Naturvårdsverket avslår överklagandena i övrigt.

Transkript

1 1(12) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: BESLUT Ärendenr: Sveriges ornitologiska förening Att: Dennis Kraft Stenhusa gård, Lilla Brunneby MÖRBYLÅNGA Stockholms ornitologiska förening Att: Tomas Viktor Box STOCKHOLM Överklaganden av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Stockholms län under del av 2014, länsstyrelsens dnr och Beslut Naturvårdsverket bifaller delvis överklagandena och upphäver beslutet vad avser del A och D. Naturvårdsverket avslår överklagandena i övrigt. Bakgrund Ansökningar Mellersta Skärgårdens jakt- och viltvårdsförening ansökte om skyddsjakt efter 200 skarvar, samma tilldelning som ansöktes om Stockholms läns fiskarförbund (fiskarförbundet) ansökte om tillstånd till behandling av ägg genom oljering eller punktering av äggskalet i vissa kolonier till den 25 maj 2014 samt om tillstånd till skyddsjakt hela året i beslutade fiskfredningsområden, dess tillopp, vid fiskeutsättningsplatser, vid fiskodlingar respektive vid fasta och rörliga fiskeredskap. Vidare begärde fiskarförbundet att varje jakträttshavare ska få bedriva skyddsjakt för att skydda fiskevatten från den 1 augusti till den 31 januari. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 Ö STERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(12) Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 11 april 2014 att medge viss skyddsjakt efter storskarv i Östersjön i Stockholms län. Länsstyrelsen avslog delar av ansökningarna. En del av beslutet (A) avser skyddsjakt genom äggprickning på fyra angivna platser i syfte att förhindra skarvägg från att kläckas. Ingreppen får ske under perioden den 17 april 10 maj 2014, vid maximalt två tillfallen per plats. En annan del av beslutet (B) avser skyddsjakt vid utsättningsplatser. Beslutet i denna del ger den som har utplanteringstillstånd för gös och öring rätt att inom 300 meter från tillståndsgiven utsättningsplats bedriva skyddsjakt efter skarv inom sju dygn efter respektive utsättningstillfälle. Tillståndet gäller under perioden den 17 april 31 december Den tredje delen av beslutet (C) avser skyddsjakt vid fasta och rörliga fiskeredskap samt fiskodling. Sådan skyddsjakt får bedrivas inom 300 meter från fasta och rörliga fiskredskap av fastighetsägaren eller jakträttshavaren i Östersjön. Tillståndet gäller under tiden den 1 augusti-31 december Den fjärde och sista delen av beslutet (D) avser skyddsjakt i fredningsområden för fisk. Tillståndet gäller under tiden den 1 augusti-31 december Inom Villinge-Boskapsö naturreservat får jakten bedrivas först från den 15 augusti. Jakten får inte bedrivas inom Björnö och Fjärdlångs naturreservat. Av beslutet följer bl.a. en skyldighet för den som sökt tillstånd för skarvjakt att skriftligen rapportera resultatet till länsstyrelsen. Beslutet motiverades bl.a. enligt följande. Allvarlig skada Syftet med den medgivna äggprickningen är att hålla nere antalet häckande skarvar i utpekade kolonier och därmed minska fåglarnas fisketryck i lek- och uppväxtområden för gös, gädda och abborre runt Mysingen. I anslutning till Mysingen finns viktiga reproduktionsområden för varmvattensfisk. Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt i detta område sedan 2002, vilket minskat skarvens negativa effekter på fiskbestånden. Kolonierna orsakar att ett stort antal skarvar födosöker i dessa begränsade lek- och uppväxtområden. Fiskbeståndet i området påverkas negativt av skarvarnas födosök. Skarv är den mest sannolika orsaken till allvarliga skador på de ekonomiska förutsättningarna för fisket. Det är inte troligt att det är några andra faktorer som är de huvudsakliga anledningarna till beståndsminskningarna i området. De arter som skyddsjakten avser skydda är i första hand abborre, gädda och gös, vilka har stor ekonomisk betydelse för