BESLUT Ärendenr: NV Stockholms ornitologiska förening

Transkript

1 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: BESLUT Ärendenr: Stockholms ornitologiska förening Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om viss skyddsjakt efter storskarv i Östersjön, länsstyrelsens dnr och Beslut Naturvårdsverket bifaller delvis överklagandet och upphäver länsstyrelsens beslut i den del som avser skyddsjakt på enskilda fiskevatten (A) och avslår överklagandet i övrigt. Bakgrund Ansökningar Mellersta Skärgårdens viltvårdsförening ansökte om skyddsjakt efter 200 skarvar i Värmdö kommun, samma antal som ansöktes om år Stockholms läns fiskarförbund (fiskarförbundet) ansökte om tillstånd till behandling av ägg genom oljering eller punktering av äggskalet i vissa kolonier till den 15 juni 2015 samt om tillstånd till skyddsjakt hela året i beslutade fiskfredningsområden, vid fiskeutsättningsplatser, vid fiskodlingar respektive vid fiskeredskap. Vidare ansökte fiskarförbundet om tillstånd att på försök få behandla skarvägg i fyra av de kolonier de ansökt om äggprickning i samt att få tillstånd till fasta kameror i häckningskolonier. Fiskarförbundet begärde även att varje jakträttshavare ska få bedriva skyddsjakt för att freda fiskbestånden från den 1 augusti 2015 till den 31 mars BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(10) Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 5 maj 2015 att medge viss skyddsjakt efter storskarv i Östersjön efter ansökningar från Mellersta Skärgårdens viltvårdsförening och fiskarförbundet. Den första delen av beslutet (A) avser skyddsjakt på enskilda fiskevatten i Östersjön inom sex angivna kommuner under perioden den 15 augusti 31 december Det totala antalet skarvar som får fällas med stöd av denna del av beslutet är 800 st. Den andra delen av beslutet (B) avser skyddsjakt vid utsättningsplatser. Beslutet i denna del ger den som har utplanteringstillstånd för gös och öring rätt att inom 300 m från av länsstyrelsen medgiven utsättningsplats bedriva skyddsjakt efter skarv inom sju dygn från respektive utsättningstillfälle. Totalt får 150 skarvar skjutas vid utsättningsplatser. Tillståndet gäller under perioden den 5 maj 31 december Den tredje delen av beslutet (C) avser skyddsjakt vid fasta och rörliga fiskeredskap samt fiskodling. Sådan skyddsjakt får bedrivas inom 300 meter från fasta och rörliga fiskredskap samt fiskodling i Östersjön av fastighetsägaren eller jakträttshavaren samt den som har tillstånd till sjöfågeljakt på allmänt vatten. Tillståndet gäller under tiden den 1 augusti 31 december 2015 i sex angivna kommuner. Det totala antalet skarvar som får fällas med stöd av denna del av beslutet är 600 st. Den fjärde och sista delen av beslutet (D) avser skyddsjakt i ett antal angivna fredningsområden för fisk i Östersjön. Tillståndet gäller under tiden den 1 augusti 31 december Inom Villinge-Boskapsö naturreservat i fredningsområdet Villinge får jakten bedrivas först från den 15 augusti. Det totala antalet skarvar som får fällas med stöd av denna del av beslutet är 260 st. Länsstyrelsen beslutade med stöd av 59 jaktförordningen (1987:905) att beslutet skulle gälla omedelbart, utan hinder av att det överklagas. Av beslutet följer bl.a. en skyldighet för den som sökt tillstånd för skarvjakt att skriftligen rapportera resultatet till länsstyrelsen. Beslutet motiverades bl.a. enligt följande. Med beaktande av Naturvårdsverkets beslut den 30 juli 2014 och att det enligt länsstyrelsens mening inte går att bedöma när jaktmetoden äggprickning är lämplig att använda avslår länsstyrelsen ansökan om äggprickning. Länsstyrelsen avslår även ansökan om att i undersökningssyfte få använda olika metoder för äggbehandling. Frågor om tillstånd för övervakningskamera prövas i särskild