Rapport förbättringskunskap
|
|
- Georg Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport förbättringskunskap Kartläggning av första samtalet när patient söker för magtarmbesvär identifiering av förbättringsområden inom koloncancerprojekt Anna Ivarsson Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2011
2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Koloncancer... 2 Förbättringskunskap... 3 Implementering... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Vilka frågor ställs till en person som söker för magtarmbesvär till vårdcentralen per telefon?... 6 Gemensamt för alla sjuksköterskor... 6 Vårdcentral Vårdcentral Hur sker omhändertagandet av dessa patienter per telefon?... 8 Gemensamt för alla sjuksköterskor... 8 Vårdcentral Vårdcentral Hur sker dokumentationen ut av detta samtal? Gemensamt för alla sjuksköterskor Vilken stöttning har sjuksköterskorna kring omhändertagandet av dessa patienter? Gemensamt för alla sjuksköterskor Vårdcentral Vårdcentral Vilka svårigheter upplever sjuksköterskorna kring omhändertagandet av patienter som söker för magtarmbesvär? Gemensamt för alla sjuksköterskor Diskussion och analys Referenser Bilaga
3 Inledning I sydöstra sjukvårdsenheten pågår ett projekt i syfte att förbättra vårdprocessen för koloncancerpatienter. I detta arbete har det kommit upp ett behov av att kartlägga vad som händer vid ett första samtal när en person ringer och söker för magtarmbesvär på sin vårdcentral. Det är denna kartläggning som kommer göras inom ramen för kursen Förbättringskunskap. Bakgrund År 2009 gav Statens offentliga utredningar ut betänkandet En nationell cancerstrategi. Bakgrunden till betänkandet ligger en prognosberäkning som gjordes utav Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen. Enligt prognosen kommer det år 2030 vara 130 % fler män och 70 % fler kvinnor som har en cancerdiagnos jämfört med idag. Orsaken till ökningen förklaras av att befolkningen beräknas bli större och äldre. I och med den förväntade ökningen av cancersjuka ansågs det nödvändigt att hitta strategier för att kunna möta denna utveckling och för att kunna säkerställa vårdens kvalité. De viktigaste insatserna som utredningen identifierade var preventiva insatser och tidig upptäckt utav cancer. De ansåg även att cancervårdens organisation bör utvecklas där vården ska ha ett helhetsperspektiv och ett multidisciplinärt omhändertagande. Generellt sätt så förbättras sjukdomsprognosen ju tidigare cancern upptäcks. Utredningen visade dock på problem inom vården i form av långa väntetider, bristande kontinuitet och avsaknad av patientfokus. Därmed föreslog utredningen att det bör satsat mer på att få en sammanhållen vårdprocess. Som ett led i att försöka utveckla cancersjukvården förslogs upprättande av nationella försöksverksamheter. (Statens offentliga utredningar, 2009) 1
4 Uppdraget att ta fram dessa försöksverksamheter hamnade hos Sveriges kommun och landsting (SKL). Sydöstra sjukvårdenheten innefattande Östergötland, Jönköping och Kalmar län var en av många som ansökte om att få bli försöksverksamhet. De antogs och går nu under namnet Koloncancerpatienters väg från prevention till palliativ vård. Inom ramen för detta arbete pågår det nio olika delprojekt utspritt i de tre olika landstingen (Carlqvist, 2010). I projektet anordnas det lärandeseminarium där personal från hela vårdkedjan samlas för att identifiera problem och hitta förbättringsområden. I denna process har det uppmärksammats att de har en relativ klar bild hur vårdprocessen ser ut från det att en person har fått sin diagnos. Däremot är vårdprocessen otydlig vad gäller från första kontakt till beslut om utredning. Projektet ser därför ett behov att kartlägga hur omhändertagandet ser ut för en person som söker för magtarmbesvär till sin vårdcentral. Projektet hoppas genom en kartläggning att kunna hitta förbättringsområden som förhoppningsvis på längre sikt ska kunna leda till tidigare upptäckt av koloncancer. Koloncancer Idag är koloncancer tillsammans med bröst-, prostata och lungcancer de vanligaste cancerformerna. Dessa cancerformer står tillsammans för ca 50 % av alla nya cancerfall (Statens offentliga utredningar, 2009). År 2005 diagnostiserades 3500 personer med koloncancer i Sverige. Besvären vid en koloncancer kan vara diffusa och ofta asymtomiska i ett tidigt skede. Cirka 20 % av patienterna får akuta tarmobstruktioner som första besvär. Huvudsymtomen är i övrigt ändrade avföringsvanor med omväxlande förstoppning och diarré med ofta inslag av blod och slem i avföringen. Andra symtom kan vara ökade tarmljud och utspänd buk. Beroende på var tumören sitter kan det vara avsaknad av tarmsymtom och istället ge symtom som järnbristanemi, viktnedgång och nedsatt allmäntillstånd. Smärtor är ofta tecken på tumörer belägna längre ner i tarmen och kan tillsammans med kräkningar, 2
