RAPPORT PEER LEARNING PROJEKT I VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING FÖR SJUKGYMNASTSTUDENTER

Transkript

1 Vetenskapsområdet för Medicin och farmaci Programkommittén för sjukgymnastprogrammet RAPPORT PEER LEARNING PROJEKT I VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING FÖR SJUKGYMNASTSTUDENTER Signe Lind Universitetsadjunkt, MSc, projektkoordinator Cathrin Martin Universitetslektor, FD, projektansvarig Mars 2008 Sidan 1 av 86

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 Syfte 3 METOD 4 Undersökningsgrupp 4 Datainsamlingsmetoder 4 Genomförande 5 Statistisk bearbetning 6 RESULTAT 6 Bortfall 6 Resultatsammanfattning 6 1. Beskrivning av hur PL har genomförts under terminen med avseende på hur de studerandes möjlighet till strukturerad samverkan med varandra samt möjlighet till gemensam reflektion har genomförts och utvecklats 7 2. Beskrivning av möjligheter och begränsningar med PL som pedagogisk modell Kriterier som del i bedömningsunderlag i VFU Sammanställning av en exempelsamling på hur arbetet har organiserats 24 DISKUSSION 24 Metoddiskussion 24 Resultatdiskussion 25 KONKLUSION 26 REFERENSER 27 BILAGOR Bilaga 1: Peer learning projekt i verksamhetsförlagd utbildning för sjukgymnaster Bilaga 2: Utvärdering till handledare som deltagit i peer learning projektet höstterminen Bilaga 3: Utvärdering till studerande som deltagit i peer learning projektet höstterminen Bilaga 4: Loggbok för handledare 49 Bilaga 5: Loggbok för studerande 50 Bilaga 6: Komplement inom projekt peer learning: bedömning i VFU 51 Bilaga 7: Sammanställning av kommentarer från handledare om peer learning (PL) 52 Bilaga 8: Sammanställning av kommentarer från studerande om peer learning (PL) 65 Bilaga 9: Sammanställning av uppgifter peer learning 81 Sidan 2 av 86

3 BAKGRUND Programkommittén (PK) för Sjukgymnastprogrammet vid Uppsala Universitet har, som ett strategiskt mål att utveckla den studerandes lärande och självständighet som förberedelse för ett livslångt lärande, beslutat att stegvis implementera en pedagogisk modell kallad peer learning (PL). PL betyder att studerande tillsammans på ett strukturerat sätt ska utnyttja varandra som resurser för att utveckla kompetens. Grundtanken i PL är att kunskap och kompetens utvecklas i samspel med andra (1,2). Att utnyttja situationer i en given miljö underlättar också för lärandet enligt Martin (3). Kompetenser som speciellt lämpar sig för att utveckla med PL som grundidé är samverkan, förmåga att kommunicera, kritisk granska samt reflektera. Modellen är tänkt att användas såväl i den teoretiska delen av utbildningen som i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Första steget av implementeringen beslutades skulle ske i form av ett projekt (Bilaga 1). Det övergripande målet med projektet var att påbörja en implementering i VFU:n i samverkan mellan kliniskt verksamma sjukgymnaster, studerande och lärare på sjukgymnastprogrammet. Målet var också att varje enskild verksamhet skulle pröva olika strategier och arbetssätt under perioden. Projektmålen var att: utveckla de studerandes möjligheter till en mer strukturerad samverkan med varandra samt möjligheter till gemensam reflektion under VFU perioden utveckla och dokumentera konkreta strategier och exempel på hur arbetssätt och arbetsuppgifter kan konstrueras och där de studerande samarbetar och utnyttjar varandra som resurser för planering och genomförande av uppgifter samt för en kontinuerlig gemensam reflektion. se vilka möjligheter och begränsningar som peer learning som modell medför för handledare och studerande i genomförande av VFU synliggöra vilka kriterier som bör utvecklas i bedömningsunderlaget för VFU för att överensstämma med intentionerna i peer learning med avseende på samverkan och gemensam reflektion framställa en samlad dokumentation, så kallad exempelsamling, av de olika metoder och arbetssätt som prövats PK för Sjukgymnastprogrammet utgjorde styrgrupp för projektet. En projektgrupp sammansatt av representanter från PK, den kliniska verksamheten och Sjukgymnastprogrammet ansvarade för projektet. Syftet med gruppens arbete var att planera de åtgärder som behövde genomföras för att projektet skulle kunna starta och genomföras under projektperioden. En koordinator utsågs på uppdrag av PK att ansvara för att sprida information och kunskap om projektet till aktuella handledare, studenter och lärare vid Sjukgymnastprogrammet. Syfte Syftet med föreliggande rapport var att beskriva hur PL-projektet genomfördes under höstterminen 2007 med avseende på hur de studerandes möjlighet till strukturerad samverkan med varandra samt möjlighet till gemensam reflektion hade utvecklats. Att beskriva möjligheter och begränsningar med PL som pedagogisk modell var ett annat Sidan 3 av 86

4 syfte. Ett ytterligare syfte var att utveckla kriterier för bedömningsunderlag i VFU. Ett fjärde syfte var att sammanställa en exempelsamling på hur PL-arbetet kunde organiseras. METOD Undersökningsgrupp De handledare som visade intresse av att medverka och som fått sin medverkan godkänd av verksamhetschef/ansvarig ingick i projektet. De valdes ut för att representera olika områden och terminer inom VFU. Sammantaget medverkade 27 handledare. Fördelning på de olika terminerna visas i figur 1. Antal handledare Termin Figur 1. Antal medverkande handledare fördelat per termin De studenter som kom att ingå var de som hade valt att göra sin VFU hos en handledare inom projektet. Vissa av studenterna visste inte när de valde just den placeringen att handledaren sedan skulle komma att medverka i projektet. Fyrtiosju studenter medverkade i projektet. Fördelningen på de olika terminerna visas i figur 2. Antal studenter Termin Figur 2. Antal medverkande studenter fördelat per termin Datainsamlingsmetoder En enkät för handledarna och en för studenterna utformades med slutna frågor om samverkan och reflektion/feedback, förberedelse och stöd före och under VFU perioden samt med öppna frågor om möjligheter, begränsningar samt råd om fortsatt utveckling. Möjlighet fanns att skriva kommentarer till de slutna frågorna. Handledare och studenter fick i stort överensstämmande frågor (Bilaga 2, 3). En loggbok för handledare respektive studenter utformades (Bilaga 4, 5). Sidan 4 av 86

