stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen

Transkript

1 stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen

2 Innehåll 3 INLEDNING 4 Nulägesanalys allt fler unga stockholmare låg produktion av bostäder 6 Nulägesanalys ojämn fördelning mellan kommuner vad värderar studenter? 8 bostadsbristens konsekvenser studenter väljer bort stockholm 1 bostadsbristens konsekvenser minst två år i kö 1 Åtgärder för ökad nybyggnation Nationella åtgärder 12 Åtgärder för ökad nybyggnation regionala möjligheter 13 Åtgärder för ökad nybyggnation kommunal bostadspolitik 14 sammanfattning 15 källor SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation Norrtullsgatan 2, Stockholm, Layout och design: Mimmi Toreheim 213 Textproduktion: Sofie Sidoli och Lorentz Tovatt

3 inledning Att det råder en bostadsbrist i Stockholm är ingen nyhet, inte heller att den drabbar studenter hårdare än många andra grupper. Tyvärr ser vi i dagsläget inga tecken på att situationen blir bättre för de som väljer Stockholm som ort för sina högre studier. Det finns ett antal kommuner i Stockholms län som historiskt sett har varit bättre på att tillgodose det behov av bostäder som regionens studenter har. Det finns också ett par kommuner som just nu är bättre än andra. Problemet är den brist på regional samordning och samsyn vi ser. Bostadsfrågan är främst en kommunal och statlig angelägenhet. På nationell nivå sätts ramar inom vilka kommunerna ska planera och arbeta för bostäder åt sina invånare. På kommunal nivå handlar det om att distribuera mark och att leda processer från idé till faktiska hus och bostäder. Hur kan dessa system vara i sådan otakt med Stockholms bostadsbehov? De senaste åren har frågan om bristen på bostäder i Stockholmsregionen allt oftare diskuterats utifrån den regionala aspekten. Kommunerna måste tillsammans lösa de problem vi gemensamt står inför, där en god infrastruktur är nyckeln, och således det som bör prioriteras av kommunerna. I Stockholms län finns minst tolv kommuner med närhet till ett campus och med god kollektivtrafik. Trots deras likhet i dessa faktorer ser studentbostadsläget helt olika ut i dessa kommuner. Varför är det så? Genom ett ökat regionalt samarbete kring frågor om kompetensförsörjning, regional utveckling och bostadsbyggande skulle även förståelsen och viljan att tillsammans bidra till att minska bostadsbristen för studenter uppnås. Det är en hög målsättning men också en nödvändighet för att få Stockholm att växa till sin fulla potential. Martin Sahlin Ordförande Stockholms studentkårers centralorganisation 3

4 Nulägesanalys Allt fler unga stockholmare Stockholm växer rekordartat. Siffror visar att länet ökade med närmare 4 personer under 211, och preliminära beräkningar för 212 visar att befolkningsökningen fortsätter. 1 Enligt Stockholms läns landstings enhet för Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) förväntas länets befolkning att öka med en halv miljon till år 23. Samtidigt är ungdomskullarna för år 212 och 213 rekordstora, då de höga födelsetalen från början av 199-talet har medfört att ungdomar i åldrarna 2 25 är betydligt fler än tidigare år. 2 Detta åldersspann utgör även majoritet bland de som flyttar in i regionen, vilket leder till att det idag finns 68 8 personer i åldern 2 27 som säger sig vilja ha en bostad i Stockholm. 3 Om Stockholm i framtiden inte kan erbjuda studenter tak över huvudet riskerar regionen att gå miste om mer högutbildad arbetskraft enligt TMR kommer det att råda brist på 73 högutbildade i Stockholmsregionen år Detta kommer att ge negativa konsekvenser inte bara för regionens tillväxt utan för hela Sveriges. På sikt är även Stockholms nationella och internationella konkurrenskraft hotad. Låg produktion av bostäder Den låga nyproduktionstakten av studentbostäder och små hyresrätter har hållit i sig sedan början av tjugohundratalet. År 211 färdigställdes endast 65 studentlägenheter i Stockholm och den negativa trenden förväntas fortsätta. Det planerade tillskottet av studentbostäder i hela länet för år var Under 211 påbörjades 28 nya studentlägenheter i Stockholms stad, men under 212 års två första kvartal har inga lägenheter färdigställts. 5 I Stockholms län uppger 22 av 26 kommuner att det råder brist på små hyresrätter och studentlägenheter. 6 En i övrigt obalanserad bostadsmarknad ger negativa konsekvenser även för studentbostadsmarknaden. Studenter som egentligen vill söka sig bort från sin studentbostad, men som inte hittar ett annat boende, väljer i många fall att bo kvar efter avslutade studier, vilket leder till att genomströmningen i studentbostadsbeståndet minskar. 4