5 nedsatt allmäntillstånd, avmagring och anemi vara tecken på avancerad sjukdom. (ROC, 2008) Förbättringskunskap En av frågorna som bör ställas innan ett utvecklingsarbete sätts igång är; Hur vet ni att det ni har valt att arbeta med behöver förbättras? och Hur vet ni att de förändringarna ni vill göra kommer att leda till förbättringar just i er verksamhet?. (Edström mfl, 2008) Enligt Olsson och Svensson (2005) börjar ett förbättringsarbete med en kartläggning och analys över hur det faktiskt är och fungerar. Utifrån denna kartläggning och analys kan det planeras för en förändring. För att få struktur på ett förbättringsarbete kan Nolans PDSA (Plan-Do-Study-Act) cykel användas. Tanken med modellen är att förändringen planeras och testas i en liten skala för att sedan på ett systematiskt sätt kunna utvärdera om just denna förändring verkligen ledde till en förbättring eller om det fick andra oväntade effekter. I första planeringsfasen identifieras och analyseras problem. Frågor som bör ställas här Vad är det vi vill åstadkomma och hur kan ni göra detta?. Förändringen planeras utifrån hur den ska gå till och vad för resultat som förväntas. Här planeras det också för hur utvärdering ska ske, vad för data behöver samlas in för att kunna veta om det verkligen har skett en förbättring. Därefter prövas förändringen där registrering bör ske vad gäller svårigheter med det nya arbetssättet och eventuella bieffekter. Efter att ha provat förändringen analyseras det hur det blev. Blev det en förändring och ledde förändringen till det förväntade resultatet. Utifrån analysen kommer en aktion, är det något vi behöver finjustera i förändringen för att uppnå de mål som är satta. Därefter kan ett nytt varv på PDSA-cykeln påbörjas. Genom att på detta sätt varva aktion och reflektion kan en successiv förbättring ske. (Olsson & Svensson, 2005) 3
6 Implementering En kartläggning är inte bara viktigt i själva identifieringen av ett förbättringsområde utan är även en viktig del i en eventuell implementeringsprocess. En implementering är nödvändig då något nytt måste införas inom verksamheten för att det ska bli en förbättring. Olsson och Sundell (2008) beskriver hur en implementering kan sker i sex olika steg, dock med vissa variationer i vilken följd. Första steget är att undersöka behovet och förutsättningar för en förändring. Här är kartläggning en central punkt. Det nuvarande arbetssättet bör kartläggas och dess effekter. Utifrån kartläggningen görs en undersökning om det finns behov av förändringar och vad det då finns för förutsättningar för att genomföra förändringen. Det är viktigt att första steget leder till en tydlig behovsbeskrivning. I andra steget gäller det att syndliggöra detta behov av förändring. Detta bör ske både inom organisationen i sig men även i närsamhället. Det är viktigt att få med både professionella, chefer och politiker så att alla strävar mot samma mål och samarbetar. Ett sätt att sprida behovet av förändring är att använda sig av sociala marknadsföringsstrategier. Om flera organisationer ska göra samma förändring kan det vara fördel att börja med den organisationen som har de bästa förutsättningarna och som senare kan agera förebild till de andra. Steg tre i implementeringsprocessen är att välja vilken insats som behövs göras för att få en förbättring och planera för genomförandet. Här är det viktigt att utgå från behovsbeskrivningen och organisationens förutsättningar och kontext. Det viktigt att ett beslut har tagits gällande genomförandet och att det beslutet stöttas utav chefer och politiker för att bland annat säkerställa resurser som krävs för förändringen. Innan genomförandet är det viktigt att planera för hur utvärdering ska ske, hur veta att det har skett en förändring och har det kommit åt det beskrivna behovet? Steg fyra är att utbilda de berörda i den nya metoden som ska implementeras. Här bör personalen ges möjlighet att pröva metoden i mindre skala och det är viktigt att de både får ge och ta emot feedback på hur det fungerade. Femte steget innebär att 4