5 Förslag på tillägg i kriterierna för bedömning i VFU utarbetades (Bilaga 6). Genomförande Under vårterminen 2007 diskuterades hur arbetet med PL skulle kunna genomföras. PK för Sjukgymnastprogrammet beslutade om ramar för projektet (Bilaga 1). Vid Enheten för sjukgymnastik hölls två möten för att besluta om arbetsfördelningen av de olika uppgifter som skulle komma att ingå i projektet. Ett möte anordnades av projektets koordinator för att efterhöra handledarnas synpunkter på vad de trodde de skulle behöva ha hjälp med i samband med genomförandet av projektet. Syftet var att få en ungefärlig uppskattning av tidsåtgång för handledning. Vid terminsstart hösten 2007 informerades samtliga lärare i sjukgymnastik vid Enheten för sjukgymnastik att projektet skulle pågå under hösten. Det beslutades då att ansvariga för sjukgymnastkurserna i de olika terminerna skulle införa pedagogiska uppgifter för att om möjligt förbereda studenterna på att bättre kunna arbeta tillsammans. Att upprätta individuella lärandemål var ett exempel på en uppgift, liksom att låta studenterna ge varandra feedback på genomförda uppgifter såväl skriftliga, muntliga som praktiska. Under höstterminen 2007 träffades projektgruppen vid två tillfällen för att planera två möten som skulle hållas med handledare ingående i projektet. Handledarna skulle medverka i utformningen av projektets olika delar. De förberedande möten hölls med de handledare som kom att ingå i projektet samt med representanter från projektgruppen, två halvdagar sammantaget. Målet för mötena var att informera om PL utifrån nya teorier om lärande (1,2) samt syftet med projektet. Information gavs såväl muntligt som skriftligt. Vid mötena diskuterades hur arbetet kunde läggas upp för att intentioner med PL skulle kunna infrias, samt vilka gemensamma definitioner av olika ingående begrepp som samverkan, reflektion, kliniskt resonerande och feedback som skulle gälla. En lista på exempel sammanställdes bl.a. och distribuerades till deltagarna i projektet. Deltagarna diskuterade även hur studenternas förmåga att arbeta tillsammans skulle kunna bedömas som en del av ordinarie bedömning efter avslutad VFU. Det beslutades att ett tillägg till ordinarie bedömningskriterier skulle användas vid bedömningen av de studenter som deltagit i projektet. Vid mötena diskuterades också hur projektet skulle utvärderas. Det beslutades om förslag på ingående kriterier i enkätutvärderingen som skulle lämnas ut och besvaras när VFU: n var avslutad. Därtill skulle en loggbok skrivas för att få en dokumentation över vilka uppgifter som genomförts och vilka erfarenheter som dragits av arbetet. Det beslutades också att studenterna skulle göra motsvarande. Efter avslutade VFU perioder och avslutat projekt ägde fokusgruppsintervjuer rum med såväl studenter som handledare. Tillägget i bedömningskriterierna ansvarade en person i projektgruppen för i samråd med handledare och övriga i projektgruppen. Enkäterna och loggbokens stödfrågor utvecklades på ett liknande sätt. Vid handledardagarna för termin 1 till och med 5 gavs information om projektet och även studenterna i dessa terminer fick information om projektet inför att de skulle ut i VFU. Handledarna i de olika terminerna kontaktades via mail av koordinatorn under VFU:n för att efterhöra om handledning behövdes. De kliniska adjunkterna var också behjälpliga i Sidan 5 av 86

6 kontakten med handledarna. Två träffar om en timme vardera hölls med handledare när studenterna var ute i VFU. Syftet var att än mer konkret klargöra hur uppgifter kunde arrangeras för att underlätta PL. När VFU-perioden gick mot sitt slut skickades en påminnelse om att utvärderingen skulle skickas in. De studenter som skulle ingå i projektet informerades om PL muntligt samt fick material utdelat motsvarande det som handledarna erhållit. De fick även information om syftet med projektet. Tiden för informationen var ca en halv timme. Studenterna kontaktades också under VFU:n för att efterhöra hur arbetet fortskred. Även studenterna kontaktades mot slutet av VFU-perioden för att påminnas om utvärderingen. Efter avslutad VFU för respektive termin lämnade såväl handledare som studenter in den enkät som distribuerats i pappersform och elektroniskt. Loggboken lämnades också in. Efter ytterligare en vecka skickades påminnelse till de handledare och studenter som ännu inte inkommit med materialet att lämna in det. Vissa studenter kom att delta i en fokusgruppsintervju efter avslutad VFU, max sex studenter per grupp och termin. Ett halvdagsmöte hölls med de handledare som deltagit i projektet när VFU:n för samtliga terminer var avslutad. Syftet med mötet var att samla de erfarenheter som gjorts samt att skissa på en fortsättning. Även här deltog några handledare i en fokusgruppsintervju efter att först ha suttit i större grupper och diskuterat. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna kommer att redovisas separat. Statistisk bearbetning Microsoft Excel användes vid bearbetningen av data. RESULTAT Bortfall: En handledare och tio studenter utgjorde det externa bortfallet. Det interna bortfallet redovisas vid respektive fråga. Resultatsammanfattning: Tjugosju handledare och fyrtio studenter medverkade i projektet. Såväl handledare som studenter ansåg att de haft positiva erfarenheter av PL dvs. studenterna lärde sig mycket genom att samverka på ett strukturerat sätt. Handledare och studenter uttryckte att PL som pedagogisk modell fungerade bra utom när studenter var på mycket olika nivå kunskapsmässigt. Inga synpunkter lämnades på det förslag till komplement till kriterier för bedömning i VFU som skulle användas vid bedömningen av studenterna. En exempelsamling på hur PL som modell kan planeras och organiseras på arbetsplatserna har sammanställts. Resultatredovisningen görs enligt följande ordning: 1. Beskrivning av hur PL hur genomförts under terminen med avseende på hur de studerandes möjlighet till strukturerad samverkan med varandra samt möjlighet till gemensam reflektion har genomförts och utvecklats. 2. Beskrivning av möjligheter och begränsningar med PL som pedagogisk modell. 3. Kriterier som del i bedömningsunderlag i VFU. Sidan 6 av 86

