Granskning av missbruksvården i Kalmar kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av missbruksvården i Kalmar kommun Socialnämnden Februari 2009 Lena Brönnert Stefan Wik

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Revisionsmetod Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården Bedömning Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet Bedömning Samverkan med landstinget Bedömning Granskning av riktlinjer, rutiner Bedömning Metoder för uppföljning och utvärdering Bedömning Hur ser genusperspektivet ut? Bedömning Kostnader i Kalmar och i liknande kommuner Bedömning Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna Revisionell bedömning Svar på revisionsfrågorna...15

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling. Kommunen har också ansvar för att missbrukare får den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån missbruk. Insatserna ska vara lättillgängliga. Vården ska planeras i samförstånd med den enskilde och noga följas upp. Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet. Socialtjänsten har som uppgift att arbeta uppsökande för att upplysa om verksamheten och erbjuda hjälp. Socialtjänstens insatser ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 1. Detta samt omvärldsbevakning är grund för hur verksamheten planeras och prioriteras. Enligt Socialstyrelsen har ledningen att säkerställa att den finns uppföljningsbara mål enligt SoL, att dessa mål liksom kvalitetsmål följs upp och att det är tydligt vem som är ansvarig för att detta görs. Personalens delaktighet och dokumentation kring arbetet betonas 2. Socialstyrelsen har 2007 utgivit Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Dessa ska vara vägledande för kommuner och landsting. Riktlinjerna innehåller ett antal rekommendationer, vilka riktas till kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården. Exempelvis förordas användandet av strukturerade bedömningsinstrument i samband med ut Länsstyrelsens sociala tillsynsrapporter konstaterar att kvinnor generellt har svårt att få sina specifika behov tillgodosedda inom missbruksvården idag. Få kommuner erbjuder specifik behandling för kvinnor. 1 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 2 SOSFS 2006:11. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 3

4 1.2 Uppdrag och revisionsfråga Komrev inom Öhrling PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av kommunens revisorer granskat kommunens missbruksvård. Granskningsuppdraget inriktas på hur socialnämnden säkerställer att missbruksvården är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Granskningen begränsas till insatser riktade till vuxna missbrukare. Områden som kommer att belysas och bedömas i granskningen är: Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet Samverkan med landstinget Granskning av riktlinjer, rutiner Metoder för uppföljning Jämförelser med liknande kommuner Hur ser genusperspektivet ut? Vilka är kostnaderna och hur utvärderats resultat av insatserna? 1.3 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom enskilda och gruppvisa intervjuer med berörda chefer, handläggare och behandlingspersonal samt med aktuell samverkanspersonal inom landstingets beroendevård. För uppdraget relevanta styrdokument har granskats och analyserats. Kommunens kostnader har jämförts med andra kommuner med hjälp av underlag från SKL. 2 Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården I Socialnämndens mål inför 2000-talet, vilka antagits av socialnämnden i mars 1999, framgår att socialförvaltningen ska erbjuda stöd/vård och behandling och att arbetet ska präglas av en helhetssyn genom aktiv samverkan mellan förvaltningens olika delar. Här framgår också att drogmissbruk och drogliberalisering aktivt ska motverkas. I socialnämndens årsrapport 2007 framgår fastställda visioner och inriktningsmål för verksamheten. Dessa anger bland annat bemötande, förhållningssätt, kompetens, tillgänglighet och kvalitet. I årsrapporten anges också prioriterade områden vilka är kvalitet och uppföljning samt insatser till missbrukare, ungdomar och unga vuxna, utsatta barn samt personer med långvarigt behov av försörjningsstöd 4

5 Enligt samma dokument framgår att en målsättning inom Alkohol- och narkotikasektionens (ANS) är att hjälpa klienter bryta missbruksberoendet och att leva ett liv utan droger med ökad livskvalitet samt att minska antalet missbrukare. Detta görs bland annat genom vård på hemmaplan och skräddarsydda behandlingsåtgärder. Unga vuxna, kvinnor, föräldrar med missbruksproblem samt äldre missbrukare i behov av skyddat boende, är särskilt prioriterade grupper. Vid intervjuerna framkommer att personalen i de olika verksamheterna inom ANS arbetar fram verksamhetsnära mål utifrån faktorer i omvärlden som kan påverka behov av missbruksvård, de mål som fastställts av nämnden och de nationella riktlinjerna. Vägledande är enligt intervjuerna också forskning, professionens erfarenheter och brukarens situation. Under en treårsperiod har sektionerna inom socialförvaltningen arbetat med ett antal övergripande projekt vilka genomförts i syfte att bland annat öka samverkan inom förvaltningen. Vissa av dessa har konkret berört missbruksvården, exempelvis äldre missbrukare med omvårdnadsbehov. År 2006 antog fullmäktige ett drogpolitiskt program för kommunen. Här konstateras att totalkonsumtionen av alkohol i Kalmar är högre än riksgenomsnittet. För att på verka denna situation har visioner fastslagits liksom mätbara verksamhetsmål och former för kartläggning. Här fastslås också att skolor i nära samverkan med föräldrar ska upprätta ett handlingsprogram mot droger. 2.1 Bedömning Nämnden bedöms styra verksamheten genom visioner och inriktningsmål som anger inriktning, arbetssätt och prioriteringar. Kvalitetsindikatorer berörs i form av kompetens, tillgänglighet och bemötande. Det finns en kommunövergripande policy utifrån ett drogpolitiskt perspektiv vilket bedöms som bra för att åstadkomma ett engagemang och en helhetssyn i dessa frågor. Enligt kommunens direktiv 3 ska verksamhetsmålen vara detaljerade. Nämndens aktuella mål bör i verksamheten brytas ner till mätbara mål som kompletteras med en strategi för hur målen ska nås. 3 Budget 2009 och ekonomisk planering

6 3 Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet Kommunens missbruksvård organiseras i Alkohol- och narkotikasektionen (ANS). Här finns en handläggargrupp som ansvarar för utredning och bedömning enligt SoL och LVM, en bostadshandläggningsgrupp och olika verksamheter som svarar för olika behandlande och stödjande insatser. En del av dessa verksamheter kan klienten själv kontakta för att få hjälp och för andra behövs ett beslut om insats. Vid intervjuerna framkommer att två tredjedelar av de insatser som ges inom missbruksvården ges utan beslut om bistånd. Information om vad kommunen erbjuder i olika former av missbruksvård finns bland annat på kommunens hemsida, kan fås via växeln, via broschyrer, annonser i dagspress och via radioannonsering. Ett arbete pågår sedan våren 2008 med att utveckla utredningsarbetet genom att införa ASI 4 vilket nu görs i de utredningar där det är möjligt. Grundläggande kompetenskrav är socionomutbildning eller likvärdig utbildning. Kompetensutveckling sker kontinuerligt enligt en handlingsplan såväl generellt som individuellt. Samtliga ska ha kompetens i MI 5. Kompetensutveckling har också skett i vad gäller ADHD 6 och samsjuklighet 7. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård har implementerats genom utbildning. Såväl handläggar som personalen inom de olika behandlande verksamheterna menar att de diskuterats och har i viss mån förändrat verksamheten. Detta gäller framförallt användandet av strukturerade bedömningsinstrument i samband med utredningar och att samverkan mellan olika huvudmännen eftersträvas. Det finns också en 4 Addiction Severity Index, är en strukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienters missbruksproblem, vilken täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. 5 En förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetodik utifrån kognitiv beteendeterapi som används på främst livsstilsområdet. Metoden betonar betydelsen av empatiskt lyssnade vilket visat sig minska klientens alkoholkonsumtion. 6 Attention Deficit Hyperactivity Disorder fokuserar på uppmärksamhetsproblemen och problemen med impulskontroll och hyperaktivitet 7 Psykisk ohälsa i kombination med missbruksproblematik. 6

7 medvetenhet om värdet att använda metoder för stöd och behandling som i forskning visat sig ge effekt. Inom kommunens interna missbruksvård finns följande verksamheter: Alkohol- och drogterapeuter arbetar med utgångspunkt från bland annat12-stegsprogrammet. Behandlingen utförs på heltid och efterbehandling på deltid. Den genomförs genom föreläsningar, filmer, egna arbetsuppgifter och samtal. Behandlingen är individuellt anpassad genom att utgå från klientens förutsättningar och problem men genomförs i grupp. I Alkoholpolikliniken arbetar personal med sjuksköterske- och socionomutbildning samt skötare med psykoterapiutbildning. Tillgång finns till konsultläkare. Verksamheten erbjuder behandling och rådgivning för personer med alkoholproblem och deras närstående. Här arbetar man även med spelproblematik. Primärvården bekostar 25 procent av verksamheten då den tar emot brukare även från flera kommuner i länsdelen. Ekuddens behandlingsenhet är en dagverksamhet för kvinnor med missbruksproblem med åtta platser. Samtalsbehandling är grunden tillsammans med ett miljöterapeutiskt arbete där praktiska vardagssysslor, fysisk träning och möjlighet att prova på olika fritidsaktiviteter är viktiga delar. Södertull är ett behandlingshem för missbrukare med 12 platser för män och kvinnor. Verksamheten har en miljöterapeutisk inriktning med samtalsbehandling och praktiskt arbete/sysselsättning.. Målgruppen är personer som haft svårt att hålla sig drogfria inom öppenvård, samt personer som slussas ut från externa behandlingsplaceringar eller anstalt. Verksamheten tar även emot klienter som blivit dömda till kontraktsvård och vårdvistelse 8. I mån av tid arbetar personalen på Södertull också uppsökande. Narkomanvårdsenheten erbjuder rådgivning, information och behandling för personer med narkotikaproblematik och deras närstående. Målgruppen är även yngre personer och ett samarbete med gymnasieskolan finns, framförallt gällande urinprovstagning vid misstanke om missbruk, men verksamheten har också deltagit i framtagande av en drogpolicy för gymnasieskolan. 8 Enligt Lag om kriminalvård i anstalt 56, kan att en intagen som har behov av vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel få behandling i hvb-hem (hem för vård eller boende) eller i familjehem. Kommunen kan då blir ansvarig för fortsatt behandling efter strafftidens slut. 7

8 Föreningsgemenskap erbjuder aktiviteter främst i samband med större helger för att byta social isolering. Målgruppen är, bland annat, personer med missbruksproblematik. Den drivs som en paraplyorganisation bestående av ett flertal föreningar med ett antal frivilligarbetare (omkring 20). Socialförvaltningen bidrar med en tjänst om 40 procent som samordnare. I snitt ca 130 personer deltar i aktiviteterna som också kan vara ett sätt att nå individen för att etablera ytterligare stöd där det finns behov. Skälbyallén erbjuder social samvaro och aktiviteter för medelålders och äldre missbrukare.. Här finns upp till 15 platser. Rekrytering till verksamheten sker i huvudsak genom övriga verksamheter inom ANS, landstinget och kriminalvården. Inom sektionen finns tre boendeassistenter som ger stöd för de boende i kommunens stödlägenheter. Dessa arbetar också uppsökande. I de idag 75 stödkontrakten finns personer som i de flesta fall också har en missbruksproblematik. I kommunen finns riktad verksamhet för män som använder/använt våld, kvinnor som blivit utsatta för våld respektive barn/ungdom som bevittnat våld i sin närhet. Våldsituationer sker ofta där missbruk av alkohol och droger förekommer. Handläggarna kan även besluta om en kontinuerlig stödkontakt med handläggaren vilket kan innebära motiverande samtal, hjälp och stöd i myndighetskontakter, att initiera och samordna olika möten m.m. Vid intervjuerna framkommer en synpunkt om att vård och framförallt boende saknas för en grupp i behov av också omvårdnadsinsatser. Alkoholpolikliniken, Narkomanvårdsenheten samt Skällby allé tar emot/har personer i behandling som inte klarar nykterhet. Det finns idag två möjligheter för placering av klienter som behöver längre tids avgiftning. Verksamheterna Södertulls behandlingshem, Ekuddens behandlingshem samt Alkohol- och drogterapeuterna kräver drogfrihet i behandlingen. 3.1 Bedömning Organisationen av den kommunala myndighetsutövningen liksom vård och stödinsatser inom missbruksvården bedöms vara tydlig och ändamålsenlig. Verksamheten informerar om de insatser som erbjuds så att det möjligt för brukaren att själv ta kontakt för att få hjälp. Resurserna bedöms vara lättillgängliga. De arbetsmetoder som valts inom utrednings- respektive behandlingsarbetet är till stor del evidensbaserade och tillhör de som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för miss- 8

9 bruks- och beroendevård. Den kompetens som enligt intervjuerna krävs och den kompetensutveckling som eftersträvas inom ANS bedöms som lämplig. De olika former av stöd som kommunen erbjuder för att motverka och behandla missbruk speglar de mål verksamheten eftersträvar. De kan ses i en åtgärdskedja från öppenvård i olika omfattning riktat till olika grupper, till mera omfattande vårdinsatser och placeringsalternativ liksom stöd i boende. Den interna vården kompletteras med tillgång till extern vård. Inom kommunen finns även uppsökande och förebyggande arbete. 4 Samverkan med landstinget Den första september 2008 startade Beroendecentrum. Verksamheten är reglerad i ett avtal mellan psykiatriförvaltningen inom Landstinget i Kalmar Län och sju kommuner, varav Kalmar är en. Syftet är att utveckla en gemensam verksamhet med bra behandling för alla med beroendeproblematik i södra länet samt stöd till anhöriga och att skapa ett kunskapsoch utvecklingscentrum för att förebygga missbruk. Ett mål är också att vården ska var jämställd. Enligt avtalet ska behov av slutenvård minska genom skyndsam diagnos och utredning, adekvat behandling från psykiatrin sida samt snabb åtgärd från kommunens sida. Verksamheten ska genom samverkan innebära en komplett vårdkedja vad gäller medicinska, psykiatriska och sociala åtgärder och stöd till anhöriga. Verksamheten kommer att stödja avgiftning utan inläggning i högre utsträckning. Beroendecentrum ansvarar för att en gemensam vårdplanering ska göras i alla ärenden. Intervjuerna visar att gemensam vårdplanering inte görs inom beroendevården idag. En styrgrupp finns med tjänstemän från ingående parter. Styrgruppen har att utarbeta uppdrag till verksamheten utifrån avtalet samt att följa och vid behov revidera verksamheten. Avtalet löper under två år. Länsstyrelsen har avsatt medel för att stödja utveckling, utbildning och studiebesök i verksamheten och dess kringresurser. En ledningsgrupp träffas en gång/månad för att följa upp och anpassa verksamheten. Vid intervjuerna med representanter i lednings- och styrgruppen framkommer en förhoppning om att väg till beslut blir kortare, att dubbelarbete undvika samt att risken för att den enskilde faller mellan stolarna minimeras. Ett speciellt fokus finns på gruppen med samsjuklighet. Två socionomer i verksamheten kommer att fungera som en länk mellan huvudmännen. Vid intervjuerna inom kommunen framkommer en medvetenhet om att Beroendecentrum startats men också att informationen om verksamheten upplevs som knapp. Detta visar sig också i olika synsätt vad gäller bland annat huvudmännens ansvar och bedömning av enskildas behov. Vid kontakt med ansvariga chefer framkommer att det finns en planering 9

10 för information och också för den gemensamma utbildningssatsning som berörd personal och samverkansparter kommer att genomgå. Vid intervjuer framkommer att lång väntan på avgiftning idag kan innebära ett hinder för att påbörja behandling. 4.1 Bedömning Granskningen visar att det finns brister i samverkan bland annat gällande gemensam vårdplanering I intervjuer med kommunens företrädare framkommer en uppfattning om att avgiftningsmöjligheter saknas, vilket kan innebära att beslutad vård inte kan påbörjas, blir fördröjd eller inte kommer till stånd. Detta innebär att kommunen, enligt vad som framkommit vid intervjuerna, i flera fall tar ett ansvar och en kostnad som åvilar landstinget. Vi bedömer detta som otillfredsställande. Beroendecentrum bedöms ge en bra struktur för att utveckla samverkan och i denna nå en samsyn. Det avtal som skrivits mellan parterna är tydligt vad gäller verksamhetens mål och de olika huvudmännens ansvar. 5 Granskning av riktlinjer, rutiner Verksamheten uppger att socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård är vägledande i kommunen. Inom ANS finns samlade rutiner för handläggning och dokumentation. Rutinerna finns samlade och lättillgängliga. Här finns också en rutin för mottagningsverksamheten inom ANS. I rutinerna finns en checklista för utredning och mallar för olika typer av utredning och yttranden (ansökan boende, vårdvistelse enligt KvaL, beslut enligt LVM 9 m.m.). Där finns mall för vårdplanering. Rutin för utredning med anledning av LOB 10, misstänkts narkotikabrott och våld i familjen innehåller en punkt som uppmärksammar om det finns barn i familjen och de steg som vidtas då. Denna rutin involverar barn- och familjesektionen. 9 Lagen en om vård av missbrukare i vissa fall 10 Lag om omhändertagande av berusade personer m.m. 10

11 För utvärdering finns blankett när en placering avslutas och en klientenkät fokuserad på bemötande och måluppfyllelse. Inom kommunen finns en rutin för klagomålshantering. 5.1 Bedömning Vi bedömer att de nationella riktlinjerna är levande i verksamheten och att de rekommendationer som ges tillämpas i flera delar. De rutiner som finns inom ANS bedömer vi ge verksamheten stöd och styrning. 6 Metoder för uppföljning och utvärdering Socialnämndens mål anger att förvaltningen regelmässigt ska inhämta den enskildes uppfattning om de insatser som ges. Här framgår också att uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll ska vara en ständigt levande del av arbetet. Kvalitet och uppföljning är ett av socialnämndens prioriterade områden för år Ett system för kvalitetssäkring har tagits fram och resultat av uppföljning/utvärdering och forskning ska tas tillvara för att utveckla verksamheten. Nyckeltal för missbruksvården är antal ärenden, nya ärenden, avslutade ärenden, anmälningar LVM, antal aktuella personer med psykiska problem samt missbruk, antal bostadslösa, antal hemlösa och antal placeringar i HVB. Flera variabler visar en minskning. För att följa upp utredningsarbetet och verka för rättssäkerhet görs årligen en aktgranskning på ett antal akter varje år. En mall styr vad som granskas. Den genomförs i form av kollegiegranskning. Resultatet används till förbättringar. Uppföljning av budgetutfall görs vid sektionens gemensamma träffar. Detta är också en stående punkt vid de kontinuerliga arbetsplatsträffarna för varje enhet inom sektionen. Sektionschefen närvarar även vid dessa. Vid intervjuer framkommer efterfrågan om en större tydlighet vad gäller budgetprocess och budgetutfall. Samtliga handläggare inom ANS tillsammans med förste socialsekreterare samlas varannan vecka där också behandlingspersonal finns med i olika konstellationer. Här aktualiseras diskussioner i olika ärenden vilket kan beröra val av insats, hur olika behov kan mötas uppföljning och frågor kring rättssäkerhet. Vid intervjuer framkommer att generella behov uppmärksammas genom de aktualiseringar som görs hos handläggarna och i de behandlande verksamheterna. Dessa styr utformning- 11

12 en av vården. Verksamheten beskrivs som flexibel med möjlighet att anpassas efter de behov som uppmärksammas. Generella behov kan också bekräftas i statistik. Man uppger även att en bild av missbrukssituationen fångas in från samverkansparter, exempelvis polisen. Genom införandet av ASI ges möjligheten till en uppföljande intervju. Efter avslutat ärende inom sektionen sker en utvärdering av hur det gått för respektive klient. Detta är möjligt genom att en plan upprättas för varje person som får stöd/behandling. De mål som sätts är fokuserade på konsumtionsnivå. Uppföljning mot planen görs minst var tredje månad av handläggare (i de fall det finns beslut om bistånd), klient och behandlingspersonal. Samtliga verksamheter lämnar en verksamhetsberättelse vilken är grund för sektionens berättelse. Brukarundersökningar används i varierande omfattning. I april 2008 genomförde alkoholpolikliniken en brukarundersökning för att följa upp verksamheten. Denna berörde kön, ålder, hur man fick kännedom om verksamheten, problematik, mål med behandlingen, om målen uppnåtts, bemötande, hur behandlingen upplevts samt övrigt positivt/negativt i kontakten. Svarsfrekvensen får anses som relativt hög. Av dem som avslutat behandling upplevde 80 procent att de uppnått sin målsättning med behandlingen vilket i 40 procent var total avhållsamhet och resterande ett kontrollerat drickande. 6.1 Bedömning Verksamheten följs upp på olika sätt vilket dokumenteras i års- och verksamhetsberättelse. Personalen är delaktig i arbetet med uppföljning och utvärdering. I flera forum som beskrivs finns ett förhållningssätt som innebär att möjlighet till förbättringar i verksamheten diskuteras vad gäller att möta behov och forma verksamheten därefter, vilket är en framgångsfaktor. Utifrån detta bedöms kvalitetsarbetet utföras i en rimlig omfattning där även brukarperspektivet beaktas. För att få en bild av de olika insatsernas utfall rekommenderas verksamheten att komplettera brukarundersöknar med att systematiskt samla utfall i de enskilda ärendena. Detta kan ge en bild av hur effektiva insatserna är. 12

13 7 Hur ser genusperspektivet ut? Genusperspektivet i missbruksvården berörs ofta vid arbetsplatsträffar och i behandlingskonferenser. Ett av de projekt som pågått har fokuserats på genusperspektivet i utredningarna. Handläggarna uppger att omkring en tredjedel av de aktualiseringar som görs i gruppen berör kvinnor. Att utreda med hjälp av ASI ger stöd i ett genusperspektiv genom att vara lika för alla. Behov som uppmärksammat genom utredningarna men även i de olika vårdformerna har lett till att Ekudden idag riktar resurserna bara till kvinnor. I ANS:s verksamhetsberättelse framgår att missbruk av alkohol och droger ökar i gruppen män i åldern år. Av samtliga vuxna som utreds med anledning av behov av missbruksvård är 69 procent män. Inom Narkomanvårdsenheten, Alkoholpolikliniken och i Drog- och alkoholterapeuternas verksamhet är andelen män i behandling två tredjedelar (67, 67,5 respektive 67 procent). Inom Skälbyallén är andelen män 84 procent. De fyra personer som omhändertogs enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) år 2007 var samtliga män. 31 placeringar gjorden inom hem för vård och boende under samma år, av vilka 22 stycken var män (71 procent). Vid intervjuerna framkommer att man uppfattar att kvinnor med missbruksproblematik är svårare att nå och att de hindras att känslan av skuld och skam. Att rikta en behandlingsenhet för bara kvinnor menar man medför att det är lättare för kvinnor att ta emot stöd. 7.1 Bedömning Vi bedömer att det inom missbruksvården finns ett genusperspektiv. I såväl utredningsarbetet som i de olika stöd- och behandlingsverksamheterna beskrivs verksamheten utifrån ett genusperspektiv. Detta speglas även i statistik som tas fram för att följa upp verksamheten. I granskningen framkommer även att reflexioner om hur mäns respektive kvinnors missbruk och behov av vård ser lett till anpassning av verksamheten, vilket lett till att det idag finns en verksamhet specifikt riktad till bara kvinnor. 13

14 8 Kostnader i Kalmar och i liknande kommuner Behovet av stöd bland vuxna missbrukare i Kalmar uppges i årsredovisningen för år 2007 ha ökat drastiskt de senaste åren. Där framgår att klienterna är i allt sämre skick när de söker hjälp vilket medfört att många placerats på institution. Vård- och behandling av vuxna missbrukare har överskridit budgeten med 5,5 mnkr år Institutionskostnaderna har stigit och antalet omhändertagandena enligt LVM har ökat och medfört dyrare placeringar. Här framgår också att fler placeringar gjorts för att möjliggöra avgiftning då landstingets möjligheter att ansvara för detta uppfattas som begränsad, enligt intervjuerna. Kostnaden för externa placeringar har ökat med 70 procent i jämförelse med 2006 enligt årsredovisningen. I denna nämns att 56 procent av placeringarna avslutats med bra resultat. I budget 2008 finns 26,7 mnkr för vård av behandling av vuxna. Prognostiserat bokslut är 23,7 mnkr. Kostnaderna har kunnats hålla nere genom stödboende för LVM-mässiga klienter och genom familjehemsplaceringar av unga vuxna. Starten av Beroendecentrum beräknas också ha kunnat begränsa kostnaderna. Vid intervjuerna framkommer att det skett en markant minskning av placeringskostnaderna mellan åren , från tkr till tkr. Jämförelser har gjorts mellan kommunens kostnader och kostnader för kommuner som liknar Kalmar för verksamhetsområdet missbruksvård inom individ- och familjeomsorgen (IFO), definierade i statistikdatabasen Webor. Variabler för liknande kommuner är antalet invånare totalt, standardkostnader för IFO samt andel verksamhet i egen regi. Jämförelse har gjorts med ett snitt om en grupp av tio liknande kommuner samt med kommunerna Östersund, Karlskrona och Falun. Material finns i sin helhet som bilaga I. Vid jämförelsen framkommer att kostnadsutvecklingen för missbruksvården i Kalmar inneburit en minskning fram till år 2007 då kostnaderna markant ökat. Vi kan se samma utveckling i övriga kommuner men ökning har där kommit tidigare. År 2007 var kostnaden för missbruksvården i kommunen drygt 10 procent högre än genomsnittskostnaden i de tio liknande kommunerna. Kommunens kostnader för institutionsvård för vuxna missbrukare år 2007 är väsentligt lägre än genomsnittskostnaden för genomsnittskommunen i jämförelsen (216 mot 246 kr/invånare). Kostnaderna är lägst i gruppen. Kostnaden för öppenvård riktad till vuxna missbrukare är högre än genomsnittskostnaden (327 mot 233 kr/invånare) vilket kan tolkas som att satsningen på öppenvård genererar lägre kostnader för institutionsvård. 14

15 Jämförelsen visar ökande kostnader för institutionsvården mellan åren på i genomsnitt drygt 13 procent för att därefter öka med 45 procent till år Trots detta ligger kommunens kostnad lägst i gruppen. Kostnadsutvecklingen för öppenvården visar en minskning om drygt 9 procent per år mellan för att därefter öka med 7 procent. Detta avviker inte markant från genomsnittsökningen i jämförelsen. En jämförelse har även gjort med kostnader för missbruksvården i kommunerna Halmstad, Karskrona, Kristianstad och Växjö. Dessa samt kommentarer återfinns i bilaga II. 8.1 Bedömning Kalmar kommun beskrivs som belastad vad gäller behov av missbruksvård. Mot denna bakgrund bedöms den något högre kostnaden i jämförelser med kommunerna i jämförelsen vara relevant. Den i jämförelsen lägre kostnaderna för institutionsvård och den högre kostnaden för öppenvård speglar styrningen mot hemmaplanslösningar. Detta samt det faktum att kostnaderna för institutionsvård för 2008 sjunkit tolkas som att öppenvården väl tillgodoser de behov av missbruksvård som förvaltningen möter. 9 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna 9.1 Revisionell bedömning Granskningen visar att missbruksvården i kommunen i stort är ändamålsenlig och att den eftersträvar den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Vi ser vissa förbättringsmöjligheter vad gäller målstyrning och uppföljning för att mäta enheternas effektivitet. Nedan redovisar vi sammanfattning på våra svar. 9.2 Svar på revisionsfrågorna Nämndens mål och uppdrag Nämnden bedöms styra missbruksvården med övergripande mål. Dessa samt verksamhetens egen utvärdering och erfarenheter tillsammans med nya rön inom missbruksforskningen formar verksamhetens mål och innehåll. Verksamhetens mål bör brytas ner till mätbara mål samt kompletteras med en strategi för hur målen ska nås, för att ytterligare effektiviseras. 15

16 Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet De olika former av stöd som kommunen erbjuder för att motverka och behandla missbruk speglar de mål verksamheten eftersträvar och bedöms som ändamålsenliga. De arbetsmetoder som används bygger i stort på metoder visat sig verkningsfulla och anpassas efter de behov av missbruksvård som finns i kommunen. Granskningen visar också att verksamheten har en flexibilitet att anpassas efter förändringar. Samverkan med landstinget Samverkan mellan kommunens missbruksvård och Kalmar läns landsting står i en förändring i och med start av det gemensamma Beroendecentrumet. Detta bedöms kunna förbättra brister i samverkan som granskningen visat genom att en samverkansstruktur, samsyn liksom en helhetssyn på klienten kan uppnås. I granskningen framkommer att kommunen ibland övertar landstingets ansvar för avgiftning, vilket vi ställer oss kritiska mot. Granskning av riktlinjer, rutiner Vi bedömer att det finns rutiner som ger stöd för väsentliga delar av verksamheten. Även de nationella riktlinjerna tillämpas. Metoder för uppföljning och utvärdering Granskningen visar att det finns metoder för uppföljning på olika nivåer och för de olika verksamheterna. Uppföljning görs såväl vad gäller övergripande måluppfyllelse, budget, hur de olika verksamheterna lyckas som i de enskilda ärendena. Utfall i enskilda ärenden bör samlas systematiskt för att tillvarata en generell bild av enheternas effektivitet. Jämförelser med liknande kommuner Vid kostnadsjämförelser med liknande kommuner framkommer en högre kostnadsnivå i Kalmar. Detta bedöms som relevant med tanke på en belastad missbrukssituation i kommunen. Genusperspektivet Granskningen visar att ett genusperspektiv finns i planering och uppföljning av verksamheten. Reflexioner och kunskap om mäns respektive kvinnors missbruk har medfört anpassning av verksamheten vilket bland annat lett till att det finns en öppenvårdverksamhet som specifikt riktas till kvinnor. 16

17 Bilaga I Kostnader i kronor/invånare för missbruksvården vuxna i kommunerna Kalmar, Falun, Karlskrona, Östersund samt genomsnittskostnaden för tio kommuner med liknande IFO-struktur som Kalmar under året Missbrukvård vuxna totalt Kostnader för vård och stöd som socialtjänsten ger till vuxna missbrukare i form av institutionsvård, familjehemsvård eller olika öppenvårdsinsatser Missbrukarvård vuxna, kr/inv Kalmar Likn. Kalmar Falun Karlskrona Östersund Missbruksvård för vuxna, totalt - kr/inv kr/inv Kalmar Likn. Kalmar Falun Karlskrona Östersund år 1

18 Institutionsvård vuxna missbrukare Vård, behandling, arbete, arbetsträning etc. enligt LVM eller SoL i kombination med dygnet-runtvistelse i utredningshem, motivationshem, behandlingshem och arbetskollektiv ingår här. Till dessa vårdformer räknas också andra typer av hem som till exempel familjehem, inackorderingshem, härbärgen och liknande med HVB-tillstånd där vård och boende bedrivs dygnet runt Inst vård vuxna missbr Kalmar Likn. Kalmar Falun Karlskrona Östersund institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv kr/inv Kalmar Likn. Kalmar, Ind. o fam.omsorg Falun Karlskrona Östersund år 2

19 Övriga öppna insatser vuxna missbrukare Bistånd som avser boende och annan öppen vård för vuxna missbrukare. Gäller såväl individuellt behovsprövad öppen vård som sådana öppna insatser som ej är individuellt behovsprövade Övr öppna ins vuxna missbr Kalmar Likn. Kalmar Falun Karlskrona Östersund Öppna insatser, vuxna missbruk, kr/inv kr/inv Kalmar Likn. Kalmar, Ind. o fam.omsorg Falun Karlskrona år Östersund 3

20 Bilaga II. Kostnader i kronor/invånare för missbruksvården för vuxna totalt i kommunerna Kalmar, Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Växjö under åren Missbr vård för vuxna, kr/inv Kalmar Halmstad Karlskrona Kristianstad Växjö Missbruksvård för vuxna (tot) kr/inv 600 kr Kalmar Halmstad Karlskrona Kristianstad Växjö år Diagrammet visar att kostnaderna för kommunerna i regel sänktes fram till år 2005 för att därefter stiga markant. Kostnaderna i Kalmar fortsatta dock att minska fram till 2006 då vändningen skedde och kostnaderna steg markant. Kostnadsökningen mellan åren varierar mellan 8-24 %. Kalmars ökning är 13 %.