Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011

Transkript

1 Revisionsrapport Missbruksvård Kinda kommun Lena Brönnert

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod Revisionsfråga Revisionsmetod 3 4 Resultat Mål och riktlinjer Uppsökande och förebyggande insatser Gränser till andra huvudmäns ansvar Tillgång till insatser Kvalitet inom öppenvård, vård i familjehem och på behandlingshem Metoder för uppföljning av individuella insatser Metoder för utvärdering av insatser 9 Kinda kommun

3 1 Sammanfattning och revisionell bedömning Kinda kommuns revisorer har gett Kommunal Sektor inom uppdraget att granska att socialnämnden säkerställer att missbruksvården är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Resultatet visar en tillfredsställande styrning mot detta och att rutiner finns för uppföljning. Granskningen enligt uppdraget kontrollmål visar följande: Finns mål och riktlinjer avseende missbruksvården? Vid granskningen har framkommit att mål, riktlinjer, värdegrund och kvalitetsdeklarationer fastlagts för att styra missbruksvården, vilket bedöms som tillfredsställande. Det finns rutiner och metod för hur dessa ska följas upp. Finns uppsökande och förebyggande insatser? Granskningen visar att det sker ett uppsökande och drogförebyggande arbete i form av information riktad till allmänheten och till grupper, exempelvis anhöriga och personer med riskbeteende samt enskild rådgivning. Insatser riktas även för att nå unga, exempelvis genom att närvara vid arrangemang där riskbruk av droger kan förekomma och genom ungdomsmottagningen. Är gränser till andra huvudmäns ansvar tydlig och återspeglas den vid biståndsbeslut? Granskningen visar att samverkan uppfattas som en framgångsfaktor och eftersträvas aktivt såväl internt inom kommunen som med externa parter, bland annat för att uppnå tydliga ansvarsgränser, vilket är tillfredsställande. Det konstateras att samverkan med landstinget generellt men också i enskilda ärenden behöver utvecklas och tydliggöras. Vi uppmuntrar ett fortsatt engagemang för att, med stöd i de Nationella riktlinjerna för missbruksvård, eftersträva en tydlig ansvarfördelning också i praktiken för att säkerställa en god vård genom huvudmännens samlade kompetenser. Finns tillgång till insatser som kan tillgodose behov av missbruksvård? Familjeteamet erbjuds rådgivande och motiverade samtal samt insatser i samband med avslutad institutionsvård. Behandling i öppenvård kan också fås vid verksamhet i Linköpings kommun som skrivs tillsammans med beroendeenheten. Vid omfattande problematik erbjuds institutionsvård. Detta bedöms som tillfredsställande. Säkerställs att öppenvård, vård i familjehem och på behandlingshem har en tillräcklig god kvalitet? Vi konstaterar att nämnden fastställt ett ledningssystem för att säkerställa kvalitet inom den egna verksamheten, vilket bedöms som tillfredsställande. Det är också tillfredsställande att kompetenskrav utarbetats. Kinda kommun 1 av 9

