Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt
|
|
- Birgitta Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s koloncancerprojekt Moa Yngve Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2012
2 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Kolorektal cancer 1 Dagens cancervård 1 Koloncancerprojektet 2 Förbättringskunskap 5 Syfte 7 Metod 7 Resultat 8 Diskussion 10 Referenser 12 Bilaga 1, Intervjumall 14
3 Bakgrund Kolorektal cancer Kolorektal cancer, tjock- och ändtarmscancer, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och drabbar män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning. År 2005 diagnosticerades drygt 5500 fall av kolorektal cancer (Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). Incidensen är hög i USA och Västeuropa och kopplingen till livsstil och kostvanor med hög fetthalt samt lågt fiberintag är konstaterad, dock är den exakta orsaken ännu inte känd. Viss ärftlighet finns, mellan 3-15 % av konstaterade cancerfall har ärftliga kopplingar (Ringborg, Dalians & Henriksson, 2008; Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). 75 % av de insjuknade är över 65 år (Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). Symptombilden är varierande och beror på var tumören är belägen, det viktigaste symptomet är blödning per rektum. Vanligt förekommande är också ändrade avföringsvanor med växlande perioder av förstoppning och diarré. Tidig upptäckt av kolorektal cancer är den viktigaste faktorn gällande reducerad mortalitet i denna cancerform (Ringborg, Dalians & Henriksson, 2008; Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). Dagens cancervård Inom svensk cancervård riktar patienterna kritik mot sjukvårdens bristande kontinuitet samt på den fragmenterade vårdkedjan med långa ledtider och utan helhetsperspektiv, vilket hos patienten leder till oro och ovisshet. Detta tillsammans med en uppskattad ökning gällande cancerprevalens och personer som lever med en cancersjukdom resulterade i att regeringen 2007 tillsatte en utredning med uppgift att ge förslag till en nationell cancerstrategi. Strategin skulle ha fokus på ett helhetsperspektiv och innefatta primär prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, palliativ vård, kunskapsbildning och kunskapsspridning. Satsningen på en nationell cancerstrategi är nödvändig för att klara den uppskattade ökningen av 1
4 cencerprevalens. För att möjliggöra detta måste samhället öka investeringar i prevention, kunskapsbildning och kunskapsspridning måste förbättras, vården måste utvecklas och ett nationellt samarbete är nödvändigt. Dessutom måste cancervården möta framida patienters krav gällande information och kvalitet i omhändertagandet samt minska skillnader mellan befolkningsgrupper. Cancervården i Sverige är i huvudsak multiprofessionell med specialister så som kirurger, patologer, onkologer i samarbete med sjuksköterska och läkare samt i allt högre grad med paramedicinare och dietister (SOU, 2009:11). Socialstyrelsen konstaterade 2007 att de ökade resurs- och kompetenskraven krävde regional samverkan då vården nationellt sett inte var likvärdig (Socialstyrelsen, 2007). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver arbete med den nationella cancerstrategin och under 2010 fick regioner och landsting ansöka om projektpengar för att upprätta försöksverksamheter med patientfokus och sammanhållna vårdkedjor där målet är effektivare cancervård. En av dessa elva försöksverksamheter är sydöstra sjukvårdsregionen där landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötland ingår och där projektet heter Koloncancerpatienters väg från prevention till palliativ vård (SKL, 2012). Regionen har valt att angripa hela vårdkedjan från prevention till palliativ vård för att skapa en helhet mellan delarna för patienter med cancer i tjocktarmen (koloncancer) (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012). Koloncancerprojektet Regionen vill i Koloncancerprojektet utgå från patientens väg, från första besök på vårdcentral och vidare genom vårdprocessen. Vårdprocessen ska individanpassas och minimera ledtider genom effektivisering och förbättring av koordination och logistik i patientens hela process. Dessutom ska närstående involveras då även de påverkas av ett cancerbesked och är en viktig del av patientens upplevelse av sjukdomen. 2
