Mötesanteckningar från sammanträde med beredningen för samverkan

Transkript

1 Eliana Pettersson Beredningen för samverkan Mötesanteckningar från sammanträde med beredningen för samverkan Tid: 25 oktober 2013, kl Plats: Valla vårdcentral, Linköping Närvarande: Frånvarande: Föredragande: Fredrik Sjöstrand (M) Örjan Albihn (V) Birgitta Wessman-Thyrsson (S) Lena Käcker Johansson (KD) Hildegard Jarskog (MP) Monika Broman (FP) Peter Hermansson (S) Monica Holtstad Sandberg (VL) Torbjörn Holmqvist (S) Christoffer Martinelle Eliana Pettersson Viktoria Strömberg (M) Anna Creutz (C) Helene Thor, distriktläkare Magnus Nord, distriktläkare Margareta Kristenson, professor i samhällsmedicin Annika Larsson, samordnare Bilagor: Bilaga 1 Vallas hemsjukvårds team 2012 Bilaga 2 Bildspel Hemsjukvårds-team Bilaga 3 Östgötakomissionen 3 sept Läkarmedverkan inom hemsjukvården - Helene Thor, Magnus Nord Magnus Nord och Helena Thor är distriktsläkare på Valla vårdcentral och arbetar mycket aktivt med läkarmedverkan inom hemsjukvården. Valla vårdcentral har kommit långt gällande läkarmedverkan och vården för våra sjukaste äldre tack vare satsningen som startades 2009 i samarbete med äldrevårdsprocessen i NSC. Se bilaga 1 och Fastställande av dagordning Dagordningen fastställs. 3. Ordföranden informerar - Fredrik Sjöstrand Samordningsförbunden Diskussion gällande sammanslagning av samordningsförbunden i västra länsdelen fortlöper. Beslut är beräknat att tas upp på fullmäktige i juni.

2 Eliana Pettersson Beredningen för samverkan Missbruksproblematik Träffen den 11 oktober mellan bland annat landstinget, Norrköpings kommun, polisen, socialchef och socialnämnd var givande. Det bildades en mindre arbetsgrupp för att få grepp kring problematiken rörande nätdroger. ANDT-rådet Rapport från ANDT-rådet kommer att skickas ut till beredningen, beslutas sedan i Hälso- och sjukvårdsnämnden. 4. Läns-SLAKO Till nästkommande Läns-SLAKO kommer följande punkter att tas upp: Hemsjukvårdsreformen - Helhetsbild, Camilla Salomonsson - Arbetsgrupper (Somatik, Psykiatri, Rehabilitering och hjälpmedel) - Hjälpmedelspolicy - Uppföljning ehälsa Behovsanalys missbruks- och beroendevård ANDT-strategi SWOT-analys, Utveckling Östergötland 5. Samordningsförbunden - Christoffer Martinelle Beredningen samtycker till Christoffers justeringar i Förslag till riktlinje för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Christoffer noterar synpunkter och återkommer med reviderad version. 6. Mötestider 2014 Mötestider för 2014 godkändes och fastställs. 7. Tillkommande ärenden Försäkringskassan Monika Broman Önskemål om studiebesök på försäkringskassan. Återkoppling från hjälpmedelskonferens Konferensen var uppskattad. Håkan Vestergren från SKL berättade om nationellt samarbete för hjälpmedel, hemsida gällande detta beräknas släppas juni Folkhälsa - Margareta Kristenson, Annika Larsson Annika berättar om Östgötakommissionens uppdrag som bl.a. innebär att belysa och analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska- miljö, genus-, mångfald/icke diskriminerings- och livscykelperspektiv. Kommissionen presenterar deras analys utifrån medborgarens egenuppskattade hälsobild sorterat på utbildningsnivå. Under hösten har det hållits seminarier och det sista äger rum 19 december och heter Vad beror det på? Fokus vuxna. Den 6 maj äger en stor konferens rum, Nationell konferens Michael

3 Eliana Pettersson Beredningen för samverkan Marmot, som kommer hålla fokus på dialog kring förslagna insatser Se bilaga 3.