4 Det finns ett arbetssätt för att utreda att anlitad institutionsvård har en god kvalitet. Vi rekommenderar att en rutin fastslår att detta fullföljs. Då extern öppenvård och familjehemsvård inte anlitas har vi inte kunnat utreda hur kvalitet i denna typ av insats kan säkerställas. Då det inte kan anses vara helt uteslutet att denna typ av vård kan anlitas bör det upprättas rutiner även för detta. Finns metoder för uppföljning av individuella insatser? Granskningen visar att en planering upprättas som beskriver insatser och planerad behandlingstid, vilken är grund för uppföljning av insatser. Vårdplaneringen bedöms kunna utvecklas för att förbättra möjligheterna att följa upp om beslutad vård ger förväntat resultat för den enskilde klienten. Finns metoder för utvärdering av insatser som erbjuds? Granskningen visar att metoder börjat tillämpas för att utvärdera de insatser som erbjuds. Vi rekommenderar att verksamheten prioriterar den fortsatta utvecklingen av detta för att säkerställa verksamhetens kvalitet. 2 Bakgrund Enligt socialtjänstlagen har kommunen en skyldighet att erbjuda missbrukare vård och behandling och har också ansvar för att förebygga missbruk. Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och utföras av personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård är vägledande för kommuner och landsting. De innehåller rekommendationer som riktas till kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården. Exempelvis förordas användandet av strukturerade bedömningsinstrument i samband med utredningar samt samverkan mellan olika huvudmän. Missbruksutredningen 1 visar behov av satsning att förhindra att riskbruk övergår i missbruk, exempelvis genom rådgivning. Här konstateras också att ansvarsfördelningen mellan landsting och kommun är otydlig och ett behov av att utveckla insatsernas kvalitet och personalens kompetens. I Kinda kommun ökade behov av missbruksvård i form av placering mellan år 2009 och 2010 vilket innebar betydande underskott för verksamheten. De missbruksproblem som i huvudsak behandlas är alkoholberoende och haschmissbruk. Bruttokostnaderna för dessa placeringar uppgick år 2009 till 857 tkr och år 2010 till tkr, en ökning om 114 %. För att åtgärda det konstaterade underskottet inom missbruksvården år 2010 ska minskade kostnader för placering av vuxna eftersträvas, den interna öppenvården och samarbetet med externa parter utvecklas ytterligare under Kommunens revisorer har i sin väsentlighet- och riskbedömning valt att granska kommunens missbruksvård. 1 SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende 2 Kinda kommun Verksamhetsberättelse Individ- och familjeomsorg. Kinda kommun 2 av 9

5 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3.1 Revisionsfråga Säkerställer socialnämnden att missbruksvården är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger? Kontrollmål Finns mål och riktlinjer avseende missbruksvården? Finns uppsökande och förebyggande insatser? Är gränser till andra huvudmäns ansvar tydlig och återspeglas den vid biståndsbeslut? Finns tillgång till insatser som kan tillgodose behov av missbruksvård? Säkerställs att öppenvård, vård i familjehem och på behandlingshem har en tillräcklig god kvalitet? Finns metoder för uppföljning av individuella insatser? Finns metoder för utvärdering av insatser som erbjuds? 3.2 Revisionsmetod Intervjuer har genomförts med socialchef och individ- och familjeomsorgschef, vuxenhandläggare, behandlare och representanter för nämnden. För uppdraget relevant dokumentation har granskats och analyserats. Sammanlagt sex personakter har granskats som berör utredning och uppföljning av insatser gällande missbruksvård. Verksamheten har slumpmässigt valt dessa. Granskningen begränsas till insatser riktade till vuxna missbrukare 4 Resultat 4.1 Mål och riktlinjer Socialnämndens verksamhetsmål är att ge individuellt formade insatser, ge möjlighet till inflytande och delaktighet, ett gott bemötande, att handläggningen sker rättssäkert, att barnperspektivet beaktas samt att verksamheten bedrivs med personal som har ändamålsenliga förutsättningar och kompetens. Enligt de strategiska områdenas mål ska riktade utbildningar ges till personalen varje år utifrån verksamhetsmålen, förvaltningen arbetar systematiskt med intern kontroll, alla brukare ska ha individuella planer och informationsmaterial finnas lättillgängligt för alla medborgare. Detta ska uppnås inom ett år. Inom en treårsperiod ska all personal ha adekvat utbildning för sitt uppdrag och i ett längre perspektiv ska system för kontinuerligt och verksamhetsnära lärande i vardagen ha utvecklats. 3 3 Kinda kommun Socialförvaltningens reviderade målsättning från och med och till och med Antagen av socialnämnden , 58 Kinda kommun 3 av 9