fisket. Dessa arter är även betydelsefulla för ett väl fungerande ekosystem i innerskärgården. Därmed sammanfaller fiskets intressen för goda bestånd med ett mer allmänt naturvårds- och miljöintresse. Fisket i området utgörs i första hand av fritidsfiske. I området finns även yrkesfiske och ett antal fisketurismföretag. Det förekommer att skarv födosöker i anslutning till utsättning av fisk och konsumerar den utsatta fisken. En sådan predation har en allvarlig negativ påverkan på fiskeintresset eftersom avkastningen uteblir. De arter som är aktuella är främst öring och gös, vilka har stor ekonomisk betydelse för såväl yrkes-, fritids- och sportfisket som för fisketurismen.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(12) Yrkesfisket i Stockholms skärgård bedrivs uteslutande med fasta och rörliga redskap. Skarv har en direkt negativ ekonomisk påverkan på det fisket samt fiskodlingar, både genom predation och genom att skarven skadar levande fisk. Dessa skador orsakas enbart av skarvens födosök vilket motiverar skyddsjakt i anslutning till redskap och fiskodlingar. Även fritidsfisket bedrivs med framförallt rörliga redskap, vilka påverkas på samma sätt. I Stockholms skärgård finns 27 fredningsområden som avsatts för att freda kustlekande arter om abborre, gädda och gös. I innerskärgården bedöms fiskbeståndet påverkas negativt av skarvarnas födosök. Skarv är den mest sannolika orsaken till allvarliga skador för fisket. Reproduktionsstörningar längre ut i skärgården orsakas sannolikt av i huvudsak andra faktorer. Omfattande skarvpredation i dessa delar av skärgården kan dock bromsa eller hindra återetablering av abborre och gädda när andra drivkrafter bakom dessa störningar minskar. Skarv utgör en allvarlig skada på de ekonomiska förutsättningarna för fisket, vilket motiverar skyddsjakt. Den största koncentrationen av fisk är under våren varför skyddsjakt är mest effektiv under denna tid. Det är emellertid oetiskt att bedriva jakt på häckande fågel varför jakt tillåts enbart efter häckning. Delar av fredningsområdena Villinge, Ängsön och Björnö är naturreservat. Länsstyrelsen är inte beredd att medge undantag från reservatens föreskrifter. Upprätthållande av gynnsam bevarandestatus Skarv finns idag i starka reproduktiva stammar i länet och populationens utveckling följs noggrant. De senaste åren har antalet skarvbon varit relativt stabilt. Artens bevarandestatus bedöms, liksom i Naturvårdsverkets förvaltningsplan, inte försvåras genom beviljad skyddsjakt. Annan lämplig lösning Arbetet med skadeförebyggande åtgärder på redskapssidan eller i form av skrämselmetoder bedrivs i mycket liten utsträckning av näringen. Den huvudsakliga insats som har gjorts är Fiskeriverkets projektgrupp för sälskador. Utveckling av skarvsäkra redskap och skrämselmetoder är i allt väsentligt beroende av statliga medel. Ytterligare krav på enskilda fiskare att utveckla sina redskap kan inte ställas. Övrigt För att undvika att fosterutvecklingen i skarväggen har gått för långt har tiden för äggprickning begränsats till som längst den 10 maj I denna prövning har bl.a. beaktats hur långt våren fortskridit. Länsstyrelsen är inte beredd att medge tillstånd till behandling av ägg till och med den 25 maj 2014 och inte heller tillstånd till oljering då metoden har brister. Länsstyrelsen beslutade med stöd av 59 jaktförordningen (1987:905) att beslutet skulle gälla omedelbart, utan hinder av att det överklagas. Överklagandena (utdrag ur inkomna överklaganden och yttranden) Sveriges ornitologiska förening (SOF) överklagar tillsammans med Stockholms ornitologiska förening (StOF) länsstyrelsens beslut och yrkar att det ska

