Likvärdig hälso- och sjukvård?
|
|
- Alf Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007
2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?... 4 Är vården likvärdig oberoende av var man bor?... 5 Reflektioner... 5 PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 7 Östergötland i nationell jämförelse... 7 Patienternas upplevelser av primärvården... 7 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE INSATSER Östergötland i nationell jämförelse Diskussion om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen TILLGÄNGLIGHET Östergötland i nationell jämförelse Tillgänglighet i Östergötland - patienternas upplevelse TRE NYANSER PER KOMMUN POSITIVT OCH NEGATIVT PER GRUPP Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Landstingets ledningsstab , kontaktperson bengt.goran.emtinger@lio.se 2
3 Inledning Uppföljningen av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, avtal och prioriteringar för år 2007 sker i två dokument till hälso- och sjukvårdsnämnden 13 mars Detta dokument, Likvärdig hälso- och sjukvård?, lägger fokus på hur behovet av hälso- och sjukvård tillgodoses ur ett befolkningsperspektiv. Dokumentet Vad blev resultatet följer upp avtalen och prioriteringarna med verksamheten för år 2007 utifrån vad som levererats. Det innebär en beskrivning och värdering av vad som har gjorts för att nå resultaten och i vilken mån olika mål är uppnådda. Båda dokumenten bygger på hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om uppdrag i mars Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ur ett tydligt medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor och att vården ges utifrån medborgarnas behov. Man kan säga att Likvärdig hälso- och sjukvård? är nämndens egenuppföljning av hur uppdraget har förverkligats utifrån likvärdig vård i länet där patienternas uppfattning fäller avgörandet. Uppföljningen har som ansats att belysa hur vården uppfattas och skiljer sig utfrån fyra olika perspektiv, kön, ålder, hälsotillstånd och i vilken kommun man bor i. Det är också vanligt att redovisa uppfattningen utifrån utbildningsnivå och etnicitet men detta har inte gjorts i denna undersökning. Utgångspunkten är nämndens generella uppdrag och uppföljningsindikatorer inom patientfokuserad vård, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tillgänglighet. Patienternas uppfattning gäller kontakterna inom primärvård och bygger på den enkät som genomfördes inom primärvården i Östergötland under år En likvärdig vård har också bäring på hur vården i Östergötland förhåller sig till landstingen i övriga Sverige. Varje huvudavsnitt inleds därför med hur Östergötland står sig i nationell jämförelse mellan landstingen och vilken utveckling man kan se mellan åren 2006 och Uppföljningen inleds med en summering och reflektioner. I tre följande huvudavsnitt redovisas resultaten för de generella uppdragen. Varje avsnitt inleds med en jämförelse med övriga landsting och utveckling över tid. Därefter redovisas resultaten med brytning på grupperna män och kvinnor, fem åldersgrupper samt personer med självskattad dålig, medelgod och god hälsa. Resultat redovisas också på kommunnivå och där ska kommunnivå tolkas som bostadsort och inte vårdcentral. Det sista avsnittet är en sammanställning av skillnaderna för samtliga indikatorer för varje jämförelsegrupp. Uppföljningen bygger i huvudsak från patientenkäten i primärvård med 8640 svarande och från Vårdbarometern med 1000 svarande östgötar varav cirka 500 är patienter som svarat på frågor om sin uppfattning om primärvård. För att tydliggöra skillnaderna i patienternas upplevelser av primärvården används tre nyanser; vitt, ljusgrått och mörkgrått. Vitt indikerar att resultatet är bättre än genomsnittet för patienterna medan mörkgrått indikerar att resultatet är sämre än genomsnittet. När resultatet redovisas i ljusgrått betyder det att värdet ligger på ett genomsnitt. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Samma nyanser används i den nationella jämförelsen men där används punktvärden (ej statistiskt signifikanta) för att beskriva skillnader och förändringar över tid. 3
4 Summering Östergötland i nationell jämförelse I jämförelse med övriga landsting har invånarna i Östergötland lågt förtroende för hur vården och behandlingen fungerar på vårdcentralerna och att man får den hjälp man förväntat sig. Ohälsotalet på nationell nivå har sedan fem år successivt minskat. I Östergötland har minskningen varit större och låg år 2007 på samma nivå som rikssnittet. En annan undersökning visar att befolkningen i Östergötland uppger sig ha ett allmänt sämre hälsotillstånd än befolkningen i de flesta andra landsting även om skillnaderna är små. Behandlarna inom hälso- och sjukvården i Östergötland tar upp livsstilsfrågor och recept på fysisk aktivitet i samma utsträckning som man gör i andra landsting. Vad utmärker olika grupper? När man lägger samman resultatet för samtliga indikatorer för varje studerad grupp inom patientfokuserad vård, sjukdomsförebyggande arbete och tillgänglighet bildas tydliga mönster. Män och kvinnor Män har en mer positiv uppfattning än kvinnor med större förtroende för vården, kortare väntetider och är mindre benägna att byta vårdcentral. Behandlaren har också lyckats tillgodose behovet av att diskutera livsstilsfrågor mer än vid besöken