Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt"

Transkript

1 Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s koloncancerprojekt Moa Yngve Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2012

2 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Kolorektal cancer 1 Dagens cancervård 1 Koloncancerprojektet 2 Förbättringskunskap 5 Syfte 7 Metod 7 Resultat 8 Diskussion 10 Referenser 12 Bilaga 1, Intervjumall 14

3 Bakgrund Kolorektal cancer Kolorektal cancer, tjock- och ändtarmscancer, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och drabbar män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning. År 2005 diagnosticerades drygt 5500 fall av kolorektal cancer (Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). Incidensen är hög i USA och Västeuropa och kopplingen till livsstil och kostvanor med hög fetthalt samt lågt fiberintag är konstaterad, dock är den exakta orsaken ännu inte känd. Viss ärftlighet finns, mellan 3-15 % av konstaterade cancerfall har ärftliga kopplingar (Ringborg, Dalians & Henriksson, 2008; Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). 75 % av de insjuknade är över 65 år (Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). Symptombilden är varierande och beror på var tumören är belägen, det viktigaste symptomet är blödning per rektum. Vanligt förekommande är också ändrade avföringsvanor med växlande perioder av förstoppning och diarré. Tidig upptäckt av kolorektal cancer är den viktigaste faktorn gällande reducerad mortalitet i denna cancerform (Ringborg, Dalians & Henriksson, 2008; Nationellt vårdprogram för Kolorektal cancer, 2008). Dagens cancervård Inom svensk cancervård riktar patienterna kritik mot sjukvårdens bristande kontinuitet samt på den fragmenterade vårdkedjan med långa ledtider och utan helhetsperspektiv, vilket hos patienten leder till oro och ovisshet. Detta tillsammans med en uppskattad ökning gällande cancerprevalens och personer som lever med en cancersjukdom resulterade i att regeringen 2007 tillsatte en utredning med uppgift att ge förslag till en nationell cancerstrategi. Strategin skulle ha fokus på ett helhetsperspektiv och innefatta primär prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, palliativ vård, kunskapsbildning och kunskapsspridning. Satsningen på en nationell cancerstrategi är nödvändig för att klara den uppskattade ökningen av 1

4 cencerprevalens. För att möjliggöra detta måste samhället öka investeringar i prevention, kunskapsbildning och kunskapsspridning måste förbättras, vården måste utvecklas och ett nationellt samarbete är nödvändigt. Dessutom måste cancervården möta framida patienters krav gällande information och kvalitet i omhändertagandet samt minska skillnader mellan befolkningsgrupper. Cancervården i Sverige är i huvudsak multiprofessionell med specialister så som kirurger, patologer, onkologer i samarbete med sjuksköterska och läkare samt i allt högre grad med paramedicinare och dietister (SOU, 2009:11). Socialstyrelsen konstaterade 2007 att de ökade resurs- och kompetenskraven krävde regional samverkan då vården nationellt sett inte var likvärdig (Socialstyrelsen, 2007). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver arbete med den nationella cancerstrategin och under 2010 fick regioner och landsting ansöka om projektpengar för att upprätta försöksverksamheter med patientfokus och sammanhållna vårdkedjor där målet är effektivare cancervård. En av dessa elva försöksverksamheter är sydöstra sjukvårdsregionen där landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötland ingår och där projektet heter Koloncancerpatienters väg från prevention till palliativ vård (SKL, 2012). Regionen har valt att angripa hela vårdkedjan från prevention till palliativ vård för att skapa en helhet mellan delarna för patienter med cancer i tjocktarmen (koloncancer) (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012). Koloncancerprojektet Regionen vill i Koloncancerprojektet utgå från patientens väg, från första besök på vårdcentral och vidare genom vårdprocessen. Vårdprocessen ska individanpassas och minimera ledtider genom effektivisering och förbättring av koordination och logistik i patientens hela process. Dessutom ska närstående involveras då även de påverkas av ett cancerbesked och är en viktig del av patientens upplevelse av sjukdomen. 2