4 NATURVÅRDSVERKET 4(12) upphävas. Vidare yrkar föreningarna att både del A i beslutet och den del av del B i beslutet som infaller under häckningstid ska inhiberas. I den mån skyddsjakt ändå beviljas under beslutets delar B, C och D yrkar föreningarna att tidpunkten för jaktstart ska ändras till den 20 augusti. Föreningarna anför bl.a. följande i överklagandena och kompletterande yttranden. Undantag från EU:s fågelskyddsdirektiv får endast ske om allvarlig skada påvisats. Länsstyrelsen följer inte EU-kommissionens vägledning i sitt beslut då man varken pekat ut fiskbestånd i skärgården som utsatts för allvarlig skada eller kunnat utesluta andra påverkande faktorer. I beslutet för äggprickning och jakt med skjutvapen saknas beskrivning och dokumentation av allvarlig skada. Äggprickning sker under en tid då foster kan vara under utveckling. Risken för att foster kan komma att dödas vid äggprickningen är uppenbar. Kolonierna håller på att bryta samman helt på grund av störningar. När det gäller skyddsjakt vid redskap så anser föreningarna att den kan vara motiverad. I detta fall har dock länsstyrelsens handläggning varit sådan att en rimlig bedömning av behovet och omfattningen av en eventuell skyddsjakt inte går att göra. Skarven har en utdragen häckningsperiod som sträcker sig från mars till början på augusti. Inledningen av jakten med skjutvapen vid utsättningsplatser infaller således under skarvens häckningstid. Det är inte rimligt att beslut om skyddsjakt fattas på så svaga grunder som i detta fall. Någon allvarlig skada på utsatt fisk har inte påvisats utan det bygger på lösa antaganden. Vidare är fiskfredningsområden ofta känsliga områden för olika fågelarter och därför bör vårjakt inte förekomma i Stockholms skärgård. Påståendet att skarvar stör bort fisk från lek och uppväxtområden saknar grund. På många platser där det är god förekomst av fisk samlar sig olika arter fåglar och så har det alltid varit. Ett betydligt värre problem är det ökande sportfisket där båtarna river runt i bottensedimentet. Det är allvarligt att länsstyrelsen aldrig har gjort några utvärderingar av skarvjakten med skjutvapen. Flera aktörer har brustit i återrapporteringen av jakten. Därmed saknas väsentligt underlag för beslutet. Stora delar av skärgården är normalt helt tomma på skarv och man kan åka runt i flera timmar utan att se en enda. Skarvarna är intvingade i innerskärgårdens områden där häckningsplatserna nu finns. De studier som är utförda vid den svenska Östersjökusten, och i närheten av Stockholms län bör vara relevanta vid bedömning av skarvens inverkan på fiskbestånd i Stockholms skärgård. Östmans studie måste tolkas med försiktighet. Det avgörande problemet med denna studie är att man för att bedöma skarvens potentiella effekter på fisket felaktigt jämfört skarvarnas uttag med det för yrkesfisket. Denna jämförelse är inte relevant så länge man inte vet hur mycket ett visst vatten kan avkasta. Dokumentation som visar på allvarlig skada utförd av skarv saknas både gällande yrkesfisket och på enskilda fiskbestånd. Havs- och vattenmyndigheten skriver att de bedömer att populationen av storskarv har en inverkan på enskilda fiskeintressen i Stockholms skärgård. Några belägg för detta framförs däremot inte och att sådan

5 NATURVÅRDSVERKET 5(12) eventuell påverkan skulle vara allvarlig finns det ingen grund för. Beträffande olika fiskarters beståndsutveckling tas flera orsaker upp som kan påverka. En faktor som inte har berörts är den storskaliga utsättningen av rovfiskar som löpande sker i Stockholms skärgård. Det huvudsakliga ekonomiskt värdefulla fisket berör som nämns torsk och strömming. Torsk är en fiskart som skarvarna knappast äter något av i Stockholms skärgård och strömming är en mycket vanlig fiskart. Tillsammans med SLU genomförs en studie på vad skarvarna äter under deras häckningsperiod i Stockholms skärgård. Insamlingar från 2012 och 2013 (mer än fiskar) visar att den viktigaste fisken är tånglake därefter kommer tillsammans med abborre arter som strömming, mörtfiskar och spigg. Gös, ål och