av kvinnor. Kvinnor har i högre grad en egen läkare på vårdcentral men önskar i större utsträckning än män byta vårdcentral. Yngre och äldre Åldersgruppen 65 år och äldre har en klart mer positiv uppfattning än åldersgruppen 44 år och yngre. De äldre har ett stort förtroende, känner sig trygga med undersökningen och känner sig mer delaktiga i behandlingen. Man har i högre utsträckning än yngre en egen läkare på vårdcentralen, får träffa samma behandlare vid besöken och tycker att det är lätt att komma fram på telefon och att väntetiden är acceptabel. De allra äldsta skulle mera vilja diskutera levnadsvanor vid besöket. De yngre har kortare väntetider och de levnadsvanor som i första hand diskuteras är matoch sömnvanor. Vad gäller övriga indikatorer så har de yngre överlag en mer negativ uppfattning än genomsnittspatenten. Dålig och god hälsa De största skillnaderna tycks vara mellan de grupper som har självskattad dålig hälsa respektive god hälsa. Patienter med dålig hälsa har i högre grad egen läkare på vårdcentralen och får också träffa samma behandlare. Trots detta har denna grupp patienter en negativ uppfattning om vården i jämförelse med genomsnittspatienten i samtliga övriga indikatorer. Patienter med god hälsa har i lägre utsträckning en egen läkare på vårdcentralen och får heller inte så ofta träffa samma behandlare. Liksom äldre patienter har man överlag en positiv uppfattning om vården. 4
5 Är vården likvärdig oberoende av var man bor? När man jämför de tretton kommunerna utkristalliserar sig det tydligaste mönstret inom patientfokuserad vård. Tre mindre kommuner utmärker sig, Ödeshög, Vadstena och Boxholm. I dessa upplever patienterna primärvården mer positivt än vad patienterna i övriga kommuner gör. Patienterna som bor i Söderköping och Norrköping har en i jämförelsen negativ uppfattning om den patientfokuserade vården. När det gäller tillgänglighet är nyanserna mer blandade mellan kommunerna även om det är ungefär samma kommuner där primärvården upplevs positivt och negativt som inom patientfokuserad vård. Den största skillnaden gäller fast läkarkontakt. I Valdemarsvik uppger en av tio att man har egen läkare vid vårdcentralen och i Vadstena nio av tio. Reflektioner Vad är det för skillnad mellan en äldre man med god hälsa som bor i Vadstena och en ung kvinna med dålig hälsa som bor i Söderköping? Svar: Enligt patientenkäten är det två patienter som uppfattar primärvården på helt olika sätt. För mannen har vården lyckats tillgodose behoven, för kvinnan har vården det inte. Denna slutsats kan tyckas vara lite tillspetsad men illustrerar att det inte är så enkelt att konstatera om invånarna i Östergötland erbjuds en god vård på lika villkor utifrån medborgarnas behov. Att möta behoven Vad som är behov och vem som avgör behovet är en klassisk fråga inom hälso- och sjukvården och som fortfarande väntar på sitt rätta svar om det nu finns något. Uppföljningen ger tydliga och kanske ibland överraskande bilder men det är inte alltid lätt att tolka vilka slutsatser man ska dra. Betyder de yngres relativa missnöje att deras behov inte är tillgodosedda och att mer uppmärksamhet bör ägnas åt denna grupp? Och omvänt, innebär de äldres nöjdhet att deras behov är tillgodosedda? Hur ska vården förbättra sina insatser för de patienter som upplever sin hälsa som dålig? Kan man bättre identifiera dessa patienter så att behandlaren t.ex. i högre grad diskuterar livsstilsfrågor? Olika förväntningar? För äldre tar det längre tid att få sitt besök men äldre tycker ändå att väntetiden är acceptabel. Yngre har kortare väntetider men tycker inte att väntetiden är acceptabel. Det kan finnas olika faktiska förklaringar till detta motsägelsefulla resultat. Yngre har i högre grad akuta tillstånd när man kontaktar vården och äldre har i större utsträckning en fast läkarkontakt som kan kompensera en längre väntetid. Att det också kan handla om olika förväntningar visar fyndet i uppföljningen att yngre och de med dålig hälsa tycker det är svårare att komma fram på telefon. Det torde ju vara samma förutsättningar att komma fram på telefon när man jämför stora grupper, eftersom det inte kan vara rimligt att de som svarar på vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen har möjlighet att låta vissa grupper vänta längre än andra. Uppföljningen är en del av helheten Denna uppföljning bygger på hur patienterna i primärvården uppfattar hälso- och sjukvården. Genom resultaten i Öppna jämförelser vet vi att östgötarnas erfarenheter av primärvården är sämre än i de flesta andra landsting. De medicinska resultaten inom primärvården och inom den 5