5 En individanpassad vårdprocess kräver ett strukturerat arbetssätt där projektet identifierat följande delprocesser: Preventiva åtgärder på befolkningsnivå Tidig identifiering av aktuell patient. Säkerställande av patientens delaktighet, självbestämmande, behov av trygghet i vardagslivet, information och symtomlindring och involvering av närstående. Framtagande av tillräckligt beslutsunderlag (diagnostik). Multidisciplinärt beslut i sjukdomens olika faser avseende behandling, rehabilitering och ibland palliativ vård i dialog med patient och närstående (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012a). Figur 1. Symtom hos individ Diagnos Frisk Avlida i cancer Frisk Leva med cancer Försämring Recidiv/generalisering Prevention i befolkning Vårdprocess inom koloncancerprojektet, patientens väg (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). 3

6 Linköpings universitetssjukhus genomför under perioden oktober 2011 juni 2012 ett pilotprojekt inom ramen för det regionala Koloncancerprojektet. Uppdraget kommer från ledningsgruppen för Regionalt cancercentrum sydöst (Koloncancerprojektet) och kallas Cancerutredning på US CUUS-projektet. Syftet med projektet är att testa multidiciplinär utredning i specialistteam för patienter med misstänkt gastrointestinal cancer. Dagens arbetssätt gällande utredning av patienter med misstänkt GI/kolekteralcancer ger litet utrymme för individualisering och patientens möjlighet till delaktighet är därmed liten. Denna form av utredning har inneburit långa ledtider och primärvården har påtalat brist i patientsäkerhet (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). Det nya arbetssättet för utredning som nu prövas i pilotprojektet syftar till att öka kunskaperna om hur detta arbetssätt kan öka kvaliteten och patientsäkerheten. Viktiga kvalitetsaspekter är möjligheten till delaktighet för patienten samt det multidiciplinära lärandet inom teamet. Pilotprojektet utformades utifrån fem patientlöften; - Min första kontakt är uppmärksam på mina symptom och jag får själv skatta mina besvär. - Läkaren tar del av min beskrivning, bedömer om jag behöver utredas snabbt. - Jag får återkoppling från utredningsteamet inom två dagar och ges möjlighet att skatta min hälsa. - Jag vet vart jag kan vända mig om jag har frågor eller får förvärrade symptom. - De skräddarsyr min utredning och teamet informerar mig, och om jag vill, en närstående kring vad utredningen visar (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). I pilotprojektet ingår två vårdcentraler som direkt remitterar patienter med symptom kopplade till misstänkt gastrointestinal cancer vidare till det multidiciplinära utredningsteamet för vidare utredning. Teamet kontaktar patienten nästkommande vardag och patienten tilldelas en 4

7 kontaktsjuksköterska. I samråd med patient och närstående utformas en individanpassad utredning där tillgänglighet till rådgivning finns dygnet runt (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). Förbättringskunskap Inom den svenska hälso- och sjukvården har begreppen förbättringskunskap och förbättringsarbete tillämpats sedan 1990-talet och innebär ett systematiskt lärandestyrt arbetssätt som ämnar sprida kunskap och bättre praxis. Det bygger på vetenskaplig kunskap och praktiska erfarenheter, alltså ska det minska glappet mellan evidens och praktik (Edström, Svensson & Olsson, 2008). Batalden och Davidoff (2007) menar att ökad kvalitet inom hälsooch sjukvården är helt beroende på involvering av samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården, personal, forskare, patienter o.s.v. för att uppnå bättre vård, hälsa och kunskap (Batalden & Davidoff, 2007). För att förbättringskunskap och förbättringsarbete ska komma till nytta för de som vården är till för, patienterna, bör ett processperspektiv tillämpas där patientens väg är i fokus. Detta tankesätt synliggör vikten av att tillvarata de enskilda delarnas styrkor och förbättringspotential samt hur de samspelar kring patienten. Den professionella kunskapen och förbättringskunskapen är delar av samma system i denna process, se figur 2 nedan. Figur 2. 5 (Landstinget i Östergötland, 2012)