5 En individanpassad vårdprocess kräver ett strukturerat arbetssätt där projektet identifierat följande delprocesser: Preventiva åtgärder på befolkningsnivå Tidig identifiering av aktuell patient. Säkerställande av patientens delaktighet, självbestämmande, behov av trygghet i vardagslivet, information och symtomlindring och involvering av närstående. Framtagande av tillräckligt beslutsunderlag (diagnostik). Multidisciplinärt beslut i sjukdomens olika faser avseende behandling, rehabilitering och ibland palliativ vård i dialog med patient och närstående (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012a). Figur 1. Symtom hos individ Diagnos Frisk Avlida i cancer Frisk Leva med cancer Försämring Recidiv/generalisering Prevention i befolkning Vårdprocess inom koloncancerprojektet, patientens väg (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). 3
6 Linköpings universitetssjukhus genomför under perioden oktober 2011 juni 2012 ett pilotprojekt inom ramen för det regionala Koloncancerprojektet. Uppdraget kommer från ledningsgruppen för Regionalt cancercentrum sydöst (Koloncancerprojektet) och kallas Cancerutredning på US CUUS-projektet. Syftet med projektet är att testa multidiciplinär utredning i specialistteam för patienter med misstänkt gastrointestinal cancer. Dagens arbetssätt gällande utredning av patienter med misstänkt GI/kolekteralcancer ger litet utrymme för individualisering och patientens möjlighet till delaktighet är därmed liten. Denna form av utredning har inneburit långa ledtider och primärvården har påtalat brist i patientsäkerhet (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). Det nya arbetssättet för utredning som nu prövas i pilotprojektet syftar till att öka kunskaperna om hur detta arbetssätt kan öka kvaliteten och patientsäkerheten. Viktiga kvalitetsaspekter är möjligheten till delaktighet för patienten samt det multidiciplinära lärandet inom teamet. Pilotprojektet utformades utifrån fem patientlöften; - Min första kontakt är uppmärksam på mina symptom och jag får själv skatta mina besvär. - Läkaren tar del av min beskrivning, bedömer om jag behöver utredas snabbt. - Jag får återkoppling från utredningsteamet inom två dagar och ges möjlighet att skatta min hälsa. - Jag vet vart jag kan vända mig om jag har frågor eller får förvärrade symptom. - De skräddarsyr min utredning och teamet informerar mig, och om jag vill, en närstående kring vad utredningen visar (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). I pilotprojektet ingår två vårdcentraler som direkt remitterar patienter med symptom kopplade till misstänkt gastrointestinal cancer vidare till det multidiciplinära utredningsteamet för vidare utredning. Teamet kontaktar patienten nästkommande vardag och patienten tilldelas en 4
7 kontaktsjuksköterska. I samråd med patient och närstående utformas en individanpassad utredning där tillgänglighet till rådgivning finns dygnet runt (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). Förbättringskunskap Inom den svenska hälso- och sjukvården har begreppen förbättringskunskap och förbättringsarbete tillämpats sedan 1990-talet och innebär ett systematiskt lärandestyrt arbetssätt som ämnar sprida kunskap och bättre praxis. Det bygger på vetenskaplig kunskap och praktiska erfarenheter, alltså ska det minska glappet mellan evidens och praktik (Edström, Svensson & Olsson, 2008). Batalden och Davidoff (2007) menar att ökad kvalitet inom hälsooch sjukvården är helt beroende på involvering av samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården, personal, forskare, patienter o.s.v. för att uppnå bättre vård, hälsa och kunskap (Batalden & Davidoff, 2007). För att förbättringskunskap och förbättringsarbete ska komma till nytta för de som vården är till för, patienterna, bör ett processperspektiv tillämpas där patientens väg är i fokus. Detta tankesätt synliggör vikten av att tillvarata de enskilda delarnas styrkor och förbättringspotential samt hur de samspelar kring patienten. Den professionella kunskapen och förbättringskunskapen är delar av samma system i denna process, se figur 2 nedan. Figur 2. 5 (Landstinget i Östergötland, 2012)
