Guide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU-guide) Hösten

Transkript

1 Guide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU-guide) Hösten

2 Innehållsförteckning Från praktik till verksamhetsförlagd utbildning 3 Lärarprogrammets struktur 5 Pedagogiskt arbete och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 6 Bedömning av pedagogiskt arbete 8 Förväntningar på varandra 9 Utvidgad registerkontroll 10 Sekretess 11 Partnersamverkan 11 Individuell VFU 14 Rutiner för placering vid partnerskola/partnerområde 16 Byte av partnerskola/partnerområde 17 Resebidrag 17 Uppdragsbeskrivningar 18 Kontaktpersoner vid Högskolan Dalarna

3 Den här VFU-guiden vänder sig främst till dig som studerar inom Lärarprogrammet vid Högskolan Dalarna men även till högskolans respektive förskolans och skolans lärarutbildare samt till koordinatorer, rektorer och andra intresserade. VFU-guiden vänder sig både till studenter som genomför sin VFU inom och utom vår samverkansregion. Lärarprogrammets webbplats, ger en utförlig beskrivning av lärarutbildningen och guiden skall ses som ett komplement till denna. Information finns även i lärplattformen Fronter. Från praktik till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Tidigare fanns en tydlig uppdelning mellan teori och praktik i lärarutbildningen. De teoretiska delarna var högskoleförlagda medan de praktiska inslagen var förlagda till verksamheten i förskolan/skolan. Denna tankegång skapade en förväntan att teorier skulle tillämpas i praktiken och att praktiken var ett övningsfält för de lärarstuderandes kommande arbete. Termen praktik fick då vanligen beteckna såväl utbildningens förläggning som innehåll och arbetsformer. I dagens lärarutbildning försöker vi knyta samman teori och praktik till en enhet, med ambitionen att de lärarstuderande skall utveckla en tydlig yrkesförankring med stöd av ett vetenskapligt förhållningssätt. Teorier som studeras vid högskolan skapar nya referensramar för studenter att förstå verksamheten i förskola/skola samtidigt som erfarenheter gjorda i den verksamhetsförlagda utbildningen bildar utgångspunkt för studierna på högskolan. Termen VFU anger endast till vilken kontext studierna förläggs när verksamhetsförlagda och högskoleförlagda studier integreras. VFU:n har därför i sig inte något bestämt innehåll eller någon bestämd arbetsform. Den intressanta frågan idag är i stället vad som lämpligast studeras i förskolan/skolan och vad som skall studeras vid högskolan. Vi ser en förskjutning från förskolans och skolans tidigare uppgift, att i första hand skapa övningstillfällen för studenterna att leda verksamheten, till att vara med och skapa förutsättningar för studenterna att förstå verksamheten ur olika aspekter och perspektiv. Både de verksamhetsförlagda och de högskoleförlagda studierna strävar efter att studenterna skall utveckla en nyanserad förståelse som grund för att leda verksamheten, vilket i

4 sig naturligtvis också behöver övas på. Idag är de verksamhetsförlagda lärarutbildarna inte längre enbart handledare för studenter på praktik, utan också lärarutbildare med ett tydligt utbildningsansvar inom lärarutbildningen. Tidigare fick lärarutbildningen kritik för att den var för abstrakt och för att den inte medverkade i den lokala skolans utveckling. Därför har ett närmare samarbete mellan Högskolan Dalarna och berörda kommuner och skolor byggts upp. Denna samverkan syftar till att främja såväl utvecklingen av lärarutbildningen som verksamheten i skolan. Förskola och skola har fått ett större inflytande över lärarutbildningen och Högskolan Dalarna har fått en möjlighet att bidra till utvecklingen i förskola och skola. Lärarutbildningen och den pedagogiska verksamheten i förskola och skola har därmed fått gemensamt ansvar för utbildningen av lärare. I den verksamhetsförlagda utbildningen knyts studenten till en partnerskola/partnerområde under hela utbildningstiden. På så sätt blir förskolan/skolan en samarbetspartner till Högskolan Dalarna samtidigt som den är en fadderskola för studenterna. Det gör det möjligt för studenten att följa utvecklingen i partnerskolan/partnerområdet under en lägre tidsperiod och få en djupare förståelse för verksamheten. Upplägget ger studenten möjlighet att lära sig den kultur och den skolkod som finns på varje enskild arbetsplats. Partnerskolan/partnerområdet har ett utbildningsansvar i samband med studenternas verksamhetsförlagda studier inom Pedagogiskt arbete, I-III. Utbildningsansvaret innebär att, i samverkan med Högskolan Dalarnas lärare, undervisa, handleda och medverka vid examination av studenterna. Partnerskolan/partnerområdet har därutöver ett fadderansvar för studenten under hela utbildningen. Fadderansvaret innebär att partnerskolan/partnerområdet skall underlätta för studenten att hålla en regelbunden kontakt med förskolan/skolan och att arbeta för att studenten skall vara en del av förskolan/skolans arbetslag. Fadderansvaret innebär också att partnerskolan/partnerområdet skall göra det möjligt för studenten att under ämnesstudierna genomföra en särskild individuell VFU. Samarbetet mellan Högskolan Dalarna och partnerskolan/partnerområdet regleras i ett avtal. I avtalet betonas lärarutbildningens betydelse för den lokala skolutvecklingen och studenterna som en resurs i förskolan/skolan