8 I Nolans förbättringsmodell ingår PDSA-hjulet tillsammans med tre frågor (Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring?) som underlättar förbättringsarbetet genom att sätta mål, mäta över tid, pröva nya arbetssätt samt att testa dessa idéer praktiskt i liten skala via PDSA-hjulet (Edström, Svensson & Olsson, 2008). PDSA-hjulet (Plan, Do, Study & Act) är ett verktyg där man etappvis och strukturerat testar förändringar och sprider förbättringar. Första varvet i PDSA-hjulet görs innan man börjar förändra något i systemet för att få en utgångspunkt. De följande cyklerna ger lärdomar och erfarenheter gällande om förändringarna ger förbättringar. När man är säker på att en förändring ger en förbättring gör man denna permanent. I Plan-fasen beskrivs problemet, data insamlas och mål sätts. Orsaker analyseras och lösningar föreslås samt en plan för arbetet läggs upp. Do-fasen innehåller själva genomförandet av förändringen och mätningar av resultatet genomförs. I Study-fasen analyseras/studeras och tolkas de data som framkommit. Här besvaras frågan om förändringen var en förbättring. I den sista Act-fasen dras slutsatser gällande förändringarnas potential att bli permanenta förbättringar och hur denna kunskap ska spridas. Efter denna cykel påbörjas ännu en PDSA-cykel då förbättringsarbetet ska vara systematsikt och fortlöpande (Bojestig & Peterson, 2009; Edström, Svensson & Olsson, 2008). Då författaren kommer in i CUUS-projektet står pilotprojektet inför Study-fasen där data ska analyseras och tolkas för att besvara frågan om förändringen var en förbättring utifrån patientperspektivet. Bojestig och Peterson (2009) menar att utvärdering av förbättringsarbete är centralt då det ger nya lärdomar och säkrar att förändringen uppnår målet och ger förbättring. 6

9 Syfte Syftet med detta förbättringsprojekt är att undersöka hur patienterna vid aktuell cancermottagning uppfattar den vård de erhållit. Syftet är också att utifrån patientupplevelserna identifiera eventuella förbättringsområden. Metod Fem patienter kontaktades av yrkesverksamma inom CUUS-projektet och tillfrågades om deltagande i en intervju gällande utvärdering av CUUS-projektet. Samtliga fem patienter gav sitt medgivande om deltagande och fick information om att en student (författaren) på Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, skulle höra av sig och boka tid för intervju. Då författaren ringde till patienterna för att boka tid för intervju presentarades även syftet med intervjun och det förbättringsprojekt som detta ingick i. Författaren utarbetade en intervjumall, se bilaga 1, utifrån de patientlöften som CUUSprojektet utarbetats från samt utifrån pilotprojektets upplägg och syfte. Författarens kontaktperson, yrkesverksam inom Koloncancerprojektet, fick komma med feedback på intervjumallen men inga ändringar var nödvändiga. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefon och en av intervjuerna utfördes på kliniken. Intervjuerna varade cirka 30 minuter. 7