5 Färdigställda bostäder Tillskott genom ombyggnad och permanentering 6 bostäder / 1 nya invånare Befolkningsökning Nedgången i befolkningsökningen 21 beror huvudsakligen på registerrensning hos SCB och berör egentligen 29 och tidigare. Siffran för kvartal visar på en fortsatt kraftig befolkningsökning Tillskottet av bostäder och befolkningsökningen i Stockholms län Källa: SCB och Länsstyrelsen i Stockholms län studentlägenheter påbörjade och färdigställda nybyggnation och ombyggnad * Påbörjat Färdigställt Källa: USK/Sweco * Siffror för det första halvåret 212 5

6 Nulägesanalys Vad värderar studenter? Fördomen att studenter kräver att få bo centralt är spridd. Men denna fördom är föga överensstämmande med vad studenter egentligen efterfrågar för typ av boende och var de kan tänka sig att bo. När studenter ska ranka de viktigaste faktorerna inför val av bostad kommer närhet till kollektivtrafik på första plats och närhet till sitt campusområde på andra. Närhet till centrala Stockholm värderas först som nummer tre. Det är alltså delvis en myt att alla studenter vill bo i en egen lägenhet innanför tullarna. Studenter är inte heller speciellt kräsna vad gäller restid till sitt lärosäte en stor andel studenter tycker att det är rimligt att resa mer än en halvtimme från sitt hem till sitt lärosäte. 8 Med andra ord är flera av länets kommuner relevanta för bostadsbyggande för studenter. Det finns ett flertal kommuner i länet som har goda kollektivtrafikförbindelser såväl som närhet till olika campusområden och som idag har ett mycket lågt antal studentbostäder i sitt bestånd. Ojämn fördelning mellan kommuner Bland de kommuner i Stockholms län som svarade på frågorna om studentbostäder i Länsstyrelsens Bostadsmarknadsenkät år 212 redovisade flera att studenter har svårt att få boende i deras område. Samtliga av dessa kommuner har också en generell brist på hyresrätter. 7 Totalt i länet finns det renodlade studentbostäder, de kommuner som har flest av dessa är Stockholm med 7 6 och Solna med 2 6. Det råder alltså brist på lägenheter som kan efterfrågas av studenter i nästan samtliga av länets kommuner. Även kommuner som ligger nära ett campus eller har bra kollektivtrafikförbindelser har brist. I tabellen på nästa sida följer en lista på de kommuner vars läge och kommunikationer gör att de bedöms vara extra relevanta för en ökad nyproduktion av studentbostäder. Det är enbart fyra kommuner som uppger att de planerar nybyggnation av studentbostäder under : Stockholm, Huddinge, Sundbyberg och Södertälje. Flertalet kommuner, däribland Haninge, Nacka, Tyresö och Täby, menar att deras studentbostäder brister i flera avseenden, bland annat i fråga om pris och läge. Några kommuner, främst Sollentuna och Danderyd, som både har bra kollektivtrafikförbindelser och ligger i närheten av stora campusområden, har inga studentbostäder alls, och har heller inga planer på att bygga sådana den närmsta tiden. 6

7 Kommun Brist på bostäder som studenter kan efterfråga Bestånd januari 212 Planerat tillskott genom ny- och ombyggnad Botkyrka Danderyd Haninge Huddinge Nacka Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Totalt i länet Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län fördelning av restid totalt för studenterna på De fyra lärosätena. mer än 1 h 1h 5 min 3 procent 4 procent 9 procent 13 procent 11 procent 12 procent 4 min 3 min 2 min 21 procent 19 procent 16 procent 17 procent 23 procent 39 procent 1 min 4 procent 1 procent hur lång restid har du normalt till dina studier? hur lång restid tycker du är rimlig att ha till din undervisning? Källa: SLL 3:211 7