5 Lärarprogrammets struktur Lärarprogrammet vid Högskolan Dalarna är uppbyggt av tre utbildningsområden: allmänt utbildningsområde, inriktning och specialisering. Allmänt utbildningsområde, som vid Högskolan Dalarna motsvaras av Pedagogiskt arbete, behandlar centrala kunskapsområden för alla blivande lärare. Inriktning kalls det ämne eller kunskapsområde som är basen i din utbildning och framtida pedagogiska verksamhet. Specialisering är obligatoriska eller valbara kurser som fördjupar eller breddar din lärarkompetens. När studenten ansöker till Lärarprogrammet väljs vilken inriktning som skall läsas. Vissa inriktningar förbereder för verksamhet inom förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Andra inriktningar förbereder för undervisning inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. En lärarutbildning för förskola, fritidshem och grundskolan tidigare år omfattar minst 210 högskolepoäng (hp) medan en lärarutbildning för grundskolans senare år och gymnasieskolan omfattar minst 270 högskolepoäng enligt följande mönster: Pedagogiskt arbete I, 30 hp Lärarexamen 210/240 hp Inriktningsblock, 3 x 30 hp (Pedagogiskt arbete II) Specialiseringar 2 x 30 hp Pedagogiskt arbete III, 30 hp (Specialisering)

6 Lärarexamen 270/300/330 hp Pedagogiskt arbete I, 30 hp Inriktningsblock, 4 x 30 hp (Pedagogiskt arbete II) (Inriktning) Specialiseringar 3 x 30 hp Pedagogiskt arbete III, 30 hp (Specialisering) Pedagogiskt arbete och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Pedagogiskt arbete är tre kurser om vardera 30 högskolepoäng som behandlar kunskapsområden som är gemensamma för alla blivande lärare. Ämnet löper som en röd tråd genom utbildningen och är det kitt som håller samman lärarutbildningens olika delar. De tre kurserna Pedagogiskt arbete I, II, och III innehåller såväl högskoleförlagda som verksamhetsförlagda studier. Enligt utbildningsplanen uttrycks huvudsyftet med pedagogiskt arbete på följande sätt: Kärnan i kurserna utgörs av skolans och lärarskapets mål, möjligheter och ramar. Olika föreställningar om skolans och lärarens uppgifter problematiseras i syfte att utveckla kunskaper om skolans roll i spänningsfältet mellan lärande och fostran, mellan privat och offentligt, mellan produktion och reproduktion av kunskap samt mellan lärares och elevers ansvar för elevens kunskapsprocess (sid. 7). De tre kurserna i pedagogiskt arbete skall läsas i ordningsföljd och varje kurs måste avslutas med godkänt resultat innan studenten kan gå vidare till nästa. Pedagogiskt arbete I Den första kursen sätter fokus på relationer mellan förskolans, grundskolans och gymnasieskolans målsättningar och det samhälleliga sammanhang vi lever i. Styrdokument som omger våra skolformer studeras ur olika perspektiv. Vidare studeras grundläggande teorier om vetenskap, kunskap och lärande, vilket också medför att kursen fungerar som en introduktionskurs till högskolestudier. Verksamhetsförlagda och högskoleförlagda studier integreras. Det innebär att studenten får kontakt redan under de första veckorna med partnerskolan/partnerområdet. De högskoleförlagda studierna varvas med 6 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning

7 Pedagogiskt arbete II Den andra kursen i pedagogiskt arbete är en ämnesdidaktisk kurs inom inriktningsblocket. I kursen får lärarstudenten lära sig att planera, genomföra och analysera pedagogisk verksamhet inom sitt ämnes- eller kunskapsområde. Ett av kursens mål är att bygga upp den didaktiska förmågan och ge kunskaper om hur man planerar, väljer innehåll och arbetsformer utifrån förskolans/skolans styrdokument. Varje inriktningsblock har sin egen kurs i ämnesdidaktik men samläsning sker ibland. Bedömningskriterierna är också desamma för de olika kurserna och var och en av kurserna innehåller 15 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning. Pedagogiskt arbete III Den tredje och avslutande kursen i pedagogiskt arbete läses som sista eller näst sista kurs i lärarprogrammet. Kursen behandlar frågor som rör lärares yrkesetik och elevers integritet samt utvärdering och kvalitetsutveckling. Inom kursens ram tar studenten i samarbete med partnerskolans/partnerområdets lärare, ansvar för utbildningsavsnitt som löper under en längre period. Studenten ges ansvaret att mera självständigt planera, genomföra, analysera och värdera denna verksamhet. I kursen är 9 högskolepoäng avsatta för verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursen genomför studenten även ett examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng. Examensarbetet ger tillfälle att studera och dokumentera någon aspekt av lärares och förskolan/skolans verksamhet. Högskolan Dalarna och partnerområdena har enats om att samverka kring examensarbetenas innehåll så att de är till nytta både för studenten själv och för verksamheten vid partnerskolan/partnerområdet. Examensarbetets innehåll skall därför bestämmas i samråd med partnerskolan/partnerområdet och gagna förskolan/skolans pedagogiska utveckling. Examensarbetet skall i möjligaste mån presenteras för partnerskolans/partnerområdets personal. Förkunskapskrav till kurserna i pedagogiskt arbete För att antas till kurserna II och III måste studenten uppfylla kursernas förkunskapskrav. För kurs II skall kursen Pedagogiskt arbete I vara godkänd samt godkända studier om 30 högskolepoäng från inriktningsblockets första kurs och 22,5 högskolepoäng från inriktningsblockets andra kurs. För kurs III skall Pedagogiskt arbete I plus hela inriktningsblocket inklusive Pedagogiskt arbete II vara godkänt. Dessutom krävs godkända studier motsvarande 30 högskolepoäng från området specialisering om studenten kommer att ta en examen om 210 högskolepoäng. Om studenten utbildar sig för en examen på 270 högskolepoäng eller mer skall godkända specialiseringar om minst 90 högskolepoäng finnas för tillträde till kursen. Observera att om studenten ska göra VFU vid en gymnasieskola krävs att de 90 högskolepoängen är specialiseringar inom samma kunskapsområde

8 Bedömning av pedagogiskt arbete När studenten avslutar Pedagogiskt arbete I skickar den verksamhetsförlagda lärarutbildaren in ett underlag som bekräftar att studenten genomfört sina uppgifter i samband med sin VFU. Detta underlag vägs sedan samman, av den högskoleförlagda lärarutbildaren, med övrigt genomfört arbete till en samlad bedömning. Kurserna i pedagogiskt arbete har utarbetat bedömningskriterier för respektive kurs. För kurserna II och III har detta gjorts i samverkan mellan Högskolan Dalarnas och partnerskolornas/partnerområdenas lärarutbildare. I dessa två kurser ligger också bedömningskriterierna till grund för både de utvecklings- och bedömningssamtal som där förekommer. Konkret går det till så att studenten efter cirka halva kursen kallar till ett utvecklingssamtal där både högskoleförlagd och verksamhetsförlagd lärarutbildare deltar. Mötet bygger på den självvärdering som skrivs av studenten utifrån kursens bedömningskriterier. Utvecklingssamtalet sker vid partnerskolan/partnerområdet eller via nätet. Vid utvecklingssamtalen i Pedagogiskt arbete II och III redovisas studentens individuella VFU. I samband med att kurserna Pedagogsikt arbete II och III avslutas äger alltid ett bedömningsmöte rum, där förskolans/skolans och högskolans lärarutbildare gör en bedömning av studentens prestation under hela kursen. Studenter medverkar inte vid samtalet utan får del av innehållet vid ett avslutande individuellt betygssamtal. Vid betygssamtalet motiveras betyget och studenten får möjlighet att diskutera sin prestation under kursen. Betygssamtalet sker oftast på Högskolan Dalarna eller via nätet tillsammans med den högskoleförlagda lärarutbildaren. Som en konsekvens av integrationen av den verksamhetsförlagda och den högskoleförlagda utbildningen bedöms aldrig studentens VFU som en egen del inom kurserna i pedagogiskt arbete. Hela kursens resultat vägs alltid in vid betygssättningen. För betyg i pedagogiskt arbete används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Om det visar sig att studenten inte blir eller förväntas bli godkänd på något studieresultat i kurserna pedagogiskt arbete skall detta uppmärksammas så snart som möjligt. Om svårigheter uppstår redan under Pedagogsikt arbete I tar personalen vid partnerskolan/partnerområdet upp det med studenten och kontaktar även högskolans lärarutbildare alternativt kursansvarig. Vid behov initierar kursansvarig ett möte med berörda personer, där studenten naturligtvis deltar, för att diskutera olika lösningar. Samma rutiner gäller även för Pedagogiskt arbete II och III. För kurserna i pedagogiskt arbete är utgångspunkten för all bedömning alltid kursens målsättningar och bedömningskriterier. Kursplanens målsättningar respektive kursens bedömningskriterier för de olika kurserna finns att tillgå i respektive kursrum i lärplattformen Fronter. Om studenten riskerar att inte nå målen för kursen skall studenten informeras om detta på lämpligt sätt. I kurs II och III skall detta framgå vid utvecklingssamtalet och lärarutbildarna skall skriftligt dokumentera vilka brister som finns i förhållande till kursens bedömningskriterier. Dessutom skall också dokumenteras vilka åtgärder som skall vidtas och vad som krävs för att studenten skall kunna bli godkänd. Om studenten trots detta blir underkänd på kursen, rekommenderas studenten att läsa om hela kursen. Endast i undantagsfall bör ytterligare förlängd VFU erbjudas