8 I Nolans förbättringsmodell ingår PDSA-hjulet tillsammans med tre frågor (Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring?) som underlättar förbättringsarbetet genom att sätta mål, mäta över tid, pröva nya arbetssätt samt att testa dessa idéer praktiskt i liten skala via PDSA-hjulet (Edström, Svensson & Olsson, 2008). PDSA-hjulet (Plan, Do, Study & Act) är ett verktyg där man etappvis och strukturerat testar förändringar och sprider förbättringar. Första varvet i PDSA-hjulet görs innan man börjar förändra något i systemet för att få en utgångspunkt. De följande cyklerna ger lärdomar och erfarenheter gällande om förändringarna ger förbättringar. När man är säker på att en förändring ger en förbättring gör man denna permanent. I Plan-fasen beskrivs problemet, data insamlas och mål sätts. Orsaker analyseras och lösningar föreslås samt en plan för arbetet läggs upp. Do-fasen innehåller själva genomförandet av förändringen och mätningar av resultatet genomförs. I Study-fasen analyseras/studeras och tolkas de data som framkommit. Här besvaras frågan om förändringen var en förbättring. I den sista Act-fasen dras slutsatser gällande förändringarnas potential att bli permanenta förbättringar och hur denna kunskap ska spridas. Efter denna cykel påbörjas ännu en PDSA-cykel då förbättringsarbetet ska vara systematsikt och fortlöpande (Bojestig & Peterson, 2009; Edström, Svensson & Olsson, 2008). Då författaren kommer in i CUUS-projektet står pilotprojektet inför Study-fasen där data ska analyseras och tolkas för att besvara frågan om förändringen var en förbättring utifrån patientperspektivet. Bojestig och Peterson (2009) menar att utvärdering av förbättringsarbete är centralt då det ger nya lärdomar och säkrar att förändringen uppnår målet och ger förbättring. 6
9 Syfte Syftet med detta förbättringsprojekt är att undersöka hur patienterna vid aktuell cancermottagning uppfattar den vård de erhållit. Syftet är också att utifrån patientupplevelserna identifiera eventuella förbättringsområden. Metod Fem patienter kontaktades av yrkesverksamma inom CUUS-projektet och tillfrågades om deltagande i en intervju gällande utvärdering av CUUS-projektet. Samtliga fem patienter gav sitt medgivande om deltagande och fick information om att en student (författaren) på Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, skulle höra av sig och boka tid för intervju. Då författaren ringde till patienterna för att boka tid för intervju presentarades även syftet med intervjun och det förbättringsprojekt som detta ingick i. Författaren utarbetade en intervjumall, se bilaga 1, utifrån de patientlöften som CUUSprojektet utarbetats från samt utifrån pilotprojektets upplägg och syfte. Författarens kontaktperson, yrkesverksam inom Koloncancerprojektet, fick komma med feedback på intervjumallen men inga ändringar var nödvändiga. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefon och en av intervjuerna utfördes på kliniken. Intervjuerna varade cirka 30 minuter. 7
10 Resultat Fyra av de intervjuade var män och en var kvinna, medelåldern var 70,8 år. Samtliga fem intervjupersoner upplevde att de var mycket nöjda med den vård de fått inom CUUSprojektet. Vårdprocessen: Intervjupersonerna beskrev sin vårdprocess, vilka undersökningar och behandlingar de fått. Samtliga hade tagit kontakt med vårdcentral i ett första skede och blivit remitterade till det multiprofessionella specialistteamet för vidare undersökning. Dagen efter hade de fått ett samtal från kontaktsjuksköterska där hon förklarat hur vårdprocessen skulle fortskrida samt lämnat kontaktuppgifter om individen undrade över något. I nästa skede bokades möte med specialistteamet samt de undersökningar som var aktuella