6 specialiserade vården står sig väl i nationell jämförelse och det är fler indikatorer som har förbättrats mellan de två rapporterna i Östergötland än genomsnitt för riket. Olika undersökningar av hälso- och sjukvård sker på olika nivåer. De nationella undersökningarna Vårdbarometern och Öppna jämförelser visar resultaten i huvudsak på landstingsnivå. Patientenkäterna i Östergötland redovisar på nivå sjukhus, kliniker och vårdcentraler men också som i detta fall på olika grupper. Av nödvändighet speglar resultaten en aggregerad mer allmängiltig nivå som förstås inte alltid stämmer överens för samtliga patienters möten med vården. Att personer med sämre hälsa, i förhållande till andra grupper, överlag uppfattar vården mer negativt behöver ju inte betyda att dessa personer har denna uppfattning vid behandlingen på alla vårdcentraler eller vid en vårdcentral hos samtliga behandlare. Svaren skapar nya frågor Ibland ger resultaten fler frågor än de svarar på. Kvinnor har en mer negativ uppfattning av primärvården än män och kvinnor skulle oftare vilja diskutera levnadsvanor vid besöket. Traditionellt kända riskfaktorer har drabbat män mer än kvinnor och som i tidigare ålder än kvinnor leder till hjärtinfarkt, stroke och sjukdomar av rökning. Vården har kanske inte alla gånger hängt med att riskfaktorerna kryper allt närmare kvinnorna? Den yngre generationen är uppväxt i informationssamhället och är van vid snabb information och det gäller också visavi sjukvården. Ska man tillfredsställa dessa förväntningar? Vad ska man i så fall tillgripa för att tillgodose de yngres och medelålders behov på ett bättre sätt? Eller ska man konstatera att yngre objektivt får en tillgänglig vård och att andra grupper ska prioriteras? Var går gränserna för vad sjukvården kan ta ansvar för genom det allmänna åtagandet? Hur kan vi tydliggöra vad sjukvården är bäst på att göra och vad som är individens ansvar vad gäller hälsa, vård och finansiering? Under 2009 planerar landstinget i Östergötland att införa en vårdvalsmodell i primärvård. I samband med att primärvårdens uppdrag formuleras är det viktigt att fördjupa begreppet vård på lika villkor och inta en större flexibilitet. Det är skillnad på de behov som 30-åriga föräldrar med två barn har jämfört med en 70-årig man med en svår livsförkortande sjukdom och med erfarenhet av hur livet kan gestalta sig. Det handlar om olika sätt i mottagandet för olika patientgrupper som vården ska förhålla sig till vad gäller bemötande, trygghet, tillgänglighet och kontinuitet. 6
7 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Östergötland i nationell jämförelse Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag har stort förtroende för hur vården/behandlingen fungerar på vårdcentralen 52% 56% 52-70% Jag fick den hjälp som jag hade förväntat vid besöket 81% 83% 77-90% Figur 1: Befolkningens och patienternas uppfattning om vårdcentralerna år Källa: Vårdbarometern I nationell jämförelse har invånarna i Östergötland lågt förtroende för hur vården och behandlingen fungerar på vårdcentralerna och om man får den hjälp man förväntat sig på vårdcentralen. Tendensen är dessutom vikande; det var något större andel positiva svar år I jämförelse mellan landsting ligger Östergötland bland den tredjedel med de sämsta resultaten. Patienternas upplevelser av primärvården För att undersöka i vilken mån patienter upplever primärvården patientfokuserad har frågor ställts i patientenkäten kring förtroenden, trygghet och information. Resultatet för olika patientgrupper redovisas i figuren nedan. Vitt indikerar att resultatet är bättre än länsgenomsnittet medan mörkgrått indikerar att resultatet är sämre än länsgenomsnittet. När resultatet redovisas i ljusgrått betyder det att värdet ligger på medelvärdet för länet/länsgenomsnittet. Siffrorna i figuren anger genomsnittligt resultat för Östergötland samt lägsta och högsta värde uttryckt i procent. Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ålder 75+ år Ålder år Ålder år Ålder år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland 1. Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Figur 2: Patienternas uppfattning om patientfokuserad vård i primärvård år
8 1. Jag har stort förtroende för vård och behandling på den vårdcentral jag besökte 2. Undersökningen kändes trygg 3. Jag fick den hjälp med min sjukdom/mina problem som jag förväntade mig 4. Vid besöket fick jag tillräcklig information om min sjukdom/mitt problem 5. Jag fick veta hur jag själv kan bidra till ett bra behandlingsresultat 6. Jag kände mig delaktig i besluten om min vård och behandling 7. Vid besöket fick jag tillräcklig information om fortsatt behandling eller kontroller 8. Vid besöket fick jag tillräcklig information om vart jag skulle vända mig om jag hade frågor eller fick problem med min sjukdom 9. Helhet/PTI * * PTI är en sammanvägning av frågorna "Hur upplevde du besöket på vårdcentralen som helhet?" och Tänk dej ett besök som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker du att ditt besök ligger? Män mer nöjda än kvinnor En tydlig skillnad i upplevelsen av primärvården framträder mellan kvinnor och män. Trots att män och kvinnor i huvudsak skattar primärvården likvärdig på alla områden som har med patientfokusering att göra så framträder två tydliga skillnader; förtroende för vården och helhet/pti. 1 Mäns förtroende för vård och behandling är högre än länsgenomsnittet, det samma gäller PTIvärdet. Eftersom grupperna jämförs med varandra blir kvinnors förtroende för vård och behandling lägre än länsgenomsnittet och även PTI-värdet. Patienter med dålig självskattad hälsa har negativ bild Barn/unga och personer i arbetsför ålder är mindre nöjda än äldre; mest nöjda är pensionärer och någon skillnad mellan äldre och yngre pensionärer kan inte skönjas. Detta trots att multisjukligheten ofta ökar med stigande ålder vilket också ofta leder till ökade och komplexa behov av hälso- och sjukvård. I åldersgruppen år är det enda värde som avviker från medelvärdet patienternas svar på