Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm

Transkript

1 Stockholms Handelskammares Service AB Box 16050, Stockholm Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 9 Telefon: Telefax: E-post: info@chamber.se Org Momsreg. SE Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box Stockholm Stockholm 4 november 2011 LS Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Stockholms Handelskammare har beretts tillfälle att svara på rubricerad remiss. Med anledning av remissen vill Handelskammaren anföra följande. Sammanfattning Handelskammaren är i grunden positiv till de perspektiv på högutbildad arbetskraft och bostäder för studenter som framförs i handlingsprogrammet. Handlingsprogrammet innehåller ett antal förslag som är relevanta för att stärka Stockholms län som en kunskapsregion. Att möta den förutspådda bristen på drygt högutbildade år 2030 i länet är en stor utmaning och en central frågan inte bara för regionens, utan hela Sveriges framtida tillväxt och välstånd. Stockholms Handelskammare vill betona följande: Frågor om skatter, bostäder, infrastruktur m.m. som påverkar regionens förutsättningar för ett dynamiskt utbud av högutbildad arbetskraft måste beaktas (jämför förslag 1). Handelskammaren förordar generella åtgärder och utvärderingar som leder till att mer välgrundade utbildningsval kan göras av alla studenter oavsett bakgrund, kön m.m. (jfr 2.1). Alla kategorier, från internationell student till ny svensk medborgare, måste beaktas i det fortsatta arbetet med internationella studenter och internationell arbetskraft (jfr 2.2). Studenter från övriga Sverige och utlandet ska inte prioriteras i tilldelningen av studentbostäder (jfr 2.1). Att tillåta lärosätena att tillhandahålla studentbostäder är en nyckelfråga. De måste fullt ut få möjlighet att ansvara för en helhetslösning (jfr ). Lösningen på studentbostadsproblematiken är intimt sammankopplad med den övergripande situationen på bostadsmarknaden (se Handelskammarens bostadsförslag i slutet av remissvaret). Handelskammarens främsta invändning mot handlingsprogrammet är att det är för begränsat i sina ambitioner. Stockholms framtidsutmaningar på området kommer inte att lösas med de förslag som presenteras i programmet. Det behövs mer. I länet måste aktörerna vara beredda att ta initiativ till och stödja ytterligare åtgärder. Handelskammaren lämnar även ett antal sådana förslag både vad gäller högutbildad arbetskraft och vad gäller studentbostäder.

2 2(9) Ett dynamiskt utbud av högutbildad arbetskraft Stockholms framtidsutmaningar är flera och stora. Förslagen i handlingsprogrammet pekar ofta i rätt riktning. Nedan ger Handelskammaren några exempel på andra relevanta åtgärder. Svenska studenter tar i jämförelse med andra längre tid på sig att avsluta sina studier. Ibland framförs även att det finns problem med matchning mellan utbildning och arbete. Hur detta ser ut och kan behövas åtgärdas i Stockholmsregionen bör studeras i syfte att göra det möjligt för studenterna att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden. Ett sätt att öka attraktionen med högskoleutbildning är att förlägga redan välrenommerade lärosäten i regionen, till exempel utländska universitet. Det skulle bidra till att lösa problemet med bristen på högutbildade på flera sätt, genom att möta efterfrågan på högskoleplatser stimulera till högre kvalitet bland de existerande lärosätena stimulera till bättre studieresultat och forskning i huvudstadsregionen motverka att begåvade eller ambitiösa studenter lämnar regionen. Handelskammaren förslår därför att aktörerna i länet skulle kunna samla sig kring ett projekt som främjar etableringen av utländska lärosäten i regionen. Vi är övertygade om att bara en inventering av förutsättningarna för etablering av ett ledande utländskt universitet i regionen skulle leda till nya kunskaper och insikter om Stockholms förutsättningar att långsiktigt vara en världsledande kunskapsregion. Svenska universitet och högskolor behöver öka sin internationaliseringsgrad bland studerande, personal och ledning samt sin internationella synlighet i form av forskningspubliceringar. Rankningen och utvärderingen av svenska lärosäten behöver utvecklas. Det kan stimulera till högre kvalitet och det förbättrar möjligheterna för studenter att göra välgrundade utbildningsval. Lärosätena i Stockholm är ledande i landet, inom en timme med tåg finns även ledande utbildningsinstitutioner i Uppsala län. Det är ett grannlän med många studerande och arbetsgivare med behov av välutbildad arbetskraft. Stockholms län har mycket att vinna på ett välorganiserat samarbete med Uppsala län för att skapa en gemensam kunskapsregion. Vidare pendlar arbetstagare mellan länen. Det fortsatta arbetet med Stockholm som kunskapsregion bör, där det är lämpligt, ske i samarbete med intressenter i framförallt Uppsala län. Utöver att ta vara på den kompetens som finns hos de utrikes födda i länet måste systemen vara förberedda på en ökad och kanske omfattande arbetskraftsinvandring. Av de arbetstillstånd (för medborgare utanför EU) som beviljades under 2010 gällde 37 procent Stockholms län. Arbetstillstånd för arbete som kräver teoretisk specialistkompetens beviljade i Stockholms län var den enskilt största kategorin i hela riket. Länets aktörer bör i såväl det korta som det långa perspektivet arbeta för att ytterligare underlätta arbetskraftsinvandring. Nedan kommenteras förslagen i handlingsprogrammet (återgivna inom ramar).