10 Resultat Fyra av de intervjuade var män och en var kvinna, medelåldern var 70,8 år. Samtliga fem intervjupersoner upplevde att de var mycket nöjda med den vård de fått inom CUUSprojektet. Vårdprocessen: Intervjupersonerna beskrev sin vårdprocess, vilka undersökningar och behandlingar de fått. Samtliga hade tagit kontakt med vårdcentral i ett första skede och blivit remitterade till det multiprofessionella specialistteamet för vidare undersökning. Dagen efter hade de fått ett samtal från kontaktsjuksköterska där hon förklarat hur vårdprocessen skulle fortskrida samt lämnat kontaktuppgifter om individen undrade över något. I nästa skede bokades möte med specialistteamet samt de undersökningar som var aktuella och därefter den eventuella behandling som var aktuell för individen. Samtliga intervjupersoner var mycket nöjda med tidsaspekter och hur information om vårdprocessen delgivits. De uttryckte att allt gått snabbt och inga direkta väntetider hade förekommit, i jämförelse med tidigare erfarenheter av vårdkedjan upplevdes detta mycket snabbt och professionellt. De såg inga nackdelar med detta förfarande utan idel fördelar då de exempelvis sluppit lång väntan och den oro som ofta förekommer i samband med väntan på undersökning och behandling. Möte med specialistteamet: Samtliga intervjuade upplevde att de blivit bra bemötta av specialisterna de träffat. Det var också en trygghet att ha sin kontaktsjuksköterska med vid detta tillfälle då hon kunde fylla i information och utveckla individens svar vid behov. De upplevde att specialisterna var lyhörda och pålästa samt professionella i sitt agerande. Detta var också ett tillfälle att ställa frågor vilket några av intervjupersonerna gjorde. En av intervjupersonerna uttryckte att det var en stor fördel att möjligheten fanns att ha med närstående, mötet hade bokats med detta i beaktande vilket gjorde att individen kände sig 8

11 extra trygg. Mötet med specialisterna ingav ett lugn och gjorde att intervjupersonerna var förberedda på vad som väntade. Två av de intervjuade delgav att de vid detta möte hade fått stor tillit till de/den specialist de mött men att det var en annan läkare som senare utförde undersökningen, detta upplevdes som något negativt. Delaktighet: Tre av de intervjuade uttryckte att de inte hade något större intresse av att vara delaktiga eftersom det är ju de som är proffsen. De kunde dock se fördelar med att på ett mer flexibelt sätt kunna planera vårdprocessen utifrån individuella premisser via detta tillvägagångssätt, vilket är positivt. De ansåg ändå att de varit delaktiga på så vis att de givits möjlighet att ställa frågor o.s.v. De övriga två uttryckte att de känt sig delaktiga och att de upplevt en känsla av att kunna påverka genomgående under vårdprocessen. Genom att ha en individuell kontakt med sjuksköterska och mötet med specialistteamet kände de att de togs på allvar och stod i centrum vilket gjorde att de kände delaktighet. Att vårdprocessen gick snabbt och smidigt och information från undersökningar gavs fort bidrog också till denna känsla. Kontaktsjuksköterska: Alla intervjuade ansåg att denna kontakt var mycket bra och att det kändes tryggt. Det var en stor fördel med denna relation som några av de intervjuade hade utnyttjat då de exempelvis börjat må sämre under utredningsperioden eller hade frågor inför undersökningar. En av de intervjuade uttryckte att det var mycket skönt med detta mellanled, mellan sig själv och läkaren då sjuksköterskan kunde förklara eventuella delar som intervjupersonen inte fått helt klart för sig. Sjuksköterskan upplevdes också som en trygghet i mötet med specialisteamet då hon var väl insatt i individens problematik. Något som var speciellt bra/dålig, övrigt: Det enda som lyftes som negativt av två av de intervjuade var att det inte var samma läkare som utförde undersökningen som individen mött under mötet med specialistteamet. I övrigt lyftes bara positiva erfarenheter från 9