ordning. Det är ostridigt att skarven äter stora mängder fisk. De fiskarter som skyddsjakten avser att skydda är i första hand abborre, gädda och gös, vilka har stor ekonomisk betydelse för fisket. De är också de mest betydelsefulla rovfiskarna i Stockholms skärgård, främst i inner- och mellanskärgården. Skarvens predation i länets del av Östersjön innebär att skador uppkommer på för fisket intressanta arter och storlekar samt fiskeredskap. De största ekonomiska värdena finns i fisket med handredskap. I anslutning till flera av områdena finns även yrkesfiske och ett antal fisketurismföretag. Skarven innebär en allvarlig skada på de ekonomiska förutsättningarna för fisket, vilket motiverar beslutet om skyddsjakt. Maximalt antal fåglar som kan skjutas med stöd av detta beslut är Totalpopulationen i Stockholms skärgård bedöms under eftersommaren till ca fåglar. Upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde försvåras inte genom beviljad skyddsjakt. Arbetet med skadeförebyggande åtgärder på

3 NATURVÅRDSVERKET 3(10) redskapssidan eller i form av skrämselmetoder bedrivs i mycket liten utsträckning av näringen. Utveckling av skarvsäkra redskap och skrämselmetoder är i allt väsentligt beroende av statliga medel och insatser från myndigheterna. Ytterligare krav på enskilda fiskare kan inte ställas. Skyddsjakt på enskilda fiskevatten (A) Fiskarförbundet har bedömt att skarv orsakar allvarlig ekonomisk skada på yrkesfisket i Stockholms skärgård och att skadan uppgår till 3 miljoner kronor. I avsaknad av färdiga födovalsanalyser från Stockholms skärgård har länsstyrelsen tillämpat analyser av skarvens födoval från Mönsterås respektive Karlskrona skärgård och beräkningsmetoderna från Östman m.fl Med data på skarvbeståndets storlek och olika intervall för t.ex. fiskkonsumtion per individ och dag, skarvsäsongens längd och de olika födovalsstudierna erhölls ett mycket stort intervall i det skattade värdet på skarvens direkta konkurrens om kommersiellt gångbar fisk på enskilda fiskevatten. Värdet hamnar mellan 2,5 och 43 miljoner kronor Även om fiskarförbundet beräknat skadan på helt annat sätt bedömer länsstyrelsen att den ekonomiska skadan på yrkesfisket orsakad av skarv sannolikt är högre än vad fiskarförbundet bedömt. Skarven har en allvarlig negativ påverkan på fiskerinäringen i Stockholms skärgård. Den direkta konkurrensen om kommersiellt viktig fisk är betydande. Ett tillräckligt starkt samband mellan skarvens födosök och de ekonomiska skadorna är visat. Det beviljade antalet skarvar som får fällas per kommun är baserat på skarvens predationstryck i olika geografiska områden. Skyddsjakt vid utsättningsplatser (B) Det förekommer att skarv födosöker i anslutning till utsättning av fisk och att de konsumerar den utsatta fisken. En sådan predation har allvarlig negativ påverkan på fiskeintresset eftersom avkastningen av utsättningen uteblir. De arter som är aktuella är framförallt gös och öring. Skyddsjakten bör förläggas till perioden från beslutsdatum till den 31 december Skyddsjakt vid fasta och rörliga fiskeredskap samt fiskodling (C) Syftet med skyddsjakten är att göra skarvarna rädda för att söka föda i anslutning till redskap och odlingar. Jakten behöver ske när många skarvar samtidigt finns i redskapens närhet. Yrkesfisket i Stockholms skärgård bedrivs uteslutande med fasta och rörliga fiskeredskap. Skarv har en direkt negativ ekonomisk påverkan på fisket både genom predation och genom att de skadar levande fisk. Dessa skador orsakas enbart av skarvens födosök, vilket motiverar skyddsjakt. I skärgården bedrivs även fritidsfiske med framförallt rörliga redskap, vilka påverkas på samma sätt. Fritidsfisket representerar stora ekonomiska värden. Skarv kan orsaka allvarlig skada i och i anslutning till fiskodlingar. Detta