frågan om förtroende för vård och behandling deras förtroende är lägre än medelvärdet i länet. Utifrån patienternas skattning av den egna hälsan framträder ett tydligt mönster. De som upplever sin hälsa som dålig har en påtagligt mer negativ bild av primärvården än övriga patienter. Det gäller alla frågor som handlar om att bedöma primärvårdens patientfokusering. Patienter i Vadstena och Ödeshög mest positiva I Östergötland är det fritt för var och en att välja vårdcentral och det kan t ex innebära att patienten listar sig på en vårdcentral i nära anslutning till sin arbetsplats i annan kommun än där man bor. Figur 3 ger således en bild av hur patienterna som bor i länets kommuner upplever primärvården ur ett patientperspektiv utan att det behöver vara fullständig överensstämmelse till vårdcentralen i kommunen. 1 Patienttillfredsställelseindex (PTI) är ett sammanfattande mått som används för att jämföra patienters upplevelse av vården på en övergripande nivå. PTI beräknas genom att svaren på två av enkätfrågorna vägs samman; Hur upplevde du besöket på vårdcentralen som helhet och Tänk dig ett besök på vårdcentralen som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker du att ditt besök ligger. 8
9 Figur 3: Patienternas upplevelse av besöket som helhet och graden av perfekt besök, Östergötland år 2007 Vid en jämförelse mellan svaren från patienter som är bosatta i länets kommuner framkommer få men tydliga skillnader. Resultaten för Ödeshög och Vadstena är genomgående positiva och ligger över länsgenomsnittet. Även i Boxholm är patienternas upplevelse tydligt positiva när man jämför dem med länet som helhet, utom när det gäller information om fortsatt behandling där resultatet ligger på medelvärdet för länet. Mest negativa är patienterna som bor i Söderköping där alla variabler utmärker sig på ett negativt sätt. Norrköpings invånare ger omdömen som ligger under länsgenomsnittet inom alla områden utom när det gäller information om sjukdom/problem samt hur patienten själv kan bidra till ett bra behandlingsresultat. Valdemarsvik har tillsammans med Norrköping och Söderköping de tydligaste indikationerna på att förtroendet för vård och behandling är lågt. Mjölby och Söderköping har lägsta värden när det gäller patienternas upplevelse av besöket som helhet och graden av det perfekta besöket. 9
10 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Östergötland i nationell jämförelse Kvinnor i Östergötland 48,0 Ohälsotal Kvinnor i riket 46,1 Män i riket 30,6 Män i 28,7 Östergötland År Figur 4: Ohälsotal män och kvinnor i riket och i Östergötland år Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalen har successivt minskat i Östergötland varje år sedan Efter att sedan slutet av 90-talet ha legat över riksgenomsnittet har Östergötlands ohälsotal nu minskat så mycket att länets ohälsotal är detsamma som rikets. Jämförelse av kvinnors respektive mäns ohälsotal visar att kvinnor i Östergötland har ett högre ohälsotal än kvinnor i riket men har de senaste åren närmat sig rikssnittet. Ohälsotalet för män i Östergötland har följt rikssnittet och har generellt sett ett lägre ohälsotal än kvinnor. 10
11 Nedanstående figur visar ohälsotalet i kommunerna uppdelat på tre nivåer, i jämförelsen låga tal (vit nyans), medel (grå) och höga (mörkgrå) Figur 5: Ohälsotal i Östergötlands kommuner år 2007 Ohälsotalet (se under figur 4) år 2007 var för Östergötland 38, d.v.s. samma tal som för riket. Motala, Vadstena, Valdemarsvik och Boxholm har de högsta ohälsotalen och Linköping det lägsta. Ohälostalet har också ett samband med ålder; ohälsotalet är högst i åldersgruppen år därefter i åldersgruppen år. Figur 6 visar befolkningens uppfattning om sitt hälsotillstånd och patienternas uppfattning om förebyggande insatser i vården. Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag bedömer ha ett bra allmänt hälsotillstånd 75% 77% 73-80% Läkaren/sjuksköterskan har tagit upp livsstilsfrågor vid besöket 29% 29% 24-31% Jag har fått recept på fysisk aktivitet 25% 26% 21-33% Figur 6: Befolkningens uppfattning om sitt hälsotillstånd och patienternas uppfattning om vårdens förebyggande insatser, Östergötland år 2007 Befolkningen i Östergötland uppger sig ha ett allmänt sämre hälsotillstånd än befolkningen i de flesta andra landsting även om skillnaderna är små. Behandlarna i vården tar upp livsstilsfrågor och recept på fysisk aktivitet i samma utsträckning som man gör i andra landsting. Det är emellertid en vikande tendens jämfört med år 2006 och det gäller också för rikssnittet. 11