havsöring är mycket ovanligt förekommande. Fiskarförbundet klargör inte var i skärgården skarvarna skulle orsaka skada på fisk eller fiske. De redovisar inte heller i vilken omfattning eller på vilket sätt detta skulle ha skett. Att fiskätande fåglar konsumerar fisk är inte allvarlig skada. Mellersta skärgårdens jakt och viltvårdsförening har beviljats tillstånd till skyddsjakt. Denna förening är inte på något sätt drabbad av allvarlig skada från skarv och kan därför inte äga rätt till skyddsjakt på skarv. Vidare ska endast sökande äga rätt till skyddsjakt om de uppfyller de krav som ställs. I länsstyrelsens beslut har en form av allmän jakt tilldelats åt ett stort antal fastighetsägare samt jakträttsinnehavare som inte på något sätt uppfyller kraven som är ställda. Länsstyrelsen beslutar att de har rätt att jaga skarv utan att de ens har ansökt om skyddsjakt. Det pågår en omfattande förföljelse av skarv i Stockholms skärgård som medför att skarvarna flyttar runt. Skarven har rätt att få finnas i Stockholms skärgård i ett naturligt bestånd och deras uttag av ekonomiskt värdefull fisk är inte klarlagd. För jaktformerna under beslutets delar B, C och D har länsstyrelsen tilldelat jakt som får starta den 1 augusti. De har i flera år påpekat att det förekommer skarvungar som inte är färdigutvecklade under den första tiden i augusti. Dessa riskerar att svälta ihjäl om föräldrafåglarna skjuts. Vårjakt bör inte tillåtas. I den mån skyddsjakt ska beviljas, anser de därför att tidpunkten för jaktstart ska ändras till den 20 augusti. Till överklagandena har bl.a. bifogats fotografier samt diverse dokument över skriftväxling med Länsstyrelsen i Stockholm. Naturvårdsverkets beslut om inhibition Naturvårdsverket förordnade genom beslut den 24 april 2014 att länsstyrelsens beslut om skyddsjakt efter skarv 2014, i de delar som avser skyddsjakt genom äggprickning (A) respektive skyddsjakt vid utsättningsplatser (B), tills vidare inte får verkställas i avvaktan på att ärendena slutligen avgörs av Naturvårdsverket eller verket dessförinnan beslutar annat (inhibition). Yttranden i ärendena Mellersta Skärgårdens jakt- och viltvårdsförening Mellersta Skärgårdens jakt- och viltvårdsförening har beretts tillfälle att yttra sig i ärendena men har inte inkommit med något yttrande.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(12) Fiskarförbundet Fiskarförbundet anför bl.a. följande i yttranden. Naturvårdsverket bör tillstyrka länsstyrelsens högst begränsade skyddsjaktsbeslut. De svaga fiskbestånden är en allvarlig skada för fiskenäringen och deras möjlighet att försörja sig. Länsstyrelsens beslut ligger väl inom de undantag som EU beslutat om i fågeldirektivet. Fiskbestånden är så pass försvagade att restriktioner i fisket införts även för de som betalar arrende för enskilda fiskevatten. Överklagandena måste avfärdas då samtliga naturresurser måste förvaltas och hållas i god status. Skarvarnas konsumtion av kilo fisk är känd. Denna konsumtion ensam är allvarlig skada på fiske och fiskbestånd. Dietstudier ger vid handen att skarvarna tar ett vida större antal individer ur vattnen än vad fisket gör av samma arter. Därutöver störs fisken bort från de bästa lek- och uppväxtområdena av skarvarnas jakt. Denna störning är minst lika allvarlig som konsumtionen då fiskereproduktionen förstörs. Dagen för inhibitionsbeslutet besöktes skarvkolonierna och endast ett fåtal ägg konstaterades. Värpningen var alltså just påbörjad. Inga ungar fanns. Definitionerna i Havs- och vattenmyndighetens remissvar är oklara. Det anges att täthetsberoende faktorer styr beståndsutvecklingen och begreppet täthetsberoende beståndsreglering används. De tolkar det som att HaV menar att ett utglesat bestånd först på sikt minskar bestånden. Det är självklart att utglesningen i sig är en omgående beståndsminskning som skapar sämre utbyte i deras