7 4. Sammanställning av en exempelsamling på hur arbetet har organiserats. 1. Beskrivning av hur PL har genomförts under terminen med avseende på hur de studerandes möjlighet till strukturerad samverkan med varandra samt möjlighet till gemensam reflektion har genomförts och utvecklats. Några kommentarer har terminsangivelse X för att ej röja konfidentiell information. Dessa kommentarer kommer först i presentationen under respektive fråga. Handledarna (17 24 personer) angav att de I hög grad och I ganska hög grad har sett till att de studerande har samverkat med varandra. Se figurerna 3 7 för hur handledarna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Inte alls, 1 = I viss mån, 2 = I ganska hög grad, 3 = I hög grad Fråga 1. I vilken grad har du använt dig av strukturerade aktiviteter för att få till stånd samverkan mellan de studerande? Antal handledare Skalsteg Figur 3. Fördelning av svar på fråga 1. Medianen är 2. Kommentarer: Första två veckorna strukturerade uppgifter sedan mer självständiga (termin 4, 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 2. I vilken grad har du uppmuntrat de studerande att själva samverka i olika situationer och aktiviteter? Antal handledare Skalsteg Figur 4. Fördelning av svar på fråga 2. Medianen är 3. Kommentarer: Ej behövt uppmuntra så mycket då de själva samverkat (termin 4, 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Sidan 7 av 86

8 Fråga 3. I vilken grad bedömer du att de studerande totalt har samverkat i olika aktiviteter? Antal handledare Skalsteg Figur 5. Fördelning av svar på fråga 3. Medianen är 2. Kommentarer: Olika nivå på studenterna därför ingen PL sista veckorna. (termin X). I termin 2 gör de nästan allt tillsammans och samverkar bra. (termin 2). Studenterna var redan inskolade i att arbeta tillsammans (termin 3, 4). Studenterna har fortsatt att samverka utan så mycket stöttning från handledare. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 4. I vilken grad bedömer du att samverkan i olika aktiviteter har fungerat mellan de studerande? Antal handledare Skalsteg Figur 6. Fördelning av svar på fråga 4. Medianen är 3. Kommentarer: Den svaga studenten har haft mycket stöd medan den starka fått ge mer än den fått. (termin X). Tog initiativ ungefär lika ofta (termin 3, 4, 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 5. I vilken grad bedömer du att du kunnat ta ett steg tillbaka och specifikt lämnat initiativ till de studerande att samverka och förbereda sig innan de kommer till dig? Antal handledare Skalsteg Figur 7. Fördelning av svar på fråga 5. Medianen är 2. Ett internt bortfall. Kommentarer: Med systematiska uppgifter har de förberett sig bra. Frågorna är på ett djupare plan, istället för Vad har de frågat Hur och Hur de kan samarbeta. (termin 1). Sidan 8 av 86

9 Om de haft en uppgift har de samverkat, annars svårt att ta initiativ. (termin 2). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Studenterna (22 35 personer) angav att de i I hög grad och I ganska hög grad har samverkat under VFU perioden. De (27 personer) tyckte också att de I hög grad har fått stöd av handledarna för att kunna samverka. Se figurerna 8 12 för hur studenterna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Inte alls, 1 = I viss mån, 2 = I ganska hög grad, 3 = I hög grad Fråga 1. I vilken grad har du fått möjlighet att samverka med din/dina kamrater runt strukturerade uppgifter? Antal studerande Skalsteg Figur 8. Fördelning av svar på fråga 1. Medianen är 3. Kommentarer: Vi blev båda stressade av situationen, och presterade sämre när vi var tillsammans. (termin X). Vi fick några uppgifter som var gjorda för att vi skulle samverka. (termin 2). I viss mån. Min Peer och jag var på väldigt olika nivå, så vår handledare delade på oss rätt mycket redan från början. Vi fick utnyttja PL ibland, men det fungerade faktiskt bäst när vi var för sig. Har jobbat ihop med de patienter där behov funnits eller där vi känt oss ovana med något moment. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 2. I vilken grad har du och din(a) kamrat(er) spontant samverkat i olika aktiviteter? Antal studerande Skalsteg Figur 9. Fördelning av svar på fråga 2. Medianen är 3. Kommentarer: Även fast vi inte har blivit ombedda att samverka bollar man ändå idéer med varandra för att arbetet med patienterna ska bli så bra som möjligt. (termin 4). Utan att man konkret tänker sig att det är PL så sker spontant diskussioner och rådgivning oss emellan flera gånger/dag. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Sidan 9 av 86

10 Fråga 3. I vilken grad bedömer du att din/a kamrat/er har samverkat i olika aktiviteter? Antal studerande Skalsteg Figur 10. Fördelning av svar på fråga 3. Medianen är 2. Ett internt bortfall. Kommentarer: I viss mån. Vi satte ihop en del träningsprogram tillsammans, och andra liknande uppgifter, men i patientkontakten var vi oftast var för sig. (termin 4). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 4. I vilken grad har samverkan tillsammans med din(a) kamrat(er) fungerat under VFU perioden? Antal studerande Skalsteg Figur 11. Fördelning av svar på fråga 4. Medianen är 3. Ett internt bortfall. Kommentarer: Känns lite krystat att ha peer som upplägg, som vi har haft det nu. Under förra praktiken gjorde vi precis likadant och det fungerade lika bra. (termin 3). Jätte bra, vi fick ett bra samarbete och körde vi fast hjälpte våran handledare. Men hon ville att vi själva skulle diskutera och försöka komma fram till lösningen först. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 15. I vilken grad har stödet från handledare(n) underlättat för dig att kunna samverka med din(a) kamrat(er) under VFU perioden? Antal studerande Skalsteg Figur 12. Fördelning av svar på fråga 15. Medianen är 3. Två interna bortfall. Sidan 10 av 86

