Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938

Transkript

1 Förstudie Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938 Leksands kommun, Dalarnas län Samrådshandling Projektnummer: Yta för bild eller mönster

2 Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med denna förstudie: Trafikverket Projektledare: Kristina Fahlgren Biträdande projektledare: Torbjörn Karlsson Ramböll Sverige AB Uppdragsansvarig: Per Thunmarker Väg: Henrik Angantyr, Patrik Larsson Gestaltning: Hanna Wikström Förstudie: Åsa Säfström, Anna-Lena Söderlind Titel: Förstudie, Projektnummer: Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kristina Fahlgren, Trafikverket Region Mitt, telefon: Författare: Anna-Lena Söderlind, Ramböll Sverige AB, telefon: Foto: WSP där inget annat anges Kartor: Fastighetskarta Lantmäteriet, dnr /2667 Distributör: Trafikverket, Box 152, Falun, telefon:

3 Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING BAKGRUND Problem och syfte Avgränsning Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Övergripande mål Vägplanering och vägprojekteringsprocessen BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Markanvändning Trafik och trafikanter Miljö FUNKTIONSANALYS Funktionsmål tillgänglighet Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa Sammanfattande problem- och värdebeskrivning PROJEKTMÅL TÄNKBARA ÅTGÄRDER Analys av tänkbara åtgärder utifrån fyrstegsprincipen Föreslagna åtgärder Gestaltningsprinciper Effekter och konsekvenser Kostnader RISKHANTERING Skydds- och riskobjekt Konfliktpunkter MÅLUPPFYLLELSE SAMRÅD Remissinstanser VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE FORTSATT ARBETE Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning KÄLLOR Internetbaserade källor Skriftliga källor Förstudie

4 Sammanfattning Denna förstudie behandlar förslag på gång- och cykelväg längs väg 938, från anslutningen till befintlig gång- och cykelväg i Åkerö längs väg 570 fram till Jobs Boden i Västanviks norra del, Leksands kommun. En sträcka på ca 3,5 km. Den ger också förslag på trafiksäkra passager längs sträckan. Väg 938 slingrar sig från Leksand genom byarna Karlsarvet och Västanvik samt vidare norrut mot Grytnäs, Siljansnäs och Gesunda. Vägen är smal (ca 6 m), vilket medför att utrymmet för gående och cyklister är begränsat särskilt när motorfordon möts. Många boende i Karlsarvet och Västanvik samt byarna längre norrut pendlar med bil till arbete i Leksand, enligt Leksands kommun. Vägen trafikeras även av ett stort antal tunga fordon, 150 fordon per årsmedeldygn, mestadels timmertransporter. Enligt en förstudie från 2004 (Väg 938 Västanvik-Karlsarvet, Lekands kommun Dalarnas län, ) förekommer även stora mängder turisttrafik sommartid. Syftet med förstudien är att studera förutsättningarna och möjligheterna för en gång- och cykelväg längs väg 938, från anslutningen till befintlig gång- och cykelväg vid väg 570 fram till Jobs Boden i Västanvik samt ge förslag på trafiksäkra passager. Problem De boende i Karlsarvet och Västanvik upplever trafiken som störande och farlig. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg eftersom det saknas en sammanhängande gång- och cykelväg. De oskyddade trafikanterna är hänvisade till den smala körbanan. Detta medför att färre väljer att gå och cykla. Målpunkter i förstudieområdet är bostäder, arbetsplatser, busshållplatser, camping, badplats, folkhögskola, Jobs Handtryck och Jobs Boden. Leksands tätort är målpunkt för arbetspendlare, elever med flera. Projektmål Förstudiens effektmål är att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Förstudiens projektmål är att identifiera och analysera brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar som är anpassade till områdets kulturmiljö. Åtgärder Förstudien har studerat en sträckning där gång- och cykelvägen följer väg 938. Från korsningen med väg 570 fram till Mejeriplan föreslås gång- och cykelvägen ligga på sjösidan. Vid Mejeriplan korsas länsvägen och gång- och cykelvägen läggs på motsatt sida fram till och med Jobs Boden. Ett förslag på alternativ sträckning har också studerats, där föreslås gående och cyklister använda lokala gator på väg 938 västra sida från Mejeriplan och norrut. Gångoch cykelvägens bredd föreslås anpassas till omgivningen och tillåts variera från 2,5 m där det finns gott om plats till 1,75 m vid de trängsta passagerna. Eftersom aktuell sträcka av väg 938 leder genom områden med stora värden vad gäller landskapsbild, kultur och miljö är det generellt viktigt att utforma gång- och cykelvägen på ett sätt som försiktigt anpassar sig till den befintliga miljön. Längs väg 938 finns behov av trafiksäkra passager för oskyddade trafikanter. Vid passagerna föreslås vägbredden minskas till 3,5 m. sida 4(29)

5 Förstudie Figur 1. Översiktskarta Karlsarvet och Västanvik. sida 5(29)

6 Effekter och konsekvenser En separerad gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager ger positiva effekter på trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Konsekvenserna blir att oskyddade trafikanter får en ökad rörelsefrihet och ökad trygghet. Effekterna på tillgänglighet för fordonstrafikanter påverkas marginellt. Fordonshastigheterna förväntas sjunka i trånga partier, sannolikt ned till 30 km/h. Detta kan ge en något ökad restid som konsekvens. Gång- och cykelvägen passerar igenom Sundets skyddsområde för vattentäkt, i ca 250 m. Detta bedöms inte ge några negativa effekter och konsekvenser under förutsättning att gällande skyddsåtgärder vidtas i byggskedet. Västanviks by är riksintresse för kulturmiljövård. Värdekärnan består av bymiljö, tätbyggd klungby med enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse från och 1800-tal. Effekterna och konsekvenserna på värdekärnan vid byggande av en gång- och cykelväg bedöms som små. Detta under förutsättning att utformningen anpassas till omgivningen. Vissa sträckor av gång- och cykelvägen kommer att passera igenom eller gå i närheten av områdets övriga kulturmiljöintressen. Effekterna och konsekvenserna på dessa kulturlämningar bedöms som små. Delar av gång- och cykelvägen kommer att göra intrång på odlingsmark. Det kan ge något negativa effekter vad gäller möjligheterna att bruka marken. En konsekvens kan bli att landskapsbilden förändras om inte skötselåtgärder vidtas för marken mellan väg 938 och gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen samt de trafiksäkra passagerna kommer sannolikt att dämpa fordonshastigheten. Det kan ge positiva effekter på buller och vibrationer. Konsekvensen blir att färre kan bli störda. Om åtgärderna däremot leder till större köbildningar kan konsekvensen bli att buller- och luftutsläppsnivåer ökar för dem som bor i nära anslutning till åtgärderna. En gång- och cykelväg kan ge positiva effekter på individens möjligheter till fysisk aktivitet och konsekvenser som förbättrad hälsa på individnivå. En gång- och cykelväg ger även positiv effekt på jämställdhet då kvinnor i större utsträckning utgör oskyddade trafikanter. Konsekvensen kan bli att tillgängligheten till målpunkter ökar för kvinnor. Hur går Trafikverket vidare? Förstudien skickas på remiss. Efter sammanställning av synpunkterna tar Trafikverket beslut om hur processen ska gå vidare. sida 6(29)