motiverar skyddsjakt i och i anslutning till dessa anläggningar. Skyddsjakt i fredningsområden för fisk i Östersjön (D) För många kustbestånd av sötvattensarter är lekplatserna begränsande för beståndens storlek. Områdena har därför stor betydelse och några av de viktigaste har beslutats som fredningsområden där allt fiske är förbjudet under lekperioden. Dessa lek- och uppväxtområden är trånga, grunda vatten som väl passar skarvens fiske eftersom fisken har svårt att undkomma. Ett betydande antal skarvar fiskar i dessa områden. Detta fiske riskerar att leda till allvarlig

4 NATURVÅRDSVERKET 4(10) skada på bestånd av storvuxen gädda, gös och abborre, liksom till risk för allvarlig skada genom att hämma återetablering av dessa arter i de delar av skärgården där de drabbas av reproduktionsstörningar. I Stockholms skärgård finns 27 fredningsområden. Av dessa har 13 fredningsområden valts ut som särskilt viktiga. Länsstyrelsen har då utgått dels från områdenas storlek och förutsättningar i övrigt, dels främst valt fredningsområden som ligger i de delar av skärgården där tätheten av häckande skarvar enligt en GIS-analys är störst. I bilaga 2 finns beskrivningar av fredningsområdenas värden. Genom denna precisering av sambandet mellan skarvens födosök och risken för allvarlig skada anser länsstyrelsen att beslutet i denna del är klart avgränsat och kriteriet risk för allvarlig skada är uppfyllt. Den medgivna skyddsjakten syftar till att skrämma skarvarna så att de inte fiskar i lekområdena. För att varje skjuten skarv ska leda till så många skrämda skarvar som möjligt bör jakten inte omfatta mer än en skarv åt gången. Jakt tillåts enbart efter häckning. Överklagandet (utdrag ur inkommet överklagande och yttrande) Stockholms ornitologiska förening (föreningen) överklagar beslutet, yrkar inhibition av samtliga delar (A-D), förutom vad gäller skyddsjakt vid fasta och rörliga redskap (C) vad avser registrerade yrkesfiskare samt anför bl.a. följande. Länsstyrelsens beslut står i strid mot tidigare beslut fattade av Naturvårdsverket. Det föreligger ingen dokumentation eller visas på annat sätt att allvarlig skada kan uppstå eller har uppstått. En jakt för att minska populationen strider mot EU:s fågeldirektiv och är inte tillåten. Det saknas återrapportering avseende år 2014 och tidigare år från Stockholms läns fiskarförbund. Slutsatsen måste vara att inga skarvar har skjutits. Därmed kan inget behov av jakt föreligga. Det är anmärkningsvärt att nya tillstånd till skyddsjakt beviljas utan återrapport. En förening av privatpersoner ansöker om skyddsjakt. Dessa föreningsmedlemmar kan inte anses lida ekonomisk skada och bör inte vara berättigade till skyddsjakt. Länsstyrelsens tilldelning borde endast omfatta den eller de som ansöker om skyddsjakt. Det går inte att påvisa en koppling mellan skarvens födosök och allvarlig skada på fiskbestånd i öppna hav. Det är anmärkningsvärt att jakt beviljas i naturreservatet. Havs- och vattenmyndigheten utgår ifrån att skyddsjakt i anslutning till fiskeredskap, utsättningsplatser och små begränsade områden söks i enskilda fall där krav på efterföljande rapportering och uppföljning kan ställas. Föreningen vill tydliggöra att så har länsstyrelsen inte agerat i sitt beslutsfattande. Beträffande utsättningsplatser så saknas ett klargörande som visar att allvarlig skada förekommer. Återrapporter från utsättningsplatser saknas helt. Naturvårdsverkets beslut om inhibition Naturvårdsverket förordnade genom beslut den 20 maj 2015 att länsstyrelsens beslut om skyddsjakt efter skarv 2015, i den del som avser skyddsjakt på enskilda fiskevatten (A), tills vidare inte får verkställas i avvaktan på att ärendet slutligen avgörs av Naturvårdsverket eller verket dessförinnan beslutar annat (inhibition).