8 Bostadsbristens konsekvenser Det är uppenbart att den extrema bristen på bostäder för studenter får negativa konsekvenser för Stockholmsregionen. Bred kompetens inom alla vetenskapsområden är en förutsättning för tillväxt och utveckling i En negativ konsekvens av en bostadsmarknad i obalans är risken att studenter från andra delar av Sverige och världen behöver tacka nej till sina utbildningsplatser. Risken är också att många studenter flyttar ifrån regionen när deras studier är färdiga. Hela 47 procent av Stockholms studenter uppger att situationen på bostadsmarknaden resulterar i att de funderar på eller har bestämt sig för att flytta till annan ort eller utomlands efter sina studier. Dessutom menar så många som 29 procent av Stockholms studenter att de har funderat på att flytta under själva studietiden. 9 Om bostadsbristen inte byggs bort kan detta i förlängningen slå hårt mot välfärden. För att på sikt stärka och garantera kompetenstillförseln inom både offentlig och privat sektor krävs det att de studenter och forskare som kommer till Stockholm har goda förutsättningar att bedriva sina studier. En undersökning från TNS SIFO visar att 17 procent undviker att söka jobb i storstadsregionerna av samma skäl, vilket pekar på bostadsbristen som ett hinder för tillväxt. 1 Stockholm riskerar att år 23 lida brist på upp emot 73 en internationellt konkurrenskraftig storstadsregion. Om Stockholm ska kunna fortsätta att utvecklas och växa, är möjligheten att leva och studera i regionen en förutsättning. Studenter väljer bort Stockholm högutbildade. Om studentbostadsbyggandet inte kommer igång kan siffran bli ännu högre. Samtidigt går arbetsmarknaden in i ett rekordstort generationsskifte. För första gången i historien har Sverige fler äldre människor än yngre, och detta är en trend som kommer att hålla i sig. En beräkning från 21 visade att det under perioden fram till 225 väntas 1,6 miljoner pensionsavgångar, vilket enligt arbetsförmedlingen är drygt 25 fler än under den senaste femtonårsperioden. 11 Därmed kommer det finnas en brist på arbetskraft i framtiden, samtidigt som kan innebära att regionen inte får tillräckligt många studenter. Vårt samhälle befinner sig i en övergångsfas. Produktionskraften går över till fokus på innovation och högt humankapital. Därför är bred kompetens inom alla vetenskapsområden en förutsättning för tillväxt och utveckling och grundläggande i den internationella konkurrenskraften. Om inte Stockholm kan erbjuda sina studenter goda förutsättningar för studier och tak över huvudet riskerar vi att på allvar tappa delar av den konkurrenskraft vi i dagsläget har. 8

9 har boendesituationen fått dig att fundera på att flytta ifrån stockholm under studietiden? Ja, definitivt, 16 procent Ja, har funderat på det, 13 procent Nej, funderar inte direkt på det, 27 procent Nej, definitivt inte, 44 procent Källa: SLL 3:211 påverkar boendesituationen i stockholm dina planer för framtiden vad gäller boende och karriär? Ja, jag kommer flytta till annan ort i Sverige, 17 procent Ja, jag har funderat på att flytta utomlands, 24 procent Ja, jag kommer flytta utomlands, 5 procent Nej, jag vill bo och arbeta i Stockholm, 53 procent Källa: SLL 3:211 9