7 Förstudie 1. Bakgrund 1.1 Problem och syfte Väg 938 slingrar sig från Leksand genom byarna Karlsarvet och Västanvik samt vidare norrut mot Grytnäs, Siljansnäs och Gesunda. Vägen är smal (ca 6 m) och längs flera sträckor är vägmiljön trång där husen står tätt intill vägen. Det medför att utrymmet för gående och cyklister är begränsat särskilt när motorfordon möts. Dessutom är sikten på flera ställen dålig. Korta delsträckor med gång- och cykelväg finns i Karlsarvet och Västanvik. Se bilaga 1. Många boende i Karlsarvet och Västanvik samt byarna längre norrut pendlar med bil till arbete i Leksand, enligt Leksands kommun. Vägen trafikeras även av ett stort antal tunga fordon, 150 fordon per årsmedeldygn, mestadels timmertransporter. Enligt förstudie från 2004 (Väg 938 Västanvik-Karlsarvet, Lekands kommun Dalarnas län, ) förekommer även stora mängder turisttrafik sommartid. Den enda skolan i området är Västanviks folkhögskola. De boende i Karlsarvet och Västanvik upplever trafiken som störande och farlig. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg eftersom det saknas en sammanhängande gång- och cykelväg. De oskyddade trafikanterna är hänvisade till den smala körbanan. Det kan medföra att färre väljer att gå och cykla. Syftet med förstudien är att studera förutsättningarna och möjligheterna för en gång- och cykelväg längs väg 938, från anslutningen till befintlig gång- och cykelväg vid väg 570 fram till Jobs Boden i Västanvik samt ge förslag på trafiksäkra passager. Förstudien skall vara underlag för beslut om huruvida betydande miljöpåverkan bedöms kunna uppstå och ge förslag till hur arbetet bör bedrivas vidare. 1.2 Avgränsning Förstudie omfattar förslag på gång- och cykelväg längs väg 938, från anslutningen till befintlig gång- och cykelväg i Åkerö längs väg 570 fram till Jobs Boden i Västanviks norra del samt trafiksäkra passager längs sträckan. I öster begränsas området av Östervikens strand och i väster av Karlsarvets och Västanviks utbredning. Se figur 2. Den aktuella vägsträckan är 3,5 km lång. sida 7(29)

8 Förstudie Figur 2. Kartöversikt med aktuellt förstudieområde markerat. Källa: Lantmäteriet. sida 8(29)

9 Förstudie 1.3 Aktualitet Förstudie, projektering och byggande av en gång- och cykelväg finansieras via Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna Tidigare utredningar och beslut Leksands kommun har en fastställd översiktsplan över området. Vägverket upprättade en vägutredning 1995 för förbifart Västanvik. Vägverket Region Mitt har tagit fram en arbetsplan för väg 938, delen Förbifart Västanvik (objektnr ) daterad Det finns även en Förstudie/Beslutshandling (objektnr ) daterad från Vägverket. Några av de trafiksäkerhetsåtgärder som föreslås i förstudien har genomförts. Exempelvis har några kortare sträckor med gång- och cykelväg (se bilaga 1) byggts som hastighetsdämpande åtgärder. 1.5 Övergripande mål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet genomsyrar vägprocessen, inklusive förstudieskedet. Regionala mål I Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna, som tagits fram av Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna, 2009, framgår följande mål för 2020 som berör förstudien: Effektivare transporter i Dalarna bidrar till att nationella klimatmål kan nås. Användningen av energi till transporter sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt. Transportsystemet och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Hänsyn ska också tas till att transportsystemet ska vara jämlikt och jämställt. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. sida 9(29)

10 Förstudie Lokala mål Ett förslag på miljöpolicy för Leksands kommun har tagits fram, beslut i mars Vägplanering och vägprojekteringsprocessen Genom förstudien skapas en bra plattform för den fortsatta planeringsprocessen. Förstudien ska beskriva förutsättningar inom området, identifiera brister och ge exempel på möjliga åtgärder som kan medverka till uppsatta mål. Förstudien är ett underlag för beslut om och hur projektet ska drivas vidare samt underlag för länsstyrelsen inför beslut om betydande miljöpåverkan. Förstudie Vägutredning Ingen fortsatt planering Projektering: Arbetsplan & bygghandling Utförande Uppföljning Figur 3. Förstudiens roll i genomförandeprocessen sida 10(29)

11 2. Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning Befolkning, bebyggelse och näringsliv Förstudie Karlsarvet och Västanvik är två äldre byar i Leksands kommun. Byarna ligger väster om Österviken, som är en del av Siljan. På flera håll längs strandkanten finns spår av primitiv järnhantering. Byggnaderna i byarna består till stor del av äldre trähus. Byarna har tillsammans ca 350 fastboende, varav merparten bor i Västanvik, ca 295 st. Åldersgruppen åring är högst representerade. Det finns drygt 60 barn och ungdomar i skolåldern (6-20 år). Det finns ingen grund- eller gymnasieskola i området. Eleverna är hänvisade till skolor i Leksand samt Siljansnäs. Denna termin, VT 2011, går samtliga elever i skolor i Leksand. Det finns ca 45 företag i förstudieområdet med olika verksamhetsinriktningar. Jobs Handtryck och Jobs Boden är de största verksamheterna. I området finns även en folkhögskola med kursverksamhet bl.a. för personer med nedsatt hörsel. Målpunkter Viktiga målpunkter (se figur 1) har i förstudieskedet bedömts vara: Bostäder Busshållplatser Postlådor Västanviks folkhögskola Västanviksbadets Camping Bad vid Östervikens strand Leksands träslöjd Leksandsdörren Jobs Handtryck Jobs Boden Båtplats, kyrkbåten Brudpiga Leksands Ridklubb Camping, badplats, Leksands träslöjd, Jobs Handtryck, Jobs Boden samt övriga besöksmål längs Siljan är särskilt intressanta för turistcykling. sida 11(29)