5 NATURVÅRDSVERKET 5(10) Yttranden i ärendet Länsstyrelsen Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet och anför bl.a. följande. Upplägget för rapporteringskraven har varierat mellan åren. År 2014 låg ansvaret för rapportering av skjutna skarvar på den enskilda jägaren, vilket förmodligen resulterade i sämre återrapportering. Mellersta Skärgårdens viltvårdsförening har efter uppmaning rapporterat samlat från sitt område. Det har funnits brister i rapporteringen av skjutna skarvar. Det finns ett behov av att utveckla rutiner för hur återrapporteringen ser ut. Fiskarförbundets rapporteringsskyldighet enligt 2014 års beslut gällde äggprickningen, vilken upphävdes av Naturvårdsverket. Därför förväntades och krävdes ingen rapport från fiskarförbundet. I nu aktuellt beslut har länsstyrelsen ändrat återrapporteringskravet så att rapportering av skjutna skarvar ska ske till fiskarförbundet som i sin tur har att rapportera till länsstyrelsen. Med anledning av att Naturvårdsverket ansett att det finns relativt hög sannolikhet för att beslutet i del A kommer att upphävas bifogar länsstyrelsen kompletterande underlag om länsstyrelsens syn på, och bedömning av, allvarlig ekonomisk skada. När det gäller vem som ska utföra jakten så kan det inte förväntas att det är den sökande som verkställer en medgiven skyddsjakt. Sökanden har möjlighet att delegera rätten att bedriva skyddsjakten. Den medgivna skyddsjakten är så begränsad att den endast marginellt kan påverka skarvpopulationens storlek. Vad gäller naturreservatet Villinge-Boskapsön så finns inga föreskrifter som hindrar jakt under den aktuella tidsperioden. Dessutom ingår skyddet för lek- och uppväxtområden för bl.a. gädda och abborre i reservatets syften. Skyddsjakten strider inte mot reservatets syfte. Mellersta Skärgårdens viltvårdsförening Mellersta Skärgårdens viltvårdsförening anför i yttrande bl.a. följande. Ornitologernas och viltvårdsföreningens syn på den kinesiska mellanskarven skiljer sig åt. Viltvårdsföreningen ser gärna att de som bor och lever i skärgården skulle kunna ha en dialog med storstadsborna i skarvfrågan. Länsstyrelsens syn på den bristande rapporteringen delar viltvårdsföreningen. De har dock försökt att sammanställa antal skjutna skarvar, var och av vem för 2014 och tidigare år. Fiskarförbundet Fiskarförbundet har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet men har inte inkommit med något yttrande. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har remitterats i ärendet och anför i huvudsak följande. Vissa studier har visat att skarvar kan ha betydande negativa effekter på lokala populationer i begränsade områden, medan andra studier visar att förekomst av skarv inte kunnat påvisa någon påverkan. Det har inte kunnat påvisas en koppling mellan skarvens närvaro och allvarlig skada på fiskbestånd i öppna hav. Ekosystemet i havet har en komplicerad struktur som är både

6 NATURVÅRDSVERKET 6(10) artberoende och storleksberoende och mycket svår att förutsäga. Det pågår forskning med modellering för att öka kunskapen på området. Skyddsjakt i anslutning till fiskeredskap, utsättningsplatser och små begränsade områden kan bedömas vara motiverad och söks främst i varje enskilt fall med krav på efterföljande rapportering och uppföljning. Skäl Aktuella bestämmelser m.m. Enligt 23 a jaktförordningen (1987:905) får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 meddelas för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg. Av 29 samma förordning framgår att om förutsättningarna enligt 23 a är uppfyllda för andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn, får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt. I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 f.) anges att med skada bör avses