10 Bostadsbristens konsekvenser Minst två år i kö Den extrema bristen på bostäder som kan efterfrågas av studenter resulterar i att kötiderna för de studentbostäder som finns idag är långa. Ingenting tyder på att utvecklingen kommer att vända inom den närmsta tiden. Att de 8 studenter som studerar i Stockholm ska dela på cirka 12 5 studentbostäder leder givetvis till långa köer. Detta syns tydligt i Stiftelsen Stockholms studentbostäder (SSSB), där genomströmningen i bostäderna har minskat kraftigt de senaste åren. Kötiden för de minsta korridorsrummen hos SSSB är cirka 2 år, medan kötiden till studentlägenheter utrustade med kök eller pentry är ännu längre. Med andra ord hinner en genomsnittlig student läsa större delen av sin utbildning innan den får tillgång till en studentbostad. 12 En stor majoritet av de studentbostäder som förmedlats genom Stockholms stads bostadsförmedling under har haft kötid på mellan sex och åtta år. 13 Åtgärder för ökad nybyggnation Ansvaret för bostadsbyggande är delat. Riksdagen ansvarar för regelverk som underlättar för nyproduktion, men kommunerna är de som enligt lag har det yttersta Nationella åtgärder Likvärdiga ekonomiska villkor mellan olika upplåtelseformer Flertalet skatter och avgifter är satta så att de missgynnar nybyggnation av studentlägenheter och andra bostäder som studenter kan efterfråga. Ett exempel på detta är den kommunala fastighetsavgiften. Den infördes efter avskaffandet av fastighetsskatten och är utformad så att alla som äger en bostadslägenhet betalar en avgift per lägenhet och år. Summan är helt oberoende av storlek och standard och avser därmed såväl ett korridorrum på Lappkärrsberget som en paradvåning på Strandvägen. Detta gör att avgiften slår oproportionerligt hårt mot aktörerna på studentbostadsmarknaden, eftersom dessa måste betala samma summa, trots att själva lägenheten kanske bara består av ett enda rum. Regeringen valde att i sin höstbudget sänka avgiften, men satsningen är för bostadsförsörjningsansvaret. Fler och fler aktörer pekar emellertid på att man borde lyfta bostadsfrågan på regional nivå, framförallt i tillväxtorter. liten. I stället bör den kommunala fastighetsavgiften avskaffas helt för studentbostäder. I ett senare skede bör den ses över och anpassas så att den speglar lägenhetens storlek och standard. Inte heller momsen på hyresbostäder är likvärdigt utformad. I dag betalar fastighetsägare moms på i princip alla varor och tjänster. Momssatsen på 25 procent driver upp både hyrorna och kostnaderna för nyproduktion. Det vore rimligare att placera momsen på hyrorna, ett förslag som även framförts av Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO. Det innebär att fastighetsägarna skulle kunna göra avdrag för ingående moms vilket markant skulle minska kostnaderna för fastighetsägarna och göra hyresrätter mer lönsamt jämfört 1