12 Förstudie Busshållplats och postlådor. Ledningar Ett flertal vatten-, avlopps-, el- och teleledningar går längs med väg 938 samt korsar vägen vid ett flertal punkter. Längs Siljans strandkant finns en luftkraftledning. Kommunala planer och framtida markanvändning Den nu gällande översiktsplanen för vägsträckan vann laga kraft Leksands kommun är i inledningsfasen med att ta fram en ny översiktsplan. Vägsträckan omfattas av Planområde (P7) i den gällande översiktsplanen. Åkermarken är splittrad på många odlingstegar. Marken brukas och hålls öppen men det förekommer ingen jordbruksdrift av större omfattning. Upphörande av skötsel av jordbruksmarken hotar den värdefulla landskapsbilden med utblickar över Österviken. Leksands kommun avser därför att främja skötsel av all lämplig odlingsmark. Området är detaljplanelagt och det finns prickmark (mark som inte får bebyggas) samt angivna u-områden (ledningsstråk) längs väg 938. Prickmark finns även längs flera lokala vägar. Enligt Leksands kommun har Leksandsdörren för avsikt att bygga ut verksamheten och har önskemål om ny anslutning till väg 938. Det har inte framkommit några uppgifter om militära intressen eller att det i närheten av vägen finns eller har funnits miljöfarlig verksamhet som kan påverka eller påverkas av projektet. Riksintressen Centrala Västanvik är av riksintresse för kulturmiljövård, Västanvik (W44a), enligt miljöbalken 3 kap 6. Se bilaga 2. Värdekärnan består av områdets kulturlandskap med bymiljö, tätbebyggd klungby med enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse från och 1800-tal. Byarna ingår även i Siljansområdet (13), riksintresse för friluftsliv, med geografisk avgränsning enligt miljöbalken kap 4:2. Nordväst om Västanvik ligger Siljan-Skattungen (49), riksintresse för naturvård. Se bilaga 1. sida 12(29)

13 Förstudie 2.2 Trafik och trafikanter Biltrafik, tung trafik och farligt gods Väg 938 har, enligt Vägverkets mätningar från 2008, en årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) på totalt fordon varav 150 utgörs av tunga fordon. Enligt förstudie från 2004 ökar trafikmängderna sommartid på grund av turisttrafik. Väg 938 är inte rekommenderad för transport av farligt gods. Hastigheten är begränsad till 50 km/h, förutom sträckan från korsningen med väg 570 och ca 50 m norr om korsningen med väg 937 mot Styrsjöbo. Där är vägen är skyltad med 70 km/h (se bilaga 1). Vägbredden varierar mellan 5,8 och 6,5 m. Vägbredden längs lokala vägar varierar mellan 2,5 och 4 m. Totalt ansluter 25 lokala gator till väg 938 i förstudieområdet, enligt Leksands kommun. Från sjösidan ansluter 11 st och på motstående sida 14 st. Utöver dessa finns även 57 enskilda anslutningar till väg 938. Ett antal hastighetsdämpande åtgärder har genomförts mellan 2003 och Under hösten 2003 uppfördes två provisoriska s.k. chikaner (se foto nedan), som hastighetsdämpande åtgärd i Västanvik. Enligt förstudien från 2004 var medelhastigheten cirka 60 km/h innan chikanerna byggdes. När chikanerna fanns på plats sjönk medelhastigheten med ca 7 km/h. Under 2005 byggdes tre kortare delsträckor med gång- och cykelväg i hastighetsdämpande syfte. Vid Mejeriplan (se bilaga 1) gjordes en vägbreddning och en passage med refug för oskyddade trafikanter. Provisorisk chikan i Västanvik, Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av Dalatrafik med busslinje nr 84 (Leksand-Siljansnäs) med 15 turer under vardagar. Samtliga busshållplatserna längs den östra sidan av vägen utgörs av hållplats vid stolpe. Fyra av busshållplatserna längs den västra sidan av vägen har väderskydd. Se bilaga 3. Sträckan trafikeras även av skolbussar. I dagsläget åker drygt 60 elever dagligen från Karlsarvet och Västanvik till Åkeröskolan, Sammilsdalsskolan och gymnasiet i Leksand. Skolbuss går även vid behov till Siljansnässkolan. sida 13(29)

14 Förstudie Gång- och cykeltrafik Eftersom gång- och cykelväg saknas i stora delar av förstudieområdet är de oskyddade trafikanterna hänvisade till väg 938. Flera målpunkter som busshållplatser, bostäder och postlådor ligger utmed vägen. Till och från Västanviks folkhögskola rör sig trafikanter med nedsatt hörsel. Trafiksäkra passager över vägen saknas. Väg 938 ingår i cykelstråket Siljansleden. Siljansleden är en ca 31 mil lång cykelled, som huvudsakligen följer läns- och landsvägar längs sjöarna Siljan, Oresjön, Skattungen och Orsasjön. Trafiksäkerhet Enligt Trafikverkets olycksdatabas har det under åren 2005 till 2010 inträffat sju polisrapporterade olyckor längs sträckan. Två av olyckorna var svåra olyckor och fem lindriga olyckor. Vid tre tillfällen var oskyddade trafikanter inblandade. Se bilaga 3. Svår olycka definieras, som: Person som vid olyckan erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Som svår skada räknas också annan skada, som väntas medföra intagning på sjukhus., (Vägverket 1998). Övriga olyckor definieras som lindriga. 2.3 Miljö Landskapsbild På östsluttningen mot Österviken i Siljan ligger byarna Karlsarvet och Västanvik. Landskapet består i huvudsak av öppen åker- och ängsmark. Bebyggelsen präglas till största delen av äldre röda trähus. Väster om byarna breder skogen ut sig och terrängen blir brantare. Det finns flera växtrika raviner i skogsområdet. I den djupaste ravinen strömmar Båthusbäcken (se bilaga 1) genom Västanvik ner till Österviken. Kultur Byn Västanvik är rikt på kulturintressen. Den gamla bykärnan utgör riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken 3 kap 6. Se bilaga 1. Byn är en tätbebyggd klungby med enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse från och 1800-tal. Byn inrymmer många kringbebyggda gårdar med intakta gårdsmönster och månghussystem, som till stor del är bevarade. Västanviks by ligger i ett öppet odlingslandskap med fin utblick över vattnet och älvens utlopp ur Siljan. Området på ömse sidor av Båthusbäcken (se bilaga 1) klassas av länsstyrelsen som bevarandevärt odlingslandskap. Slaggförekomster vid byn antyder kolonisation under järnåldern. I Karlsarvet och Västanvik finns ett flertal forn- och kulturhistoriska lämningar. I närheten av väg 938 finns två fornlämningar utan synlig avgränsning: boplats, stenåldern (Leksand 694:1) boplats järnåldern (Leksand 695:1) sida 14(29)

