,5 4,7 3,9 2,3 4,6 3,6 Totalt 6,0 10,4 8,5 5,2 10,0 7,8 Ungdomsarbetslöshet i procent (18-24 år) September 2013 September Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 7,6 9,4 8,3 7,8 8,7 7,3 I program med aktivitetsstöd 8,0 11,8 9,3 6,5 10,8 7,9 Totalt 15,6 21,2 17,6 14,3 19,5 15,2 Känslighetsanalys +/- mkr 1 kronor förändring i utdebitering 62,5 Löneförändring med 1 procent 6,7 Generell prisförändring med 1 procent 4,2 10 heltidstjänster 4,1 Upplåning 10 mkr 0,3 Nettokostnadsförändring med 1 procent 12,9 24

25 Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 38,1 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 27,4 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 10,7 mkr. Det budgeterade resultatet 2015 uppgår till 18,9 mkr. Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2015 beräknas nettokostnaderna öka med 5 procent och uppgå till 1 329,7 mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 3 procent. Avskrivningarna har i budget 2015 beräknats till 51,6 mkr. Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 98 procent innebär att relationstalet hamnar på 99 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska inte överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under fyraårsperioden helårsprognos 2017 budgeteras nyckeltalet till 99 procent. Årets resultat, mkr Prognos ,7 38,1 18,9 19,5 10,7 Årlig förändring i procent Skatteintäkter Nettokostnad Prognos Nettokostnadsandel av skatteintäkter årligen, mål 98 procent Prognos Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. 25

26 Balanskrav, mkr Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår extraordinära poster Justerat årets resultat Prognos ,7 38,1 18,9 19,5 10, ,7 38,1 18,9 19,5 10,7 Investeringar, mkr Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret 2015 till 174,1 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 146,3 mkr. Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten syns i tabellen nedan. Investeringsvolymen är omfattande under perioden Investerings-volymen kan bli justerad på grund av förändrad befolkningsutveckling eller andra omvärldsfaktorer. Nettoinvesteringar Prognos ,3 146,3 174,1 179,9 208,7 Delar av investeringsbudget 2015, mkr Nyvångsskolan 60,0 Allaktivitets- och kommunhus 26,0 IT i Framtidens skola 8,0 Gator och torg 8,0 Va-ledningar 6,0 Bilden av Kävlinge 5,0 Självfinansieringsgrad av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget 2015 till 41 procent. I helårsprognosen uppgår självfinansieringsgraden till 58 procent. Den stora investeringsvolymen 2015 gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent. Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgrad Prognos Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget 2015 uppgår till 80 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget 2015 på 42 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden att vara långsamt sjunkande. Soliditet i procent Prognos Soliditet Tillgångs föränd- ring Förändring av eget kapital Soliditet inkl ansvarsförbindelse Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 329,7 mkr för budgetåret Det är en ökning med 40,1 mkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 58,5mkr mellan helårsprognos och budget En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina 26

27 inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 29,20 kronor. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. Risk och kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk/finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden att uppstå ett behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära räntekostnader. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto, mkr Finansnetto Prognos ,0 9,0 8,2 6,7 3,7 Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2013 till 145,3 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till 132,8 mkr. Likviditeten kommer under budgetåret 2015 att minska beroende på den låga resultatnivån och den höga investeringstakten. Detta innebär att en extern upplåning kommer att behövas. Förändring av likviditet, mkr Förändring likviditet Prognos ,4-57,5-117,3-106,7-132,8 Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2013 har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknads uppgick vid årsskiftet 2013 till 387,8 mkr. Pensioner Prognos 2015 Avsättning för pensioner 23,7 22,5 Ansvarsförbindelse 516,7 489,6 Förändring av ansvarsförbindelse -3,3-27,1 Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. 27