7 personalen får fortsatt stöd när metoden ska börja användas. En del utav stöttningen är att kunna ge feedback och för att kunna göra det krävs att det sker kontinuerliga mätningar och utvärderingar. Sista steget i implementeringsprocessen är att få en varaktig vidmakthållande av den nya metoden. En förutsättning för detta är att de tidigare stegen har lyckats. En central roll här är också att mäta och utvärdera. En ny metod behöver oftast korrigeras och utvecklas inom organisationen så att den tillslut fungerar ultimat för just den organisationen. (Olsson och Sundell, 2008) Syfte Syftet med det övergripande koloncancerprojektet är att förbättra vårdprocessen för personer med koloncancer innefattande bland annat snabbare upptäckt av sjukdomen. Syften med det aktuella arbetet är att kartlägga det första samtalet när en person söker för magtarmbesvär till sin vårdcentral. Syftet med kartläggningen är om möjligt identifiera förbättringsområden. Kartläggningen ämnade besvara följande övergripande frågeställningar: Vilka frågor ställs till en person som söker för magtarmbesvär till vårdcentralen per telefon? Hur sker omhändertagandet av dessa patienter per telefon? Hur sker dokumentationen ut av detta samtal? Vilken stöttning har sjuksköterskorna kring omhändertagandet av dessa patienter? Vilka svårigheter upplever sjuksköterskorna kring omhändertagandet av patienter som söker för magtarmbesvär? Metod För att kartlägga hur ett samtal går till när en person söker för magtarmbesvär genomfördes strukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två vårdcentraler i Östergötlands landsting. 5
8 Sjuksköterskorna valdes ut av verksamhetschefen på respektive vårdcentral. Sjuksköterskorna som valdes ut skulle frekvent sitta i telefonrådgivningen på den aktuella vårdcentralen. Intervjuerna ägde rum under perioden 20 april till 11 maj. På vårdcentral 1 genomfördes två intervjuer. På grund av sjukdom kunde bara en intervju genomföras på vårdcentral 2. Intervjun utgick från en intervjuguide, var god se bilaga 1. Om de övergripande frågeställningarna inte besvarades spontant ställdes följdfrågor. Resultat Vilka frågor ställs till en person som söker för magtarmbesvär till vårdcentralen per telefon? Gemensamt för alla sjuksköterskor Varken vårdcentral 1 eller 2 hade någon gemensam mall eller rutiner kring vad för frågor som bör ställas när en person söker för magtarmbesvär. Alla sjuksköterskor uppgav att de frågade hur länge patienterna haft besvären och om de har feber. Andra frågor var: är det nytillkomna besvär eller känner du igen dem från tidigare? Var är smärtan/besvären lokaliserad, är det över eller under naveln? Om de säger att de har ont i magen, vad menar de med det? Hur intensiv är smärtan, vad för typ av smärta är det, är den konstant, kommer den i attacker? Har de mer ont i magen efter måltid? De frågade kring avföringsvanor, om det har ändrat sig något? Har de sett något blod eller slem i avföringen? Har det skett någon viktreduktion? Mår de illa? Förekomst av kräkningar och i så fall blod i kräkningarna? Har de sökt för samma besvär tidigare? De frågade även kring allmäntillståndet i övrigt. Sjuksköterskorna tyckte det var svårt att spontant säga vad de frågar utan det kom oftast naturligt beroende på vad patienten själv berättade och svarade på tidigare frågor. 6
9 Vårdcentral 1 Sjuksköterskorna på vårdcentral 1 frågande även kring om patienten har cancer i släkten. De frågade kring trötthet och då kopplat till andra symtom bland annat viktnedgång. De frågade även kring aptit. De frågade om det finns någon yttre orsak till besvären, om de exempelvis har varit utomlands nyligen eller om de har börjat med någon ny medicin. Sjuksköterskorna berättade att det inte finns någon kontroll för om patienten har sökt för samma besvär på annan enhet eller ringt till sjukvårdsrådgivningen innan, men oftast berättar patienterna det själva eller så frågade sjuksköterskorna det. Om patienterna sa att de sökt vårdcentral innan kunde sjuksköterskan titta i journalen kring vad som har gjorts och sagt tidigare. Vårdcentral 2 Det sjuksköterskan på vårdcentral 2 tog upp och frågade som de på vårdcentral 1 inte gjorde var om patienten hade tarmljud och gaser, sura uppstötningar och halsbränna. Hon frågade även kring om det smärtar när patienten kissar och om det är blod i urinen. Hon frågande även kring andra sjukdomar och vad för mediciner de tar för närvarande. Hon frågade också ibland om de tidigare har opererats i buken. Sjuksköterskan