15 Förstudie Övriga forn- och kulturhistoriska lämningar i närheten av väg 938: fyndplats slagg (Leksand 224:1) varggrop (Leksand 243:1) stenbro (Leksand 430:1), i närheten finns rester av den gamla farleden dammvall (Leksand 429:2) blästbrukslämning (Leksand 223:1) vägmärke (Leksand 166:1), status förstörd Se bilaga 1. Sträckan finns med i de utpekade områden för natur- och kultur, som prioriterats i landskapsanalys för driftområden i Dalarna. Stenbro över Båthusbäcken. Natur Nordväst om Västanvik ligger Siljan-Skattungen (49), riksintresse för naturvård. Se bilaga 2. Området är ur såväl biologisk-ekologisk som fiskerimässig synpunkt synnerligen värdefullt. Området bedöms inte påverkas av projektet. Väg 938 passerar genom Åkeröviken (35), ett naturvårdsintresse utpekat i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Se bilaga 2. Viken omges av åkrar, bebyggelse och lövdominerade sida 15(29)

16 Förstudie strandskogsbårder. Vikens inre delar har ett rikt fågelliv. Östra stranden är kraftigt påverkad av erosion. Norr om Jobs Boden, delvis intill väg 938, finns en av Skogsvårdsstyrelsen utpekad nyckelbiotop, Ravin (13F). Området ligger utanför förstudiens avgränsning och bedöms inte påverkas av projektet. Se bilaga 2. Väg 938 sträckning genom byarna Karlsarvet och Västanvik är inte utpekad i Trafikverkets sammanställning över artrik vägkant. Sträckan finns däremot med i de utpekade områden för natur- och kultur, som prioriterats i landskapsanalys för driftområden i Dalarna. Friluftsliv och barriäreffekter Förstudieområdet ingår i Siljansområdet (13) som är riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Se bilaga 2. I trakterna finns goda möjligheter till bland annat natur- och kulturstudier, vandring, strövande, cykling och bad. I Västanvik finns en välbesökt bad- och campingplats vid Östervikens strand. Närheten till Österviken ger också goda förutsättningar för båtsport. Kyrkbåten Brudpiga ligger exempelvis i ett båthus i Västanvik. Längs Östervikens västra strand ligger friluftsområdet Sveden Västanvik (7), en serie byar med odlingslandskap och vackra utblickar över Österviken mot Leksand. Se bilaga 2. I området ingår Båthusbäckens raviner som klassats som ett klass II-objekt i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Ravinen har mycket frodig vegetation och i anslutning till ravinen kan Högsta kustlinjen studeras. Väg 938 utgör en barriär för oskyddade trafikanter då gång- och cykelväg samt säkra passager saknas längs större delen av sträckan. Detta gäller både längs- och tvärgående riktning. Vägen utgör den enda kommunikationsleden mellan byarna längs Österviken. Viktiga målpunkter såsom bostäder, busshållplatser, postlådor blir därför svåra att nå för oskyddade trafikanter. Naturresurser Väg 938 passerar genom Sundets vattenskyddsområde, en av Leksands kommuns huvudvattentäkter. Se bilaga 2. Vid Västanvik kantas vägen av jordbruksmark. Marken brukas och hålls öppen, men det förekommer ingen jordbruksdrift av större omfattning. Marken är splittrad på många odlingstegar. Jordbruket är av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark skyddas av miljöbalkens 3 kap 4. sida 16(29)

17 Förstudie Vy söderut över Västanviks öppna landskap. Miljöbelastning Väg 938 genom Karlsarvet och Västanvik har en årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) på totalt Högre trafikmängder förekommer under turistsäsongen, enligt förstudie från I förstudien från 2004 finns också uppgifter om att en del av bostadshusen har bullernivåer över gällande riktvärden. Boende i Västanvik har även klagat på vibrationer. Dessa problem kan förväntas öka i takt med ökade trafikmängder. Eftersom trafikmängderna är relativt låga ger de inte upphov till några luftföroreningar som orsakar lokala problem eller överskridande av några miljökvalitetsnormer. Den aktuella vägsträckan bedöms ha låg miljöbelastning. Byggnadstekniska förutsättningar Enligt jordartskarta från SGU består jorden längs väg 938 av isälvssediment, sand. Vägen går på skrå längs den branta sluttningen som sänker sig ned mot Österviken. Sluttningens topp ligger ca 400 m över havet, Österviken ligger ca 250 m lägre. Mellan de anslutande vägarna Farges väg och Hampus väg, punkt 4 och 5 i bilaga 6, sluttar terrängen brant mot bostadshusen på vägens sjösida. Längs med och över vägen finns vatten-, avlopps-, el- och teleledningar. sida 17(29)