11 Kommentarer: Vår handledare har varit mycket bra! Vi har fått bästa tänkbara stöd i alla tänkbara synvinklar, allt från kaffe, tid för förberedelse och analys. (termin 1). I ganska hög grad. Min handledare har skött situationen jätte bra tycker jag och låtit oss samverka i de situationer det passat och särat oss när det behövts. (termin 4). Vi samverkar och jobbar bra ändå. Behövde aldrig något extra stöd. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Handledarna (6 13 personer) har svarat att de I ganska hög grad har uppmuntrat studenterna till kliniskt resonerande och att ge och få feedback. Se figurerna för hur handledarna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Inte alls, 1 = I viss mån, 2 = I ganska hög grad, 3 = I hög grad. Fråga 6. I vilken grad har du specifikt uppmuntrat de studerande att reflektera och kliniskt resonera om patientrelaterat arbete? Antal handledare Skalsteg Figur 13. Fördelning av svar på fråga 6. Medianen är 2. Kommentarer: Talat om vikten att samverka. Haft genomgångar tillsammans där reflektion och resonemang poängterats och följts upp. (termin 3). Har uppmuntrat men inte satt riktig press och följt upp som man kanske skulle. (termin 4). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 8. I vilken grad har du uppmuntrat de studerande att ge och ta feedback av varandra? Antal handledare Skalsteg Figur 14. Fördelning av svar på fråga 8. Medianen är 2. Ett internt bortfall. Kommentarer: Framför allt initialt. (termin 3). Känts krystat när jag gjort det. Studenterna har svårt att ge konstruktiv kritik. (termin 3). Mot slutet mer medvetna om svårigheten att nå djupare feedback. (termin 4). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Studenterna svarade att de har muntrats till att reflektera och kliniskt resonera och att de har gjort detta. De flesta (24 35 personer) svarar I hög grad alternativt I ganska hög Sidan 11 av 86

12 grad. Se figurerna för hur studenterna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Inte alls, 1 = I viss mån, 2 = I ganska hög grad, 3 = I hög grad. Fråga 5. I vilken grad har Du specifikt uppmuntrats att reflektera och kliniskt resonera under VFU perioden? Antal studerande Skalsteg Figur 15. Fördelning av svar på fråga 5. Medianen är 3. Kommentarer: Självklart ger man feedback så gott man kan, ibland kan dock det vara lite svårt om man inte vill kliva en på tårna. Sedan är jag en sådan person som har svårt att framhäva det positiva för jag tar det så lätt för givet. (termin 1). Vi fick tillfälle att reflektera efter nästan varje uppgift sedan hjälpte handledarna till att ställa följdfrågor för att vi skulle få resonera kliniskt. (termin 2). I hög grad. Min handledare uppmuntrade ofta till reflektion, och bad oss att fundera varför det blev på ett eller annat sätt. (termin 4). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 6. I vilken grad har du och din(a) kamrat(er) reflekterat i samband med strukturerade frågor från handledaren? Antal studerande Skalsteg Figur 16. Fördelning av svar på fråga 6. Medianen är 2. Kommentarer: Känns som sagt, lite krystat att reflektera bara för reflekterandets skull. Det kommer ju naturligt om det är något man har att fråga om eller så. (termin 3). I början hade vi mer uppgifter tillsammans men allt eftersom tiden och praktiken gick blev det mindre peer-patienter då vi hade mer egna patienter. (termin 5). Varje dag. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Sidan 12 av 86

13 Fråga 7. I vilken grad har reflektion och kliniskt resonerande som rör patientanknutna frågor spontant förekommit i samtal med din(a) kamrat(er)? Antal studerande Skalsteg Figur 17. Fördelning av svar på fråga 7. Medianen är 3. Kommentarer: Vi gavs väldigt mycket tid att resonera runt påhittade patientfall som handledarna skrivit utifrån vilka patienter som fanns på avdelningen. (termin 2). Som jag skrivit tidigare så har vi diskuterat och resonerat om våra enskilda och gemensamma patienter. Rådslagit med varandra och på det viset fått sätta oss in i patienter som man själv inte haft - dubbelt lärande mycket bra! (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Handledarna (8 11 personer) har bedömt att de studerande har reflekterat och givit varandra feedback I ganska hög grad. De flesta (11 personer) skrev att de I viss mån tror att studenterna utvecklat sin förmåga att ge och ta feedback. Se figurerna för hur handledarna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Inte alls, 1 = I viss mån, 2 = I ganska hög grad, 3 = I hög grad. Fråga 7. I vilken grad bedömer du att de studerande tillsammans har reflekterat och kliniskt resonerat under VFU perioden? Antal handledare Skalsteg Figur 18. Fördelning av svar på fråga 7. Medianen är 2. Ett internt bortfall. Kommentarer: Svårt att bedöma då den ene är mer aktiv när jag är där, hur är det när jag inte är med. (termin 2). Utifrån de kunskaper de har, har de reflekterat och resonerat kring patienterna. (termin 2). De har haft mycket nytta av varandra. (termin 3). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Sidan 13 av 86

14 Fråga 9. I vilken grad bedömer du att de studerande har givit och tagit feedback av varandra under VFU perioden? Antal handledare Skalsteg Figur 19. Fördelning av svar på fråga 9. Medianen är 2. Ett internt bortfall. Kommentarer: Vi har oftast gjort det efter varje patient, först studenterna med varandra (jag närvarande) sedan med mig. (termin 2). Har ej närvarat så jag vet inte hur de givit feedback. (termin 2). De har givit bra och konstruktiv kritik. (termin 3). Feedback har varit svårt att ge. (termin 3). Duktiga på att ge feedback, saker som jag inte reflekterat över. Vetat vad som varit svårt och därmed kunnat ge feedback. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 10. I vilken grad bedömer du att de studerande har utvecklat sin förmåga att ge och ta feedback? Antal handledare Skalsteg Figur 20. Fördelning av svar på fråga 10. Medianen är 1. Två interna bortfall. Kommentarer: Den svaga studenten har haft svårt att ta kritik. Jobbigt för den starka studenten. (termin X). Av det lilla de gjort så har det blivit bättre mot slutet. (termin 2). Lärde sig med tiden att ge konstruktiv feedback. (termin 3). Feedback verkar vara ett svårt område. Behöver mer träning. (termin 4). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Studenterna (21 23 personer) beskrev att de I ganska hög grad givit och fått feedback av kamraten. De (12 personer) tyckte också att det bidragit I ganska hög grad till lärandet. Se figurerna för hur studenterna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Inte alls, 1 = I viss mån, 2 = I ganska hög grad, 3 = I hög grad. Sidan 14 av 86