3 3(9) 1. Följ den regionala utvecklingen av högskolan, arbetsmarknaden och använd underlagen för att utveckla och förbättra samverkan mellan regionens högskolor och arbetsgivare när det gäller utbildningsplaneringen Skapa regionala bilder över 1. utvecklingen av högskoleutbildade, 2. utbud och efterfrågan på arbetskraft i länet. Förslag på aktörer: SLL - Tillväxt, miljö och regionplanering och Länsstyrelsen. Handelskammaren tillstyrker förslagen om att skapa regionala bilder över högskoleutbildade och arbetskraft i länet. Att följa utvecklingen och behoven av välutbildad arbetskraft är angeläget. Handelskammaren delar synen att flexibilitet i utbildningsapparaten och i innehållet i utbildningarna ska lyftas fram. För att få en verkligt rättvisande bild av utvecklingen behövs en bred ansats. Det gäller frågor som skatter, bostäder, infrastruktur och andra individrelaterade frågor som påverkar regionens förutsättningar. Inte minst i perspektivet av den förväntade bristen på drygt högutbildade år Bryt traditionellt könsbundna val och ta tillvara på den utländska kompetensen 1. Se till och ta ansvar för att såväl utbildningar som anställningar blir mer intressanta att välja för det underrepresenterade könet. 2. Gör det mer attraktivt för utländska studenter att stanna i regionen och bidra med sin kunskap och kulturkompetens. Förslag på aktörer: Lärosätena och arbetsgivare inom offentlig och privat sektor. 1. Handelskammaren avstyrker förslaget om ansvar för att utbildningar och anställningar blir mer intressanta för det underrepresenterade könet. Handelskammarens uppfattning är att universiteten har ett övergripande ansvar att göra utbildningar attraktiva och tillgängliga för alla studenter, oavsett kön och bakgrund. Ett aktivt rekryteringsarbete är en viktig uppgift för lärosätena också i perspektiv av utvärderingen av den egna verksamhetens kvalitet och inriktning. Svenska studenter tar längre tid på sig än andra för att ta examen. Det finns också matchningsproblem att rätt student inte får rätt arbete efter studierna. Därför finns det behov av att tydliggöra olika utbildningars innehåll och kvalitet. Det kan göras med hjälp av utvärderingar, rankningar m.m. Handelskammaren förordar generella åtgärder och utvärderingar som leder till att mer välgrundade val kan göras av alla studenter oavsett bakgrund, kön m.m. 2. Handelskammaren tillstyrker förslaget om att göra det attraktivt för utländska studenter att stanna i regionen. Det pågår ett arbete i Regeringskansliet rörande cirkulär migration som berör dessa och närliggande frågor. Det finns även beröringspunkter med politiken för internationell kompetensförsörjning

4 4(9) genom arbetskraftsinvandring. Följaktligen skulle det också vara nyttigt att se över förutsättningar för alla kategorier av studenter och arbetstagare: internationella studenter, utrikes födda i länet, arbetskraftsinvandrare med fleras möjligheter att bidra till kompetensförsörjningen. 3. Identifiera och etablera kontaktytor mellan lärosätena och arbetsgivarna 1. Arrangera regionala frukostmöten med teman där forskning och utvecklingsprojekt av intresse för aktörerna kan presenteras och informella kontakter och nätverk stimuleras (fyra ggr/år). 2. Arrangera en årlig konferens/workshop där den regionala statistiken presenteras och diskuteras av berörda aktörer. Förslag på aktörer: Lärosätena, Länsstyrelsen, SLL - Tillväxt, miljö och regionplanering, Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Mälardalsrådet, Stockholms Akademiska Forum (StAF) och näringslivets intresseorganisationer. Handelskammaren har inga invändningar mot förslagen om att etablera kontaktytor mellan lärosäten och arbetsgivare. 4. Möjliggör en reell arbetslivsanknytning av högskoleutbildningarna 1. Skapa strukturer såväl inom högskolan som i arbetslivet som möjliggör arbetslivsanknytning. 