18 3. Funktionsanalys Förstudie Vägnätets funktion prövas mot de transportpolitiska målen. De övergripande transportpolitiska målen är: Funktionsmål: Tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Funktionsanalysen utgår från dessa mål. 3.1 Funktionsmål tillgänglighet Väg 938 är den enda kommunikationsleden mellan byarna längs Österviken. Vägen är smal och krokig och genom byarna kantas den ofta av hus på båda sidor av vägen. Trafiken tilltar sommartid, under turistsäsongen, då ökade mängder av personbilar och turistbussar förekommer. Sträckan saknar gång- och cykelväg, med undantag för ett fåtal kortare sträckor. Detta innebär att oskyddade trafikanter är hänvisade till den smala körbanan. Ett 30-tal bussar (15 turer) i linjetrafik trafikerar sträckan samt ett mindre antal skolskjutsbussar. Samtliga busshållplatser längs vägens östra sida är hållplats vid stolpe, d.v.s. bussen stannar på körbanan. Fyra av busshållplatserna längs den västra sidan har väderskydd. Trafiksäkra passager för oskyddade trafikanter saknas utom vid Mejeriplan. Väg 938 utgör en barriär i området. Särskilt riskfyllt är det för de hörselskadade och övriga gående, som ska ta sig till och från Västanviks folkhögskola. Vid Mejeriplan är utrymmet för samtliga trafikanter trångt. Där finns inte utrymme för möte mellan två tunga fordon. Förare av tunga fordon i södergående riktning har väjningsplikt för tunga fordon i norrgående riktning. Viktiga målpunkter längs sträckan är bostäder, busshållplatser, camping och badplats. I Leksand finns arbetsplatser och skolor. I Siljansnäs finns skola. Med bil och tunga fordon är tillgängligheten till de flesta målpunkter acceptabel, för oskyddade trafikanter är tillgängligheten mindre god. Avsaknaden av gång- och cykelväg i Karlsarvet och Västanvik missgynnar jämställdhetsperspektivet eftersom kvinnor i större utsträckning utgör oskyddade trafikanter. En gång- och cykelväg längs den aktuella vägsträckan samt trafiksäkra passager skulle ge ökad tillgänglighet, trygghet och användbarhet för oskyddade trafikanter, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Tillgängligheten för trafikanter i motorfordon kan försämras marginellt då de föreslagna passagerna kan dämpa hastigheten. 3.2 Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa På vissa platser längs väg 938 genom byarna Karlsarvet och Västanvik är sikten dålig på grund av att vägen är smal och kurvig. Trafiken utgörs främst av arbetspendlare och turisttrafik sommartid. Hastigheten är begränsad till 50 km/h, förutom sträckan från korsningen med väg 570 och ca 50 m norr om korsningen med väg 937 mot Styrsjöbo. Där är vägen är skyltad med 70 km/h. De boende i byarna har framfört klagomål på att hastigheten inte hålls. Eftersom vägsträckan i huvudsak saknar gång- och cykelväg och säkra sida 18(29)

19 Förstudie gångpassager är trafiksäkerheten låg för oskyddade trafikanter. I förstudien från 2004 framgår det att en del av bostadshusen har bullernivåer över gällande riktvärden och boende har klagat på vibrationer. Delar av Västanvik är klassat som bevarandevärt odlingslandskap och Västanviks bykärna utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Byggande av en gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager kommer att väsentligt öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Vid de eventuella sträckor där byggande av gång- och cykelväg medför att körbanan smalnas av kommer hastigheten att sjunka. Detsamma gäller för de punkter längs vägen som får trafiksäkra passager. Lägre hastigheter bidrar till att minska problemen med vibrationer och buller. Vid byggande av en gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager måste särskild hänsyn tas till bevarande av kulturmiljön i området. Därför är det viktigt att trafiklösningarna anpassas till områdets känsliga kulturmiljö. En gång- och cykelväg ger ökade möjligheter till att gå och cykla, vilket kan bidra till ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa. 3.3 Sammanfattande problem- och värdebeskrivning Trafiksäkerheten är särskilt låg för barn, personer med funktionsnedsättning och övriga oskyddade trafikanter längs sträckan. Byggande av en gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager kommer att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten för dessa målgrupper. 4. Projektmål Förstudiens effektmål är att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Förstudiens projektmål är att identifiera och analysera brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar som är anpassade till områdets kulturmiljö. 5. Tänkbara åtgärder Nollalternativet Nollalternativet innebär att det inte sker någon förändring utom normal drift och underhåll av befintligt vägnät. Alternativet medför att oskyddade trafikanter även i framtiden måste samsas med fordonstrafik på en smal och krokig väg. Därmed kommer konflikter att kvarstå mellan oskyddade trafikanter och övrig fordonstrafik vilket innebär en fortsatt låg trafiksäkerhet och otrygghet främst för oskyddade trafikanter. 5.1 Analys av tänkbara åtgärder utifrån fyrstegsprincipen Trafikverkets fyrstegsprincip är ett verktyg som tagits fram för att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa konsekvenser. Det innebär att i första hand ska åtgärder som påverkar transportbehovet eller som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät väljas. Åtgärder ska analyseras i följande ordning: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. sida 19(29)

20 Förstudie 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Åtgärderna i de olika stegen behöver inte ses som alternativa utan kan vara komplement till varandra. Resultatet kan därför bli en kombination av åtgärder från de olika stegen. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt (Steg 1) Det går inte att lösa bristerna i trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter genom att påverka transportbehov eller val av transportsätt. Åtgärder inom steg 1 är därför inte relevanta för detta projekt. När en utbyggnad av gång- och cykelväg väl är genomförd kan åtgärder inom steg 1, exempelvis information och kampanjer, genomföras för att öka nyttjandet av gång- och cykelvägen. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät (Steg 2) Det går inte att lösa bristerna i trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter genom att utnyttja det befintliga vägnätet effektivare. Åtgärder inom steg 2 är därför inte relevanta för detta projekt. Begränsade ombyggnadsåtgärder (Steg 3) Aktuell vägsträcka har låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Byggande av en gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder (Steg 4) De föreslagna åtgärderna bedöms som begränsade och faller in under åtgärder inom steg 3. Åtgärder inom steg 4 är därför inte relevanta för detta projekt. 5.2 Föreslagna åtgärder Begränsade ombyggnadsåtgärder (Steg 3) Gång och cykelväg I samband med byggandet av gång- och cykelväg ska dagens högspänningskabel som går längs Siljans strand samt delar av lågspänningskablarna grävs ned. Det kommer även att göras förberedelser för fiberoptik. Förslaget är att gång- och cykelvägen följer väg 938 genom byarna. Från korsningen med väg 570 fram till Mejeriplan föreslås gång- och cykelvägen ligga på sjösidan. Vid Mejeriplan korsas länsvägen och gång- och cykelvägen läggs på motsatt sida fram till Jobs Boden. Se bilaga 1 samt 4 till 10. På några ställen längs väg 938 kan det bli aktuellt med trafiksäkra passager. Se förslag i bilaga 4 till 10. Dessa finns beskrivna under rubriken Trafiksäkra passager. Gång- och cykelvägen föreslås vara 2,5 m bred och asfalterad där inte annat anges. Vid smala partier kan intrång på fastigheter och väg 938 behöva göras. Vattenståndet i Siljan är styrande vad gäller gång- och cykelvägens lägsta nivå och därmed även dragningen i plan. Det är viktigt att tänka på trafiksäkerhet och bländningsrisk från fordon för gående och sida 20(29)