12 vårdprocessen. Samtliga uttryckte att det varit skönt att vårdprocessen gått snabbt, tidsfaktorn var det som ansågs mest positivt. Förtroendet och bemötandet för / av samtliga inblandade i vårdprocessen var positivt och ansågs ha underlättat denna period. Detta tillsammans med tillgänglighet till direkt och snabb kontakt med kontaktsjuksköterska upplevdes som tryggt och professionellt. Två av de intervjuade hade erfarenhet av att ha med närstående vid operation och möte där de ansåg att läkare/sjuksköterska agerat föredömligt. Samtliga intervjupersoner var mycket nöjda med hur vårdprocessen gått till och med den vård de erhållit. Diskussion Resultatet av denna utvärdering av CUUS-projektet har inte utmynnat i något specifikt förbättringsområde. Författaren har efter analys av insamlad data kunnat konstatera att patientupplevelsen av att ha genomgått en vårdprocess inom CUUS-projektet är positiv. Det enda som lyfts som negativt är att det varit olika läkare som utfört undersökning och som patienten har mött vid undersökning. Detta är något att beakta och ta hänsyn till i vidare arbete med denna form av vårdprocess. Författaren förespråkar att det i möjligaste mån ska vara samma läkare vid dessa två tillfällen då förtroende är viktigt och något som man i projektet eftersträvar. Då förbättringsarbete ständigt ska pågå och systematiskt utföras inom hälso- och sjukvården (Edström, Svensson & Olsson, 2008) anser författaren att CUUS-projektet bör forsätta mäta och utvärdera detta pilotprojekt. Den utvärdering som författaren gjort är endast i liten skala och behöver kompletteras med ytterligare utvärderingar för att säkerställa detta positiva resultat. Dock kan författaren, utifrån resultat, konstatera att projektet torde ha uppnått en ökad kvalitet och patientsäkerhet då de, enligt författaren, har uppfyllt de patientlöften som projektet initialt utformades från. 10

13 Då författaren genomfört denna utvärdering av projektet som infaller under Study-fasen i PDSA-hjulet och kunnat konstatera att förändringen (införandet av CUUS-projektets vårdprocess) lett till en förbättring, förutsatt att utgångsläget gett en mindre positiv patientupplevelse, bör detta resultat, kunskap och arbetssätt nu spridas. Detta fortsatta arbete bedrivs under den sista Act-fasen i PDSA-hjulet. Under denna fas ska resultat samlas och presenteras, gärna i form av kvantitativa diagram m.m. men även i kvalitativa fromer. Detta tillsammans med erfarenheter från involverade i projektet (personal och patienter) bidrar till lärande och är viktiga faktorer i kunskapsspridningen (Edström, Svensson & Olsson, 2008; Bojestig & Peterson, 2009). Batalden och Divodoff (2007) lyfter detta viktiga steg i förbättringsarbete där resultat och erfarenheter från samtliga inblandade är av vikt för kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvård. Författaren anser därför att denna rapport och resultat är ett sätt att sprida information och kunskap om CUUS-projektet. Arbetssättet i CUUS-projektet bygger på ett processtänk där patienten är i centrum och ska färdas genom vårdkedjan och där faktorer så som patientsäkerhet, delaktighet och multidiciplinär utredning ska leda till ökad kvalitet (Regionalt cancercentrum sydöst, 2012b). Detta ligger i linje med vad som eftersträvas i dagens cancervård där cancervården bör utformas i ett helhetstänk eftersom ledtider och brist på kontinuitet påtalas som problem (SOU, 2009:11; Socialstyrelsen, 2007). CUUS-projektet har, enligt författaren, stor potential att påverka implementering av detta arbetssätt inom cancervård vilket kan leda till ökad kvalitet och patientsäkerhet. 11

14 Referenser Batalden, P B. & Davidoff, F. (2007). What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and safety in health care, 16(1), 2-3. Bojestig, M. & Peterson, A. (2009). Bästa möjliga varje gång. Professionell kunskap och förbättringskunskap broar till bättre vård. 2:a uppl. Qulturum: Landstinget i Jönköpings län. Edström, A., Svensson, C. & Olsson, J. (2008). Att mäta för att veta - Praktiska råd och tips - om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. 2:a uppl. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Karolinska institutet (2012). Nationellt vårdprogram för kolorektal cancer (PDF). Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: NatVP2008.pdf Landstinget i Östergötland (2012). Förbättringskunskap. Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: Regionalt cancercentrum sydöst (2012a). Regionalt koloncancerprojekt. Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: Regionalt cancercentrum sydöst (2012b). Handlingsplan. Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: Ringborg, U., Dalians, T. & Henriksson, R. (2008). Onkologi. 2 nd ed. Stockholm: Liber AB. 12