yrkesutövning. Reproduktionsstörningar är ett konstaterat problem och när skarvarnas predation upprepas är återhämtning inte att räkna med. HaV borde inse värdet som väl förvaltade fiskbestånd i Stockholms skärgård skulle innebära. Till sina yttranden har fiskarförbundet bl.a. bifogat en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, Östman, december Havs- och vattenmyndigheten Havs och vattenmyndigheten (HaV) har remitterats i ärendena och anför i huvudsak följande. Populationen av storskarv har en inverkan på enskilda fiskeintressen i Stockholms skärgård. Beträffande populationens inverkan på allmänna fiskeintressen saknas det för närvarande underlag att bedöma denna. Länsstyrelsen anger i sitt beslut att forskningen inte är entydig när det gäller påverkan på fiskbestånd av storskarvspredation. Det saknas studier från Stockholms skärgård. Det är väl känt att olika täthetsberoende faktorer styr beståndsutvecklingen hos de flesta fiskbestånd och att täthetsberoende beståndsreglering kan ske i varierande grad, såväl genom kroppstillväxt som dödlighet över olika storleksklasser. Abborrbeståndens storlek i sjöar varierar. Bestånden regleras genom komplexa samband med andra fiskarter, inomartskonkurrens och kannibalism på olika skalor. I kustområdet sker också ett utbyte av bytesfisk av olika arter. När det gäller gädda gäller samma förhållande men för denna art anses kannibalism ha en stabiliserande effekt på beståndet. Övergödning och storskaligt fiske är ytterligare exempel på andra faktorer som komplicerar dynamiken hos aktuella bestånd.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(12) Yrkesfisket i Stockholms län omfattar ett 30-tal registrerade fartyg. Under 2011 var försäljningsvärdet av fångsterna sammanlagt cirka fyra miljoner kr. Torskoch strömmingsfiske är helt dominerande i kustfisket i länet. Andra arter som fiskas är t.ex. sik, gös, ål och abborre, men i ringa omfattning. Fritidsfisket i området är betydande men dess ekonomiska omfattning är svårbedömd då närmare studier saknas. Sammanfattningsvis är sambanden för kustfiskbeståndens utveckling komplexa och effekterna på ekosystemet och fiskbestånden av den beslutade skyddsjakten svårförutsägbar. I det enskilda fallet bedöms dock skyddsjakt i anslutning till fiskeredskap och utsättningsplatser vara motiverad. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig i ärendena och anför bl.a. följande i yttranden. Länsstyrelsen vidhåller sitt beslut och avstyrker bifall till överklagandena. Beslutet följer EU-kommissionens riktlinjer för beslut om undantag från EU:s fågeldirektiv gällande skarv. Den rapport som fiskarförbundet tillfört ärendet ingår i det underlag som länsstyrelsen använt vid beredningen av beslutet. En motivering av allvarlig skada finns i beslutet. Det finns inte något hinder mot att myndigheten själv tillför den expertkunskap som beslutet kräver. Motivet till länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på skarv är att skarven i vissa fall bedöms ha allvarlig skada på fisket. Utgångspunkten för prövningen bör vara den information som fanns tillgänglig vid länsstyrelsens beslut. Bedömningen av hur häckningen utvecklas måste göras i förväg. I sina kompletteringar har klagandena och sökandena lämnat till synes motstridiga uppgifter om häckningens fortskridande i de tillståndsgivna kolonierna Uppgifterna kan vara korrekta båda två. Klagandena har vidare framfört invändningar mot vårjakt i fiskfredningsområden. Den skyddsjakt med skjutvapen som medgivits gäller dock bara punkt B, vid utsättningsplatser. Jakten i fiskfredningsområden gäller från den 1 augusti, således inte vårjakt. Yttrandet från HaV har begränsat värde för bedömningen av påverkan på de aktuella bestånden. När det gäller frågan om allvarlig skada på fisket framgår tydligt av EU-kommissionens riktlinjer att med fiske avses allt fiske som bidrar till samhällsekonomin. I Stockholms skärgård är fritidsfiske och fisketurismverksamhet av betydelse för samhällsekonomin. Fisketuristisk verksamhet är troligen den del av fisket i Stockholms skärgård som har störst ekonomisk betydelse. Det är också den som länsstyrelsen bäst kunnat beskriva. Det ekonomiska värdet av den har inte HaV kommenterat. Naturvårdsverket bör lämpligen höra både Jordbruksverket och SLU i detta ärende.