12 Diskussion om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen Det här avsnittet inleds med en totalsammanställning av patienternas svar på frågor som handlar om huruvida livsstilsfrågor togs upp vid besöket på vårdcentralen. Frågorna gäller vanor om mat, motion, rökning, alkohol, sömn och stress. Därefter följer en analys utifrån kön, ålder och självskattad hälsa. Patienterna kunde i patientenkäten välja mellan tre svarsalternativ: ja, nej men vi borde ha diskuterat samt nej och det var inte nödvändigt att diskutera. Diagrammet nedan visar i vilken grad patienterna uppgett att behandlaren diskuterade olika levnadsvanor Procent Ja Nej, borde diskuterat Nej, inte nödvändigt Motion Mat Sömn Stress Rökning Alkohol Figur 7: Patienternas uppfattning om diskussion om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen år 2007 Det vanligaste var att diskutera motionsvanor, därnäst mat och sömn. Sömn och stress var de levnadsvanor som patienterna i störst utsträckning hade velat diskutera mer. Enligt patienterna var det minst nödvändigt att diskutera alkohol och rökning. De allra flesta ansåg att frågor om levnadsvanor inte var nödvändiga att diskutera vid besöket. Figur 8 visar resultatet för de olika grupperna relaterat till genomsnittet för länets samtliga patienter. Ja = behandlaren diskuterade levnadsvanor Nej, men borde ha diskuterat Ja i förhållande till borde = Ja svar i förhållande till Ja svar + Nej, borde diskuterat. T.ex. 50% visar att det är lika många som svarat ja och lika många som svarat att man borde diskuterat. Ju högre siffra desto mer 12
13 stämmer förväntningarna med patienternas behov att diskutera förutsatt att ja-svaren innebär att det var relevant att diskutera levnadsvanor. Skillnaden mellan aktuellt värde och 100 är således ett mått på behovet att man borde ha diskuterat frågan. T.ex. innebär värdet 80 att ytterligare 20 procent skulle helt motsvarat patientens behov av diskussion. Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ålder 75+ år Ålder år Ålder år Ålder år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland Mat Ja Nej, men borde diskuterat Ja i förhållande till borde Motion Ja Nej, men borde diskuterat Ja i förhållande till borde Rökning Ja Nej, men borde diskuterat Ja i förhållande till borde Alkohol Ja Nej, men borde diskuterat Ja i förhållande till borde Sömn Ja Nej, men borde diskuterat Ja i förhållande till borde Stress Ja Nej, men borde diskuterat Ja i förhållande till borde Figur 8: Patienternas uppfattning om diskussionerna om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen år 2007 Mer frågor om levnadsvanor med män än med kvinnor Inom alla frågeområden kring levnadsvanor, förutom stress och sömn, finns det en påtaglig skillnad mellan könen. Behandlaren diskuterar levnadsvanor i större utsträckning med män än med kvinnor. Trots att kvinnor får färre frågor om levnadsvanor än män framträder ingen påtaglig skillnad i bedömningen av om frågan borde ha ställts. Stress utgör dock ett undantag, bland dem som inte fått frågan efterlyser kvinnor dessa frågor mer än män. Förhållandet mellan att ha ställt frågan och borde ha ställts är dock större bland kvinnor i de flesta frågor om levnadsvanor. De allra äldsta (från 75 år och äldre) får i minst utsträckning sådana frågor. De äldsta utmärker sig genom att i mindre utsträckning än andra uppge att de borde ha fått frågor om stress och alkohol. Patienter med dålig hälsa vill ha mer diskussion De personer som skattar sin egen hälsa som dålig efterlyser alla förekommande livsstilsfrågor i större utsträckning än andra patienter. De uppger samtidigt att de fick frågor om sömnvanor i 13
14 större utsträckning än vad patienter med medelgod eller god hälsa upplevt. Patienter med god hälsa tycks få sina behov av diskussioner tillgodosedda. Mycket diskussion om motionsvanor i Ödeshög I figur 9 visas i hur stor omfattning man diskuterat motionsvanor vid besöket i förhållande till hur man borde diskuterat Figur 9: Diskussion av motionsvanor i förhållande till vad man borde, år 2007 Det är inte så stora skillnader mellan kommunerna vad gäller diskussion om levnadsvanor. När det gäller motionsvanor har patienterna i Ödeshög diskuterat frågan vid 28 procent av besöken och det är bara två procent som anser att man inte diskuterat men att man borde ha gjort detta. I Ydre diskuterade behandlaren frågan vid 19 procent av besöken och nio procent av patienterna ansåg att man inte diskuterat men borde gjort detta. 14
15 Tillgänglighet Östergötland i nationell jämförelse Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag har tillgång till den vård jag behöver 75% 77% 69-87% Jag har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen 42% 53% 34-73% Det var lätt att komma fram till telefon till vårdcentralen 70% 69% 52-82% Jag fick besök inom 7 dagar på vårdcentralen 81% 77% 70-84% Jag anser att det är en rimlig väntetid 77% 79% 72-87% Figur 10: Befolkningens uppfattning om tillgång till vård och fast läkare samt patienternas uppfattning om tillgänglighet, Östergötland år 2007 Befolkningen i Östergötland anser i lägre grad, jämfört med befolkningen i andra landsting, att man har tillgång till den vård man behöver och att man har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen. Tillgängligheten till besök ligger högt i jämförelsen men patienterna anser ändå inte i jämförelsen att det är en rimlig väntetid. Jämfört med år 2006 är uppfattningen mer positiv förutom om man har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen. Tillgänglighet i Östergötland - patienternas upplevelse Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ålder 75+ år Ålder år Ålder år Ålder år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland 1. Lätt telefon vc (4-5) Tala med ssk Ja Väntat på besök Högst 7 dagr Acceptabel väntetid (4-5) Lätt kontakt sjukvrådgivn (4-5) Informerade begripligt (4-5) Egen läkare vårdc Ja Träffat samma behandlare Ja Byta läkare (4-5) Byta vårdcentral (4-5) Viktigt träffa samma (4-5) Figur11: Patienternas uppfattning om tillgänglighet vid vårdcentral, Östergötland år