6 Måluppföljningar görs vid tertialuppföljning samt vid årsbokslut. För att följa upp och utvärdera verksamhetsmålen används verksamhetsdialoger mellan tjänstemän och politiker, nöjdhetsenkäter, brukartidsmätning samt uppföljning av genomförandeplaner minst en gång per år. Uppföljning visar att riktade utbildningar har getts ibland annat bedömningsverktyg, samtalsmetodik. Inom socialförvaltningen finns en nedskriven värdegrund som vägledning för personalen. Den säger bland annat att verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. I verksamhetsplanen 4 framgår att ledningen ska ta ansvar för att personalen ges möjlighet att ta eget ansvar, ser möjligheter och vågar tänka nytt samt att arbetsdagen präglas av en dialog. Verksamhetens riktlinjer 5 ger vägledning för utredning och journalföring. Här framgår att en vårdplan ska tas fram tillsammans med den enskilde vid behandling, vilken ska innehålla en redovisning av planerade insatser och planering kring eftervård. En genomförande plan ska beskriva insatser vid placering. I en organisationsskiss över myndighetsutövningen inom socialförvaltningen framgår att vuxenhandläggaren arbetar med motivation, utredning, uppföljning, uppsökande arbete i de fall en person sagt nej till stöd samt samverkan. I samma skiss framgår att förvaltningens missbruksarbete grundas på 12-stegsprogram 6, att samtalsmetoden MI 7 tillämpas samt att utredningar görs med stöd av ASI 8. Här framgår att insatser kan erbjudas efter beslut om bistånd men även som en serviceinsats, dvs den enskilde kan själv kontakta Familjeteamet för att få stöd och hjälp. I kommunen finns ett antal kvalitetsdeklarationer. Hur verksamheterna lyckas att efterleva dessa följs upp genom årliga brukarundersökningar. Deklarationen utlovar att socialsekreterare tar en kontakt inom fem dagar från en ansökan och en träff ska vara inbokad inom tio, att en träff med öppenvårdens personal ska vara inbokad inom tio dagar efter att klienten diskuterat sina behov med socialsekreterare och öppenvård och att uppföljning av pågående insatser ska ske var tredje månad. Granskningen visar att mål, riktlinjer, värdegrund och kvalitetsdeklarationer fastlagts för att styra missbruksvården, vilket bedöms som tillfredsställande. Det finns rutiner och metod för hur dessa ska följas upp. 4.2 Uppsökande och förebyggande insatser Av verksamhetsplanen framgår att information sprids om arbetssätt, samverkan och behandlingsmöjligheter, bland annat i form av en broschyr samt på internet. 4 Kinda kommun Verksamhetsplan socialförvaltningen Kinda kommun Kinda kommun Socialförvaltningen Vuxna Riktlinjer för handläggning En behandlingsform som i första hand vänder sig till personer med alkohol- och narkotikaberoende och syftar till att hjälpa den beroende att inse sitt hjälpbehov och påbörja ett arbete mot förändring. 7 Motiverande intervju. En förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetodik utifrån kognitiv beteendeterapi. Metoden betonar betydelsen av empatiskt lyssnade vilket visat sig minska klientens alkoholkonsumtion. 8 Addiction Severity Index, är en strukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienters missbruksproblem, vilken täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Kinda kommun 4 av 9