11 med andra upplåtelseformer. 14 Ett annat sätt att få ekonomi i att bygga hyresrätter generellt, och studentbostäder specifikt, vore att minska underhållskostnaderna för fastighetsägarna. I dag finns en uppenbar obalans mellan olika upplåtelseformer. Egnahemsägare och bostadsrättsföreningar kan göra avsättningar för framtida periodiska underhållskostnader skattefritt. Detta innebär att underhåll blir väsentligt billigare för andra upplåtelseformer än just hyresrätten. Samma sak gäller ROT-avdraget, som innebär att bostadsrättsföreningar och egnahemsägare får skattereduktion för reparation, underhåll och om- och tillbyggnader. Att införa möjligheten till skattefria avsättningar för underhåll även för bostadsföretagen och införa ROTavdrag även för hyreshus skulle skapa en bättre och rättvisare balans mellan olika upplåtelseformer på bostadsmarknaden. Gör bostadsbyggande till ett riksintresse Idag försenas och stoppas planprocesser av studentbostadsprojekt på grund av riksintressen. Antingen handlar det om att projektet inkräktar i naturreservat eller också står kulturmiljöområden i vägen för nybyggnation. Självklart är det viktigt att bevara områden som på ett eller annat sätt är viktiga ur ett nationellt intresse, men problemet är att riksintressena skrevs för 4 år sedan och under helt andra villkor. Under 7-talet fanns till exempel, till skillnad från idag, ett överskott av bostäder, och urbaniseringen har ökat mångfaldigt sedan då. Riksintressena Höj studenters betalningsförmåga För många studenter är det svårt att få ekonomin att gå ihop, speciellt för dem som lever i en storstadsregion. Just Stockholmsregionen utmärker sig för att vara extra dyr att bo och leva i som student. 15 Den största utgiften för studenten i Stockholm är boendet. Genomsnittskostnaden för boende är nästan 4 kronor i månaden, vilket gör Stockholm till den dyraste studentstaden att äga eller hyra bostad i, i hela landet. Den genomsnittliga boendekostnaden för en student i hela riket är 3 kronor i månaden. 16 Samtidigt som boendekostnaderna för en student i Stockholm är högre än för studenter i övriga landet tar endast 8 procent av Stockholms studenter bostadsbidraget. Att ge studenterna ökad betalningsförmåga kan få flera positiva effekter. För det första kan det leda till att studenter har möjlighet är dessutom skrivna på ett sätt som bygger på att de måste tolkas. Därför avgörs många byggprojekt på osäkra, och i vissa fall godtyckliga, grunder, där tolkningarna i sig också drar ut på byggprocesserna. Detta för med sig svårare villkor för byggbolagen när de ska beräkna sina kostnader utan att veta hur långa processer de har framför sig. Det behöver således utredas hur bostadsbyggande kan bli ett riksintresse, där andra riksintressen idag hämmar den positiva befolkningsökning som regionerna har. att efterfråga även andra delar av det ordinarie bostadsbeståndet. För det andra kan deras ökade betalningsförmåga i längden stimulera nyproduktion av studentbostäder, i och med det ekonomiska incitament högre hyror skulle innebära. Samtidigt får en högre betalningsförmåga inte bli en ursäkt för att höja hyrorna till orimliga nivåer, speciellt eftersom de redan idag är i högsta laget i vissa studentbostäder. Eftersom hyran är den största enskilda utgiften för studenter, är bostadsbidraget en viktig del i studenters trygghetssystem. Dessvärre är bostadsbidragets utformning inte heltäckande. Idag omfattas endast studenter med barn samt studenter i åldersgruppen år av möjligheten att söka bidraget. Denna åldersgräns innebär att en tredjedel av studenterna inte har möjlighet att ta del av bostadsbidraget

12 Åtgärder för ökad nybyggnation Studenter har också svårt att förutse hur en bostadsbidragsansökan kan drabba deras ekonomi. I ansökan om bostadsbidrag ska årsinkomsten förutses, vilket kan vara svårt för många studenter då de flesta som arbetar vid sidan av sina studier inte vet hur mycket de kommer att tjäna under det kommande året. Detta resulterar i att runt 4 procent av alla studenter blir återbetalningsskyldiga efter att ha tagit emot bostadsbidrag. 18 Bostadsbidraget har inte anpassats över tid och det är helt enkelt inte tillgängligt för stora delar av studentpopulationen. Trygghetssystem får inte förvandlas till fasader. Ska vi ha bostadsbidrag i Sverige bör systemet omarbetas så att det faktiskt ger det stöd som är avsett. Ett ytterligare sätt att stärka studenternas betalningsförmåga, som i längden kan leda till att fler företag ger sig in i studentbostadsmarknaden, är att höja studiemedlet. Om studenterna på allvar ska bli konkurrenskraftiga gentemot andra grupper på bostadsmarknaden krävs emellertid en reell ökning. Regionala möjligheter Ökad regional bostadspolitik Fler och fler aktörer lyfter behovet av en ökad regionalisering av bostadspolitiken. Detta är även något som kommuner själva eftersträvar, åtminstone i Stockholmsregionen. Stockholmsregionen har redan idag uppsatta mål för bostadsbyggandet genom RUFS 21. Det är emellertid ytterst få av kommunerna som lever upp till de uppsatta målen. Ett alternativ God infrastruktur förutsättning för planering av bostäder Ett annat alternativ är att skapa morötter för de kommuner som håller en hög byggtakt. Ett förslag som läggs fram i regeringens utredning om bostadsförsörjningen i Stockholms län är en ökad samordning mellan infrastruktur och bostadsbyggande. Infrastrukturen har stor betydelse för bostadsplaneringen. Ofta är utbyggnad av infrastruktur en grundförutsättning för att planera och bygga nya bostadsområden. skulle vara att ge den regionala utvecklingsplanen ännu större bäring och finna sätt att skapa restriktioner för de kommuner som trots det inte lever upp till de nivåer som det har beslutats om gemensamt. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att se över hur bostadsförsörjningslagen kan ändras så att kommuner även måste ta regionala hänsyn i sitt bostadsplanerande. Här föreslås en förhandling ledd av landstinget som syftar till att teckna avtal med samtliga kommuner i länet om bostadsbyggandet tio år framåt men också till att sätta särskild fokus på att tidigarelägga och prioritera sådana investeringar i infrastrukturen som har störst betydelse för att öka bostadsbyggandet. 12