9 Förväntningar på varandra Den verksamhetsförlagda utbildningen uppfattas av de allra flesta studenter som oerhört värdefull, vilket innebär att det i allmänhet finns högt ställda förhoppningar om att tiden i partnerskolan/partnerområdet skall vara av hög kvalitet. Utöver de målsättningar med studentens VFU som finns uttryckta i kursplanerna för Pedagogiskt arbete I, II och III, finns dessutom mer eller mindre uttalade förväntningar hos alla inblandade parter som kan påverka upplevelsen och genomförandet mer än vad vi kanske först anar. Många personer är också involverade i den process som omger tiden på förskolan/skolan. Det är därför av högsta prioritet att studenter tillsammans med lärarutbildare diskuterar igenom vilka förväntningar som var och en har för att undvika missförstånd. Partnerskolan/partnerområdet kan i vissa fall skriftligt ha givit uttryck för några av förväntningarna som ställs på studenten. Som student kan det också vara en god idé att formulera de egna förväntningarna skriftligt och använda som underlag i kommande samtal. Exempel på förväntningar som bör klarläggas kan vara omfattningen av en dags arbete under studentens VFU. När förväntas studenten vara på plats? När avslutas dagen? Hur aktiv förväntas studenten respektive VFU-läraren vara? Från lärarprogrammets sida finns självklart också förväntningar som att studenten genomför sin VFU på plats och i en omfattning motsvarande hela arbetsdagar. Vidare skall studenten ges möjlighet att leda verksamhet. Studenten skall ges tid för regelbundna reflekterande samtal tillsammans med VFU-lärare. Studenten förväntas erhålla möjlighet att genomföra aktuella kursuppgifter inom ramen för VFU-arbetstiden etcetera. En grundläggande förväntning är också att alla medverkar till att ta ansvar för sin och andras situation genom att reagera om något inte känns bra eller rätt

10 Utvidgad registerkontroll Riksdagen har beslutat att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter och deltagare i kommunal vuxenundervisning, som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomgå en registerkontroll. Denna kontroll ska göras för att öka barns och ungdomars skydd och minimera riskerna för att de utsätts för kränkningar av personer som arbetar inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. Studenter antagna före 1 april 2008 omfattas inte av beslutet. Beslutet innebär att studenten själv måste ordna ett registerutdrag hos polismyndigheten innan studenten påbörjar sin VFU. Ansökan om utdrag lämnas i pappersform underskriven av studenten till polismyndigheten i god tid före VFU-placeringens början. Ansökningsblankett finns på polisens webbplats: ( Blanketten heter Begäran om utdrag ur belastningsregistret, Förskoleverksamhet/Skola/Skolbarnomsorg (RPS /1). Utdraget ska överlämnas till rektor (eller motsvarande) för den verksamhet där studenten ska genomföra sin VFU. Lämnar studenten inte in ett registerutdrag så kan inte VFU erbjudas. Det är rektor (eller motsvarande) som avgör om studenten kan tas emot, inte lärarutbildningen på universitetet/högskolan. Om du inte kan fullgöra din verksamhetsförlagda utbildning innebär det att du inte kan ta ut en lärarexamen, eftersom fullgjord VFU är ett krav för lärarexamen. Det är studenten själv som har ansvar för att ett giltigt registerutdrag, högst ett år gammalt, fås ut från polisregistret och överlämnas till rektor (eller motsvarande) i samband med att VFU-plats tilldelas. Viktigt är att begära ett utdrag i god tid före placeringens början för att vara säker på att hinna få utdraget i tid. Normalt tar handläggningen hos polismyndigheten minst två veckor