7 Familjeteamet erbjuder återkommande informationskvällar. Ett exempel är en öppen inbjudan till en information om beroende som ges vid tre tillfällen under hösten Dessa annonseras i lokal press och via kommunens hemsida samt anslås. Informationsmaterial om verksamheten inom Familjeteamet sprids genom bland annat primärvården och kommunens hemsida. Möjlighet till spontana besök finns för exempelvis anhöriga som känner en oro för en familjemedlem. En rutin finns för hur socialsekreteraren ska agera vid anmälan från polis angående omhändertagande av berusad person(lob 9 ). En kallelse för samtal och rådgivning med socialsekreterare skickas ut, är personen under 18 år ska även föräldrarna kallas till mötet. Familjeteamet medverkar vi dessa samtal. Om den unge är mellan 18 och 23 år och inte hörsammar kallelsen, kallas han/hon igen och hembesök övervägs. Vid anmälan gällande rattfylleri görs på ett liknande sätt. Vid dessa samtal används bedömningsinstrument 10 anpassade för problematiken. Ett uppsökande arbete sker bland ungdomar i samband med helger som av erfarenhet kan innebär ett större fylleri, exempelvis Lucia, Valborg, marknadsdagar m m. Socialtjänsten samarbetar med landstinget i Ungdomsmottagningen genom samfinansiering. En utveckling av verksamheten innebär att den också kommer att arbeta informativt mot droger. Granskningen visar att det sker ett uppsökande och drogförebyggande arbete i form av i information riktad till allmänheten och till grupper, exempelvis anhöriga och personer med riskbeteende samt enskild rådgivning. Insatser riktas även för att nå unga, exempelvis genom att närvara vid arrangemang där riskbruk av droger kan förekomma samt genom ungdomsmottagningen. 4.3 Gränser till andra huvudmäns ansvar För den enskilde är det av största vikt att gränserna mellan huvudmännens ansvarsområden är tydliga vilket också är en förutsättning för en fungerande samverkan. Genom samordning av huvudmännens insatser nås bästa möjliga effekt och genom en samlade kompetensen skapas ett mervärde för den enskilde på olika sätt. I verksamhetsplanen för 2011 nämns muntliga informationsinsatser om verksamheten till samarbetspartners som en framgångsfaktor. I ledningssystem för kvalitet 11 framgår att verksamheten ska säkerställa att det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, internt och externt. Samverkan ska ske genom regelbundna arbetsplatsträffar och deltagande i olika nätverksträffar och handlar om att överföra information och hitta samverkan kring gemensamma klienter. Enligt verksamhetsplanen ska vårdkedjan utvecklas under året. I samverkan med vårdcentralen ska den färdigställas och implementeras. Vårdkedjan innebär att 9 Lagen om omhändertagande av berusade personer m m 10 sinstrument används för att ringa in problemens art och omfattning vilket Socialstyrelsen rekommenderar 11 Kinda kommun, socialnämnden: Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS ( ). Kinda kommun 5 av 9

8 skapa förståelse för socialtjänstens ansvars och arbetssätt, kunskap om processen från att bruka alkohol till riskbruk, missbruk och beroende, att se problematiken ur ett samhällsperspektiv och ur ett helhetsperspektiv där hela familjen berörs av missbruk i familjen och också formar socialtjänstens arbete. Vid intervjuerna beskrivs syftet med vårdkedjan vara att skapa en gemensam helhetssyn med samverkansparter, vilket sker genom återkommande träffar mellan handläggare, behandlare, skola arbetsförmedling, försäkringskassan, polis och primärvården. Man beskriver att det är svårt att få respons för återkommande träffar hos samverkansparter, speciellt hos landstingets verksamheter. Detta innebär att svårigheter kan uppstå att erbjuda vård, framförallt i mötet med klienter som har behov av stöd från både kommunen och landstinget eller där en tids avgiftning inom landstinget är en förutsättning den vård kommunen beviljat. Vid intervjuerna beskrivs en oklarhet i samarbete med beroendekliniken då det finns otydligheter kring vem som gör vad. Det finns oklarheter mellan kommunen och landstinget i frågor som rör ansvar och åtgärder i samband med LVM 12. Idag förekommer det inte att socialkontoret och landstinget upprättat en gemensam skriftlig planering för personer som behöver insatser från båda huvudmännen, men uppges i praktiken förekomma. Enligt ledningen finns ett avtal om gräns mellan landsting och kommun inom länet vilket bygger på SKL:s förslag till gränsdragningar. Ett avtal finns med Frivården om gemensamma placeringar och gemensam vårdplanering. Granskningen visar att samverkan uppfattas som en framgångsfaktor och eftersträvas aktivt såväl internt inom kommunen som med externa parter bland annat för att uppnå tydliga ansvarsgränser, vilket är tillfredsställande. Det konstateras också att samverkan med landstinget generellt men också i enskilda ärenden behöver utvecklas och tydliggöras. Vi uppmuntrar ett fortsatt engagemang för att, med stöd i de Nationella riktlinjerna för missbruksvård, eftersträva en tydlig ansvarfördelning i praktiken för att säkerställa en god vård genom huvudmännens samlade kompetenser. 4.4 Tillgång till insatser Interna insatser riktat till missbrukare finns inom Familjeteamet. Här arbetar två personer under halvtid riktat till målgruppen. Verksamheten ska formas utifrån de behov som uppmärksammas, enligt intervjuerna. Man kan inte ta emot personer som också har en psykiatrisk diagnos, de hänvisas till landstinget. Verksamheten erbjuder individuella stödsamtal, motiverande samtal, individuell eftervård och återfallsprevention, anhörigstöd och information/konsultation. Här finns också gruppverksamhet för barn, ungdomar och vuxna som lever i familjer med beroendeproblematik. Insatserna erbjuds efter biståndsbeslut men även som en serviceinsats. För närvarande finns ingen kö till insatserna. 12 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Kinda kommun 6 av 9