och därefter den eventuella behandling som var aktuell för individen. Samtliga intervjupersoner var mycket nöjda med tidsaspekter och hur information om vårdprocessen delgivits. De uttryckte att allt gått snabbt och inga direkta väntetider hade förekommit, i jämförelse med tidigare erfarenheter av vårdkedjan upplevdes detta mycket snabbt och professionellt. De såg inga nackdelar med detta förfarande utan idel fördelar då de exempelvis sluppit lång väntan och den oro som ofta förekommer i samband med väntan på undersökning och behandling. Möte med specialistteamet: Samtliga intervjuade upplevde att de blivit bra bemötta av specialisterna de träffat. Det var också en trygghet att ha sin kontaktsjuksköterska med vid detta tillfälle då hon kunde fylla i information och utveckla individens svar vid behov. De upplevde att specialisterna var lyhörda och pålästa samt professionella i sitt agerande. Detta var också ett tillfälle att ställa frågor vilket några av intervjupersonerna gjorde. En av intervjupersonerna uttryckte att det var en stor fördel att möjligheten fanns att ha med närstående, mötet hade bokats med detta i beaktande vilket gjorde att individen kände sig 8
11 extra trygg. Mötet med specialisterna ingav ett lugn och gjorde att intervjupersonerna var förberedda på vad som väntade. Två av de intervjuade delgav att de vid detta möte hade fått stor tillit till de/den specialist de mött men att det var en annan läkare som senare utförde undersökningen, detta upplevdes som något negativt. Delaktighet: Tre av de intervjuade uttryckte att de inte hade något större intresse av att vara delaktiga eftersom det är ju de som är proffsen. De kunde dock se fördelar med att på ett mer flexibelt sätt kunna planera vårdprocessen utifrån individuella premisser via detta tillvägagångssätt, vilket är positivt. De ansåg ändå att de varit delaktiga på så vis att de givits möjlighet att ställa frågor o.s.v. De övriga två uttryckte att de känt sig delaktiga och att de upplevt en känsla av att kunna påverka genomgående under vårdprocessen. Genom att ha en individuell kontakt med sjuksköterska och mötet med specialistteamet kände de att de togs på allvar och stod i centrum vilket gjorde att de kände delaktighet. Att vårdprocessen gick snabbt och smidigt och information från undersökningar gavs fort bidrog också till denna känsla. Kontaktsjuksköterska: Alla intervjuade ansåg att denna kontakt var mycket bra och att det kändes tryggt. Det var en stor fördel med denna relation som några av de intervjuade hade utnyttjat då de exempelvis börjat må sämre under utredningsperioden eller hade frågor inför undersökningar. En av de intervjuade uttryckte att det var mycket skönt med detta mellanled, mellan sig själv och läkaren då sjuksköterskan kunde förklara eventuella delar som intervjupersonen inte fått helt klart för sig. Sjuksköterskan upplevdes också som en trygghet i mötet med specialisteamet då hon var väl insatt i individens problematik. Något som var speciellt bra/dålig, övrigt: Det enda som lyftes som negativt av två av de intervjuade var att det inte var samma läkare som utförde undersökningen som individen mött under mötet med specialistteamet. I övrigt lyftes bara positiva erfarenheter från 9
12 vårdprocessen. Samtliga uttryckte att det varit skönt att vårdprocessen gått snabbt, tidsfaktorn var det som ansågs mest positivt. Förtroendet och bemötandet för / av samtliga inblandade i vårdprocessen var positivt och ansågs ha underlättat denna period. Detta tillsammans med tillgänglighet till direkt och snabb kontakt med kontaktsjuksköterska upplevdes som tryggt och professionellt. Två av de intervjuade hade erfarenhet av att ha med närstående vid operation och möte där de ansåg att läkare/sjuksköterska agerat föredömligt. Samtliga intervjupersoner var mycket nöjda med hur vårdprocessen gått till och med den vård de erhållit. Diskussion Resultatet av denna utvärdering av CUUS-projektet har inte utmynnat i något specifikt förbättringsområde. Författaren har efter analys av insamlad data kunnat konstatera att patientupplevelsen