13 Åtgärder för ökad nybyggnation Kommunal bostadspolitik Använd de kommunala redskapen En stor del av det politiska ansvaret för bostadsbyggande för studenter ligger på kommunal nivå. Kommuner bör i större utsträckning använda sina allmännyttiga bolag för att säkerställa att fler bostäder för studenter byggs. Många kommuner kan också använda sig mer av tomträttsavgälden och sänka den för studentbostäder och andra flerbostadshus med små och yteffektiva lägenheter. Detta skulle innebära att kommuner aktivt kan ge incitament för de bolag och stiftelser som väljer att bygga för unga och studenter. Snabba på planprocesser Vidare handlar det kommunala ansvaret om att effektivisera de planprocesser som rör nybyggnation av bostäder. Nya studentbostadsprojekt tar orimligt lång tid att genomföra, vilket skrämmer bort byggbolag och i allmänhet dämpar nyproduktionen. En lösning på detta är att det ska finnas politiska direktiv till förvaltningen att prioritera studentbostäder i planprocessen, så att dessa ärenden kan behandlas skyndsamt. Avskaffa parkeringsnormen En tredje kommunal åtgärd för att stimulera nybyggnation är att slopa parkeringsnormen för studentbostadsprojekt. Detta skulle resultera i att det blir billigare och enklare att genomföra byggnadsprojekt. Väldigt få studenter i Stockholm har bil. Det är däremot viktigt att tänka på de färdmedel som studenter i hög utsträckning använder sig av: kollektivtrafik och cykel. 13

14 sammanfattning Bostadssituationen ser fortsatt mörk ut för många studenter i Stockholmsregionen. Med en växande grupp unga blir bostadsbristen tydlig, där studenter kan tvingas vänta upp till 4 6 år för att få en studentlägenhet. Trots löften om fler bostäder, talar siffror om påbörjade och avslutade bostadsprojekt sitt tydliga språk: det byggs för lite. Ett flertal kommuner uppger att de har brist på såväl mindre hyresrätter som studentbostäder, och i flera fall finns det från kommunernas sida inga planer på nybyggnation av studentbostäder under den närmsta tiden. Konsekvensen av bostadsbristen ser vi bland annat i hur studenter överväger att lämna storstadsregionerna. Detta riskerar att slå hårt mot storstäderna generellt, och i synnerhet Stockholm som riskerar att lida en enorm brist på arbetskraft i framtiden. Dagens bostadsbrist kan med andra ord få långtgående konsekvenser som påverkar flera sektorer i samhället. Ansvaret för bostadsbyggande ligger på såväl statlig som kommunal nivå. Men det är också av vikt att bostadsfrågan lyfts till en regional nivå, vilket flera aktörer påvisar. Att skapa morötter för de kommuner som håller en hög byggtakt är ett exempel på ett sätt att öka det regionala tänkandet i bostadsfrågan. I dagsläget ser ambitionsnivån för nybyggnation av studentbostäder väldigt olika ut i Stockholms läns kommuner. För att minska bostadsbristen krävs här en samordning mellan kommunerna, där ett gemensamt ansvar för bostadsfrågan tas. Här är det också viktigt att infrastrukturen utvecklas i takt med bostadsbyggandet då infrastrukturen är en grundförutsättning för planering och produktion av nya bostadsområden. För att skapa bättre förutsättningar för nybyggnation av studentbostäder bör kommuner använda sig mer av tomträttsavgälden och sänka den för studentbostäder och andra flerbostadshus med små och yteffektiva lägenheter. Genom att i större utsträckning använda allmännyttiga bolag kan kommunerna också säkerställa att fler studentbostäder byggs. Vidare finns flera nationella åtgärder för att underlätta nybyggnationen av studentbostäder, och alltså långsiktigt stärka Stockholms tillväxt. Den kommunala fastighetsavgiften slår oproportionerligt hårt mot de aktörer som bygger studentbostäder och små hyresrätter, eftersom de får betala mer per kvadratmeter. Den kommunala fastighetsavgiften bör avskaffas helt för studentbostäder, och senare ses över och anpassas så att den speglar lägenhetens storlek och standard. För att komma tillrätta med dagens bostadssituation krävs åtgärder på alla politiska nivåer likaväl som det krävs samordning dem emellan. Situationen påverkar alla i regionen och det är som beslutsfattare naivt att tro något annat. Därför är det viktigt att alla skriver under samma problemformulering och tillsammans formulerar målen för hur detta problem ska lösas. 14

15 Källor 1 SCB, siffror från januari 212 och januari (21211 & ) 2 Student söker bostad, Boverket. Studenthttp:// dokument/21/student_soker_bostad.pdf 3 Ungas vuxnas boende, Stockholm län 211, Hyresgästföreningen. hyresgastforeningen.se/om_oss/ladda_hem/rapporter/ungas_boende/sidor/248--ungavuxna-vill-ha-egen-bostad.aspx (213118) 4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21, (Regionplane- och trafikkontoret). 5 Stockholm stad, Exploateringsnämnden, Tertialrapport 2. exploatering/document/ /dagordning/6/6%2bilaga%21.pdf 6 Bostadsmarknadsenkäten, Stockholms län 212, Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport%2212_18%2Bostadsmarknadsenkaten.pdf 7 Bostadsmarknadsenkäten, Stockholms län 212, Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport%2212_18%2Bostadsmarknadsenkaten.pdf 8 Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär, Tillväxt, miljö och regionplanering, Stockholms läns landsting, Arbetsmaterial 3:211 9 Stockholmstudenternas bostadssituation och bostadskarriär, Tillväxt, miljö och regionplanering, Stockholms läns landsting, Arbetsmaterial 3:211 1 Påverkar bostadsbristen studenternas vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? Hyresgästföreningen 212, Oss/ladda_hem/rapporter/ungas_boende/Sidor/Paverkar-bostadsbristen-studenters-viljaoch-mojlighet-att-bo-och-arbeta-i-storstadsregionerna.aspx 11 Arbetsförmedlingen, pressmeddelande ,6 miljoner pensionsavgångar brist på arbetskraft i många kommuner. Protokoll Stadsbyggnadsnämnden sep 21 aug 211, tillgängliga via 12 SSSB ( ) SSSB är den största studentbostadsaktören i Stockholms län. 13 Statistik i januari 213 från Stockholms stads bostadsförmedling ( ) bokabostad.stockholm.se/statistikkotid.aspx 14 Läs mer: Balanserade ekonomiska villkor en skattereform för hyresrätten, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO (21), se/om_oss/ladda_hem/rapporter/documents/12_balanserade_ekonomiska_villkor.pdf 15 Läs mer: Studera i Stockholm en dyr affär, Stockholms studentkårers centralorganisation 16 SFS Studentbudget 211, Sveriges förenade studentkårer Läs mer: Balanserade ekonomiska villkor en skattereform för hyresrätten, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO (21), balanserade_ekonomiska_villkor.pdf 17 Student söker bostad, Boveket. Dokument/21/Student_soker_bostad.pdf 18 Försäkringskassan. Siffror från

16 ssco grundades 1896 och är ett samarbetsorgan för student- och elevkårer i stockholmsregionen. ssco har i dagsläget ca 5 stycken medlemskårer och representerar genom dem över 8 studenter. ssco har tre huvuduppgifter: 1. att värna om och utveckla stockholm som sveriges ledande utbildningsort. 2. att erbjuda mötesplatser för stockholmsregionens studenter och studentkårer. 3. att tillhandahålla gemensam service för stockholmsregionens studenter.