15 Fråga 10. I vilken grad har du gett din(a) kamrat(er) feedback? Antal studerande Skalsteg Figur 21. Fördelning av svar på fråga 10. Medianen är 2. Ett internt bortfall. Kommentarer: Vi har gett varandra feedback efter nästan varje uppgift, vad jag tycker var svårt var att ge dålig feedback upprepade gånger om samma sak. Det var svårt att förstå om hon inte hade samma åsikt eller om hon inte lyssnade på vad jag försökte säga. Eller så kanske jag inte var bra på att förmedla feedbacken på ett förståeligt sätt. (termin 2). Man hade kunnat ge mer feedback ev. då det är mycket genom denna som man lär sig. Har försökt att ge min kamrat så mycket feedback som möjligt ändå. (termin 4). Fortfarande lite svårt att ge feedback till person med samma utbildningsnivå i alla fall konstruktivt. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 11. I vilken grad har du fått feedback av din(a) kamrat(er)? Antal studerande Skalsteg Figur 22. Fördelning av svar på fråga 11. Medianen är 2. Kommentarer: Man hade kunnat få mer feedback ibland. Har fått ganska mycket men det skadar aldrig att få mer. (termin 4). Man vill väl ha mer feedback, både positiv och negativ, för att utvecklas. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 12. I vilken grad har feedback från din(a) kamrat(er) bidragit till ditt lärande under VFU perioden? Antal studerande Skalsteg Figur 22. Fördelning av svar på fråga 12. Medianen är 2. Sidan 15 av 86

16 Kommentarer: Feedbacken från handledaren har helt klart varit det jag lärt mig mest på, men även den från kamrater bidrar till lärandet. (termin 3). Feedback gör att man lär sig. En kamrat som observerar en i arbete ser sådant som man själv kanske inte tänker på. Mycket bra med feedback. (termin 4). Alltid nyttigt att höra vad man är bra på och vad man ska träna extra. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Studenterna (13 personer) tyckte att de I ganska hög grad utvecklat sin förmåga att kommunicera och formulera sig i kliniska resonemang. Sjutton studenter svarade I viss mån på hur de utvecklat sin förmåga till att ge och ta feedback. Se figurerna för hur studenterna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Inte alls, 1 = I viss mån, 2 = I ganska hög grad, 3 = I hög grad. Fråga 8. I vilken grad har du utvecklat din förmåga att kommunicera och formulera dig i kliniska resonemang genom olika former av samverkan tillsammans med din(a) kamrat(er)? Antal studerande Skalsteg Figur 23. Fördelning av svar på fråga 8. Medianen är 2. Kommentarer: Det var svårare i början och man blev rätt nervös men det har bara gått bättre och bättre samt är riktigt nöjd. (termin 1). Det är nog inte så mycket samarbetet med min peer kamrat som hjälpt mig utveckla utan snarare med hjälp av handledaren och övriga på avdelningen. (termin 2). Då vi ofta har fört resonemang kring våra patienter har man fått träna sin förmåga att kommunicera och formulera sig. Det har varit mycket utvecklande. (termin 4). Genom att få feedback från sin kamrat utvecklas journalspråket positivt. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 9. I vilken grad har du utvecklat din förmåga att ge och ta feedback under VFU perioden? Antal studerande Skalsteg Figur 24. Fördelning av svar på fråga 9. Medianen är 1,5. Kommentarer: Är nog lika som jag var innan. Dålig på den positiva feedbacken men jag är medveten om det, har dock lätt för att säga till att man kanske ska tänka på vissa saker eller fråga hur personen tänkte under momentet..tyvärr. (termin 1). Jag känner att jag Sidan 16 av 86

17 har viss erfarenhet av det tidigare så det har inte utvecklats så mycket. (termin 2). Det har varit svårt att ge bra feedback eftersom man är på så lika nivå. Lättare att ge positiv feedback. (termin 4). Tycker fortfarande det är svårt att ge feedback. Ser mest positiva saker att kommentera medan min kamrat gärna vill veta vad han/hon kan förbättra. Ser jag något mindre bra tycker jag att det är jobbigt att föra fram det till min kamrat. Har aldrig haft problem att ta feedback. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Studenterna besvarade också frågor om sin upplevelse av att ge och få feedback. De flesta svarade att det var Mycket positivt alternativt Något positivt. Se figur för hur studenterna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Mycket negativt, 1 = Något negativt, 3 = Varken positivt eller negativt, 4 = Något positivt, 5 = Mycket positivt. Fråga13. Vilken är din upplevelse av att få feedback från din(a) kamrat(er)? Antal studenter Skalsteg Figur 25. Fördelning av svar på fråga 13. Medianen är 5. Kommentarer: Att kunna ge och ta feedback utan att se det som att det är din person som kritiseras, utan att det är det du gör. (termin 1). Det är alltid bra att få både positiv och negativ feedback, men behöver uppmärksammas på både saker som man gör bra och kanske inte tänker på och på saker som man gör mindre bra som kan förbättras. (termin 2). Jag tycker det är väldigt bra att ha praktik tillsammans med en kurskamrat. Man kan diskutera mycket lättare med en kurskamrat ibland än med en handledare. (termin 3). Vi är på samma nivå och ser samma saker i varandras anamnes och undersökningssituationer. Det är lättare att ta till sig feedback från en som år på samma nivå på något sätt. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 14. Vilken är din upplevelse av att ge feedback till din(a) kamrater? Antal studerande Skalsteg Figur 26. Fördelning av svar på fråga 14. Medianen är 4. Sidan 17 av 86

18 Kommentarer: Här känner jag att jag inte ännu känner mina kamrater tillräckligt för att veta hur de upplever det hela. Likaså hade vi inte någon ordentlig diskussion om just detta med feedback innan vi startade det hela. Jag skulle gärna se att vi hade tagit oss tid och diskuterat hur vi ser på detta och hur vi vill genomföra den. Det är något som kan utvecklas i framtiden. (termin 1). Det kräver ju att man tänker till själv för att ha något att säga, vilket är bra. (termin 3). Ibland kan det vara svårt att formulera feedbacken men det har gått bra. (termin 4). Svårt att ge feedback. Enklare till patient eller handledare. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Handledarna besvarade fyra frågor om stöd före och under VFU perioden från Enheten för sjukgymnastik respektive från chef/arbetsledare. Handledarna (18 21 personer) svarade att de Instämmer helt alternativt Instämmer i stort sett i påståendena. Se figur för hur handledarna i detalj besvarat frågorna. Skalstegen betyder: 0 = Instämmer inte alls, 1 = Instämmer något, 2 = Instämmer i stort sett, 3 = Instämmer helt. Fråga 11. Enheten för sjukgymnastik har i tillräcklig omfattning gett mig stöd innan VFU perioden som handledare i projektet. Antal handledare Skalsteg Figur 27. Fördelning av svar på fråga 11. Medianen är 3. Ett internt bortfall. Kommentarer: Bra med alla möten och att man lätt får kontakt med skolan. (termin 2). Bra med handledardagar innan VFU. Bra diskussioner med övriga handledare i projektet. (termin 3). Informationen om projektet fullt tillräckligt. Mer stöd i hur stödja studenter att utveckla sin förmåga till att ge feedback och kliniskt resonera. (termin 4). Skulle önskat mer konkreta riktlinjer; antal peerpat/v, hur mycket ska studenterna gå tillsammans respektive ensamma, egna patienter? Det har framkommit att det varit mycket olika, vissa studenter har gjort allt tillsammans. Hur kan då handledaren bedöma och godkänna studenten? En del av primärvårdsplaceringen är ju att klara självständigt arbete. (termin 5). Enligt studenterna gavs 20 min info några dagar innan VFU. Studenterna hade inte valt själva att delta i projektet. Vi fick använda tid att informera studenterna om projektet. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Sidan 18 av 86