11 Sekretess Bestämmelser i sekretesslagen utgör en inskränkning i den svenska offentlighetsprincipen, dvs allas rätt till insyn i kommunal och statlig verksamhet. Sekretesslagen gäller dock endast för myndigheter. Vid fristående skolor och enskilda förskolor/enskild skolbarnomsorg regleras tystnadsplikten i skollagen. Sekretess innebär ett förbud att röja känsliga uppgifter som barn, elev eller förälder lämnat till myndighet eller till person vid myndighet. Detta innebär att lärarstuderande i kommunal verksamhet omfattas av sekretesslagen oavsett om studenten skriver på något dokument om detta eller inte. I vissa av våra partnerskolor/partnerområden finns rutiner där studenten skriver på ett dokument, vilket i sak alltså inte spelar någon roll men blir en viktig påminnelse för studenten. Att studenten omfattas av sekretesslagen innebär också att studenten har rätt att ta del av känsliga uppgifter som han/hon kan behöva för att genomföra sina uppgifter. Olika sekretessgrader gäller för olika verksamhetsområden i förskola och skola vilket också medför att lärarstudenter som har verksamhetsförlagd utbildning inom ramen för en gemensam kurs i pedagogiskt arbete kan omfattas av olika stark sekretess. Hur exempelvis VFU-lärare och student samtalar med varandra regleras inte i lagen. I dessa samtal är det dock viktigt att göra kloka etiska bedömningar där var och en ställer frågan: Vem behöver veta det jag vet? Partnersamverkan Alternativ 1 Samverkansavtal inom regionen För att utveckla lärarutbildningen har Högskolan Dalarna sedan slutet av 1990-talet arbetat intensivt med att utveckla samarbetet med regionens kommuner och skolor. Idag har Högskolan Dalarna samverkansavtal med drygt 40 partnerområden och närmare 1000 lärare i regionen har utbildat sig till verksamhetsförlagda lärarutbildare. Ett partnerområde kan se olika ut, allt från den samlade skolverksamheten i en enskild kommun till enstaka gymnasieskolor eller fristående skolor. Partnerområdena har tillsammans med Högskolan Dalarna ett gemensamt ansvar för att utbilda lärare. I gengäld har Högskolan Dalarna en roll som samarbetspartner och rådgivare i frågor om verksamhetsutveckling inom partnerområdena

12 Partnerområden finns i följande kommuner o Avesta (ej gymn.) o Borlänge o Fagersta o Falun o Gagnef (ej gymn.) o Gävle (endast gymn.) o Hedemora o Hofors o Härjedalen o Leksand o Ljusnarsberg o Ludvika o Malung o Mora o Orsa (ej gymn.) o Rättvik o Sandviken o Smedjebacken (ej gymn.) o Säter (ej gymn.) o Vansbro o Älvdalen (ej gymn.) Samarbetet mellan Högskolan och partnerområdena regleras i samverkansavtal. Avtalstexten i sin helhet finns länkad på Lärarprogrammets webbsida; under rubriken Utbildningens delar/verksamhetsförlagd utbildning. I det följande presenteras några exempel på paragrafer i avtalet 1 som det är viktigt att känna till. 3. Partnerområdets skolor har dels ett fadderansvar under den studerandes hela utbildning, dels ett utbildningsansvar i samband med de studerandes verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Koordinator svarar för samordning inom partnerområdet och med andra partnerområden samt för löpande kontakter med studenter och Högskolans programledning. Fadderansvar 4. Lärarstudenten knyts till ett partnerområde och ges en fadderskola tidigt i sin utbildning. Studenten är knuten till detta partnerområde under hela sin utbildning. 5. Ansvaret för att partnerområdet fullgör sitt fadderskap faller ytterst på partnerområdets ledning medan det praktiska arbetet utförs av ett arbetslag eller en lärargrupp. Fadderansvaret syftar till att underlätta för den studerande att upprätthålla en regelbunden kontakt med fadderskolan under hela sin utbildning. Fadderansvarets konkreta innehåll utformas lokalt. 6. Partnerområdets ledning ansvarar för att i samråd med studenten utforma en individuell plan för varje student och dennes kontakter med fadderskolan. Där planeras också individuella uppdrag för studenten; uppdrag som är till ömsesidig nytta för studenten och för skolans verksamhet och som tillvaratar studentens successivt ökande kompetens och förtrogenhet med skolan. 7. Högskolan skall ålägga och möjliggöra för de lärarstuderande att vårda relationen till sin fadderskola under hela utbildningen, samt att fullgöra vissa inslag (se 6) i sin lärarutbildning vid fadderskolan även utanför VFU. Dessa utbildningsinslag examineras i kursen Pedagogiskt arbete Vissa termer i gällande paragraftexter har justerats i detta dokument för att stå i överensstämmelse med aktuell utbildningsplan och aktuella kursplaner. 2 En avstämning sker även under Pedagogiskt arbete II då minst 40 timmar examineras i samband med kursens utvecklingssamtal. (utbildningsledningens kommentar)