16 1. Det var lätt att få telefonkontakt med vårdcentralen. 2. När du ringde vårdcentralen innan besöket, fick du då tala med en sjuksköterska eller annan sjukvårdskunnig person samma dag som du ringde? 3. Hur länge fick du vänta på besöket - från det att du tog kontakt med vårdcentralen eller du fick din besökstid i en kallelse? 4. Väntetiden från det att jag tog kontakt med vårdcentralen tills jag fick komma dit var helt acceptabel 5. Det var lätt att få kontakt med Sjukvårdsrådgivningen (1177) 6. Sjukvårdsrådgivningen (1177) informerade mig på ett begripligt sätt 7. Har du tillgång till en egen läkare på den vårdcentral du tillhör? 8. Fick du träffa samma behandlare denna gång som vid ditt senast föregående besök på vårdcentralen? 9. Jag skulle vilja byta läkare på den vårdcentral jag tillhör 10. Jag skulle vilja byta vårdcentral 11. Vid besök på vårdcentralen som inte är akuta är det viktigt att få träffa samma läkare varje gång Största skillnaderna mellan åldersgrupperna Det finns tydliga skillnader i upplevelsen av tillgänglighet mellan yngre/medelålders och äldre. Mest negativa överlag är personer i åldersgruppen upp till 44 år och mest positiva gruppen 65 år och äldre. Man kan notera att äldre tycker det är lätt att få kontakt med sjukvårdsrådgivningen och att man upplever att sjukvårdsrådgivningen informerar på ett begripligt sätt. Sju av tio har en fast läkare. Yngre har kortare väntetider till besöket men anser i lägre grad att väntetiden var acceptabel. Kvinnor har i högre grad än män en fast läkare men skulle i högre grad vilja byta vårdcentral. Patienter som skattar sin hälsa som dålig har en mer negativ uppfattning om tillgängligheten men har i högre grad en fast läkare och får också träffa samma behandlare vid besöken. Yngre krav på snabbare kontakt? En intressant iakttagelse är att yngre upplever vårdcentralens telefontillgänglighet som sämre än övriga åldersgrupper. Det torde dock inte vara någon faktisk skillnad mellan olika grupper patienter eftersom de som svarar inte kan veta vem som ringer. En möjlig tolkning är istället att dessa åldersgrupper har högre krav på att snabbt etablera kontakt när de ringer till vårdcentralen. Fast läkarkontakt inte lika viktigt för alla I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för 2007 preciseras att en fast läkarkontakt på vårdcentral ska erbjudas och att patienten ska få träffa den läkare som man önskar. Sex av tio patienter som besökt vårdcentralen har en egen läkare på vårdcentralen att jämföra med fyra av tio när man frågar befolkningen. En fast läkarkontakt prioriteras inte högt av alla patienter. Det är framförallt äldre patienter som tycker att en fast läkarkontakt är viktig. Kvinnor tycker i större utsträckning än män att det är viktigt att träffa samma läkare och ju sämre självskattad hälsa desto viktigare bedöms det att ha en fast läkarkontakt. 16
17 Att ha tillgång till en egen läkare och att träffa samma läkare vid nytt icke akut besök är minst viktigt bland patienter under 45 år men samtidigt tillskriver de vikten av att kunna byta läkare eller vårdcentral större betydelse än andra åldersgrupper. Stora variationer mellan kommunerna Nedanstående figurer visar patienternas uppfattning om väntetiden var acceptabel från det att man tog kontakt med vårdcentralen tills man fick tid för besök samt om man har tillgång till en egen läkare på vårdcentralen Figur 12: Väntetiden var acceptabel, år 2007 Figur 13: Har en egen läkare på vårdcentralen, 2007 I Ödeshög har patienterna den kortaste väntetiden och nio av tio tycker att väntetiden är helt acceptabel. I Vadstena har nio av tio en egen läkare på vårdcentralen och sju av tio har dessutom träffat samma behandlare som vid sitt senast föregående besök på vårdcentralen. I Valdemarsvik har en av tio patienter en egen läkare och fyra av tio har träffat samma behandlare. 17
18 Tre nyanser per kommun Vit ruta indikerar att resultatet är bättre än länsgenomsnittet medan mörkgrått indikerar att resultatet är sämre än länsgenomsnittet. När resultatet redovisas i ljusgrått betyder det att värdet ligger på medelvärdet för länet/länsgenomsnittet. Siffrorna i figuren anger genomsnittligt resultat för Östergötland. Patientfokuserad vård Östergötland Förtroende 72 Trygg 81 Hjälp 76 Info sjukdom 74 Bidra 70 Delaktig 72 Info fortsatt 70 Info vända 66 Helhet/perfekt 68 Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Tillgänglighet Ödeshög Åtvidaberg Ydre Valdemarsvik Vadstena Söderköping Norrköping Motala Mjölby Linköping Kinda Finspång Boxholm Östergötland Lätt telefon vc 75 Tala med ssk 73 Väntat på besök 65 Acceptabel väntetid 76 Lätt kontakt sjukvrådgivn 80 Informerade begripligt 81 Egen läkare vårdc 61 Träffat samma behandlare 54 Byta läkare 9 Byta vårdcentral 7 Viktigt träffa samma 83 18
19 Positivt och negativt per grupp Bättre resultat än länsgenomsnittet Sämre resultat än länsgenomsnittet Män Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Väntat på besök Byta vårdcentral Tala med ssk Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Kvinnor Tala med ssk Egen läkare vårdc Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Byta vårdcentral 0-19 år Mat Sömn Väntat på besök år Sömn Tala med ssk Väntat på besök Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Rökning Alkohol Lätt telefon vc Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral 19