15 Sveriges Kommuner och Landsting (2012). Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: rsoksverksamheter Socialstyrelsen (2007). Cancervården i Sverige - Kvalitet, struktur och aktuella utmaningar (PDF). Hämtad: [Elektronisk] Tillgänglig: 32_ _rev.pdf. Statens offentliga utredningar (2009). En nationell cancerstrategi för framtiden. Stockholm: Fritzes. (SOU 2009: 11) 13

16 Bilaga 1 Intervjumall Syfte: Att undersöka hur patienterna uppfattar vården vid aktuell cancermottagning. Man/kvinna: Födelseår: Kan du beskriva din vårdprocess? När och hur tog du kontakt med sjukvården? Väntetid? Hur upplevde du vårdprocessen? Kan du ställa den i relation till en vanlig vårdprocess? För- och nackdelar? Kan du berätta hur det var att möta specialistteamet? Bemötande? Anser du att du var delaktig i vårdprocessen? På vilket sätt? Hur upplever du det var att ha en kontaktperson? Vad gav det? Finns det något speciellt som var bra/dåligt? Saknade du något? Har du något ytterligare som du vill delge? 14

17 Värdering av egen insats Jag anser att min roll i detta större projekt endast varit en riktad insats med ett specifikt syfte att utvärdera patientupplevelsen av att ha genomgått denna vårdprocess. Det har varit mycket intressant att få ta del av detta förhållandevis omfattande förbättringsprojekt som jag ser har stor potential att förbättra cancervården, specifikt koloncancervården på US. Jag har inhämtat ny kunskap gällande praktiskt förbättringsarbete och hur det genomförs konkret. Detta är kunskap som jag kommer ha nytta av som yrkesverksam då jag inte kommit i så stor kontakt med det tidigare och heller inte i denna omfattning. Min del i detta förbättringsprojekt skedde i slutskedet av en PDSA-cykel då jag kan se det som en utvärdering inom Study-fasen. Jag hade med fördel kunnat genomfört ett större antal intervjuer för att få ett mer säkert resultat att bygga vidare på men anser att jag har gjort vad som rymms inom ramarna för kursen. Mitt resultat ger en hint om vad ett större utvärderingsarbete torde resultera i och utifrån det kan man med försiktighet uttala sig om positiva patientupplevelser vilket verkar lovande för förbättringsprojektets potential. 15

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

Rapport förbättringskunskap

Rapport förbättringskunskap Rapport förbättringskunskap Kartläggning av första samtalet när patient söker för magtarmbesvär identifiering av förbättringsområden inom koloncancerprojekt Anna Ivarsson Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Nya strukturer på flera ställen ex: onkologklinik, kirurgi Prostata cancer nationella riktlinjer kommer Väntetiderna är alldeles för långa Behovet av multid.k.

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp Cancer

Standardiserade vårdförlopp Cancer Standardiserade vårdförlopp Cancer 2009 Betänkandet SOU 2009:11 En nationell cancerstrategi för framtiden Patienternas förväntningar Cancervård med hög kvalitet Lika över Sverige Diagnos och behandling

Läs mer

En jämlik cancervård i hela Halland

En jämlik cancervård i hela Halland En jämlik cancervård i hela Halland Strategiska cancerenheten Region Halland Uppdrag: En jämlik cancervård Halland satsar på cancervården för att leva upp till den nationella cancerstrategin. Den strategiska

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

som förbättrar vård och kvalitet

som förbättrar vård och kvalitet 8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.

Läs mer

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Björn Ohlsson Regional patientprocessledare Kolorektal cancer Regionalt cancercentrum syd Fem nationella mål Minska risken för insjuknande

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta? Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Vem är vi som är här? Kontaktsjuksköterska Sjuksköterska Läkare Kurator

Läs mer

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015 Helena von Knorring Göran Zetterström 2 Kriterier den tredje uppföljningen Förebyggande insatser och tidig upptäckt att det finns en regional

Läs mer

Den nationella cancerstrategin

Den nationella cancerstrategin 10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel

Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel 2 Symtom hos individ 3 Diagnos Frisk Avlida i cancer Frisk Leva med cancer Försämring Recidiv/generalisering 1 Prevention i befolkning Mål