2. Skapa incitament för högskolans personal att samverka med arbetslivet. 3. Identifiera områden där samverkan mellan utbildning och arbetslivet finns respektive saknas. 4. Identifiera, initiera och genomför gemensamma åtaganden/projekt för att utveckla metoder och konkreta verktyg som visar hur en faktisk arbetslivsanknytning av högskoleutbildningar kan ske. Projekt som startas ska vara av ett tydligt regionalt intresse och ägas av flera intressenter. 5. Systematisera uppföljningar av alumnistudenter och arbetsgivare för att få bättre återkoppling på hur utbildningen uppfattas och värderas av dem. 6. Undersök intresset för regionala uppföljningar av alumnistudenter. 7. Skapa konkreta anknytningar till arbetslivet genom t.ex. praktik, ex-jobb, mentorskap, uppsatsarbete och gästföreläsare. 8. Marknadsför utbildningarna mot arbetsgivarna och samhället. a) Tydliggör på lärosätets hemsida var i organisationen och till vem arbetsgivare kan använda sig om de vill samverka. b) Samla och kommunicera informationen om utbildningens innehåll (ämnesspecifika och generiska kunskaper) så att arbetsgivare förstår nyttan av en akademisk utbildning och studenternas kompetens. 9. Ge studenterna reella möjligheter att skriva ett uppsats-/examensarbete för en arbetsgivare.

5 5(9) a) Högskolan måste tydliggöra och definiera de krav som ställs på studenter som vill skriva sin uppsats eller examensarbete i samverkan med arbetslivet. b) Arbetsgivare måste bli bättre på att tillvarata studenternas kompetens och samverka med högskolan för att underlätta för studenter att genomföra uppsatser/examensarbete med en tydlig arbetslivsanknytning. Förslag på aktörer: Stockholms Studenters Centralorganisation (SSCO), lärosätena, Stockholms Akademiska Forum (StAF) och arbetsgivare. Handelskammaren tillstyrker förslagen 1 3 om arbetslivsanknytning. Ett syfte bör vara att förbättra matchningen mellan studenter och arbetsgivare. Handelskammaren har inga invändningar mot förslagen 4 7 om arbetslivsanknytning. Alumniverksamhet förfaller starkare utvecklad i andra länder och kan bidra till bättre information och kunskap om högre utbildning, bland blivande studenter, studerande och arbetsgivare. Det bör också kunna bidra till förbättrad matchning. Handelskammaren tillstyrker förslag 8a och 8b om marknadsföring av utbildningar. Både studenter och arbetsgivare har behov av mer kunskap om vad olika utbildningar innebär. Vad gäller förslagen 9a och 9b är förslagen tämligen svepande formulerade och kan inte tillstyrkas utan ytterligare förtydliganden. Näringslivet har ett mycket stort intresse av att alla delar av utbildningen inte minst uppsatsskrivande och examensarbeten håller hög kvalitet. Denna del av utbildningen är en fas där kopplingen mellan lärosäte och närings- respektive arbetsliv är relativt tydlig i dag. Handelskammarens medlemmar tar årligen emot och handleder ett stort antal studenter. Det har ett stort värde, men innebär också ett betydande åtagande. En viktig del av det arbete som beskrivs under punkterna 9 bör därför vara att föra en kunskapssökande dialog med näringslivet om hur processer kring uppsatsskrivande och examensarbeten bör se ut för att fungera smidigt och ge bästa tänkbara utväxling. Formerna för kontakterna inom respektive utbildning måste utformas specifikt så att de blir ändamålsenliga (jfr förslaget 4 i samma lista). 6. Benchmarking och best practise identifiera och lyft fram goda exempel 1. Identifiera goda exempel för samtliga ovan nämnda aktiviteter och lyft fram i det regionala arbetet. Förslag på aktörer: Kommunerna, Kommunförbundet Stockholms län (KSL), lärosätena, Länsstyrelsen, Mälardalsrådet, näringslivet, SLL Tillväxt, miljö och regionplanering och Stockholms Akademiska Forum (StAF). Handelskammaren tillstyrker förslaget.