9 I Familjteamets verksamhetsplan framgår att arbetet med beroendefrågor i huvudsak ska ske utifrån 12-stegs metoden samt att kontakten i de flesta ärenden ska pågå i sex månader. Vid intervjuerna framkommer att insatserna i huvudsak riktas för att motivera missbrukaren att förändra sin situation/ta emot behandling samt till stöd vid eftervård efter en tids behandling på institution. Vid omfattande problematik besluts om institutionsvård. Extern öppenvård anlitas i regel inte. Idéer för att ytterliga höja kvaliteten söks hos andra kommuner, genom bland annat studiebesök. De boende i Kinda har tillgång till den verksamhet beroendeklinikens bedriver tillsammans med Linköpings kommun. Handläggaren uppfattar att tillgången till olika former av insatser i stort tillgodoser de behov som uppmärksammas. Familjeteamet erbjuds rådgivande och motiverade samtal samt insatser i samband med avslutad institutionsvård. Behandling i öppenvård kan också fås vid verksamhet i Linköpings kommun som skrivs tillsammans med beroendeenheten. Vid omfattande missbruksproblematik fattas beslut om institutionsvård. Detta bedöms som tillfredsställande. 4.5 Kvalitet inom öppenvård, vård i familjehem och på behandlingshem Individ- och familjeomsorgen ledningssystem för kvalitet 13 avser verksamheter för personer i behov av stöd. Det är övergripande och syftar till att riktlinjer upprättas vid varje enhet och integreras med befintliga system för budget och verksamhetsuppföljning. Ledningssystemet revideras årligen. Systemet omfattar bland annat ruiner för att upptäcka fel och brister i verksamheten att inhämta synpunkter och klagomål samt uppföljning och utvärdering. Den personal som arbetar med öppenvård ska ha kunskap om olika behandlingsmetoder, motivationsarbete och förändringsarbete, kunna leda grupper och ha kunskap i krishantering 14. De ska vidare bland annat ha en personlig lämplighet och kunskap om lagar och riktlinjer. Minst 80 % av personalen ska ha en adekvat utbildning 15 (socionom eller likvärdig högskoleutbildning). Ledningssystemet säger vidare att medarbetarna ska ges utbildning och handledning som behövs för uppdraget. Kvaliteten i verksamheten säkerställs också genom att Nationella riktlinjerna inom missbruksvården ska vara väl kända, enligt intervju med ledningen. Kommunens kvalitetsdeklarationer 16 för individ- och familjeomsorgen 17 innebär att den enskilda inom tio arbetsdagar ska få ett möte då han eller hon själv söker stöd i öppenvården. 13 Kinda kommun, socialnämnden: Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS ( ). 14 Kinda kommun, socialnämnden: Kriterier för medarbetare anställda inom socialförvaltningen i Kinda kommun Socionomutbildning eller likvärdig högskoleutbildning. 16 Fastställs av socialnämnden 17 Kinda kommun: Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg. Reviderad Kinda kommun 7 av 9