4 Vallas hemsjukvårds team På vårdcentralen Valla har vi under flera år diskuterat hur vi ska förbättra vården för våra sjukaste äldre patienter. Dsk och läkare hann sällan sitta ner och planera vården, det var ofta svårt att få till tid för hembesök, särskilt planerade hembesök. Ibland blev lösningen att skicka en patient till akutmottagningen trots att det inte kändes som bästa löningen för patienten. Vi såg ett behov av att öka samarbetet distriktssköterska - distriktsläkare kring dessa patienter och få till fler hembesök och bättre planering av vården - Satsningen påbörjades 1/ i samarbete med äldrevårdsprocessen i NSC. - målsättning: trygg hemsjukvård för äldre multisjuka med komplexa vårdbehov i hemmet -Huvudspåret är direkt tillgänglighet för utvalda hemsjukvårdspatienter, gemensam planering läk-dsk, pat o anhöriga samt hemtjänstpersonal, aktiv uppföljning efter patientens behov, öronmärkt tid för distriktsläkare, vårdprocesstänkande istället för punktbedömningar. #Vi har avsatt en halvtids läkartjänst fördelat på 2 läkare med daglig läkartillgänglighet för planerade o akuta hembesök för patienter inskriven i basal hemsjukvård samt alla akuta hembesök i hemmet och på SÄBO i Vallas upptagningsområde, i snitt 15 timmar per vecka inkl rond och konsulttid. # läkarna arbetar mot hela distriktssköterskegruppen som främst rekryterar hembesök och nya patienter till basal hemsjukvård, sedan nyligen finns koordinatorer för basal hemsjukvård i våra 2 vårdlag # 1 timme per vecka avsatt för teammöte för läkare och 2 dsk(hemsjukvårdssamordnare) för genomgång av patienter inskrivna i basal hemsjukvård samt utveckling av hemsjukvården # egen läkemedelsväska för palliativ vård har införskaffats + extra saturationsmätare Det är ca 30 pågående patienter inskrivna i basal hemsjukvård hela tiden. Patienterna har 2 el flera diagnoser med snabbt föränderliga tillstånd, huvuddiagnoserna hjärtsvikt, respiratorisk insufficiens, cancer,ischemisk hjärtsjukdom. Alla patienter har: 1. en vårdplan upprättad med pat och anhöriga, 2. direkt telefontillgänglighet till en sjuksköterska dygnet runt, 3. en hemmapärm med Vårdplan, medicinlista, kommunikationsblad mellan hemsjukvårdhemtjänst, 4. en informationsbroschyr till pat o anhöriga, 5. planerade hembesök för att förhindra o fånga upp försämringar, beredskap för akuta besök # vi har på detta sätt kunnat ta hand om flera patienter årligen i livets slutskede(brytpunktsbedömda) i hemmet med trygghet för patienten och stor anhörig/patienttillfredställelse. Utöver detta gör hemsjukvårdsläkarna hembesök på äldre pat som har tillfälligt behov av hembesök och ej har vårdplan. Vi utnyttjar också läkarresursen till att göra akutbesök på säbo- exvis brytpunktsbedömningar när ordinarie läk inte är på plats eller kan komma ifrån mottagningen. -Hemsjukvårdsteamet ingår i den ordinarie verksamheten och konkurrerar med tillgänglighetskraven. Det är en del av förklaringen till att vi under hösten 2009 hade svårt att klara tillgänglighetskravet för nybesök.det har trots detta aldrig funnits ngn opinion bland medarbetarna på vårdcentralen att lägga ner hemsjukvårdteamet. Tillgängligheten för akuta besök klarar vi nu, hemsjukvårdsteamet tar nu snarare tid från planerade kontroller än från nybesök. Statistik # ökning antal läkarhembesök VC Valla från ( om man tar bort hembesök i SÄBO är ökningen betydligt större, ca 50%. Sedan 2009 är hembesöken konstanta /år ( inklusive hembesök på SÄBO). Av dessa läkarbesök är i basal hemsjukvård. Vi tror att vi gör bättre bedömning av patientens tillstånd o vårdmöjligheter genom hembesök. Dsk hembesök har under perioden ökat (har ej ännu aktuella siffror )

5 # minskning av mångbesökare på akutmottagningen. Pat med 2 eller fler besök akutmott listade VC Valla >75 år månaderna okt-febr 08/09 resp 09/10: Från 192 till 51 pat motsvarar minskning till drygt en fjärdedel, och detta efter bara några månader med hemsjukvårdsteam. # minskad belastning på LAH av Vallas patienter (inga siffror) # På utvärderingsträffar på VC uppger distriktssköterskorna och läkarna i teamet högre tillfredställelse med arbetet. Detta trots ett ökat uppdrag och upplevd ökad belastning på fr a dsk pga högre ambitionsnivå med patienterna. Största vinsten för dsk är snabb läkartillgänglighet för hembesök. Upplevelsen är också att man kunnat ge bättre vård till pat tack vare strukturen i hemsjukvårdsteamet med tätare konsultationsmöjligheter. Dsk klarar egna bedömningar och medicinjusteringar på ett annat sätt än tidigare och kan bättre förbereda hembesök med provtagning och kontroller innan läkare kopplas in. Övriga läkare på VC upplever mindre stress genom mindre behov av akuta hembesök och en känsla av att de sjukaste patienterna får bättre vård. VC Valla Magnus Nord Distriktsläkare