20 45-64 år Tala med ssk Egen läkare vårdc Förtroende Sömn Acceptabel väntetid Byta vårdcentral Dålig hälsa Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Byta läkare Byta vårdcentral år Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Sömn Stress Medelgod hälsa Hjälp Info sjukdom Delaktig Info fortsatt Helhet/perfekt Byta läkare Byta vårdcentral 75+ år Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Mat Rökning Alkohol Sömn Stress Tala med ssk Väntat på besök God hälsa Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info vända Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare 20
21 Vad blev resultatet Uppföljning av avtal och prioriteringar Vad verksamheten gör och levererar Uppnådda resultat och mål Likvärdig hälso- och sjukvård HSN:s egenuppföljning hur uppdraget har förverkligats Patienternas uppfattning fäller avgörandet
22 Män och kvinnor Ålder Egenskattad hälsa Dålig Medel God Länets 13 kommuner
23 Patientenkät primärvård 26 indikatorer Patientfokuserad vård Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Hälsofrämjande förebyggande Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Tillgänglighet Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Viktigt träffa samma
24 Vårdbarometern Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag har tillgång till den vård jag behöver 75% 77% 69-87% Jag har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen 42% 53% 34-73% Det var lätt att komma fram till telefon till vårdcentralen 70% 69% 52-82% Jag fick besök inom 7 dagar på vårdcentralen 81% 77% 70-84% Jag anser att det är en rimlig väntetid 77% 79% 72-87%
25 Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ödeshög Åtvidaberg Ydre Ålder 75+ år Ålder år Ålder år Ålder år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland 1. Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Valdemarsvik Vadstena Söderköping Norrköping Motala Mjölby Linköping Kinda Finspång Boxholm
26 80 Diskuterade behandlaren levnadsvanor vid besöket? Procent Ja Nej, borde diskuterat Nej, inte nödvändigt Motion Mat Sömn Stress Rökning Alkohol
27 Män mer nöjda än kvinnor Män Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Väntat på besök Byta vårdcentral Tala med ssk Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Kvinnor Tala med ssk Egen läkare vårdc Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Byta vårdcentral
28 Stor skillnad mellan yngre och äldre år Sömn Tala med ssk Väntat på besök Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgiv Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandla Byta läkare Byta vårdcentral år Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Sömn Stress
29 Självskattad dålig hälsa negativ upplevelse God hälsa Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info vända Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Dålig hälsa Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Byta läkare Byta vårdcentral
30 Fast läkarkontakt - en av tio eller nio av tio?
31 Likvärdig vård? Behoven tillgodosedda? En äldre man med god hälsa som bor i Vadstena En ung kvinna med dålig hälsa som bor i Söderköping
32 Reflektioner Negativ upplevelse = behov som inte är tillgodosedda? Positiv upplevelse = behoven tillgodosedda? Yngres otålighet och vana med snabb information hur förhålla sig? Hur identifiera patienter som skattat sin hälsa dålig? Anpassa efter olika patientgrupper i bemötande, trygghet, tillgänglighet och kontinuitet!
Hur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merNr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands
Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa
Läs merVad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merVårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merHälso- och sjukvårdsbarometern 2016
PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merKvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.
Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 5 1 (19) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR ÅRSBOKSLUT 7 Den självskattade n är minst god i, Rinkeby-Kista och Av kommunerna/stadsdelarna
Läs merFöretagsamheten 2018 Östergötlands län
Företagsamheten 2018 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Östergötlands län
Företagsamheten 2018 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merJämlikhet och hälsofrämjande
Sveriges Kommuner och Landsting Jämlikhet och hälsofrämjande Resultat från nationell patientenkät och vårdbarometern Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under de senaste åren prioriterat att arbeta
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merStudie över utbudet av tandvård i Östergötland. Rapport Tandvårdsenheten.
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2016 - Tandvårdsenheten www.regionostergotland.se SAMMANFATTNING Region Östergötland har ansvar för planeringen av all tandvård inom regionens område.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013
2013-12-18 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 Något färre lediga platser Under november 2013 anmäldes 2 080 lediga platser till Arbetsförmedlingen
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merStudie över utbudet av tandvård i Östergötland
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.