på vårdcentral 2 uppgav att hon alltid skrollar igenom journalen när en person ringer för att se vad de har sökt för innan och om de har en pågående vårdkontakt. Hon uppgav precis som de på vårdcentral 1 att oftast säger patienterna till om de har ringt till sjukvårdsupplysningen innan. Dock uppgav sjuksköterskan att hon via journalens externa applikationer kan se vad sjukvårdsupplysningen har gjort för bedömning och gett för råd. Patienten behöver då ge sitt godkännande. Sjuksköterska uppgav dock att det inte var rutin på att gå in och se vad de har skrivit utan det var enbart då hon kände hon behövde mer information då hon kände sig osäker kring hur hon skulle handlägga patienten. 7
10 Hur sker omhändertagandet av dessa patienter per telefon? Gemensamt för alla sjuksköterskor Sjuksköterskorna uppgav att de inte hade några prioriteringar kring magtarmbesvär. Samtliga sjuksköterskor uppgav att de patienter som uppger försämrat allmäntillstånd, kraftiga smärtor med feber, har kräkts blod eller blodig avföring, har haft svart avföring eller har gula ögonvitor erbjuds omgående hjälp. En sjuksköterska sa att patienten vid dessa symtom erbjuds en akuttid samma dag på vårdcentralen och de andra två sa att de skickar patienten direkt till akutmottagningen. Alla sjuksköterskor uppgav att om patienten som ringer har fått en diagnos av en läkare och patienten söker för samma besvär igen, så ges oftast enbart rådgivning och rådet att återkomma om besvären inte ger med sig efter egenvård. Vid misstänkt magsjuka ges också enbart råd kring kost- och vätskehållning samt råd kring när de kan söka sjukvård igen. Samtliga sjuksköterskor uppgav att det kan vara svårt ibland att erbjuda akuttid och i vissa fall även tid inom en vecka. I de fall de tycker det är angeläget eller de känner sig osäkra konsulteras läkare kring handläggning. Utifrån läkarens bedömning kan patienten bli hänvisad till akutmottagningen, läkaren klämmer in patienten samma dag eller försöker klämma in dem inom de närmsta dagarna. Generellt försöker de i möjligaste mån boka in patienterna på den läkare de är listade hos. Vårdcentral 1 Sjuksköterskorna på vårdcentral 1 uppgav att de i samtalet försöker kategorisera in patienterna utifrån misstänkt diagnos. De diagnoser som de försöker sålla bland är 8
11 förstoppning, gastrit (magkatarr), hemorrojder, gallsten, njursten, gynekologiska besvär, blindtarm, tarmfickor, stressrelaterade besvär, tarmvred, urinvägsinfektion, cancer eller annan allvarlig sjukdom. Utifrån vad sjuksköterskorna misstänker för diagnos så ger sjuksköterskorna råd och tips eller så erbjuds en läkartid. Majoriteten får råd och tips till att börja med och uppmaningen att höra av sig igen om symtomen inte har blivit bättre eller vid försämring. Båda sjuksköterskorna angav att de flesta patienter hör av sig igen om symtomen inte lättar. De råd som ges gäller övergripande kostråd, tips kring receptfria läkemedel och motion. Om de har följt de råd som getts erbjuds en läkarkontakt då de ringer en andra gång. Sjuksköterskorna försöker erbjuda ett läkarbesök inom några dagar upp till en vecka om det är barn med magsmärta och feber och om det är äldre personer som är medtagna. Om patienten uppger besvär en längre tid eller förändrad avföring exempelvis omväxlande förstoppning och diareér, viktnedgång, blod och/eller slem i avföringen, smärta i buk, om symtomen är nytillkomna, om patienten uppger feber, om de uppger nedsatt aptit eller om det är personer över 40 år som söker för magtarmbesvär så försöker de erbjuda en läkartid inom en vecka. Om patienten uppger oro kring cancer eller anger cancer i släkten erbjuds också ett läkarbesök. Vårdcentral 2 Sjuksköterskan på vårdcentral 2 uppgav att om patienten ringer och söker för symtom som de inte har träffat läkare för, bokas patienten alltid in på ett läkarbesök inom 7 dagar. I vissa fall kan det vara svårt att hitta tider så det kan dröja upp till 10 dagar. Sjuksköterskan uppgav att om en patient är under utredning och har kontinuerlig vårdkontakt bokas den patienten oftast in längre fram än 10 dagar. Oftast gav sjuksköterskan råd kring egenvård i väntan på det inbokade läkarbesöket. Enda tillfället då hon bara gav råd var om patienten har en känd 9