6

7 Vi ville öka läkarmedverkan i hemsjukvården Staket kring läkaruppdraget = 50% tjänst /2 läk Bättre samarbete med distriktssköterskorna = team + ronder Planering av vården- arbeta mer proaktivt

8 2 hemsjukvårdsläkare 8 distriktssköterskor varav 2 koordinatorer Konsulttid varje dag, Rond varannan till var 4:e vecka 3 timmar/dag för hembesök pat med vårdplan + hemmapärm, regelbundna besök av dsk Akuta besök i hemmet + säbo, vårdintyg

9 Ökad trygghet för pat och anhöriga Ökad kvalitet.(hur mäta) Minskar sannolikt akutbesök och inläggningar Minskad belastning på LAH Ökad ambitionsnivå hos dsk och läkare Dsk arbetar mer självständigt + trivs bättre Ökad medvetenhet kring vård i livets slutskede

10 Det kostar läkartid ( -800 läkarbesök/år för VC Valla ) +Ökade kostnader för exvis lab och röntgen. Prioritering! Vad ska vi göra mindre av? Förankring av vårdplaner och arbetssätt- hos pat, anhörig, hemtjänst, US, hemjour mm Möta upp med tillräcklig omvårdnad + hemtjänst Bristande medicinsk kompetens i hemtjänsten

11 Att få till samma tänk i jourorganisationen = Hemjour, PV-team, Care-team. Gemensam styrning behövs Sammantaget leder brister till sämre vårdkvalitet + patienter åker till sjukhus i onödan (huvudmålet är inte att undvika slutenvård)

12 Allt fler multisjuka-sköra äldre i hemmet Ökad belastning på hemsjukvården Större behov organisera hemsjukvården+ jourorganisationen (fler huvudmän) Utbildningsbehov ( hur få till en bra utbildning för hemjour/hemsjukvårdsläkare?) Finns intresset hos allmänläkarna?

13 Öronmärkt resurstillskott (utöver budgeterat tillskott på 10 milj till hela länet) till hemsjukvård på VC skulle leda till: Minskad belastning på slutenvården Ökad motivation i primärvården Tillfälliga vårdplatser för hemsjukvårdsläkare/hemjour motsvarande avd 96(palliativ avd inom LAH) el korttidsplats?

14 Margareta Kristenson Ordförande Professor/Överläkare Linköpings Universitet Annika Larsson Samordnare Regionförbundet Östsam

15 Uppdrag En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Kommissionen ska utgå från de nationella folkhälsopolitiska målområdena och verka under åren Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/ickediskriminerings- och livscykelperspektiv. Kommissionen ska föreslå insatser på läns- kommunoch stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Vidare ska kommissionen presentera sina resultat i årliga delrapporter samt en slutrapport sista kvartalet 2014.

16 Deltagare i Östgötakommissionen Ordförande: Margareta Kristensson, professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap Kommissionärer: Elisabet Cedersund, kommunikationsforskare -äldreperspektiv Magnus Dahlstedt, docent etnicitet Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering Lelle Karlsson (V), politiskt områdesansvarig för folkhälsa och social ekonomi, Regionförbundet Östsam Agneta Kullberg, universitetslektor socialmedicin och folkhälsovetenskap särskilt boendemiljö Lars-Åke Levin, professor i hälsoekonomi Elisabet Sundin, professor i företagsekonomi - genuspespektiv Jan Sundin, professor emeritus i historia - samhällsförändingar och hälsa Caroline Unéus (M), styrelseledamot, Regionförbundet Östsam Jolanda van Vliet, folkhälsochef Landstinget i Östergötland Karin Zetterqvist Nelson, docent Tema barn Gunnar Ågren, läkare och fd generaldirektör för Folkhälsoinstitutet

17 Belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv 1. Analysera resultat ur perspektiven Socioekonomi Miljö Genus Mångfald/icke diskriminering Livscykel 2. Föreslå insatser på läns, kommun och stadsdelsnivå för alla som lever och verkar i Östergötland.

18 Krävande finansiärer Strategiska beslut i samspel med ägarna Pröva idéer och genomföra förändringar Professionell styrning Engagerade deltagare Aktivt ägarskap Kompetent ledning Brukare med inflytande Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog

19 Första steget Analys av hälsoläget i Östergötland aktuell statistik på regional och lokal nivå Socioekonomiska, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch ett livscykelperspektiv. Denna analys är grunden för en diskussion för att skapa en gemensam bild av nuläget.