10 För att säkerställa att anlitad institutionsvård har en god kvalitet anlitas de behandlingshem som det finns kännedom om sedan tidigare. Saknas kunskapen hämtas referenser från andra kommuner och ett besök görs för att få en uppfattning om verksamheten. Det finns inga rutiner för hur detta görs. Familjehem anlitas i regel inte inom missbruksvården. Vi konstaterar att nämnden fastställt ett ledningssystem för att säkerställa kvalitet inom den egna verksamheten, vilket bedöms som tillfredsställande. Det är också tillfredsställande att kompetenskrav utarbetats. Det finns arbetssätt för att utreda att anlitad institutionsvård har en god kvalitet. Vi rekommenderar att en rutin fastslår att detta fullföljs. Då extern öppenvård och familjehemsvård inte anlitas har vi inte kunnat utreda hur kvalitet i denna typ av insats kan säkerställas. Då detta inte kan anses vara helt uteslutet att denna typ av vård kan komma att anlitas bör verksamheten se över att rutiner finns för att även säkerställa en god kvalitet vid dessa insatser. 4.6 Metoder för uppföljning av individuella insatser Vid beslut om en insats upprättas en vårdplanering som beskriver vårdens innehåll och längd, enligt intervju med handläggaren. Här finns ofta en planering för hur Familjeteamet kan ge stöd vid utsluss från en institutionsvistelse. En uppföljning görs cirka en gång per månad genom besök och telefonkontakter. Aktgranskningen visar att en vårdplanering upprättas vid beslut om insats. Målen är ofta otydlig formulerade varför uppföljningen blir ostrukturerad och det är svårt att bedöma om insatsen gett förväntat resultat. En uppföljning är gjord av totalt 11 personer som någon gång under år 2010 vistades på institution för missbruksvård. Av dessa var tre kvinnor och åtta män, de var mellan 19 och 66 år med en medelålder om drygt 40 år. Tre av dessa vårdades med stöd av LVM. Uppföljningen visar att tre personer vid uppföljningen inte längre har en pågående insats, en utreds för eventuell ytterligare vård, en har en pågående öppenvårdsbehandling, fem har flyttat från kommunen och en är avliden. Någon slutsats kring uppföljningen har inte gjorts. Granskningen visar att en planering upprättas som beskriver insatser och planerad behandlingstid, vilken är grund för uppföljning av insatsen. Vårdplaneringen bedöms kunna utvecklas för att förbättra möjligheterna att följa upp om beslutad vård ger förväntat resultat för den enskilde klienten. I verksamhetens mål framgår att utredningsarbetet ska ske genom ASI-intervjuer. I detta system finns stora möjligheter att utarbeta en metod för uppföljning som också kan ge en generell bild av hur verksamheten lyckas att nå uppställda mål för den enskilde. Kinda kommun 8 av 9

11 4.7 Metoder för utvärdering av insatser Ett ledningssystem skall säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens resultat. Detta görs främst genom att mäta brukarnöjdhet och personalnöjdhet. Någon utvärdering kopplad till de insatser som ges internt görs inte. En diskussion har påbörjats för hur detta ska kunna utvecklas. Inom Familjeteamet genomförs brukarenkäter efter varje möte med respektive klient. Detta ger en individuell uppföljning men även en bild av hur väl verksamheten lyckas generellt sett. Den individuella uppföljningen är subjektiv och ger en bild av personens upplevelse av insatsen men beskrivs visa ett gott resultat. Granskningen visar att metoder börjat tillämpas för att utvärdera de insatser som erbjuds. Vi rekommenderar att verksamheten prioriterar den fortsatta utvecklingen av detta för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Kinda kommun 9 av 9