13 Utbildningsansvar 8. Skolan har ett utbildningsansvar i samband med de studerandes VFU. Partnerområdets ledning ansvarar för att skolans utbildningsansvar kan fullgöras. 10. Verksamhetsförlagda lärarutbildare utses av rektor i samråd med Högskolan. Till verksamhetsförlagd lärarutbildare utses endast lärare med egen lärarexamen, som genomgått Högskolans grundläggande utbildning för uppgiften. 11. Skolans ledning och elevvårdspersonal skall bidra till undervisningen av de lärarstuderande i frågor som rör deras respektive kompetens- och ansvarsområden. 12. Högskolan ansvarar för att de verksamhetsförlagda lärarutbildarna erbjuds relevant utbildning för uppdraget. Utbildningen skall vara avgiftsfri för skolan. 9. För VFU och för samordning av verksamhetsförlagda utbildningsinsatser svarar en särskilt utsedd verksamhetsförlagd lärarutbildare, i samverkan med Högskolans lärarutbildare. Som framgår av avtalet har partnerområdena både ett utbildningsansvar och ett fadderansvar för programmets studenter. Utbildningsansvaret gäller under kurserna pedagogiskt arbete och regleras av respektive kursplan. Fadderansvaret gäller under hela utbildningen. Varje termin anordnar partnerområdena inom regionen en egen utbildningsdag (PO-dag) för sina studenter. Vid PO-dagen ges studenten möjlighet till fördjupad kontakt med partnerområdet. Denna dag ges också tillfälle för studenten att träffa andra studenter inom samma partnerområde. Program för dessa dagar bestäms lokalt vid partnerområdena. PO-dagarna är obligatoriska för alla lärarstuderande oavsett vilken kurs som för tillfället läses

14 Alternativ 2 Samverkansavtal utom regionen De studenter som läser Högskolan Dalarnas nätbaserade lärarprogram och är boende utanför Högskolan Dalarnas samverkansregion har möjlighet att genomföra sin VFU på en förskola/skola i hemorten. Denna möjlighet ställer vissa särskilda krav på studenten som bland annat innefattar att på eget initiativ kontakta lokala VFU-samordnare och förskolor/skolor för att få löfte om att få en partnerskola under utbildningstiden. När denna kontakt etablerats tecknar Högskolan Dalarna ett enskilt partnerskoleavtal direkt kopplat till den aktuella studenten. Avtalet överensstämmer i alla sina väsentliga delar med det samverkansavtal som Högskolan Dalarna har med sina partnerområden i regionen. Mindre skillnader kan förekomma men i avtalet ingår att partnerskolan tar både det utbildnings- och fadderansvar som beskrivits ovan. När ett nytt avtal skrivs inleds också ett nytt samarbete mellan Högskolan Dalarna och en partnerskola. Detta innebär att vissa upparbetade aktiviteter som exempelvis PO-dagarna av naturliga skäl inte finns etablerade. När dessa dagar infaller för studenter i regionen har studenter utom regionen en friare uppgift. Sammanfattningsvis kan sägas att ett samverkansavtal mellan Högskolan Dalarna och en partnerskola utom regionen stävar efter att så långt det är möjligt efterlikna det samarbete Högskolan Dalarna har med regionens partnerområden. Detta kräver att studenten tar ett större ansvar för att upprätthålla en god kontakt mellan parterna. Se vidare på Lärarprogrammets webbsida; under rubriken Distansutbildning. Individuell VFU Det är viktigt att våra studenter inför kommande yrkesliv lär känna så många olika aspekter som möjligt av den pedagogiska verksamheten vid partnerskolan/partnerområdet. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom kurserna pedagogiskt arbete kan omöjligt svara mot alla önskemål som finns av kontakt med verksamheten. För att ändå tillgodose vissa önskningar genomför Högskolan Dalarnas studenter en individuell VFU, som formas ur en regelbunden kontakt med förskolans/skolans verksamhet under tiden för ämneskurserna. Den individuella VFU:n omfattar minst 60 timmar under hela utbildningen. 40 av dessa timmar skall genomföras under ämneskurserna inom inriktningsblocket och redovisas vid utvecklingssamtalet i Pedagogiskt arbete II. De återstående 20 timmarna skall genomföras inom specialiseringskurserna och redovisas i Pedagogiskt arbete III. Det finns inget förutbestämt innehåll i den individuella VFU:n. Det är studenten själv som i samråd med representanter för partnerskolan/partnerområdet kommer överens om vilka arbetsuppgifter som den individuella VFU:n skall innehålla. Utgångspunkten är att studenten har nytta av arbetet i sin utbildning till lärare och att samtidigt förskolans/skolans verksamhet kan ha nytta och glädje av studentens insats. Den individuella VFU:n planeras på ett sådant sätt att den inte kolliderar med ämneskursernas undervisning. I slutet av Pedagogiskt arbete I upprättas en plan för den individuella VFU:n under inriktningsstudierna. Av den skall framkomma vilka arbetsuppgifter studenten skall genomföra och när dessa planeras. Redovisning och examination av arbetet sker vid utvecklingssamtalet i Pedagogiskt arbete II. Den individuella VFU:n inom inriktningsblocket motsvarar 1,