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Copyright 2016 Registercentrum Norr Kopiera och använd gärna detta material i icke

Läs mer

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i

Läs mer

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringsbeslut III:5 2015-03-05 S2015/1659/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringens beslut

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Utvärdering. Individuella surfplattor som stöd vid strålbehandling. Pilot - steg ett. ehälsoinstitutet Clara Axelsson

Utvärdering. Individuella surfplattor som stöd vid strålbehandling. Pilot - steg ett. ehälsoinstitutet Clara Axelsson Utvärdering Individuella surfplattor som stöd vid strålbehandling Pilot - steg ett ehälsoinstitutet Clara Axelsson 2012-02-12 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Material och metod... 4 Urval

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

- Patientmedverkan i riskanalys

- Patientmedverkan i riskanalys - Patientmedverkan i riskanalys Ny vårdprocess för patienter med misstänkt koloncancer 1 Vad är en riskanalys? En systematisk metod för att: identifiera risker Identifiera orsaker till riskerna föreslå

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Kartläggnings- och uppföljningsarbete Kartläggnings- och uppföljningsarbete Arbetssätt och metoder Nätverk uppdrag hälsa, utbildning, 2016-11-24, Anna Bengtsson Upplägg 1. Kartläggning vilka behovsgrupper behöver analyseras djupare? 2. Behovskartläggning

Läs mer

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Tony Holm svnuppsalaorebro.se Hur lyckas vi maxa resultaten av våra resurser och se till att befolkningen får vård efter behov? Målet.. Bästa aktuella kunskap

Läs mer

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 044-309 18 12 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-14 Dnr 1500340 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Kortare väntetider i cancervården

Läs mer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Vad är ett standariserat vårdförlopp? Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion

Läs mer

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkäten riktar sig till verksamhet med ansvar för diabetesvården i alla landets kommuner och i stadsdelarna i Göteborg, Malmö

Läs mer

Kvalitetsregister i cancervården. Åhus strand 2011 05 06 Martin Malmberg

Kvalitetsregister i cancervården. Åhus strand 2011 05 06 Martin Malmberg Kvalitetsregister i cancervården Åhus strand 2011 05 06 Martin Malmberg Syfte Att mäta "You get what you measure. Measure the wrong thing and you get the wrong behaviors." - John H. Lingle Syfte Att analysera

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Vi finns för att cancer finns

Vi finns för att cancer finns 2017-08-31 Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Vi finns för att cancer finns Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av cancerfall per år är

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Nationell satsning på kortare väntetider i cancervården

Nationell satsning på kortare väntetider i cancervården TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Cecilia Littorin Vårdutvecklare Datum Diarienummer 2015-01-29 RS150023 Regionstyrelsen Nationell satsning på kortare väntetider i cancervården

Läs mer

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011 LiÖ 2011-3429 Äldre med cancer Behovsanalys 2011 Jenny Malmsjö Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 SLUTSATSER... 6 STARKA SIDOR... 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN...

Läs mer

Var tredje svensk får en cancerdiagnos under sin livstid är lösningen centraliserad specialistvård?

Var tredje svensk får en cancerdiagnos under sin livstid är lösningen centraliserad specialistvård? Var tredje svensk får en cancerdiagnos under sin livstid är lösningen centraliserad specialistvård? Bakgrund Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. För män är prostatacancer den allra vanligaste

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

NU - Specialiserad palliativ vård

NU - Specialiserad palliativ vård NU - Specialiserad palliativ vård 1 Enkät för utvärdering av palliativ vård i livets slutskede Syftet med nationell utvärdering av palliativ vård i livets slutskede är att utvärdera hälso- och sjukvården

Läs mer

VÄRDEFORUM. skapar värden

VÄRDEFORUM. skapar värden VÄRDEFORUM skapar värden 2 Fokus där värde skapas Varför går vi till jobbet? Vilka värden vill vi skapa? För vem? Dessa är viktiga frågeställningar och utgångspunkten i Värdeforum. Hur skapas värde? Vems

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer