HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE

Transkript

1 Individ- och familjeomsorgen Socialförvaltningen HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE Handläggare: Befattning Sara Bouacid Socialsekreterare Upprättad: Version: 1 Beslutad i socialnämnd , 30

2 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE Kommunen har enl. 2 kap. 2 SoL (Socialtjänstlagen 2001:453), det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen och att de får den stöd och hjälp de behöver. Kommunen har ett mer omfattande ansvar gällande vissa grupper däribland missbrukare (5 kap. 9 SoL), där Socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Ärendegång Utredning inleds enl. 11 kap. 1 när ansökan inkommer gällande hjälp för eget missbruk om det inte är uppenbart att ärendet ligger under annan huvudman såsom exempelvis landsting eller kriminalvård. En ansökan kan göras skriftligt eller muntligt och alla ansökningar ska behandlas och leda till beslut så till vida inte ansökan återtas eller individen inte medverkar i utredningen. Beslut att ej inleda utredning tas av IFO-Chef eller tillförordnad IFO-Chef. Utredningen skall ske skyndsamt och man skall ej utreda mer än vad som är nödvändigt. ASI-intervju (Addiction Severety Index) skall genomföras och ligga som grund till utredningar gällande eget missbruk. ASI-intervjun är ett utredningsverktyg som undersöker sju olika livsområden, fysisk hälsa, arbeta och försörjning, alkohol och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. I intervju kan hjälpbehov framträda i fler livsområden än gällande missbruket och dessa ska beaktas när man planerar för insatser. ASI skall alltid användas om inte särskilda skäl föreligger. Till exempel ska inte ASI användas gällande personer yngre än 18 år eller om personen har så pass grav psykiatrisk problematik att det bedöms olämpligt. ASI-intervjun bör genomföras i början av utredningstiden, helst under någon av de tre första träffarna. Individer kan beviljas bistånd under utredningstid enl. 4 kap. 1 SoL. Detta bistånd följs upp under utredningstiden och uppföljningen och utfallet av den är en del i utredningen. Utredningen skall bedrivas skyndsamt och de flesta utredningarna gällande vuxna personer slutförs inom tre månader. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Externa placeringar på exempelvis behandlingshem skall endast beviljas om det är uppenbart att kommunens egna resurser är otillräckliga. Så långt som möjligt skall klienterna beredas vård i hemkommunen genom kommunens egna resurser i samverkan med eventuella samarbetspartners. Detta dels för att detta ger individen möjlighet att ta itu med sina problem i den miljö där denne lever och verkar, vilket i många fall ger ett bättre utfall, men det är även i många fall ett likvärdig men mer kostnadseffektiv alternativ. Om en utredning lett till att individen beviljats bistånd i form av någon form av insats har socialtjänsten enl. 5 kap 9 SoL ett ansvar för att planera hur insatsen genomförs samt bevaka att planen genomförs. Detta innebär att ansvarig handläggare ska följa och följa upp insatsen oavsett och det är en insats i hemkommunen eller på ett behandlingshem. 1 av 5

3 Behandling och stödinsatser 2007 gav Socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård. Detta med syfte att göra vården tydligare och mer enhetlig samt ge huvudmännen ett underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevårdens resurser. Riktlinjerna utgår ifrån ett faktaunderlag som ett stort antal experter tagit fram och ska vara en vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Individ och familjeomsorgen eftersträvar att i så hög utsträckning som möjligt kunna erbjuda behandling, stöd och service som går i linje med de Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård som Socialstyrelsen arbetat. All behandling som erbjuds kommuninnevånaren skall ha evidensbasis i enighet med riktlinjerna. Exempel på evidensbaserade metoder är 12-stegsprogram Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk Motivationshöjande behanding Kort intervention Familjeterapi med fokus på missbruk/beroende Resurser vi kan erbjuda på hemmaplan Stödkontakt med behandlingspedagog Stödsamtal, på kontoret eller i det egna hemmet. Stöd vid kontakt med andra myndigheter. Psykosocialt stöd i vardagen. Hjälp i form av utandningsprover med alcometer. Vid uppdrag skall behandlaruppdrag skrivas och biståndet skall följas upp kontinuerligt. Social sysselsättning via Punkten Klienter som har ett önskemål om att ha någon form av sysselsättning men inte klarar av de krav som ställs på den ordinarie arbetsmarknaden eller i arbetsmarknadsåtgärder kan få tillgång till detta via verksamheten Punkten. På Punkten träffas man för att få en social samvaro och ha någon form av meningsfull sysselsättning. Till Punkten kan man få komma även om man har ersättning från Försäkringskassan. 2 av 5

4 Behandling via drogterapeut Emmaboda kommun köper in extern 12-stegsbehandling från Sonny Fridh konsult AB. Detta innebär att en drogterapeut är hos i Emmaboda två dagar i veckan, hela måndagen och fram till lunch på fredagen. Genom drogterapeuten kan vi dels erbjuda behandling enskilt men han håller även i en gruppverksamhet vilken ligger efter arbetstid så även klienter som arbetar kan medverka utan att behöva ta ledigt från sitt jobb. Kvinnobehandling Individ- och familjeomsorgen i Emmaboda sökte och beviljades 2009 medel från Länsstyrelsen i Kalmar län för behandling riktade mot målgruppen kvinnor med missbruk. Tanken var att genom detta kunna tillgodose kvinnornas specifika behov och kunna ge dem adekvat hjälp och stöd för att kunna ta sig ur sitt missbruk. För dessa medel startades en Kvinnobehandlingen upp i Emmaboda vilken leds av Pernilla Håkansson som är utbildad socionom samt alkohol- och drogterapeut. Kvinnobehandlingen är nu mera permanent. AA/NA-möten I de fall klienter gör behandling enligt 12-stegsmetoden är medverkan i AA och NA-möten ofta ett bra komplement. Är klientens ekonomi begränsad kan pendlarkort beviljas för att klienten skall kunna ta sig till möten på kringliggande orter. Stödkontakt med socialsekreterare Vissa klienter har i ett inledande skede behov av hjälp att ta vissa kontakter och att någon hjälper dem att samordna olika aktörers insatser. Då kan klienter beviljas stödkontakt med socialsekreterare. Detta bistånd är ofta enbart i ett inledande skede och avslutas när de olika samarbetspartnernas arbete samkoordinerats. Beroendecentrum Beroendecentrum är psykiatrin i Kalmars beroendemottagning och är belägen i Kalmar. På Beroendecentrum kan man få läkarbedömningar och medicinering via beroendeläkare samt utredningar via psykolog. Hälsocentralen Hälsocentralen kan vara behjälpliga gällande urinprovstagning samt läkarintyg enl 9 LVM. De håller även i fördelningen av antabus. 3 av 5

5 Anhöriga Kommunen har även ansvar för att anhöriga ska få råd och stöd i sin situation. Dessa kan erbjudas anhörigbehandling i grupp eller enskilt med drogterapeut och man har även möjlighet att gå till drogterapeuten som par eller som hel familj. Dessa möten sker med eller utan medverkan av ansvarig socialsekreterare utifrån vad som bedöms som lämpligt i det enskilda fallet. LOB-rapporter och dyl. från polis Socialtjänsten ska enligt 3 kap. 7 SoL arbeta för att förebygga och motverka missbruk. Detta innebär ett uppsökande ansvar riktat mot målgruppen. När socialtjänsten får in LOB (Lagen om Omhändertagande av Berusade personer) rapporter eller droganalysrapporter på prov tagna vid misstanke om brott, från polismyndigheten skall socialtjänsten skicka ut ett erbjudande om tid för samtal kring det inträffade. Under dessa samtal kan AUDIT, som är ett screeningverktyg, användas om personen i fråga har en önskan om att tala mer om sitt förhållande till alkohol. Anmälningar Anmälningar kan inkomma på olika sätt. Det kan handla om personer som är oroliga för sina anhöriga, rapporter och PM från polis när de ingripit till skydd för den enskilde eller för omgivningen eller anmälningar från sjukvården gällande en missbrukares hälsotillstånd. Alla har rätt att lämna in en anmälan om oro för missbrukare. Anmälan skall kunna tas upp av samtliga inom socialförvaltningen om personal på IFO ej går att nå. För att förenkla detta har blankett ANMÄLAN VUXEN (bifogas längst bak) tagits fram och anmälan ska tas upp ifrån denna. Att socialtjänsten får kännedom om något genom en anmälan eller på annat sätt innebär inte alltid att utredning inleds utan detta avgörs från fall till fall vid en så kallad förhandsbedömning. Förhandsbedömningen skall ske skyndsamt, inom en veckas tid, och under den ska socialtjänsten bilda sig en uppfattning om den enskildas situation och inställning till hjälp för att kunna bedöma om utredning ska inledas eller inte. IFO-chef eller tillförordnad IFO-chef skall alltid informeras när en anmälan inkommer och hållas informerad kring hur ärendet framskrider. Det är liksom i andra alla andra vuxenärenden endast IFO-chef eller tillförordnad IFO-chef som kan ta beslut om att en anmälan ej leder till att utredning inleds. Myndigheter som ofta kommer i kontakt med missbrukare är i vissa fall skyldiga att lämna in anmälningar. Detta är reglerat i 6 LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall, 1988:870) och dessa anmälningar kallas ofta för LVM-anmälningar. De brukar vanligtvis inkomma från läkare eller polis. Även en utredning enl. 7 LVM skall föregås av en förhandsbedömning men den är ofta väldigt kort och beslut om att inleda 7 LVM-utredning tas i stort sett alltid. Beslut om att inleda en LVM-utredning tas av IFO-chef eller tillförordnad IFO-chef. Tvångsvård skall enl. 4 LVM beslutas om någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och han eller hon till följd av missbruket utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om Socialnämnden efter utredning enl. 7 LVM bedömer att man bör ansöka om tvångsvård skickas ansökan till Förvaltningsrätten som beslutar i frågan. 4 av 5

6 Om det beslutas om tvångsvård är vårdtiden sex månader. Individen placeras alltid vid en av SiSinstitutionerna (Statens Institutions Styrelse) men man har under vårdtiden möjlighet att i samråd med individen och SiS göra placeringar enl. 27 LVM vilket innebär att individen kan få sin vård på andra behandlingshem eller i öppenvård i hemkommunen. Rätten att överklaga Socialnämndens beslut, vare sig det handlar om frivilliga insatser eller tvångsåtgärder, kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Om individen inte är nöjd med ett beslut som tagits av socialnämnden skall men inkomma med en skriftlig överklagan till socialnämnden inom tre veckor från att man fick ta del av beslutet. Överklagan ska vara daterad och undertecknad och ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs. Överklagan behandlas först där beslutet tagits och skickas sedan vidare till nästa instans, Förvaltningsrätten, som prövar beslutet utifrån socialnämndens bedömning samt utifrån inkommen överklagan. Om individen önskar är socialtjänsten behjälplig gällande att skriva och vidarebefordra överklagan. Barnsperspektivet Socialtjänsten har enl. 14 kap. 1 andra stycket skyldiga att genast anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Missbruk är ett problem som inte endast drabbar den enskilda missbrukaren utan påverkar oftast hela familjesystem. På grund av detta bör ansvarig handläggare redan vid ansökan om eget missbruk eller orosanmälan undersöka om den aktuella vuxna har barn. Om så är fallet tas ärendet upp anonymt på personalgruppens samråd för att diskutera hur man ska se på barnet och dess situation. Även barn är i högsta grad anhöriga till vuxna missbrukare och har rätt till stöd i sin situation. Detta stöd handläggs och beviljas av barn och ungdomshandläggare. 5 av 5