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(12) Skäl Aktuella bestämmelser m.m. Enligt 2 jaktlagen (1987:259) ingår i begreppet jakt att ta eller förstöra fåglars ägg. Av 27 samma lag följer att jakt ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Enligt 23 a jaktförordningen (1987:905) får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 meddelas för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg. Av 29 samma förordning framgår att om förutsättningarna enligt 23 a är uppfyllda för andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn, får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt. I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 f.) anges att med skada bör avses påverkan av vilt på egendom som medför ekonomiska förluster eller ökade kostnader. I begreppet bör såväl förluster och kostnader på kort sikt som långsiktiga konsekvenser inkluderas. Det krävs dock att skadan är allvarlig för att skälet ska vara uppfyllt. I det av Naturvårdsverket framtagna dokumentet Nationell förvaltningsplan för skarv 2014 uttalas bl.a. följande om just skyddsjakt efter skarv. Till fiske räknas för det första yrkesfiskets fångster, förädling och försäljning av fisk inklusive de platser där verksamheten bedrivs, för det andra fiskodlingar (vattenbruk) och för det tredje fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske, fiskeklubbars verksamhet, kommersiella Put&Take-vatten med mera). Det bör understrykas att det är det ekonomiska bortfallet, exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador på redskap och liknande, som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig (a.a. s. 21 f.). Naturvårdsverkets bedömning Prövningens omfattning Tiden för den aktuella skyddsjakten har delvis passerats. Naturvårdsverket finner ändå skäl att pröva beslutet i sin helhet i sak med hänvisning till det under senare år stora intresset för dessa frågor, särskilt mot bakgrund av myndighetens roll som sektorsansvarig för viltförvaltningen.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(12) Om skyddsjakt För att skyddsjakt ska kunna beviljas krävs att samtliga förutsättningar i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. I detta fall innebär det att skyddsjakten krävs för att förhindra allvarlig skada på fiske. Vidare ska det inte finnas någon annan lämplig lösning än skyddsjakt och jakten ska inte försvåra upprätthållandet av skarvens gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde. Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut består av fyra delar; A, B, C och D. Naturvårdsverket bedömer nedan varje del av beslutet separat. A- Skyddsjakt genom äggprickning För att skyddsjakt efter skarv ska kunna medges krävs att kriteriet förhindra allvarlig skada på fisket är uppfyllt. När lokala fiskbestånd har en nedgång kan detta ha flera orsaker som t.ex. övergödning, storskaligt fiske och påverkan av arter såsom skarv. Skarvens påverkan på fisket måste således styrkas liksom att nedgången i tillräckligt stor omfattning har orsakats av skarv. Det är mycket svårt att göra bedömningar i vilken omfattning skarvpredation medför en negativ påverkan för yrkesfisket och fritidsfisket. Ett problem med flertalet predationsstudier är att resultaten är så platsspecifika att det sällan är relevant att tillämpa resultaten på andra platser. Detta beror bl.a. på att förutsättningarna och fiskpopulationernas storlek