19 Fråga 12. Enheten för sjukgymnastik har under VFU perioden stött mig i tillräcklig omfattning som handledare i projektet. Antal handledare Skalsteg Figur 28. Fördelning av svar på fråga 12. Medianen är 3. Ett internt bortfall. Kommentarer: Efter möte kom bra förslag fram som var lätta att omsätta i praktiken. (termin 1). Jag har inte behövt mer stöd, det har fungerat bra. (termin 3). Har varit intresserade och tagit kontakt. Känner framför allt att jag har kunnat ringa och fråga när som helst. (termin 4). Bollen lämnades över till mig och jag har inte upplevt mer stöd än så. (termin 4). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 13. Min chef/arbetsledare har i tillräcklig omfattning gett mig stöd innan VFU perioden som handledare i projektet. Antal handledare Skalsteg Figur 29. Fördelning av svar på fråga 13. Medianen är 2. Ett internt bortfall. Kommentarer: Vad skulle det vara för stöd? Fick åka på de träffar som var aktuella om det kan räknas som stöd. (termin 2). Har ej behövt detta. (termin 2). Svårt för arbetsgivare att förstå att företaget kan få ett mervärde, en fördel att deras handledare är involverade som handledare och har kontakt med utbildningen. De ser det mera som att det tar tid från produktionen och som något nödvändigt som man egentligen inte kan säga nej till, men nyttan bedöms tveksam. (termin 3). Jo innan men sedan fick jag höra att det tar alldeles för mycket tid. (termin 5). Positiv inställning och stöd för deltagande i projektet. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Sidan 19 av 86

20 Fråga 14. Min chef/arbetsledare har under VFU perioden stött mig i tillräcklig omfattning som handledare i projektet. Antal handledare Skalsteg Figur 30. Fördelning av svar på fråga 14. Medianen är 2. Två interna bortfall. Kommentarer: Deltagande i projektet innebär även en del efterarbete. Lite brist på förståelse av innebörden av projektet att det behöver finnas en del tid för detta efter VFU perioden. (termin 2). Har ej behövt mer än att jag fått lov att delta i de möten som hållits. (termin 3). Vår samordnare har frågat hur det går och bjudit tillfällen till diskussion. (termin 3). Har inte gjort något alls, men det har väl kanske inte behövts heller??? (termin 4). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Studenterna (22 personer) instämde i stort sett i påståendet om stöd från Enheten för sjukgymnastik innan de gick ut i VFU perioden. Se figur 31 för hur studenterna i detalj besvarat frågan. Skalstegen betyder: 0 = Instämmer inte alls, 1 = Instämmer något, 2 = Instämmer i stort sett, 3 = Instämmer helt. Fråga 16. Enheten för sjukgymnastik har i tillräcklig omfattning gett mig information om peer learning projektet innan jag gick ut i VFU perioden. Antal studerande Skalsteg Figur 31. Fördelning av svar på fråga 16. Medianen är 2. Kommentarer: Det är dock jag personligen som inte riktigt haft koll på allt fastän jag läst allt som vi har fått givna till oss. (termin 1). Det var oklart vad som vi skulle göra annorlunda jämfört med alla andra som jobbar i par. (termin 4). Genomgången av projektet kändes väldigt stressigt. Man fick i stor utsträckning själv lära sig till vad det innebar. (termin 4). Hade varit bra att få ut informationen tidigare. Blev mycket på en gång som det var nu. (termin 5). Vi studenter har knappt fått någon info om peer projektet ej heller har vi blivit tillfrågade om att delta. Handledarna har fått annan info om vårt deltagande. (termin 5). Instämmer helt. Har haft förmånen även fått var med på speciella peer-dagar och konferenser mm. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Sidan 20 av 86

21 2. Beskrivning av möjligheter och begränsningar med PL som pedagogisk modell. Fråga 15. Handledarna beskrev fördelar och möjligheter med PL under VFUperioden med kommentarer som: Studenterna funderar och förbereder sig självständigare tycker jag vilket gör att handledaren får en mer tillbakadragen roll och det är i större utsträckning studenten som ser vad den behöver ta reda på/lära sig etc. Lättare för handledaren att möta studentens behov då studenten själv reflekterar över vad och hur de ska göra saker. (termin 1). Ger studenterna möjlighet att jobba mer självständigt utan handledare, att utveckla sitt tänkande på egen hand. (termin 2). Tryggare för studerande att vara två. (termin 2). Studenterna är förberedda på att ta hjälp av varandra och man kan som handledare ställa krav på högre ansvarstagande då de i första hand tar hjälp av varandra. (termin 2). Studenterna har fått se många patienter, eftersom de varit med vid varandras patientbedömningar och ibland även varandras behandlingssituationer. De har fått stöd av varandra och varit självgående. (termin 3). Man har inte behövt övervaka hela tiden mer utrymme för mig att även göra annat jobb. (termin 3). Ett ökat engagemang hos studenterna att gemensamt arbeta för att perioden skall bli så bra som möjligt. Att det inte bara handledaren som skall leverera svar på allt utan att man tillsammans kan söka svar på frågor, resonera sig fram. (termin 3). Det tar mindre tid att handleda. (termin 4). En positiv bieffekt är att studenterna samtalar mer med varandra om sina upplevelser även utanför peer-situationerna. (termin 4). Studenterna verkar vara förberedda och har tänkt några steg längre ev. på grund av att de reflekterat med varandra innan. (termin 4). De ger och får stöd av varandra. (termin 4). Som handledare kan man backa så jag tror att PL underlättar för handledaren. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 17. Handledarna beskrev nackdelar och begränsningar med PL under VFUperioden med kommentarer som: Det funkar inte när man har studenter som är ojämna. För att undvika att den starkare blir handledare så är det i en del fall lämpligare att inte fortsätta med peer-patienter. (termin X). Stark student får ta mycket ansvar för svag student. Jobbigt för stark student att ge feedback till svag student vid dåligt patientmöte. Krävts mycket av handledaren olika nivå på handledning/undervisning och dessutom gemensam handledning/undervisning. Påfrestande att anpassa feedback: (termin X). Färre möten med egna patienter för studenterna eftersom de går med varandra. (termin 2). Trångt vid arbetsplatsen, för många personer på kontoret. Vi är trångbodda som det är i vanliga fall. (termin 3). Mer tid går till patientredovisningar och bedömningssamtal. Sidan 21 av 86