6 6(9) Bostäder för studenter För Kunskapsregion Stockholm handlar framtiden inte enbart om tillgången till studentbostäder utan också om att den ordinarie bostadsmarknaden fungerar bra. Det är viktigt att studenternas övergång till arbete kan vara friktionsfri så att de stannar i regionen efter avslutade studier. Det styrks av Stockholms läns landstings (TMR) kartläggning över studenternas boendesituation (Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär) som visar alarmerade siffror 29 procent av studenterna i undersökningen har en tanke på att flytta från Stockholm under studietiden på grund av bostadssituationen 47 procent av studenterna uppger att situationen på bostadsmarknaden påverkar dem på så vis att de planerar att flytta till annan ort i Sverige eller utomlands efter avslutade studier. Svaren indikerar ett reellt hot mot Stockholm som kunskapsregion och måste paras med att huvudstadsregionen väntas stå inför ett underskott på drygt högutbildade år 2030 enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Studentbostadsfrågan måste hanteras och är inte enbart av regional betydelse utan är även en nationell angelägenhet. De stora problemen på den ordinarie bostadsmarknaden måste lösas. En bättre fungerande bostadsmarknad skulle avhjälpa en del av studenternas problem och framförallt öka deras möjligheter att stanna i regionen efter avslutade studier. Lösningen på studentbostadsproblematiken är intimt sammankopplad med den övergripande situationen på bostadsmarknaden. Nedan kommenteras förslagen i handlingsprogrammet (återgivna inom ramar). 1. Ett gemensamt ansvarstagande 1. Tillsätt en regional strategisk grupp, Genomförandegruppen, för att förhandla fram en överenskommelse. Gruppens ansvar ska vara att identifiera problem, sätta gemensamma mål, göra prioriteringar och fördela ansvar för åtgärder som leder till att ett ökat tillskott av studentbostäder. Gruppen ska både följa den nuvarande utvecklingen och arbeta långsiktigt. Förslag på aktörer: Allmännyttiga bostadsbolag, byggbolag, kommunerna, Länsstyrelsen, lärosäten, studentorganisationer och studentbostadsbolag. Handelskammaren tillstyrker förslaget om en regional strategisk grupp som ska samordna och fördela ansvaret för studentbostadsfrågan. Vi anser också att Stockholms bostadsförmedling bör ingå i Genomförandegruppen. Av landets större högskoleorter har Stockholm det lägsta antalet studentbostäder i relation till antalet utbildningsplatser, 16 procent. Det kan jämföras med 43 procent i Uppsala, 28 procent i Umeå, 25 procent i Lund och 20 procent i Göteborg. Handlingsprogrammets beräkningar visar att det saknas ca studentbostäder i länet. Detta tillsammans med rådande situation på länets bostadsmarknad utgör ett hinder för Stockholm som kunskapsregion och måste tas på allvar. Den föreslagna styrgruppen bör därför sträva mot ett tydligt mål, som löpande kan utvärderas. Normen att 30 procent av studenterna bör ha tillgång till en studentbostad skulle kunna vara en lämplig målsättning.