och artsammansättning varierar kraftigt mellan olika havsområden, även inom relativt begränsade geografiska områden. När det gäller skyddsjakt efter skarv genom äggprickning bedömer Naturvårdsverket att det i detta fall inte är visat ett tillräckligt starkt samband mellan skarvens födosök och nedgången på kommersiella fiskbestånd i Stockholms skärgård. Det krävs en starkare koppling mellan dessa faktorer. Det är exempelvis inte närmare angivet på vilket sätt eller i vilken omfattning skador uppstått eller riskerar att uppstå på respektive beslutad plats för äggprickning. Det skulle kunna genomföras studier i de aktuella miljöerna för att styrka detta. Andra sätt att styrka en risk för allvarlig skada orsakad av skarvens födosök kan vara genom fiskejournaler eller genom tydliga och väl underbyggda regionala förvaltningsplaner. Naturvårdsverket bedömer att kriteriet förhindra allvarlig skada inte är uppfyllt för denna del av beslutet. Med anledning härav saknas skäl att pröva övriga kriterier för skyddsjakt. Naturvårdsverket bifaller överklagandena i denna del och upphäver länsstyrelsens beslut i den del, A, som avser skyddsjakt genom äggprickning. B-Skyddsjakt vid utsättningsplatser För denna del av beslutet anser Naturvårdsverket utifrån utredningen i ärendena att kopplingen mellan skarvens födosök och risken för allvarlig skada på fisket i Stockholms skärgård är starkare. För beslutet i denna del gäller klara avgränsningar. Skyddsjakt får endast ske inom 300 m från tillståndsgiven utsättningsplats och endast bedrivas inom sju dygn efter respektive

10 NATURVÅRDSVERKET 10(12) utsättningstillfälle. Enligt Naturvårdsverkets bedömning är de skarvar som under dessa förutsättningar uppehåller sig i det aktuella området genom sitt födosök med stor sannolikhet skadegörande individer som därmed kan konsumera eller skada den utsatta fisken. En sådan predation innebär en allvarlig skada särskilt för yrkesfisket, genom minskade framtida fångster, men även fritidsfisket drabbas av predationen. Naturvårdsverket bedömer alltså i detta fall att det föreligger risk för allvarlig skada och att detta kriterium därmed är uppfyllt för denna del av beslutet. Vad sedan gäller kriteriet annan lämplig lösning uttalas i ovan angivna förvaltningsplan för skarv bl.a. följande. Att försöka stänga ute skarv från redskap och förhindra predation på fisk är svårt, eftersom det är liten skillnad i storlek mellan fågeln och önskad fångst. Under perioden har redskaps- och metodutveckling för att minska skarvens predation på fiske varit mycket begränsad. Naturvårdsverket bedömer att det vid utsättningsplatser för fisk i nuläget saknas tillräckliga alternativa åtgärder till skyddsjakt efter skarv. Därmed är kriteriet annan lämplig lösning uppfyllt för denna del av beslutet. När det gäller det tredje och sista kriteriet för skyddsjakt; att inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus anser Naturvårdsverket att även det är uppfyllt för denna del av beslutet. Det har inte gjorts någon formell bedömning av skarvens bevarandestatus i Sverige. Naturvårdsverket anser dock att skarven uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus genom att artens populationsstorlek och populationstrend varit starkt ökande de senaste decennierna, att dess geografiska utbredningsområde har utökats mycket kraftigt under de senaste decennierna, att arten har en mycket livskraftig totalpopulation samt att det finns gott om lämpliga livsmiljöer för artens häckning respektive födosök (jfr s. 13 i ovan angiven förvaltningsplan). Naturvårdsverket finner mot bakgrund av ovanstående att länsstyrelsen haft fog för del B i sitt beslut. Det finns inte anledning att senarelägga jaktstarten till den 20 augusti i enlighet med föreningarnas andrahandsyrkande. Naturvårdsverket avslår överklagandena i denna del. C-Skyddsjakt vid fasta och rörliga