påverkan av vilt på egendom som medför ekonomiska förluster eller ökade kostnader. I begreppet bör såväl förluster och kostnader på kort sikt som långsiktiga konsekvenser inkluderas. Det krävs dock att skadan är allvarlig för att skälet ska vara uppfyllt I det av Naturvårdsverket framtagna dokumentet Nationell förvaltningsplan för skarv 2014 uttalas bl.a. följande om just skyddsjakt efter skarv. Till fiske räknas för det första yrkesfiskets fångster, förädling och försäljning av fisk inklusive de platser där verksamheten bedrivs, för det andra fiskodlingar (vattenbruk) och för det tredje fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske, fiskeklubbars verksamhet, kommersiella Put&Take-vatten m.m.). Det bör understrykas att det är det ekonomiska bortfallet exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador på redskap och liknande, som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig. Skarvens effekter på fiskbestånden måste bedömas från fall till fall och kan förväntas skilja mellan arter, platser och tidpunker. Skarvens predation kan ha negativa effekter på fiskbestånden i vissa mindre avgränsade områden, medan den i andra miljöer såsom större, öppna system inte har kunnat påvisas även om uttaget av fisk kan vara lika stort eller till och med större (a.a. s. 21 f. och 34). Naturvårdsverkets bedömning Prövningens omfattning Tiden för den aktuella skyddsjakten har delvis passerats. Naturvårdsverket finner ändå skäl att pröva beslutet i sin helhet i sak med hänvisning till det under senare år stora intresset för dessa frågor, särskilt mot bakgrund av myndighetens roll som sektorsansvarig för viltförvaltningen.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(10) Om skyddsjakt För att skyddsjakt ska kunna beviljas krävs att samtliga förutsättningar i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. I detta fall innebär det att skyddsjakten krävs för att förhindra allvarlig skada på fiske. Vidare ska det inte finnas någon annan lämplig lösning än skyddsjakt och jakten ska inte försvåra upprätthållandet av skarvens gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde. Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut består av fyra delar; A, B, C och D. Naturvårdsverket bedömer nedan varje del av beslutet separat. Del A- skyddsjakt på enskilda fiskevatten För att skyddsjakt efter skarv ska kunna medges krävs att kriteriet förhindra allvarlig skada på fisket är uppfyllt. När lokala fiskbestånd har en nedgång kan detta ha flera orsaker som t.ex. storskaligt fiske och påverkan av arter såsom skarv. Skarvens påverkan på fisket måste styrkas, liksom att nedgången i tillräckligt stor omfattning har orsakats av skarv. Det är mycket svårt att göra bedömningar i vilken omfattning skarvpredation medför en negativ påverkan för yrkesfisket och fritidsfisket. Ett problem med flertalet predationsstudier är att resultaten är så platsspecifika att det sällan går att tillämpa resultaten på andra platser. Detta beror bl.a. på att förutsättningarna och fiskpopulationernas storlek och artsammansättning samt skarvens predation på fisk varierar kraftigt mellan olika havsområden, även inom relativt begränsade geografiska områden. När det gäller skyddsjakt efter skarv på enskilda fiskevatten bedömer Naturvårdsverket att det i detta fall inte är visat ett tillräckligt starkt samband mellan skarvens födosök och nedgången på kommersiella fiskbestånd i Stockholms skärgård. Även om länsstyrelsen till sitt yttrande bifogat ett underlag avseende allvarlig skada så krävs en starkare koppling mellanskarvens predation och minskad fångst av kommersiell betydelse. Det är i beslutet t.ex. inte närmare angivet på vilket sätt eller i vilken omfattning skador uppstått eller riskerar att uppstå inom respektive