7 7(9) I Stockholms län saknar 15 av länets 26 kommuner studentbostäder. Handelskammaren anser att det här ligger ett stort ansvar på länets samtliga kommuner att tillhandahålla studentbostäder för regionens framtida kunskapsförsörjning. Att det inte färdigställts en enda studentbostad i länet under 2009 och 2010 är mycket allvarligt. Satsningar på studentbostäder bör ses som en viktig framtids- och marknadsföringsfråga för kommuner som vill attrahera fler högutbildade invånare. Lärosätenas möjligheter att agera på studentbostadsmarknaden, som behandlas under det tredje åtgärdsförslaget, har också avgörande betydelse för studentbostadsfrågan. 2. Förbättrad funktionalitet på studentbostadsmarknaden 1. Se över och anpassa reglerna för studentbostäder så att rörlighet på studentbostadsmarknaden ökar och därmed tillgången på studentbostäder. Prioriterade grupper när lägenheter fördelas ska vara studenter som rekryteras från övriga Sverige och utlandet. 2. Implementera de nya reglerna när de är framtagna (samtliga studentbostadsbolag). Förslag på aktörer: SSSB, SSCO, SLL - Tillväxt, miljö och regionplanering, Länsstyrelsen. 1 2 Handelskammaren tillstyrker förslaget med en översyn av studentbostadsmarknaden och dess funktion och regelverk. Dock avstyrker vi förslaget om att studenter från övriga Sverige och utlandet ska prioriteras vid tilldelning av studentbostäder. Vi anser att alla studenter bör ha samma möjlighet att bli tilldelade en studentbostad. Som handlingsprogrammet påpekar måste även byggregler och byggnormer som fördyrar produktionen av studentbostäder ses över, liksom utformningen av dagens fastighetsskatt. Det är svårt att producera nya studentbostäder till månadskostnader som klarar studenternas betalningsförmåga. Därför är det viktigt att även befintliga fastigheter kan ombildas och byggas om till studentbostäder. Framför allt är det viktigt att få igång flyttkedjorna på bostadsmarknaden. Nyproduktion av lite större bostäder frigör i regel små hyresrätter och bostadsrätter med månadskostnader som studenterna i större utsträckning har råd med. Andrahandsuthyrning av bostäder utgör ett viktigt komplement på bostadsmarknaden. Mer flexibla och generösa regler vid andrahandsuthyrning skulle kraftigt öka utbudet av andrahandsobjekt i Stockholms län. Det skulle bidra till att lindra den allvarliga och akuta bristen på studentbostäder. 3. Lärosätenas utökade möjligheter att agera på bostadsmarknaden 1. Presentera förslag till genomförbara projekt med lärosäte som part (studentbostadsföretagen). 2. Ge lärosäten i Stockholms län laglig rätt att agera på bostadsmarknaden då prövotiden är slut. 3. Ge Akademiska hus möjlighet att bygga studentbostäder. Förslag på aktörer: SSSB, SSCO, lärosäten, SLL - Tillväxt, miljö och regionplanering. 1 3 Handelskammaren tillstyrker förslagen som ger lärosätena utökade möjligheter att agera på studentbostadsmarknaden.

8 8(9) Att tillåta lärosätena att tillhandahålla studentbostäder är enligt vår uppfattning en nyckelfråga för att öka antalet studentbostäder i länet. De måste ges möjlighet att fullt ut ansvara för en helhetslösning till studenterna. Det är av stor betydelse för lärosätenas attraktivitet och konkurrenskraft, i dag och i morgon. Det är önskvärt att följa efter goda exempel från andra länder. Det regeringsbeslut som trädde i kraft vid årsskiftet innebär att nio av landets högskolor och universitet (Stockholms universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Södertörns högskola) ingår i ett pilotprojekt med tillstånd att blockförhyra bostäder för alla delar av studentpopulationen (innan var det endast lagligt att göra detta för utbytesstudenter). Tillståndet löper under , vilket dock är ett kort tidsperspektiv när det handlar om bostadsförsörjning. Därför anser vi att projektet redan i ett tidigt stadium bör utvärderas för att kartlägga vad mer som behöver adderas för att lärosätena ska kunna tillhandahålla studentbostäder och för att tillräcklig volym ska kunna uppnås. Efter nödvändiga justeringar bör tillståndet permanentas för att ge lärosätena mer långsiktiga villkor. Utökade möjligheter för lärosätena är inte hela lösningen på problemet. Ska den stora bristen på studentbostäder kunna lösas krävs det både privata och offentliga aktörer på studentbostadsmarknaden. Det är viktigt att utökade möjligheter för lärosätena inte tas till intäkt för att