28 Målavstämning De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget 2015 och planåren : Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Relationstalet uppgår i budget 2015 till 99 procent. Under perioden bokslut 2012 budgetåret 2015 uppgår nyckeltalet till 98 procent. Verksamhetens nettokostnad överstiger inte budget. Under perioden finns inga planerade besparingar. Verksamheten kompenseras för pris och löneökningar. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Investeringsvolymen uppgår till maximalt 10 procent av skatter och bidrag under en rullande 10 års period. Relationstalet uppgår i budget 2015 till 13 procent. Under perioden bokslut 2006 budgetåret 2015 uppgår nyckeltalet till 8 procent. Mål ekonomi Indikator Acceptabelt värde Rullande period 2015 Nettokostnadsandel av 98 % 98 % 99 % skatteintäkterna under en rullande fyraårsperiod (4 års period Bokslut ) Verksamhetens nettokostnad 0 mkr - 0 mkr i relation till budgeterad nivå Oförändrad skattesats 18,51-18,51 Investeringsvolym 10 % 8 % 13 % maximalt 10 % av skatter och bidrag (10 års period Bokslut 2006 budget 2015) Det låga resultatet och den höga investeringsnivån i budget 2015 gör att samtliga finansiella nyckeltalen inte uppnås för budgetåret För de rullande mätperioderna till och med budgetåret 2015 uppnås dock samtliga finansiella mål. Under perioden helårsprognos planåret 2017 uppgår nyckeltalet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 99 procent. Nyckeltalet Investeringsvolym maximalt 10 procent av skatter och bidrag uppgår under perioden bokslut 2008 budgetåret 2017 till 9 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. 28

29 Fritid och kultur Verksamhetsområden Allmän fritids- och kulturverksamhet Bibliotek Musikskola Kulturverkstad Fritidsgårdar Bad- och idrottsanläggningar Framtiden Fritid och Kultur arbetar för att utveckla de samverkansområden som möjliggör att Kävlinge kommun utvecklas som boendeort. För att på bästa sätt kunna få genomslag på den mångfasetterade verksamhet som erbjuds behöver både de egna verksamheterna, föreningar och enskilda kulturarbetare att synliggöras och tillgängliggöras. Dialogen med medborgarna ska stärkas och fördjupas. Kraven från medborgarna på en hög kvalitet och bredd ställer stora krav på att verksamheterna utvecklas smart och effektivt. Kävlingebon Kävlingebon ska mötas av en kultur och värdegrund som präglas av öppenhet, engagemang och utveckling, varför det fortsatta värdegrundsarbetet har en hög prioritet. Befolkningstillväxt och en kraftig ökning i av antalet barn och ungdomar, innebär en ökad efterfrågan av samtliga verksamheter inom fritid och kultur. Kommunen ska erbjuda arenor för möten mellan kommuninvånare, företag och civilsamhället för en positiv utveckling inom fritid och kultur. Resultatet från folkhälsoenkäten Barn och Unga ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med ungdomsverksamheten i kommunen. Medarbetaren Arbetet med att skapa en gemensam värdegrund och utveckla ett förhållningssätt som präglas av öppenhet, engagemang och utveckling fortsätter. Goda möjligheter till inflytande på verksamhetsutvecklingen, gott bemötande, en utvecklad kommunikation och samverkan skapar mervärde och högre grad av tillfredsställelse för medborgaren i mötet med Fritid och Kulturs verksamheter. Ekonomi Ramen för verksamhetsområdet fritid och kultur uppgår till tkr, en ökning med 501 tkr. Verksamhetsområdet har tillförts resurser avseende e-böcker, underhåll av anläggningar, driftskostnader för meröppna bibliotek samt ökat öppethållande på fritidsgårdar. Ramen har minskats med 200 tkr avseende engångssatsning inom kulturskolan under. Miljö Under prioriteras så långt möjligt miljövänliga val vid inköp. Resultaträkning, tkr Bokslut 2013 Prognos 2015 Intäkter Varav kf-intäkt Kostnader Resultat