kommun. Det skulle kunna genomföras studier i de aktuella miljöerna för att styrka detta. Andra sätt att styrka en risk för allvarlig skada orsakad av skarvens födosök kan vara genom fångstjournaler eller genom tydliga och väl underbyggda regionala förvaltningsplaner. Naturvårdsverket bedömer således att kriteriet förhindra allvarlig skada inte är uppfyllt för denna del av beslutet. Med anledning härav saknas skäl att pröva övriga kriterier för skyddsjakt. Naturvårdsverket bifaller överklagandet i denna del och upphäver länsstyrelsens beslut i den del, A, som avser skyddsjakt på enskilda fiskevatten. Del B- skyddsjakt vid utsättningsplatser För denna del av beslutet anser Naturvårdsverket utifrån utredningen i ärendet att kopplingen mellan skarvens födosök och risken för allvarlig skada på fisket i Stockholms skärgård är styrkt. För beslutet i denna del gäller klara avgränsningar. Skyddsjakt får endast ske inom 300 m från tillståndsgiven utsättningsplats och endast bedrivas inom sju dygn efter respektive utsättningstillfälle. Enligt Naturvårdsverkets bedömning är de skarvar som under dessa förutsättningar uppehåller sig i anslutning till utsättningsplatser sannolikt

8 NATURVÅRDSVERKET 8(10) skadegörande individer. De kan därmed konsumera eller skada den utsatta fisken. En sådan predation innebär en allvarlig skada särskilt för yrkesfisket, genom minskade framtida fångster, men även fritidsfisket drabbas av predationen. Naturvårdsverket bedömer alltså i detta fall att det föreligger risk för allvarlig skada och att detta kriterium därmed är uppfyllt för denna del av beslutet. Vad sedan gäller kriteriet annan lämplig lösning uttalas i ovan angivna förvaltningsplan för skarv bl.a. följande. Att försöka stänga ute skarv från redskap och förhindra predation på fisk är svårt, eftersom det är liten skillnad i storlek mellan fågeln och önskad fångst. Under perioden har redskaps- och metodutveckling för att minska skarvens predation på fiske varit mycket begränsad. Naturvårdsverket bedömer att det vid utsättningsplatser för fisk i nuläget saknas tillräckliga alternativa åtgärder till skyddsjakt efter skarv. Därmed är kriteriet annan lämplig lösning uppfyllt för denna del av beslutet. När det gäller det tredje och sista kriteriet för skyddsjakt; att inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus anser Naturvårdsverket att även det är uppfyllt för denna del av beslutet. Det har inte gjorts någon formell bedömning av skarvens bevarandestatus i Sverige. Naturvårdsverket anser dock att skarven uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus genom att artens populationsstorlek och populationstrend varit starkt ökande de senaste decennierna, att dess geografiska utbredningsområde har utökats mycket kraftigt under de senaste decennierna, att arten har en mycket livskraftig totalpopulation samt att det finns gott om lämpliga livsmiljöer för artens häckning respektive födosök (jfr s. 13 i ovan angiven förvaltningsplan). Naturvårdsverket finner mot bakgrund av ovanstående att länsstyrelsen haft fog för del B i sitt beslut. Naturvårdsverket avslår överklagandet i denna del. Del C- skyddsjakt vid fasta och rörliga fiskeredskap samt fiskodling Även här anser Naturvårdsverket att kopplingen mellan skarvens födosök och risken för allvarlig skada på fisket i Stockholms skärgård är styrkt. Även för beslutets del C gäller en klar avgränsning. Skyddsjakt får endast ske inom 300 m från fasta och rörliga fiskeredskap. Enligt Naturvårdsverkets bedömning är de skarvar som under denna förutsättning uppehåller sig i anslutning till redskap och fiskodlingar sannolikt skadegörande individer. De kan konsumera eller skada fisken i och vid redskapen. En sådan predation innebär en allvarlig skada, särskilt för yrkesfisket