Stockholms stad och de närliggande kommunerna inte har en avgörande roll att spela. Tvärtom innebär detta att kommunerna har ett förtydligat ansvar att jobba med markanvisningar och andra åtgärder som krävs för att lärosätena ska kunna bygga studentbostäder. Handelskammarens bostadsförslag för Kunskapsregion Stockholm Stockholms läns bostadsmarknad är dysfunktionell och kännetecknas inte bara av stor bostadsbrist och lågt byggande, utan också av långa bostadsköer, inlåsningseffekter, svartmarknader och segregation. Bostadsmarknadens funktion påverkar i hög grad näringslivet och regionens utveckling. Inte minst, påverkar den enskilda individers möjligheter att flytta till arbete och utbildning. Den stora bostadsbristen och de höga boendekostnaderna försvårar för många hushåll att flytta till eller inom regionen. Det gäller särskilt studenter, ungdomar, lågutbildade och hushåll med låga inkomster men också välutbildade och kvalificerade personer som vill flytta till Stockholm. Det utgör ett hot mot Kunskapsregion Stockholm. Enligt Handelskammarens beräkningar har Stockholms län, första halvåret 2011, ett underskott på ca bostäder. De senaste årens starka befolkningstillväxt kräver en årlig nyproduktion på mer än bostäder och kan ställas i relation till att det endast färdigställdes nya bostäder under Handelskammaren förespråkar flera reformer som ökar rörligheten på bostadsmarknaden och får i gång bostadsbyggandet. I det korta perspektivet skulle två åtgärder få bostadsmarknaden att fungera bättre och skulle bidra till att lindra den allvarliga bostadsbristen bland såväl studenter som övriga grupper i samhället. Underlätta för andrahandsuthyrning. Osäkerheten om regelverket vid andrahandsuthyrning är stor. För dem som vill och har möjlighet att hyra ut sin bostad finns en utbredd rädsla för att ett

9 9(9) andrahandskontrakt ska övergå i ett förstahandskontrakt. Osäkerheten är också stor om vilka hyresnivåer inom det ägda bostadsbeståndet som vid en eventuell rättslig prövning kan anses vara skäliga. Många avstår därför från en andrahandsuthyrning. En Skopundersökning, som Handelskammaren genomförde vid årsskiftet, visar att mer flexibla hyresregler och skattebefrielse av andrahandsuthyrning skulle kunna skapa bostadstillfällen i Stockholms län. Drygt av dessa bostadstillfällen avsåg hela bostäder och bland de resterande hade ca egen ingång, bad och kök. På andrahandsmarknaden finns det en betydande boendepotential för länets studenter. Sänk flyttskatterna. Nyproduktionen behöver öka kraftigt men det räcker inte. Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka för att utnyttja länets bostadsbestånd fullt ut. I dag har vi stora inlåsningseffekter på länets bostadsmarknad. En av de viktigaste åtgärderna för att främja rörligheten och få i gång de viktiga flyttkedjorna är att göra det lättare och billigare att byta bostad. Dagens reavinstbeskattning, tillsammans med stämpelskatt, pantbrev, lagfart och mäklararvoden, utgör för många en så stor kostnad att de avstår från att flytta. När barnen flugit ut sitter man kvar i en större bostad än vad man behöver. Det är svårt att sänka sin boendekostnad genom att flytta till ett mindre och billigare boende. Mycket talar för att rörligheten på bostadsmarknaden skulle öka betydligt om reavinstskatten sänktes från dagens 22 procent. Det skulle även stimulera nyproduktionen. Planprocesserna måste bli snabbare, enklare och effektivare, markanvisningar mer omfattande och öppenheten för byggande mer generös. I det längre perspektivet måste även hyresregleringen ses över. Systemet för hyresreglering och hyressättning ger i kombination med höga markpriser, inte rätt ekonomiska incitament att bygga bostäder särskilt nya hyresbostäder. OECD förordade i sin Stockholmsrapport 2006 att bruksvärdesystemet bör reformeras eftersom det har en hämmande inverkan på bostadsproduktionen i länet. Prissättningsmekanismen sätts ur spel. Hyresregleringen är en dominerande förklaring till bristande rörlighet på bostadsmarknaden, men framför allt den avgörande förklaringen till ett otillräckligt bostadsbyggande. Det är en kontroversiell fråga, men med avgörande betydelse om huvudstadsregionen ska uppnå en väl fungerande bostadsmarknad. För Stockholms Handelskammare Fredrik Johansson Chef för avdelningen för analys och policy Fredrik Sand Näringspolitisk expert Sofia Linder Näringspolitisk expert