21 Förstudie cyklister när gång- och cykelvägen ligger lägre än länsvägens nivå. Säkerhetsavstånd krävs. Gång- och cykelvägen föreslås även få belysning. Beskrivning av delsträckor, se bilaga 4-10 samt översiktskarta i bilaga 1: Från punkt nr 1 och fram till punkt nr 2 föreslås gång- och cykelvägen ligga separerad från väg 938 och mjukt följa terrängen. Här är vattenståndet i Siljan styrande vad det gäller vägens dragning i höjd och plan. Längs denna sträcka är det viktigt att gång- och cykelvägen anpassas till terrängen och förses med flacka gräsbesådda slänter och svackdiken. Från punkt nr 2 och fram till punkt nr 3 föreslås gång- och cykelvägen gå längs med vägen avskiljd med en smal skiljeremsa, ca 0,5 meter, på grund av trångt utrymme mellan väg och säkerhetsvall för grundvattentäkt. Skiljeremsan föreslås bestå av grus eller gräs. Från punkt nr 3 till punkt nr 4 föreslås gång- och cykelvägen fortsätta längs med väg 938 avskiljd med en smal skiljeremsa, ca 0,5 m, med grus eller gräs. Från punkt nr 4 och fram till punkt nr 5 sluttar terrängen brant ner mot angränsande tomter. Här föreslås gång- och cykelvägen gå längs med väg 938 och avskiljas med kantstöd. En stödmur eller dylikt med räcke kommer att behöva byggas för att kunna tillskapa plats för gång- och cykelvägen. Bredden föreslås till 2 m längs denna sträcka, för att minimera intrånget. Från punkt nr 5 fortsätter gång- och cykelvägen förslagsvis, med kantstöd och 2 m bredd, fram till befintlig kantstens försedda gång- och cykelväg vid punkt nr 6. Den befintliga gång- och cykelvägen är 1,75 m bred. Från punkt nr 7, där befintlig gång- och cykelväg tar slut, föreslås gång- och cykelvägen fortsätta separerad från väg 938 fram till punkt nr 8. Gång- och cykelvägen bör ligga minst 5 m från väg 938 och följa terrängen med flacka gräsbesådda slänter och svackdiken. Detta för att bibehålla karaktären av byväg på länsvägen. Gång- och cykelvägen föreslås ansluta till den busshållplats som passeras. Från punkt nr 8 och fram till punkt nr 9 föreslås gång- och cykelvägen smalna av från 2,5 m till 1,75 m. Längs denna sträcka ligger gång- och cykelvägen förslagsvis längs med väg 938 avskiljd med kantstöd. Från punkt nr 9 och fram till punkt nr 10 föreslås gång- och cykelvägen fortsätta längs med vägen avskiljd med kantstöd och med 1,75 m bredd. En del av sträckan utgörs av redan befintlig gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägens smalare bredd är en anpassning till sträckans trånga utformning. Från punkt nr 10 och fram till punkt nr 11 föreslås gång- och cykelvägen gå separerad från väg 938, med minst 5 m avstånd från vägen och följa terrängen. Gång- och cykelvägen ansluter till den busshållplats som passeras. Mellan punkt nr 11 och punkt nr 12 förslås gång- och cykelvägen få parallella sträckningar. I det ena sträckningen följer gång- och cykelvägen den gamla vägen via stenbron över Båthusbäcken. Den gamla vägens befintliga bredd bibehålls. Vägen hyvlas och får ett slitlager av grus. Området röjs från sly och en informationstavla om stenbron och områdets kulturhistoria sätts förslagsvis upp. Eftersom det troligtvis inte går att köra tunga fordon på stenbron kan denna sträckning inte snöröjas och är därför endast användbar vid barmark. Sträckan över stenbron bör inte belysas med traditionella sida 21(29)

22 Förstudie belysningsstolpar. Förslagsvis kan man istället lägga en mjuk effektbelysning på brons stengrund för att framhäva bron och synliggöra den uppifrån länsvägen. Den andra sträckningen, som kan användas året om, går längs med väg 938 avskiljd med kantstöd. Den vägtrumma, där Båthusbäcken passerar vägen, kommer att behöva förlängas för att möjliggöra en gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen förslås ha en bredd på 2 m. Från punkt nr 12 föreslås gång- och cykelvägen ansluta till befintlig gång- och cykelväg i punkt nr 13. Den befintliga cykelvägens bredd är 1.75 m. Vid punkt nr 14, Mejeriplan, korsar gång- och cykelvägen länsvägen och föreslås därefter följa vägens västra sida. Den befintliga passagen vid Mejeriplan behålles. Från punkt nr 14 till punkt nr 16 föreslås gång- och cykelvägen ligga längs med väg 938 avskiljd med kantstöd. Bredden är 1,75 m på grund av sträckans trånga miljö. Vid punkt nr 15 kan vägen behöva förskjutas i östlig riktning. Från punkt nr 16 till punkt nr 17 föreslås gång- och cykelvägen fortsätta längs med väg 938 avskild med kantstöd. Från punkt nr 17 till punkt nr 18 föreslås gång- och cykelvägen fortsätta längs med väg 938 avskild med skiljeremsa, ca 0,5 m, av gräs eller grus. Från punkt nr 18 till punkt nr 19 föreslås gång- och cykelvägen ligga separerad minst fem från väg 938 och följa terrängen med gräsbesådda flacka slänter och svackdiken. Gångoch cykelvägen ansluts till den busshållplats som passeras. Från punkt nr 19 till punkt nr 20 sluttar terrängen brant ner mot en ravin. Här föreslås gång- och cykelvägen följa väg 938 avskiljd med en skiljeremsa, ca 0,5 m, av gräs eller grus. Gång- och cykelvägen smalnas av till förslagsvis 2 m och avslutas med så brant släntlutning som möjligt för att minimera intrång och fyllning. Här kan det bli aktuellt med ett räcke mot slänten. Från punkt nr 20 till punkt nr 21 föreslås gång- och cykelvägen ligga separerad, minst 5 m, från väg 938 och följa terrängen med gräsbesådda flacka slänter och svackdiken. I punkt nr 20 ansluts förslagsvis gång- och cykelvägen till väg 938. Alternativ sträckning Ett förslag på alternativ sträckning från Mejeriplan har studerats. Från Mejeriplan föreslås gående och cyklister använda de lokala gatorna Matsolles Gattu, Skolgattu, Nyåkersvägen och Rammelbacken. Från Rammelbackens anslutning till Mattias väg föreslås en separerad gångoch cykelvägen som sneddas ned mot väg 938 vid anslutningen till Iluvägen. Se bilaga 8-10 samt översiktkarta i bilaga 1. Detta alternativ har i samråd med Trafikverket inte utretts vidare då förslaget innebär en längre sträckning av gång- och cykelvägen jämfört med förslaget från Leksands kommun och Trafikverket. Förslaget kommer troligtvis att innebära att cyklister ändå väljer att cykla på väg 938 för få en genare väg. Förslaget innebär också att möjligheten inte finns att nyttja gång- och cykelvägen till att ta sig säkert till och från busshållplatserna. Gång- och cykelvägen genom Karlsarvet och Västanvik ska, enligt Region Dalarna och Trafikverket, ses som en del av ett av cykelstråket runt Siljan. Detta kan försvåras om lokala delar av cykelvägen gör avstickare från huvudstråket. sida 22(29)