12 problematik som blivit diagnosticerad av läkare tidigare. Sjuksköterskan uppgav att hennes personliga upplevelse var att patienterna oftast laddat innan de ringer och ber om hjälp på vårdcentralen. Därmed hade hon svårt att enbart erbjuda rådgivning. Hur sker dokumentationen ut av detta samtal? Gemensamt för alla sjuksköterskor Vårdcentralen använde sig av TeleQ systemet vilket innebär att en patient ringer upp vårdcentralen och får då en planerad tid då patienten blir uppringd av en sjuksköterska. Sjuksköterskan har ca 6 minuter på sig från det att de ringer upp tills att samtalet ska vara avslutat och journal ska ha skrivits. Vid telefonrådgivning på vårdcentralen används en journalmall som heter rådgivning. I denna mall finns det bestämda sökord innefattande, kontaktsätt där det skrivs in att de söker per telefon, aktuellt hälsotillstånd där de skriver fritext kring de symtom som patienten söker för och kring det som har kommit upp under samtalet. Sökordet planering finns även med där de skriver i om läkarbesök har bokats in eller om patienten har fått råd att söka igen om tillståndet inte blir bättre eller försämras. Under huvudsökordet åtgärd finns det undersökorden råd och information där sjuksköterskan skriver ner de råd som har getts. I vissa fall använder sjuksköterskorna även sökordet bedömning där de skriver en hypotes kring patientens tillstånd exempelvis Förstoppning?. I mallen finns även sökordet diagnos där en diagnoskod kan sättas. Det är dock enbart läkare och inte sjuksköterskor som får sätta dessa diagnoskoder. 10
13 Vilken stöttning har sjuksköterskorna kring omhändertagandet av dessa patienter? Gemensamt för alla sjuksköterskor Sjuksköterskorna hade inga officiella riktlinjer, beslutsstöd eller styrdokument som användes inom verksamheten. Vårdcentral 1 Sjuksköterskorna på vårdcentral 1 tog personligen hjälp ifrån olika böcker, bland annat Symtom-råd-åtgärd som tidigare har används inom sjukvårdsrådgivningen men som nu har blivit ersatt med De uppgav att de ibland får information från läkare och ibland från chefer via e-post Det hade dock inom den närmaste tiden inte varit något kring magtarmbesvär. En sjuksköterska hade tidigare jobbat inom sjukvårdsupplysningen och efterfrågade likande system som de använder. Vårdcentral 2 Sjuksköterskan på vårdcentral 2 uppgav att hon personligen oftast tog hjälp ifrån 1177 Rådgivningsstödet webb som finns på tillgängligt på internet. Hon angav dock att hon var ensam på vårdcentralen att använda den sidan. På denna sida kunde man söka på symtom eller diagnos och få rekommendationer kring vad för rådgivning som kan ges och hur snabbt de bör få hjälp från sjukvården. 11
14 Vilka svårigheter upplever sjuksköterskorna kring omhändertagandet av patienter som söker för magtarmbesvär? Gemensamt för alla sjuksköterskor Generellt tyckte sjuksköterskorna inte att magtarmbesvär var svårare att handlägga jämfört med andra målgrupper. Det de kunde känna sig lite osäker på ibland var om de gjort rätt bedömning och om de missat att ställa någon fråga. Här tyckte de att det skulle vara bra med ett beslutsstöds inkluderat en frågemall som tar med de viktigaste frågorna och röda flaggor, vilka åtgärder som bör ges och när, vad som är mer bråttom och vad som kan vänta. Sjuksköterskan på vårdcentral 2 efterlyste också bättre kommunikation och närmare samarbete mellan professionerna på vårdcentralen. Samtliga sjuksköterskor uttryckte vikten av att patienterna får en säker och likvärdig handläggning oberoende av sjuksköterskans erfarenhet och kompetens. Diskussion och analys Det var stora likheter mellan sjuksköterskorna vad gällde vad för frågor som ställdes när en person sökte per telefon till vårdcentralen. Alla uppgav att de kunde kolla i journalen om patienten sökt för samma besvär tidigare på vårdcentralen. Det var dock olika vad gällde om de kunde se vad sjukvårdsrådgivningen har gett för råd, två på en vårdcentral sa att det inte gick att se medans sjuksköterskan på andra vårdcentralen sa att det gick. Det var samma journalsystem på båda vårdcentralerna och de dokumenterade likvärdigt. Det var olikheter vad gäller omhändertagandet av personer som söker för magtarmbesvär. En sjuksköterska bokade in nästan samtliga patienter på läkarbesök inom 7 dagar varav de andra sjuksköterskorna ofta gav rådgivning först och uppmaning att återkomma om besvären inte släpper efter egenvård. De var dock samstämmiga vad gäller vilka symtom som indikerar att patienten behöver akut sjukvård. Samtliga sjuksköterskor efterfrågade beslutsstöd och 12