20 Hälsans Hälsans bestämningsfaktorer bestämningsfaktorer Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livsmedel Utbildning Fritid & kultur Boende Arbetslöshet? Alkohol Arbetsmiljö Tobak Narkotika Socialt stöd Sex & samlevnad Sociala nätverk Matvanor Motion Barns vuxen kontakt Socialförsäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälso-& Sjukvård Source: Adapted from Dahlgren & Whitehead, 1991

21 Socioekonomisk Position och Hälsa efter Marmot et. al. Socioekonomisk position Materiella faktorer Social omgivning Arbetsmiljö Psykologi Hjärnan Levnads vanor Fysiologi Genetik Barndom SRH Morbiditet Mortalitet

22 Analysplan Förlorade levnadsår Vård på sjukhus minst 1 dag/år Ohälso/ Sjukskrivningsdagar Självskattad hälsa Psykisk ohälsa Våldsbrott/ Skolprestation Gymn.behörighet Tandhälsa (Kariesfrihet)

23 Analysplan Förlorade levnadsår SCB Vård på sjukhus minst 1 dag/år Vårddatalagret Ohälso/ Sjukskrivningsdagar SCB Självskattad hälsa HLV Psykisk ohälsa HLV Våldsbrott/ BRÅ/polis Skolprestation Gymn.behörighet Skolverket Tandhälsa (Kariesfrihet) Folktandvården

24 Mått på socioekonomisk situation Utbildning Yrke (arbetare-tjänstemän) Inkomst (disponibel inkomst individ/hushåll) Aktivitet (förvärvsarbetar, sjukskriven, arbetslös Boendeområde Etnicitet Civilstånd

25 Mätetal - hälsoutfall Förlorade levnadsår Skillnaden mellan förväntade genomsnittliga livslängden (män Ohälsotal 79 år, kvinnor 83 år) och ålder vid dödsfall Antal dagar med utbetalning från försäkringskassan - sjukpenning inkl. arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt, aktivitets- och sjukersättning Sjukpenningtal - Antal dagar med utbetalning från försäkringskassan - sjukpenning inkl. arbetsskadesjukpenning samt rehabiliteringspenning Självskattad hälsa 12

26 Förlorade levnadsår efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män 13

27 Förlorade levnadsår efter ålder och disponibel inkomst Östergötland 2010 Kvinnor Män 14

28

29 Ohälsotal efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män 16

30 Sjukpenningtal efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män 17

31 Sjukpenningtal efter ålder och förvärvsinkomst, sysselsatt nattbefolkning i Östergötland 2010 Kvinnor Män 18

32 Andel av östgötarna som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. År 2006, stratifierat på ålder och utbildningsnivå.

33 Låg SES är förenat med - fler förlorade levnadsår, - fler ohälsodagar och fler sjukskrivningsdagar, - sämre självskattad hälsa Dessa skillnader återfinns för OLIKA mått på SES dvs - Utbildning, - Inkomst (disponibel och förvärvsinkomst) - Sysselsättning följer i de flesta fall en gradient, dvs mellannivå av utbildning eller inkomst innebär bättre hälsa än lägst SES nivå men sämre än de med högst.

34 Skillnader i hälsoläge mellan kommuner

35 Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Riket Antal döda/ invånare Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar (åldersstandardiserat) (Socialstyrelsen) Kvinnor Män

36 Skolprestationer i Östergötland SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser)..

37 Andel av 6-åringarna i Östergötland med kariesfria tänder, stratifierat på socioekonomi (baserat på nyckelkodsområdens disponibla hushållsinkomst) år 2002, 2006 och 2009.

38 Skiljer skillnader i hälsoläge beroende på var man bor?

39 Andel av befolkningen år som uppger bra hälsa i Linköping Källa BE06

40 Andel av befolkningen år som uppger bra hälsa i Norrköping Källa BE06

41 Andel av befolkningen år som uppger bra hälsa i Söderköping Källa BE06

42 Andel av befolkningen år som uppger bra hälsa i Ydre Källa BE06

43 Nästa steg - i bred dialog! Analysera orsaker till dessa skillnader! för att därefter föreslå insatser på läns, kommun och stadsdelsnivå för alla som lever och verkar i Östergötland.

44 Nästa steg Analysera orsaker till dessa skillnader! för att därefter föreslå insatser på läns, kommun och stadsdelsnivå för alla som lever och verkar i Östergötland. - i bred dialog!

45 Höstens seminarier - vad beror det på 12 september fokus barn och ungdomar 17 oktober fokus äldre 19 december fokus vuxna

46 Höstens seminarier - vad beror det på 12 september fokus barn och ungdomar 17 oktober fokus äldre 19 december fokus vuxna Start av gemensam diskussion kring insatser

47 Hösten september fokus barn och ungdomar 17 oktober fokus äldre 19 december fokus vuxna Start av gemensam diskussion kring insatser Delrapport december presenteras januari 2013?

48 Våren 2014 Utarbeta förslag till insatser på läns, kommun och stadsdelsnivå för alla som lever och verkar i Östergötland. Nationell konferens 6 maj med Michael Marmot Med dialog kring förslagna insatser Slutrapport sista kvartalet 2014