23 Förstudie Trafiksäkra passager Längs väg 938 finns behov av trafiksäkra passager för oskyddade trafikanter. Vid passagerna föreslås vägbredden minskas till 3,5 m. Det bidrar till lägre fordonshastigheter och snabbare passering över vägen för oskyddade trafikanter. Avsmalningen annonseras med pollare, förslagsvis av trä, försedda med reflexer. Leksands kommun ser behov av trafiksäkra passager vid punkterna A, B, C och D i bilaga 4 till 10. Den trafiksäkra passagen vid punkt A (se bilaga 4) utgör anslutningen till gång- och cykelvägen längs väg 570 och målpunkterna i Leksands tätort. Vid punkt B (Se bilaga 5) föreslås en trafiksäker passage för att oskyddade trafikanter på ett säkert sätt ska kunna nå målpunkten Leksands Ridklubb, som ligger längs väg 937. Korsningen har varit utsatt för olyckor, se bilaga 3. Vid punkt D (se bilaga 9) föreslås en trafiksäker passage till den välbesökta bad- och campingplatsen. Antalet passager, lägen och utformning får utredas i nästa skede av planeringsprocessen. Anslutande vägar I nästa skede av planeringsprocessen bör vilplan vid anslutande vägar till väg 938 samt antalet anslutningar studeras. 5.2 Gestaltningsprinciper Eftersom aktuell sträcka av väg 938 leder genom områden med stora värden vad gäller landskapsbild, kultur och miljö är det generellt viktigt att utforma gång- och cykelvägen på ett sätt som försiktigt anpassar sig till den befintliga miljön. Det gäller både gång- och cykelvägens geometri i höjd och plan, samt val av markmaterial, utrustningar, belysning och skyltning. Gång- och cykelvägens geometri Utgångspunkten i föreslagen sträckning ur gestaltningssynpunkt är att anpassa gång- och cykelvägens karaktär till omgivande miljö. Där landskapet öppnar sig och bebyggelsen är gles tillåts gång- och cykelvägen glida iväg från länsvägen längs en egen sträckning. Här är det mycket viktigt att gång- och cykelvägen anpassas i höjd till den befintliga topografin utan att det för den skull blir för stora nivåskillnader och omvägar för cyklisten. Vattenståndet i Siljan är styrande vad gäller gång- och cykelvägens lägsta nivå och därmed även dragningen i plan. Det är viktigt att tänka på trafiksäkerhet och bländningsrisk från fordon för gående och cyklister när gång- och cykelvägen ligger lägre än länsvägens nivå. Säkerhetsavstånd krävs. Det är viktigt att undvika höga bankar eller djupa diken och istället arbeta med gräsbesådda flacka släntlutningar och svackdiken. Se bilaga 11. Där det av olika anledningar, i glesbebyggda delar, inte går att lämna länsvägens dragning föreslås gång- och cykelvägen gå längs med och avskiljas med en smal skiljeremsa av gräs eller grus. Se bilaga 11. Inne i mer tätbebyggda delar där det är trångt mellan länsvägen och byggnader eftersträvas en bykaraktär på gång- och cykelvägen. Där dras gång- och cykelvägen längs med länsvägen och avskiljs med ett kantstöd. Se bilaga 11. Gång- och cykelvägens bredd föreslås anpassas till omgivningen och tillåts variera från 2,5 m där det finns gott om plats till 1,75 m vid de trängsta passagerna. sida 23(29)

24 Förstudie Gång- och cykelvägens material, utrustning, belysning och skyltning Gång- och cykelvägen föreslås beläggas med asfalt. Övriga markmaterial och utrustning bör väljas för att anpassas till den omgivande känsliga miljön och kulturmiljön. Gång- och cykelvägen bör belysas. Befintliga belysningsstolpar bör ses över. Där gång- och cykelvägen lämnar länsvägen bör den förses med nya stolpar. Belysningsstolpar och armatur bör väljas utifrån aspekten att de utseendemässigt ska passa in i den omgivande miljön. Belysningsstolparnas placering måste inte var jämnt fördelade med ett exakt avstånd, utan bör placeras utifrån omgivningens förutsättningar. Skyltning bör ske med omsorg. Skyltar av understorlek föreslås användas där det är möjligt, särskilt inne i bymiljö. 5.3 Effekter och konsekvenser Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs. Nollalternativet innebär att dagens trafiksäkerhets- och tillgänglighetsproblem för oskyddade trafikanter växer i takt med eventuell trafikökning. I övrigt bedöms inga miljökonsekvenser uppstå till följd av nollalternativet, förutom de som uppstår av normal trafik och vägunderhåll. Effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser beskrivs endast för alternativ 1. En separerad gång- och cykelväg samt trafiksäkra passager ger positiva effekter på trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Konsekvenserna blir att oskyddade trafikanter får en ökad rörelsefrihet och ökad trygghet. Effekterna på tillgänglighet för fordonstrafikanter påverkas marginellt. Fordonshastigheterna förväntas sjunka i trånga partier, sannolikt ned till 30 km/h. Detta kan ge en något ökad restid som konsekvens. Gång- och cykelvägen passerar igenom Sundets skyddsområde för vattentäkt, i ca 250 m. Detta bedöms inte ge några negativa effekter och konsekvenser under förutsättning att gällande skyddsåtgärder vidtas i byggskedet. Västanviks by är riksintresse för kulturmiljövård. Värdekärnan består av bymiljö, tätbyggd klungby med enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse från och 1800-tal. Effekterna och konsekvenserna på värdekärnan vid byggande av en gång- och cykelväg bedöms som små. Detta under förutsättning att utformningen anpassas till omgivningen. Vissa sträckor av gång- och cykelvägen kommer att passera igenom eller gå i närheten av nedanstående övriga kulturmiljöintressen (se bilaga 1): boplats (Leksand 694:1) fyndplats slagg (Leksand 224:1) varggrop (Leksand 243:1) blästbrukslämning (Leksand 223:1) stenbro (Leksand 430:1) sida 24(29)