22 Svårt att hitta bra peer-uppgifter när studenterna är olika ansvarstagande. (termin 3). För att peer-uppgiften skulle bli bra behövde de förberedas. Det tog ganska mycket tid. Även diskussioner tog mycket tid. (termin 3). Svårt med studenter som behöver stöd i vissa moment. (termin 4). Det finns en risk att man klumpar ihop studenterna som ett team och inte ser dem som individer. (termin 4). Nackdelarna har varit det att studenterna hellre ville ha egna patienter i så stor utsträckning som möjligt. De vill vara hands-on inte observatörer. (termin 4). Student A kan uppleva frustration när handledaren hänvisar uppkomna frågor för kunskapsutbyte med student B istället för ett direkt snabbt svar av handledaren. (termin 5). Alltför strukturerade samarbetsuppgifter och gemensamma patienter mot slutet stör möjligheten att utveckla självständighet. (termin 5). Fördjupat arbete kring gemensamma patienter och peer-uppgifter och på grund av detta ett något lägre patientantal totalt under VFU. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 7. Fråga 17. Studenterna beskrev fördelar och möjligheter med PL under VFUperioden med kommentarer som: Det var bra att jobba i par. Väldigt bra. Det är en stor trygghet och man lär sig mycket genom att arbeta tillsammans med någon. (termin 1). Tycker det varit bra. Var lite skeptisk till loggboken först, men efter ett tag släppte det och jag hoppas den kommer att fortsättas i andra terminer sedan. (termin 1). Trygghet att vara två och kunna stämma av med varandra om behandling och utförande. Handledaren är också friare, kan lämna oss under vissa moment och kan få egen tid när vi ska förbereda oss för vissa moment. (termin 2). En fördel med att vara med i PLprojektet var att handledaren mycket väl kände till vikten i att både diskutera och analysera patientfallen före och efter behandlingen, för att få en optimal inlärning och därför gav oss tid till det. (termin 2). Det är jätte bra att samarbeta med en klasskompis som en del av utvecklingen under VFU:n man ser saker från olika perspektiv och ges möjligheten att dra fördel av det. Jag tror att man utvecklas snabbare på så sätt. Det är också bra att man klurar tillsammans och inte får givna svar på en gång utan hjälps åt att lösa problem. (termin 2). Man stimuleras att tänka aktivt även när man inte är den som behandlar. I och med att man bollar med sin kamrat hinner man komma en bit på väg med problemlösningen innan man tar den till sin handledare, vilket leder till att diskussionen med handledaren kan gå lite längre än om man tagit allt från början. (termin 3). Det ger otroligt mycket att tillsammans komma fram till saker då man får olika synvinklar som i sin tur ger ett bredare perspektiv på saker. (termin 3). Man lär sig samarbeta med olika personer. (termin 4). Att man får utveckla sitt kritiska tänkande av vad man gör hos en patient. Får höra någon annans synpunkter förutom handledarens. (termin 4). Det har varit positivt att få samarbeta med en person som ligger på samma nivå som en själv. Genom att kunna bolla idéer samt diskutera genomförande av undersökning/behandling, känner jag att jag har utvecklats. (termin 4) Sidan 22 av 86

23 PL är som begrepp något nytt men i praktiken något vi använder oss av dagligen. Att ta hjälp av varandra och utvecklas genom att observera och diskutera är egentligen rätt basic. Här får man dock en möjlighet att göra det lite mer än vad som sker normalt på en arbetsplats. (termin 5). Gett mig insikt hur svårt det är att ge feedback. Att det är ett givande och tagande. Mer ett samtal som blir bra feedback. (termin 5). Jätte bra att ha bollplank som man kan fråga som ger feedback. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Fråga 18. Studenterna beskrev nackdelar och begränsningar med PL under VFUperioden med kommentarer som: Enda jag kan tänka på är just den första pressen på hur man ska skriva en loggbok. (termin 1). Jag tycker att det nästan uteslutande varit fördelar med PL. Det blev dock lite tjatigt mot slutet när man gick igenom reflektionscirkeln och feedback då man tagit till sig av tidigare feedback och utvecklats genom den. Så när man upprepade liknande moment igen blev det lite mycket. (termin 2). Vi samarbetar gärna och det är jätte bra att vara två på praktiken. Känns både tryggare och mer lärorikt men jag tycker inte man behöver göra PL till ett stort projekt. Kommer oftast spontant ändå. (termin 3). Ingen tid till att skriva loggbok och svårt att veta vad som skulle skrivas. Det var det jobbigaste med peer, om man glömde skriva någon dag hade man ju glömt vad man hade gjort dagen efter. Tycker även att det känns uppstyltat med peer. Om man inte hade någon speciell kritik att ge skulle man ändå försöka komma på något. (termin 3). Eftersom man är på ungefär samma kunskapsnivå så får man inte den där riktiga aha-upplevelsen från sin peer. (termin 3). Peer kan ha styrt lite för mycket i vissa situationer, det har blivit ett moment som man försöker uppfylla. Men i de situationer det fungerat bra med peer har man fått ut mycket av det. (termin 4). Kan bli lite jobbigt i slutet av kliniken när man vill jobba självständigt. (termin 4). Stressmoment, både tidsmässigt och genom bedömning. Jag upplever det som en något onaturlig situation vilket istället kan verka hämmande för utvecklingen av praktiska färdigheter. (termin 4). Svårt att ge feedback på något som man skulle ha gjort likadant själv. Vi använde oss av samma undersökningar och behandlingar så det fanns inte så mycket att säga om det. Vi fick koncentrera oss på patientbemötandet. (termin 4). Svårigheten att veta hur man ska styra den man peerar med och fånga upp saker att gå vidare med. Då vi inte har någon större erfarenhet av klinisk verksamhet kan det hända att man missat vitala bitar. Därför är det förstås väldigt viktigt att handledaren initialt tar mer plats för att se till att större misstag snabbt korrigeras. (termin 5). Tror inte det krävs ett projekt. Peer kommer naturligt ändå när man är två på en praktikplats. För dålig information om projektets syfte. (termin 5). För övriga kommentarer se Bilaga 8. Sidan 23 av 86