Läs merStudie över utbudet av tandvård i Östergötland. Rapport Tandvårdsenheten.
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2018 - Tandvårdsenheten www.regionostergotland.se www.regionostergotland.se SAMMANFATTNING Region Östergötland har ansvar för planeringen av all tandvård
Läs merFöretagsamheten 2017 Östergötlands län
Företagsamheten 2017 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Östergötlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Östergötlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merFöretagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merMödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010
Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa
Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merOmrådesbeskrivning Linköping
Stina Öberg 1(6) Områdesbeskrivning Linköping BUP-verksamheten i Linköping Alla siffror avser åldersgruppen 0-17 år och relevanta enheter på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping, det vill
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013
2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)
Läs merDelaktighet kring hälsa och levnadsvanor
Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Brukardialogberedning 5 Kunskapssammanträde, 2017-11-14 Brukardialogberedning 5 Madeleine Johansson, ordf Anna Nilsson, vice ordf Margareta Fallsvik Bibbi Svärd
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merNationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016
Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merUppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland
Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Vad tycker patienterna? En sammanställning av en enkät- och intervjuundersökning våren 05 Bo Davidsson Elisabeth Viman ISSN 65-0 författarna
Läs merKARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)
Läs merSkånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster
Läs merTobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.
Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen
Läs merRapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).
Läs merFörsäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018
Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan
Läs merBeskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017
Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela
Läs merSamtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna
Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad Medborgardialog Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna Tid: Maj 2013 Plats: Vid vårdcentraler i nämndsområdet Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars månad 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars månad 2013 Efter en lugn inledning på året med sjunkande arbetslöshet och fler i arbete har antalet varsel stigit
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merBefolkningsförändring 1:a halvåret 2014
FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer
Läs merStatistikinfo 2016:06
Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin
Läs merStatistikinfo 2013:13
Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merStatistikinfo 2014:11
Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin
Läs merArbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 Något färre fick arbete 1 685 personer fick arbete under november och det
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Läs merDet är bra för kommunen med ökad befolkning
Det är bra för kommunen med ökad befolkning 1 Kommunen tjänar drygt 40 000 kronor för varje ny invånare? 2 Har vi rätt beslutsunderlag? 3 Vad blir marginaleffekten av ytterligare en invånare? 4 Kommunalekonomisk
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merEn trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Läs merPrimärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg
Primärvård 2015 läkarbesök Region Gävleborg 7 290 st. 2 731 st. 37.5 % Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsfrekvens Landsting Utskickade enkäter: 7 290 st. Inkomna svar: 2 731 st. Svarsfrekvens: 37.5
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012
2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av april 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-05-09 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län April 2014 19 473 (9,2 %) 8 733 kvinnor (8,8 %) 10 740 män
Läs merArbetsmarknadsläget i Östergötlands län, februari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, februari 2015 Färre fick arbete 1 830 personer fick arbete under februari och det var 110
Läs merÖstgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa
Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar
Läs merOm mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8
Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merHitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?
Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår
Läs merNationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merStatistikinfo 2017:06
Statistikinfo 217:6 Inpendlingen till Linköping ökade för 2:e året i rad 83 13 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping, en ökning med 2 141 personer jämfört med 215, vilket är den största största
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merStatistikinfo 2018:01
Statistikinfo 218:1 Linköping ökade med 2 73 invånare Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 73 personer. Det är den tredje största ökningen någonsin i Linköping, och 148 färre än förra året. Vid
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merLandstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?
POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 UPPLEVELSEN AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND 2014-03-04 Handläggare Ove Granholm Forskning och Utveckling 2014-03-04 2(6) Undersökning nummer 1
Läs merTabell 3: Födelseregion och utbildningstyp i Boxholm kommun 2010-2014
Tabell 1: Utbildningar i Boxholm kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total Yrkesvux Barn och fritid 0 0 Bygg och anläggning 0 0 Ekonomi, administration och handel 1 1
Läs merStatistikinfo 2019:01
Statistikinfo 219:1 Linköping ökade med 2 514 invånare 218 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 514 personer 218. Det är den fjärde största ökningen någonsin i Linköping, även om ökningen var 189
Läs merHälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014
Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012
2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning har ökat. Arbetslösheten
Läs merParter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN
Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Parter: Region Östergötland, Östergötlands
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merStatistikinfo 2017:01
Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare
Läs merSörmlänningar tycker om vården
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 8 Förord I landstingets planerings- och styrningsprocess är det viktigt att ha kunskap om befolkningens förtroende för och åsikter om hälso- och
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merStatistikinfo 2018:06
Statistikinfo 218:6 1 5 fler förvärvsarbetande i Linköping 217 84 548 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 217, en ökning med 1 535 personer jämfört med 216. Den näringsgren som ökade mest
Läs merDe nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.
FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen
Läs merArbetsmarknadsläget i Östergötlands län, december 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, december 2014 Färre fick arbete 1 410 personer fick arbete under december och det var 140
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av februari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Linköping 2014-03-11 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Februari 2014 21 060 (9,9 %) 9 344 kvinnor (9,3 %) 11 716 män
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs mer