25 Förstudie dammvall (Leksand 429:2) boplats järnåldern (Leksand 695:1) vägmärke (Leksand 166:1) Effekterna och konsekvenserna på ovanstående kulturlämningarna bedöms som små. Delar av gång- och cykelvägen kommer att göra intrång på odlingsmark. Det kan ge något negativa effekter vad gäller möjligheterna att bruka marken. En konsekvens kan bli att landskapsbilden förändras om inte skötselåtgärder vidtas för marken mellan väg 938 och gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen samt de trafiksäkra passagerna kommer sannolikt att dämpa fordonshastigheten. Det kan ge positiva effekter på buller och vibrationer. Konsekvensen blir att färre kan bli störda. Om åtgärderna däremot leder till stora köbildningar kan konsekvensen bli att buller- och luftutsläppsnivåer ökar för dem som bor i nära anslutning till åtgärderna. En gång- och cykelväg kan ge positiva effekter på individens möjligheter till fysisk aktivitet och konsekvenser som förbättrad hälsa på individnivå. En gång- och cykelväg ger även positiv effekt på jämställdhet då kvinnor i större utsträckning utgör oskyddade trafikanter. Konsekvensen kan bli att tillgängligheten till målpunkter ökar för kvinnor. 5.4 Kostnader Anläggningskostnaden för att anlägga en ny gång- och cykelväg, ca 3,5 km lång, samt fyra trafiksäkra passager längs aktuell vägsträcka uppskattas till ca 9 miljoner kr, inklusive belysning. Belysningen bedöms kosta ca 1,5 miljoner kr. 6. Riskhantering 6.1 Skydds- och riskobjekt Skyddsobjekt Bostäder Busshållplatser Kulturmiljö (Västanviks bykärna, odlingslandskap med utblickar) Kulturhistoriska lämningar (fornlämningar, boplatser, varggrop, stenbro) Sundet, vattenskyddsområde Naturvård och friluftsliv (Båthusbäcken, friluftsområde Sveden-Västanvik (7)) Riskobjekt Trafiken på väg 938 Transporter av timmer sida 25(29)

26 Förstudie Under arbete med anläggning av gång- och cykelväg finns arbetsmiljörisker såsom arbete vid väg, fällning av träd och bearbetning av fällda träd, eventuellt sprängarbete m m. 6.2 Konfliktpunkter Den främsta konflikten utgörs av att biltrafiken på väg 938 som utgör en risk för oskyddade trafikanter som rör sig i området. Vid byggande av gång- och cykelväg finns risk för att byarnas kulturmiljö och landskapsbild påverkas. Olycka som innebär utsläpp av hälso- eller miljöfarliga ämnen utgör en risk för både människa och miljö. Intrång i kulturmiljö kommer att behandlas i arbetsplanen samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 7. Måluppfyllelse Byggande av en gång- och cykelväg kommer att uppfylla projektets effektmål, d.v.s. få positiv effekt på trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Detta gäller i huvudsak för oskyddade trafikanter, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Gång- och cykelvägen och de föreslagna trafiksäkra passagerna kommer att bidra till att dämpa hastigheten. För att undvika negativa effekter på natur- och kulturmiljön är det av yttersta vikt att gångoch cykelvägen anpassas till områdets känsliga miljö enligt förslag. 8. Samråd Samråd med representanter från Västanvik och Karlsarvets Byalag har skett (se bilaga 12). Ett tidigt samråd med Länsstyrelsen Dalarna genomfördes den (se bilaga 13). 8.1 Remissinstanser Förstudiehandlingen översänds till följande myndigheter, kommunala nämnder, fastighetsägare och sammanslutningar för yttrande, alternativt kännedom, under perioden Västanvik och Karlsarvets Byalag Dalatrafik Leksands kommun Länsstyrelsen Dalarna Naturskyddsföreningen Leksand Räddningstjänsten Leksand Skogsstyrelsen Leksand Dalarnas ornitologiska förening Dala Energi Försvarsmakten, högkvarteret Mellansvenska Handelskammaren Region Dalarna Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Åkeriföreningen MITT Länsstyrelsen kommer att behandla förstudien och besluta om projektet har betydande miljöpåverkan efter samrådstiden slut. sida 26(29)

27 Förstudie 9. Väghållningsmyndighetens ställningstagande Trafikverkets ställningstagande görs efter avslutad remisstid och bearbetning av inkomna synpunkter. 10. Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen är att ta fram en arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gång- och cykelväg. Den geografiska avgränsningen föreslås vara densamma som i förstudien Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Anpassning av gång- och cykelväg till kulturmiljön. Vilplan och antal anslutande vägar. Intrång på fastigheter och ledningsstråk Busshållplatser Trafiksäkra passager. Leksandsdörrens utbyggnadsplaner Prövning enligt annan lagstiftning Om vatten eller vattendrag berörs av föreslagen åtgärd måste vattenanmälan alternativt vattenverksamhet sökas. Vid åtgärd som kan påverka fornlämning ska tillstånd enligt Lagen om kulturminnen 2 kap sökas. Källor Internetbaserade källor Fornsök, Riksantikvarieämbetet. Vecka 3, 2011 RUM, länsstyrelsen Dalarna. Uttag v Sveriges Geografiska Undersökning (SGU), v Skogens pärlor, vecka Trafikverkets nationella vägdatabas, NVDB. Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA. Uttag v Skriftliga källor Vägverket, Handbok Förstudie, Publikation 2002:46 sida 27(29)