av att ha genomgått en vårdprocess inom CUUS-projektet är positiv. Det enda som lyfts som negativt är att det varit olika läkare som utfört undersökning och som patienten har mött vid undersökning. Detta är något att beakta och ta hänsyn till i vidare arbete med denna form av vårdprocess. Författaren förespråkar att det i möjligaste mån ska vara samma läkare vid dessa två tillfällen då förtroende är viktigt och något som man i projektet eftersträvar. Då förbättringsarbete ständigt ska pågå och systematiskt utföras inom hälso- och sjukvården (Edström, Svensson & Olsson, 2008) anser författaren att CUUS-projektet bör forsätta mäta och utvärdera detta pilotprojekt. Den utvärdering som författaren gjort är endast i liten skala och behöver kompletteras med ytterligare utvärderingar för att säkerställa detta positiva resultat. Dock kan författaren, utifrån resultat, konstatera att projektet torde ha uppnått en ökad kvalitet och patientsäkerhet då de, enligt författaren, har uppfyllt de patientlöften som projektet initialt utformades från. 10
13 Då författaren genomfört denna utvärdering av projektet som infaller under Study-fasen i PDSA-hjulet och kunnat konstatera att förändringen (införandet av CUUS-projektets vårdprocess) lett till en förbättring, förutsatt att utgångsläget gett en mindre positiv patientupplevelse, bör detta resultat, kunskap och arbetssätt nu spridas. Detta fortsatta arbete bedrivs under den sista Act-fasen i PDSA-hjulet. Under denna fas ska resultat samlas och presenteras, gärna i form av kvantitativa diagram m.m. men även i kvalitativa fromer. Detta tillsammans med erfarenheter från involverade i projektet (personal och patienter) bidrar till lärande och är viktiga faktorer i kunskapsspridningen (Edström, Svensson & Olsson, 2008; Bojestig & Peterson, 2009). Batalden och Divodoff (2007) lyfter detta viktiga steg i förbättringsarbete där resultat och erfarenheter från samtliga inblandade är av vikt för kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvård. Författaren anser därför att denna rapport och resultat är ett sätt att sprida information och kunskap om CUUS-projektet. Arbetssättet i CUUS-projektet bygger på ett processtänk där patienten är i centrum och ska färdas genom vårdkedjan och där faktorer så som patientsäkerhet, delaktighet och multidiciplinär utredning ska leda till ökad kvalitet (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). Detta ligger i linje med vad som eftersträvas i dagens cancervård där cancervården bör utformas i ett helhetstänk eftersom ledtider och brist på kontinuitet påtalas som problem (SOU, 2009:11; Socialstyrelsen, 2007). CUUS-projektet har, enligt författaren, stor potential att påverka implementering av detta arbetssätt inom cancervård vilket kan leda till ökad kvalitet och patientsäkerhet. 11
14 Referenser Batalden, P B. & Davidoff, F. (2007). What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and safety in health care, 16(1), 2-3. Bojestig, M. & Peterson, A. (2009). Bästa möjliga varje gång. Professionell kunskap och förbättringskunskap broar till bättre vård. 2:a uppl. Qulturum: Landstinget i Jönköpings län. Edström, A., Svensson, C. & Olsson, J. (2008). Att mäta för att veta - Praktiska råd och tips - om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. 2:a uppl. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Karolinska institutet (2012). Nationellt vårdprogram för kolorektal cancer (PDF). Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: NatVP2008.pdf Landstinget i Östergötland (2012). Förbättringskunskap. Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: Regionalt cancercentrum sydöst (2012a). Regionalt koloncancerprojekt. Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: Regionalt cancercentrum sydöst (2012b). Handlingsplan. Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: Ringborg, U., Dalians, T. & Henriksson, R. (2008). Onkologi. 2 nd ed. Stockholm: Liber AB. 12