15 frågemallar för att säkerställa att alla relevanta frågor ställs per telefon och för att ge stöd i hur handläggningen ska ske. Enligt Nolans PDSA-hjul hamnar kartläggning under planerings fasen. Utifrån kartläggning kan förbättringsområden identifieras (Olsson & Svensson, 2005). Ett förbättringsområde som kan urskiljas i den aktuella kartläggningen är att försöka få ett likvärdigt omhändertagande av personer som söker för magtarmbesvär. I det aktuella fallet var det relativt stora skillnader, från att de flesta får ett läkarbesök till att de flesta får råd till att börja med. Enligt två sjuksköterskor återkommer oftast patienterna igen om råden inte förbättrar symtomen, detta går dock inte att kontrollera. Enligt den andra sjuksköterskan har patienterna oftast laddat innan dem ringer vilket då skulle kunna bidra till att de drar sig för att söka hjälpa igen om de enbart får rådgivning. Med andra ord finns risken att det blir en fördröjning i processen från första kontakt till beslut om utredning. Enligt sjuksköterskorna skulle ett beslutsstöd och en frågemall eventuellt kunna underlätta omhändertagandet. Detta beslutsstöd bör innehålla standardfrågor samt frågor kring röda flaggor som bör ställas vid magtarmbesvär. Stödet bör också innehålla vad för åtgärder som bör ske vid de olika symtomen. Vilka är det som kan klara sig med egenvård, vilka är det som bör få en akut respektive en subakut läkartid? Utifrån koloncancerprojektet bör detta beslutsstöd om möjligt innehålla information om vilka patienter som kan misstänkas lida av en koloncancer och bör prioriteras för att påskynda handläggning. Enligt en sjuksköterska finns ett likande beslutsstöd/program inom sjukvårdsrådgivningen vilket kanske skulle kunna vara till stor hjälp även på vårdcentralerna. I och med att ett beslutsstöd skulle innebära något nytt för verksamheterna innebär detta att en implementering skulle behöva ske inom förbättringsarbetet. Även här kommer kartläggning till gagn. Utifrån kartläggningen har en behovsbeskrivning skapats som är första steget i 13
16 implementeringsprocessen (Olsson och Sundell, 2008). Sjuksköterskorna ser själva ett behov att ett säkert omhändertagande och ett beslutsstöd, vilket enligt Rogers Diffusion of innovation theory underlättar och är en förutsättning för en implementering (Rogers, 2003). Därmed har också en tänkbar metod identifierats som förhoppningsvis ska kunna tillgodose behovet. Innan förbättringsarbetet går vidare till prövandet i PDSA-hjulet bör en planering ske hur ett beslutstöd bör utformas och användas innan det testas ute i klinik. Planeringen bör ske utifrån vad för resultat som förväntas (Olsson & Svensson, 2005). I det aktuella fallet är målet med ett sådant beslutsstöd att få ett mer likvärdigt och säkert omhändertagande och på längre sikt få en snabbare upptäckt av koloncancer. Innan test av beslutsstödet bör det också planeras för hur utvärdering ska ske vilket är en viktig del både i förbättrings- och implementeringsarbetet (Olsson & Svensson, 2005; Olsson och Sundell, 2008). Utvärdering bör ske både vad gäller process och resultat. Processmått är knutet till vad och hur verksamheten gör för att uppnå målen. Resultatmått är knutet till effekten eller slutprodukten av det som görs. Utvärderingen ska med andra ord vara knyten till de mål som är uppsatta. En viktig drivkraft i förbättringsarbete är att kunna visualisera sina resultat- och processmått. Genom att presentera sina resultat exempelvis via linjediagram kan personalen lättare följa utvecklingen. (Edström mfl, 2008). Förslag på processmått i det aktuella fallet skulle kunna vara antal gånger beslutstödet har använts när personer har sökt för magtarmbesvär. Resultatmått skulle kunna vara tid från första kontakt till beslut om utredning gällande koloncancerpatienter. Utvärderingen skulle då innebära att diagnosticerade kolonpatienters journaler granskas för att se tiden mellan första kontakt och remiss för utredning. Det som bör beaktas vad gäller denna tid är att den kan påverkas av många faktorer och inte bara användandet av beslutsstöd. I utvärderingen bör det också ingå hur personalen upplever användandet av beslutsstödet för att kunna göra justeringar och förbättringar. 14