15 högskolepoäng. Som kompensation för dessa poäng har studenten en undervisningsfri vecka under skolornas höst- eller sportlov i Pedagogiskt arbete II. I slutet av Pedagogiskt arbete II rekommenderas att en förnyad plan för den individuella VFU:n görs som skall gälla under specialiseringskurserna. Redovisning och examination av detta arbete sker vid utvecklingssamtalet i Pedagogiskt arbete III. Det är studenten själv som har ansvaret för att den individuella VFU:n planeras och genomförs. Viktigt är att regelbundet dokumentera arbetet som genomförs så att det finns underlag för redovisning och uppföljning. Den individuella VFU:n erbjuder studenten goda möjligheter att skaffa sig specifika kunskaper och erfarenheter om verksamheten i förskolan eller skolan. Vi uppmanar våra studenter att lägga ner ett stort engagemang på att skapa ett gott samarbete med partnerskolans/partnerområdets representanter. Arbetet under all VFU är ett viktigt steg in i yrkeslivet. Kanske kan studenten också skaffa sig referenser inför att det är dags att söka arbete. Studenter som endast läser vissa delar av utbildningen pga tidigare studier och tillgodoräkningar är möjligheterna till regelbunden kontakt med fadderskolan begränsade. I dessa fall erbjuder vi särskilda kontaktuppgifter som ett alternativt sätt att genomföra den individuella VFU:n. Information om dessa kontaktuppgifter finns på lärarprogrammets rum i lärplattformern Fronter; under länken Programinfo/Verksamhetsförlagd utbildning

16 Rutiner för placering vid partnerskola/partnerområde Alternativ 1 Inom regionen Redan under första veckan på lärarutbildningen lämnar studenten in ett önskemål om partnerområde (Blankett: Önskemål om partnerområde, Studenten önskar ort, verksamhetsområde och åldersgrupp för sin VFU. Högskolan Dalarna utgår alltid från studenten önskemål, men kan aldrig garantera att de kan tillgodoses. Om det finns särskilda medicinska eller sociala skäl skall detta anges på blanketten och då ges förtur vid placering. Högskolan föreslår placeringar, men partnerområdenas koordinatorer avgör om det finns plats. Ett par veckor in på terminen sker det första mötet på Högskolan mellan partnerområdenas koordinatorer och studenter. Vid mötet ges bl.a. information om de kommande introduktionsdagarna vid partnerområdena. Vid starten av programmet, Pedagogiskt arbete I, kan studenten placeras antingen i ett arbetslag eller knytas till en utsedd verksamhetsförlagd lärarutbildare (VFU-lärare). Inför kurserna i pedagogiskt arbete II och III tilldelas alla studenter en VFU-lärare som ansvarar för studentens utbildning under respektive kurs. Det är viktigt att inte bara följa en lärare under hela utbildningen, utan olika lärare bör ha utbildningsansvar under kurserna i pedagogiskt arbete. I vissa fall kan en student vara kvar hos samma lärare men bör då ges tillfälle att observera andra lärares och arbetslags arbete inom partnerområdet. Högskolans VFU-samordnare ansvarar för kontakterna med både partnerområdenas koordinatorer och kursansvariga lärare i pedagogiskt arbete. Därutöver etableras även i respektive kurs i pedagogiskt arbete en direktkontakt mellan studentens högskoleförlagda och verksamhetsförlagda lärarutbildare. När studenter har frågor eller problem kring VFU skall de i första hand kontakta partnerområdets koordinator och i andra hand VFU-samordnarna vid Högskolan. Alternativ 2 Utom regionen För studenter antagna till vårt nätbaserade lärarprogram (distans) och som är bosatta utanför vår region sker en samverkan med lärarprogrammets ledning för att finna lämplig utbildningsplats på hemorten. Placering av student avgörs av en mängd olika faktorer, som exempelvis tillgång till utbildad verksamhetsförlagd lärarutbildare med rätt inriktning, i rätt verksamhetsområde, i förhållande till studentens studieval. Vidare ställs vissa krav på storlek av förskola/skola om det rör sig om fristående verksamhet. Mer information om hur det fungerar ges i samband att studenten söker och antas till lärarprogrammet. (Se även s. 14, Samverkansavtal utom regionen)