15 Sveriges Kommuner och Landsting (2012). Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: rsoksverksamheter Socialstyrelsen (2007). Cancervården i Sverige - Kvalitet, struktur och aktuella utmaningar (PDF). Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: 32_ _rev.pdf. Statens offentliga utredningar (2009). En nationell cancerstrategi för framtiden. Stockholm: Fritzes. (SOU 2009: 11) 13
16 Bilaga 1 Intervjumall Syfte: Att undersöka hur patienterna uppfattar vården vid aktuell cancermottagning. Man/kvinna: Födelseår: Kan du beskriva din vårdprocess? När och hur tog du kontakt med sjukvården? Väntetid? Hur upplevde du vårdprocessen? Kan du ställa den i relation till en vanlig vårdprocess? För- och nackdelar? Kan du berätta hur det var att möta specialistteamet? Bemötande? Anser du att du var delaktig i vårdprocessen? På vilket sätt? Hur upplever du det var att ha en kontaktperson? Vad gav det? Finns det något speciellt som var bra/dåligt? Saknade du något? Har du något ytterligare som du vill delge? 14
17 Värdering av egen insats Jag anser att min roll i detta större projekt endast varit en riktad insats med ett specifikt syfte att utvärdera patientupplevelsen av att ha genomgått denna vårdprocess. Det har varit mycket intressant att få ta del av detta förhållandevis omfattande förbättringsprojekt som jag ser har stor potential att förbättra cancervården, specifikt koloncancervården på US. Jag har inhämtat ny kunskap gällande praktiskt förbättringsarbete och hur det genomförs konkret. Detta är kunskap som jag kommer ha nytta av som yrkesverksam då jag inte kommit i så stor kontakt med det tidigare och heller inte i denna omfattning. Min del i detta förbättringsprojekt skedde i slutskedet av en PDSA-cykel då jag kan se det som en utvärdering inom Study-fasen. Jag hade med fördel kunnat genomfört ett större antal intervjuer för att få ett mer säkert resultat att bygga vidare på men anser att jag har gjort vad som rymms inom ramarna för kursen. Mitt resultat ger en hint om vad ett större utvärderingsarbete torde resultera i och utifrån det kan man med försiktighet uttala sig om positiva patientupplevelser vilket verkar lovande för förbättringsprojektets potential. 15
Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)
Tjänsteskrivelse 1(2) 2015-02-17 RJL 2015/378 Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Nämnden för folkhälsa och sjukvård Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner
Läs merHandlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015
Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merVarje dag lite bättre
Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merÄnnu bättre cancervård
Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som
Läs merBättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Läs merKartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider
Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merRapport förbättringskunskap
Rapport förbättringskunskap Kartläggning av första samtalet när patient söker för magtarmbesvär identifiering av förbättringsområden inom koloncancerprojekt Anna Ivarsson Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings
Läs merBästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.
Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs merNationell plattform för förbättringskunskap
Nationell plattform för förbättringskunskap Boel Andersson- Gäre, prof. Jönköping Academy for improvement of health and welfare Michael Bergström Avd för vård och omsorg, SKL Och ett nytt projekt! Annika
Läs merVälkommen till Cancerdag för allmänläkare
Välkommen till Cancerdag för allmänläkare Program förmiddagen 08:30-09:15 Inledning 09:15-09:25 Bensträckare 09:25-10:15 Tidig upptäckt 10:15-10:25 Bensträckare 10:25-11:30 Standardiserade vårdförlopp
Läs merCancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården
Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merFrågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:
Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Nya strukturer på flera ställen ex: onkologklinik, kirurgi Prostata cancer nationella riktlinjer kommer Väntetiderna är alldeles för långa Behovet av multid.k.