17 När det börjar bli dags för att pröva metoden underlättas implementeringen av om metoden kan testas i liten skala. Det är också en fördel om implementeringen startar i en verksamhet som har de bästa förutsättningarna och där det inte kräver för stora förändringar (Rogers, 2003). I det aktuella fallet skulle vårdcentral kunna väljas utifrån hur beslutsstödet utformas. Om det överlag innebär att fler bör få träffa läkare kanske det förhållningssättet ligga närmare vårdcentral 2. Om beslutsstödet istället skulle förespråka mer rådgivning skulle det ligga närmare vårdcentral 1:s nuvarande arbetssätt. Oberoende inom vilken vårdcentral som beslutsstödet tests är det viktigt med kontinuerlig utvärdering. Det material kan då användas i den analyserade delen av PDSA-hjulet innan fler ageranden sker och metoden testas i större skala. Utifrån förbättrings- och implementeringsarbete kan vissa underlättande och hindrande faktorer identifieras. Enligt Rogers (2003) påverkar metodens observerbarhet hur snabbt metoden kommer implementeras. Med observerbarhet menas om metoder kan vissa snabba och tydliga resultat eller ännu bättre om den redan har gjort det tidigare (Rogers, 2003). Här kan det uppstå hinder i det aktuella fallet. I och med att det är få fall av koloncancerpatienter per vårdcentral kommer det ta lång tid innan en tydlig förbättring vad gäller tidig upptäckt av koloncancer kan urskiljas. Detta kan göra att personalen inte tar till sig metoden fullt ut. Det som skulle kunna underlätta i så fall är social marknadsföring (Rogers, 2003). Om projektledningen i detta fall anser att sjukvårdsrådgivningens beslutsstöd skulle kunna passa inom primärvården, skulle kontakter kunna knytas mellan primärvårdspersonal och personal på sjukvårdsrådgivningen. Personalen på sjukvårdsrådgivningen kan då förhoppningsvis uppmuntra och visa på fördelar med användandet av metoden. Om ett beslutsstöd visar sig vara en bra metod kan samma marknadsföringsstrategi användas då metoden ska spridas vidare inom Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län och på längre sikt även nationellt. 15
18 Referenser Carlqvist M Regionen ska utveckla framtidens cancervård - En av fyra utvalda att delta i nationell försöksverksamhet. Tillgänglig på Edström A, Svensson C, Olsson J Att mäta för att veta. Praktiska råd och tips om mätningar och uppföljningar i samband med utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting. Tillgänglig på or_effektivisering_1/ny_upplaga_av_att_mata_for_att_veta_ Olsson J, Svensson C Gör och lär Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården. 2 uppl. Tillgänglig på skunskap. Olsson T, Sundell K Implementering steg för steg vad säger forskningen? I: Roselius M, Sundell K. (red.) Att förändra socialt arbete Forskare och praktiker om implementering. Gothia Förlag, Stockholm, s ROC (Regionalt onkologiskt centrum) Kolorektal cancer Nationellt vårdprogram. Tillgänglig på Rogers EM Diffusion of innovations. 4th edition. Free Press, New York. Statens offentliga utredningar En nationell cancerstrategi för framtiden. Tillgänglig på 16
19 Bilaga 1. Intervjuguide 1. När en person ringer och söker kring magtarmbesvär, vilka frågor ställer du per telefon? 2. Har ni några standardfrågor som ni inom vårdcentralen har bestämt att ni ska ställa? 3. Finns det någon kontroll för om en person har sökt för samma symtom tidigare antigen på VC eller på annan enhet? 3a. Kan ni se om en person har ringt 1177 sjukvårdsupplysningen innan, hur ofta tittar ni på det? 4. Hur sker omhändertagandet av dessa patienter? 4a. Har ni några prioriteringar? 4b. Vilka symtom styr hur ni omhändertar patienten? 4c. Hur identifierar ni personer som bör komma på läkarbesök? 4d. Hur identifierar ni personer med allvarlig patologi? 4e. Vilka ger ni bara rådgivning? Vad för råd får dem? 5. Har ni några styrdokument eller annan stöttning kring hur ni ska omhänderta dessa patienter? 6. Hur och vad dokumenterar ni efter ett samtal? 6a. Vilka sökord använder ni? 7. Vad tycker du är svårast/mest problematiskt kring omhändertagandet av personer som söker för magtarmbesvär? 7a. Vad tror du skulle kunna förbättras i hanteringen av personer som söker med magtarmbesvär till vårdcentralen per telefon? 7b. Vad tror du att ni på vårdcentralen skulle kunna bidra med för att förbättra hanteringen av dessa patienter? 17
Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt
Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s koloncancerprojekt Moa Yngve Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2012 Innehållsförteckning
Läs merTidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merFÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merÄnnu bättre cancervård
Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som
Läs merDu ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.
Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Beslutsstöd Instruktörer Sex Sjuksköterskor från hemsjukvården Sex sjuksköterskor från ambulansen
Läs merChecklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Läs merRiktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124
Sida 1 av 2 Handläggare Datum Diarienummer Eva Lejman 2017-05-30 SN-2017/124 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Socialnämnd Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124
Läs merPROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35
Datum: Namn:.. FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR (18 frågor) Läs detta först: Undersökningen innehåller frågor om hur du mår och hur du haft det den senaste veckan. Markera med ett X det alternativ som bäst passar
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 180413 Version 4 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Läs merNationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017 Hela patienten hela vägen Heléne Öberg, regional patientprocessledare, RPPL Cancerrehabilitering, RCC Syd 2017-10-25 NVP Cancerrehabilitering 2017 Nationella
Läs merPrimärvården Inkomna klagomål 201 8
Patientnämndernas kansli Västra Götalandsregionen 2019-02-28 Diarienummer: PNÖ 2018-00033,PNV 2018-00034, PNS 2018-00034, PNN 2018-00048, PNG 2018-00034 Primärvården Inkomna klagomål 201 8 Rapport patientnämndernas
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merwww.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merSå vårdar du ditt sjuka barn
Så vårdar du ditt sjuka barn Tips och råd till dig med barn 0 5 år. Broschyrens främsta syfte är att underlätta kommunika tionen mellan BVC-personal eller annan vårdpersonal och föräldrar som önskar kortfattad
Läs merUppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården
Regeringsbeslut III:5 2015-03-05 S2015/1659/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringens beslut
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merNär kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?
När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merBästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.
Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig
Läs merStyrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merKontaktsjuksköterskor inom blodcancervården
Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Läs merBeslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient
Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad
Läs merKartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider
Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall
Läs merEn god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi
Datum: 2018-06-15 Händelseanalys Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi 1 2 Sammanfattning Patient, 36 år, tidigare opererad för gastric bypass söker akut för magsmärtor. Uppger smärta högt upp i magen.
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt
1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÄrende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning
Läs merProjekt tillgänglig vårdcentral. Helsa vårdcentral Spiran
Projekt tillgänglig vårdcentral Helsa vårdcentral Spiran Problemområden Otillräcklig telefontillgänglighet Ont om läkartider till nybesökspatienter Långa väntelistor Projektets arbetsgång Uppstart februari
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merSå jobbar SKL med framtidens primärvård. Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården
Så jobbar SKL med framtidens primärvård Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården SKL:s projekt för primärvård Nationellt kliniskt kunskapsstöd Bästa tillgängliga kunskap
Läs merStöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merRubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta
Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas
Läs merKirurgi SP 11 minuter OSCE VT 2017
Studentinstruktion Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Status Buksmärta Lätt smärtpåverkad. Afebril. Puls 90/min BT 175/95 Sat 97% Du förväntas
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merKunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merSonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf
Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt
Läs merRutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merRådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius
Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merLJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv
2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Läs merV201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merTänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx
Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017-xx-xx 2018-03-22 Överenskommelse för väntetidssatsningen 2017 Landsting/regioner ska införa samtliga
Läs merAkuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper
Läs mer- Patientmedverkan i riskanalys
- Patientmedverkan i riskanalys Ny vårdprocess för patienter med misstänkt koloncancer 1 Vad är en riskanalys? En systematisk metod för att: identifiera risker Identifiera orsaker till riskerna föreslå
Läs merRapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)
Läs merNär primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merDigital vård kan det fungera?
Digital vård kan det fungera? Parminder Singh 0762434577 Specialist allmänmedicin parminder.singh@vgregion.se Gudrun Greim 076-0505805 Enhetschef gudrun.greim@vgregion.se Projektledare Charlotte Lundholm
Läs merCancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Cancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka-1 Patienter med psykisk sjukdom har
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merRMPG psykiatri SVF neuropsykiatri
RMPG psykiatri SVF neuropsykiatri 2017-09-26 Olov Thorén/Monica Berg Delrapport funderingar Tidplan fördröjd start. Löpande rekrytering till arbetsgruppen. Patient-/brukarmedverkan kontinuerligt AAF, kommunikation
Läs merFörsämrat hälsotillstånd
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso- och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: Beslutad av: Version: 1 Giltig fr.o.m. 2017-06-01 Ansvarig för revidering: Beslutad datum: Revideras
Läs merSynpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Läs merPatienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag
Bilaga 4 Patienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag Förslag Enligt 3 S utredningens intentioner skall patienterna och deras anhöriga vid lättare akuta sjukdomstillstånd
Läs merGTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer
Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer Rune Sjödahl, Carin Carlsson, Urban Jürgensen, J Marina Mellberg, Elin Canslätt, Valborg Helmersson, Sophia Lundström GTT Instrument för f r att identifiera
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merBakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merFör malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga
För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter
Läs merDigitaliseringens möjligheter och utmaningar
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen
Läs mer