genom uteblivna eller minskade fångster, men även fritidsfisket drabbas av predationen. Naturvårdsverket bedömer i detta fall att det föreligger risk för allvarlig skada och att detta kriterium därmed är uppfyllt för denna del av beslutet. Vad sedan gäller kriteriet annan lämplig lösning gör Naturvårdsverket samma bedömning som för beslutets del B. Naturvårdsverket anser att det vid fiskeredskap och odlingar för fisk i nuläget saknas tillräckliga alternativa åtgärder till skyddsjakt efter skarv. Därmed är kriteriet annan lämplig lösning uppfyllt även för denna del av beslutet.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(10) När det gäller det tredje och sista kriteriet för skyddsjakt; att inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus anser Naturvårdsverket att även det är uppfyllt för denna del av beslutet, av samma skäl som för del B av beslutet. Naturvårdsverket finner mot bakgrund av ovanstående att länsstyrelsen haft fog även för del C i sitt beslut. Naturvårdsverket avslår överklagandet i denna del. Del D- skyddsjakt i fredningsområden Som framgått ovan måste skarvens påverkan på fisket styrkas, liksom att nedgången i tillräcklig omfattning har orsakats av skarv. Beslutet i denna del omfattar, till skillnad från tidigare års beslut, ett mindre antal särskilt viktiga fredningsområden för fisk. Länsstyrelsen har i bilaga till beslutet beskrivit vilka värden som finns, och vilka skador som riskeras, i respektive område. Denna beskrivning är enligt Naturvårdsverket tillräcklig för att styrka kopplingen mellan skarvens födosök i dessa områden och risken för allvarlig skada på fisket. Kriteriet förhindra allvarlig skada är därmed uppfyllt även för denna del av beslutet. När det gäller kriteriet annan lämplig lösning i fredningsområden bedömer Naturvårdsverket att skyddsjakt i syfte att skrämma skarven från att fiska där är den enda lämpliga lösningen. Det saknas enligt Naturvårdsverket alternativa lösningar för att uppnå samma syfte. Därmed är kriteriet annan lämplig lösning uppfyllt för denna del av beslutet. När det gäller det tredje och sista kriteriet för skyddsjakt; att inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus anser Naturvårdsverket att även det är uppfyllt för denna del av beslutet, av samma skäl som för del B och C av beslutet. Återrapportering I överklagandet framförs kritik mot den återrapportering som skett av tidigare års beslut. Naturvårdsverket vill i detta sammanhang framhålla vikten av en fungerande återrapportering vid skyddsjakt. Återrapporteringen kan exempelvis visa på effekter av och eventuella svårigheter med den genomförda skyddsjakten. Det är särskilt viktigt i detta fall, när kunskapsläget om skarvens påverkan på fisket är otillräckligt och dess predation väldigt platsspecifik. En bristande återrapportering är dock inte ensamt skäl att upphäva länsstyrelsens beslut. Slutsats Naturvårdsverket anser att det finns skäl för att bifalla överklagandet vad gäller beslutets del A och upphäver därför denna del av beslutet Det finns däremot inte anledning att bifalla överklagandet vad gäller beslutets övriga delar; del B-D. Avseende dessa delar av beslutet finns enligt Naturvårdsverket skäl för skyddsjakt i enlighet med länsstyrelsens villkor.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(10) Detta beslut får enligt 58 1 jaktförordningen inte överklagas. Beslut i detta ärende har fattats av tf avdelningschefen Ingela Hiltula. Vid den slutliga handläggningen i övrigt har deltagit handläggarna Martin Johansson och Christer Pettersson samt juristen Hanna Ek, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Ingela Hiltula Hanna Ek Kopia till: -Länsstyrelsen i Stockholms län -Mellersta skärgårdens viltvårdsförening -Stockholms läns fiskarförbund -HaV