Läs merAkuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merChecklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merLJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv
2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merProfessionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013
Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer
Läs merStyrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merÅterföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Läs merUppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård
BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen
Läs mersom förbättrar vård och kvalitet
8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merStandardiserade vårdförlopp Cancer
Standardiserade vårdförlopp Cancer 2009 Betänkandet SOU 2009:11 En nationell cancerstrategi för framtiden Patienternas förväntningar Cancervård med hög kvalitet Lika över Sverige Diagnos och behandling
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merEn jämlik cancervård i hela Halland
En jämlik cancervård i hela Halland Strategiska cancerenheten Region Halland Uppdrag: En jämlik cancervård Halland satsar på cancervården för att leva upp till den nationella cancerstrategin. Den strategiska
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merUppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet
Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merTriangelrevision 2018
Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merKontaktsjuksköterskor inom blodcancervården
Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Läs merAtt använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete
Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Björn Ohlsson Regional patientprocessledare Kolorektal cancer Regionalt cancercentrum syd Fem nationella mål Minska risken för insjuknande
Läs merVerksamhetsberättelse Patientnämnden Gäller för: 2017 Enhet: Kansliavdelningen Patientnämnden
Verksamhetsberättelse Patientnämnden 2017 0 Gäller för: 2017 Enhet: Kansliavdelningen Patientnämnden SAMMANFATTNING INVÅNARE De senaste årens ökning av ärenden har planat ut även om några verksamheter
Läs merRegionalt cancercentrum väst
Ärende 8 2011-03-07 UTKAST 13 februari 2011 Regionalt cancercentrum väst Mål, uppdrag, organisation och reglementen Detta dokument innehåller en beskrivning av mål, uppdrag, organisation och reglementen
Läs merKontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 180413 Version 4 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merSlutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi
Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merAlla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
Läs merV201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade
Läs merMått och mätning. Varför behöver vi mäta?
Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa
Läs merTriangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.
Enhet C reviderar enhet A Enhet A reviderar enhet B Revisionsteam möter ledning och verksamhetsteam och med ett framtaget kunskapsunderlag sker en utvärdering i dialog, reflektion och lärande Återkoppling
Läs merÖverenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST
Läs merRC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona
RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Läs merNationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4
Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Copyright 2016 Registercentrum Norr Kopiera och använd gärna detta material i icke
Läs merNationella riktlinjer för vård vid epilepsi
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Leni Lagerqvist 2018-04-23 SVN 2018-12 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs mer- Patientmedverkan i riskanalys
- Patientmedverkan i riskanalys Ny vårdprocess för patienter med misstänkt koloncancer 1 Vad är en riskanalys? En systematisk metod för att: identifiera risker Identifiera orsaker till riskerna föreslå
Läs merStändigt lärande. Jesper Olsson
Ständigt lärande Jesper Olsson Var skapas värde Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens värde skapas där patienter, brukare, närstående och personal möts i vardagen E-hälsa skapar värde när den (på
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merSatsning på cancervården
Satsning på cancervården Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 2018 för att Förkorta väntetiderna Minska de regionala skillnaderna Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och
Läs merInspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården
Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Vem är vi som är här? Kontaktsjuksköterska Sjuksköterska Läkare Kurator
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merNärståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Läs merVerksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merAktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv
Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i
Läs merUppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården
Regeringsbeslut III:5 2015-03-05 S2015/1659/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringens beslut
Läs merTillsammans för kortare väntetider i cancervården
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att
Läs merRegionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel
Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel 2 Symtom hos individ 3 Diagnos Frisk Avlida i cancer Frisk Leva med cancer Försämring Recidiv/generalisering 1 Prevention i befolkning Mål
Läs merDen nationella cancerstrategin
10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merPatientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merUtvärdering. Individuella surfplattor som stöd vid strålbehandling. Pilot - steg ett. ehälsoinstitutet Clara Axelsson
Utvärdering Individuella surfplattor som stöd vid strålbehandling Pilot - steg ett ehälsoinstitutet Clara Axelsson 2012-02-12 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Material och metod... 4 Urval
Läs merHur ska framtidens arbete mot hudcancer se ut?
Hur ska framtidens arbete mot hudcancer se ut? Under 2018 ska Regionala cancercentrum särskilt arbeta med prevention och tidig diagnostik av hudcancer. Uppdraget ingår i årets canceröverenskommelse och
Läs merRegionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström
Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015 Helena von Knorring Göran Zetterström 2 Kriterier den tredje uppföljningen Förebyggande insatser och tidig upptäckt att det finns en regional
Läs mer