fiskeredskap samt fiskodling Även här anser Naturvårdsverket att kopplingen mellan skarvens födosök och risken för allvarlig skada på fisket i Stockholms skärgård är starkare. För beslutets del C gäller en klar avgränsning. Skyddsjakt får endast ske inom 300 m från fasta och rörliga fiskeredskap. Enligt Naturvårdsverkets bedömning är de skarvar som under denna förutsättning uppehåller sig i det aktuella området genom sitt födosök med stor sannolikhet skadegörande individer som därmed kan konsumera eller skada fisken i och vid redskapen. En sådan predation innebär en allvarlig skada särskilt för yrkesfisket genom uteblivna eller minskade fångster, men även fritidsfisket drabbas av predationen. Naturvårdsverket bedömer i detta fall att det föreligger risk för allvarlig skada och att detta kriterium därmed är uppfyllt för denna del av beslutet. Vad sedan gäller kriteriet annan lämplig lösning gör Naturvårdsverket samma bedömning som för beslutets del B. Naturvårdsverket anser att det vid fiskeredskap och odlingar för fisk i nuläget saknas tillräckliga alternativa

11 NATURVÅRDSVERKET 11(12) åtgärder till skyddsjakt efter skarv. Därmed är kriteriet annan lämplig lösning uppfyllt även för denna del av beslutet. När det gäller det tredje och sista kriteriet för skyddsjakt; att inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarande status anser Naturvårdsverket att även det är uppfyllt för denna del av beslutet, av samma skäl som för del B av beslutet. Naturvårdsverket finner mot bakgrund av ovanstående att länsstyrelsen haft fog även för del C i sitt beslut. Det finns inte heller för denna del av beslutet anledning att senarelägga jaktstarten till den 20 augusti i enlighet med föreningarnas andrahandsyrkande. Naturvårdsverket avslår överklagandena i denna del. D-Skyddsjakt i fredningsområden för fisk Som framgått ovan måste skarvens påverkan på fisket styrkas, liksom att nedgången i tillräckligt stor omfattning har orsakats av skarv. Det är i beslutet inte närmare angivet på vilket sätt eller i vilken omfattning skador uppstått eller riskerar att uppstå inom respektive fredningsområde. Vidare omfattar beslutet i denna del ett, enligt Naturvårdsverkets uppfattning, stort antal fredningsområden, vilket försvårar bedömningen av skarvens påverkan på fisket. För denna del av beslutet är kopplingen mellan skarvens födosök och risken för allvarlig skada på fisket i Stockholms skärgård enligt Naturvårdsverkets bedömning därmed inte tillräckligt styrkt. Det går inte att, utifrån vad som framgår av ärendena, konstatera att det finns en risk för allvarlig skada på fisket. Naturvårdsverket bedömer mot bakgrund härav att kriteriet förhindra allvarlig skada inte är uppfyllt för denna del av beslutet. Med anledning härav saknas skäl att pröva övriga kriterier för skyddsjakt. Naturvårdsverket bifaller överklagandena i denna del och upphäver länsstyrelsens beslut i den del, D, som avser skyddsjakt i fredningsområden för fisk. Slutsatser Naturvårdsverket anser att det finns skäl för att bifalla överklagandena vad gäller beslutets delar A och D och upphäver därför dessa delar av beslutet. Det finns däremot inte anledning att bifalla överklagandena vad gäller beslutets delar B och C. Avseende dessa delar av beslutet finns skäl för skyddsjakt i enlighet med länsstyrelsens villkor. Detta beslut får enligt 58 p 1 jaktförordningen inte överklagas.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(12) Beslut i dessa ärenden har fattats av tf avdelningschefen Ingela Hiltula. Vid den slutliga handläggningen i övrigt har deltagit vilthandläggaren Christer Pettersson och juristen Hanna Ek, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Ingela Hiltula Hanna Ek Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms läns fiskarförbund Mellersta Skärgårdens jakt- och viltvårdsförening Havs- och vattenmyndigheten