17 Byte av partnerskola/partnerområde Under studentens utbildningstid som sträcker sig över flera år kan det uppstå omständigheter som gör det nödvändigt att byta förskola/skola för de verksamhetsförlagda studierna. Det är viktigt att alla förändringar sker i samverkan med Högskolan Dalarna, inte minst mot bakgrund av att det existerar ett avtal mellan parterna. Alternativ 1 Inom regionen I första hand försöker koordinator och den studerande finna en ny placering inom partnerområdet, men om det misslyckas skall studenten ansöka om byte av partnerområde. Alternativ 2 Utom regionen Studenter som läser vårt nätbaserade lärarprogram och gör sin VFU utom vår samverkansregion skall alltid ansöka om byte. Studenten skall dock vara behjälplig i att finna en ny partnerskola. Aktuella blanketter att använda vid ansökan om byte av partnerskola/partnerområde finns i lärarprogrammets rum i Fronter Ansökan om byte sker i samband med ansökan till kurs, alltså senast den 15 april respektive den 15 oktober inför kommande termin. Resebidrag I vissa fall har studenter möjlighet att ansöka om ersättning för resor i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. Det gäller endast om resan blir längre än den studenten normalt har till utbildningsorten. Detta sker i samråd med kursansvarig och gäller för resor med allmänna kommunikationsmedel eller med egen bil. Ansökan skall ske på särskild blankett och alltid skrivas under av kursansvarig lärare. Resebidraget gäller endast campusstudenter, ej studenter som läser den nätbaserade varianten av lärarprogrammet. För allmänna kommunikationsmedel gäller att ersättning utgår per månad mot utlagt belopp minus 380 kr/månad. Månadskort eller motsvarande skall alltid bifogas ansökan i original. För resor med egen bil utgår en ersättning med 10 kr/mil. Ett reseavdrag om 20 kr per tur och retur görs. En beskrivning över resdagar och antal resta mil skall bifogas blanketten. Ersättning betalas endast ut i de fall resorna blir längre än den vanliga färdvägen till Högskolan och beviljas av kursansvarig, i samråd med ämnesansvarig, inför aktuell VFU. Blanketterna finns att hämta på

18 Uppdragsbeskrivningar Inom lärarutbildningen arbetar många personer med olika uppdrag. Nedan finns en beskrivning av vad de olika uppdragen innebär. Den kanske kan det vara till hjälp när du funderar på vem du skall vända dig till med en specifik fråga angående utbildningen. Utbildningsledare har under Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningsområdet (UFL) det övergripande ansvaret för Lärarprogrammet har det övergripande ansvaret för samarbetet mellan Högskolan och partnerskolor/partnerområden ansvarar för vägledning och planering inom programmet Programadministratör ansvarar för registreringar inom programmet administrerar Pedagogiskt arbete I administrerar anmälan till kurs administrerar LADOK i frågor kring studieuppehåll, anmäl om kurs, byte av inriktningar mm kan alltid hjälpa dig vidare inom Högskolan om du inte vet vart du ska vända dig VFU-samordnare ansvarar för placeringar i samband med programstart ansvarar för att studenterna har en utsedd VFU-lärare inför pedagogsikt arbete II och III samarbetar med koordinatorerna vid partnerområdena ansvarar för faktureringsunderlag till partnerskolorna/partnerområdena Koordinator är partnerområdets kontaktperson ansvarar för att studenterna blir placerade inom ett partnerområde ansvarar för studenters omflyttningar inom partnerområdet lämnar uppgifter om studenters placeringar till VFU-samordnarna Kursansvarig lärare ansvarar för kurs, underlag och anvisningar, schema, mm ansvarar för genomförande av kurslag organiserar informationsmöten och kompetensutvecklingsdagar för kursens lärare ansvarar för utvärdering, utveckling och uppföljning av kurs Verksamhetsförlagd lärarutbildare ansvarar tillsammans med högskolans lärarutbildare för kurserna i pedagogiskt arbete deltar i information och planeringsmöten med kursansvariga deltar tillsammans med högskolans lärarutbildare vid studenternas utvecklingssamtal deltar tillsammans med högskolans lärarutbildare i betygssamtal medverkar vid bedömningen av studenterna

19 Kontaktpersoner vid Högskolan Utbildningsledare Lena Arnesdotter tel Sören Högberg Tel Göran Johansson tel Programadministratör Marie Edqvist tel VFU-samordnare Barbro Carnehag tel Marianne Sahlberg tel Ämnesansvarig Pedagogiskt arbete Edmund Knutas tel