24 För information om ytterligare frågeområden med kommentarer från handledare och studenter se Bilaga 7 och Kriterier som del i bedömningsunderlag i VFU. Nedanstående förslag på kriterier användes av sex handledare vid slutbedömningen. Inga kommentarer lämnades av dessa handledare eller några andra huruvida kriterierna var användbara eller inte. Nedan visas kriterierna. För formuläret i sin helhet se Bilaga 6. Kommunikation: GK: Ger oftast konkret, väl timad och konstruktiv feedback till sin studiekamrat. UK: Ger feedback till sin studiekamrat men oftast inte på ett konstruktivt sätt. Den feedback som ges är inte konkret och det brister i timing och uttryckssätt. Samverkan och förhållningssätt: GK: Kan genomgående bedöma behov av samverkan med sin studiekamrat och söker kontakt. Visar en förmåga att kunna samverka med sin studiekamrat. UK: Behöver oftast stöd och uppmuntran för att ta initiativ till samverkan med sin studiekamrat. Brister ofta när det gäller att visa respekt för studiekamratens behov. Reflektion: GK: Tar aktivt vara på möjligheten att reflektera runt patientarbetet tillsammans med sin studiekamrat. UK: Tar inte vara på möjligheten att reflektera runt patientarbetet tillsammans med sin studiekamrat. 4. Sammanställning av en exempelsamling på hur arbetet har organiserats. En exempelsamling har sammanställts. Vanligt förekommande uppgifter var att studenterna samarbetade kring undersökning i sin helhet eller i delar. Samma sak gällde för behandling. Studenterna har förberett möten med olika personalkategorier utifrån frågeställningar rörande de egna patienterna. De har samarbetat kring förberedelser av olika typer av program. De har granskat varandras journaler. Studenterna har introducerat varandra till sina arbetsplatser genom att förbereda en presentation av vanligt förekommande undersökningar och behandlingar. Se Bilaga 9 för den fullständiga sammanställningen. DISKUSSION Metoddiskussion Att låta handledarna anmäla sitt intresse till att vara med i projektet har säkert bidragit till den aktivitet som kunnat avläsas via det inlämnade materialet. Endast en handledare har Sidan 24 av 86

25 inte besvarat enkäten. Det var även en hög frekvens på inlämnade loggböcker, 44 av 47 kom in. Genom att läsa utvärderingarna från studenterna framkom det också att handledarna arbetat aktivt med att presentera olika uppgifter för att främja PL. Detta sågs även när loggböckerna skrivna av respektive handledare och student bearbetades till sammanställningen av exempelsamlingen. Det framkom i enkäterna att handledarna i stort tyckte sig ha fått tillräcklig information om projektet. De var kallade till informationsmöten vid två tillfällen om en halv dag vardera. Förutom information från projektgruppen fick de även tillfälle att diskutera och ventilera för- och nackdelar med projektet. Detta kan ha bidragit till att informationen uppfattades som tillräcklig. Studenterna uttryckte i många fall att de inte blivit tillräckligt informerade om projektet. Det gavs inte mer än ca en halv timmes information muntligt kompletterat med skriftlig information. Informationen och förberedelsen, under den prekliniska delen av kurserna, med att utveckla förmågor såsom att formulera konstruktiv feedback och kommunicera kring kliniskt resonerande var av varierande art. En orsak till detta kan vara att informationen om att projektet skulle startas kom i samband med att terminen började och det mesta av planeringen redan var gjord. Att studenterna inte kände sig välinformerade och det faktum att alla inte var informerade om att handledaren skulle ingå i projektet kan ha bidragit till att bland studenterna saknades 11 enkäter och nio loggböcker. Däremot har de studenter som besvarat enkät och skrivit loggbok gjort det med engagemang och kommit med många värdefulla synpunkter. Resultatdiskussion Resultatet visade att såväl handledare som studenter uppfattade att PL möjliggjort för studenterna att samverka på ett strukturerat sätt. Studenterna ansåg själva att de har kunnat utveckla sin förmåga till att ge och få feedback och förmågan till kliniskt resonerande. Handledarna var däremot inte så säkra på hur mycket studenterna hade utvecklat denna förmåga. Några handledare har skrivit att det för vissa studenter har varit svårt att ge konstruktiv kritik. Studenterna delade denna uppfattning. Att utveckla metoder för att ge studenterna möjligheter att förbättra sin kommunikationsförmåga och därmed sin förmåga till kliniskt resonerande förespråkas av bland annat Ladyshewsky (4). Träning i kommunikativ förmåga kan därför behöva förstärkas i kursplanerna i programmet. Problem uppstod när studenterna var på olika nivå kunskapsmässigt. Handledarna avstod då i vissa fall från PL-uppgifter. Studenterna uppskattade mycket att ha en jämbördig att diskutera med och framhöll att detta gjorde att de kunde vara mer förberedda när de träffade handledaren. De tyckte också att de kunde lära mycket av sin kamrat även om vissa var bekymrade när de var på olika nivå kunskapsmässigt. Miller et al (5) skriver i en artikel att det är en fördel att studenterna är på en liknande akademisk nivå och att de har en likartad personlighet. Med det system programmet praktiserar vid fördelningen av platser i VFU:n är detta inte möjligt. Studenterna väljer själva var de ska vara och i vissa fall lottas de till en plats. Problemet med mycket kunskapsmässigt ojämna studenter är enligt Enhetens uppfattning dock inte så stort. Cirka en till två studenter på respektive termin underkännes. Ett antal studenter uppfattade dock PL som något konstlat men var positiva till den pedagogiska modellen. Flera uttryckte att det kom spontant att vilja diskutera med Sidan 25 av 86