Tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren

Transkript

1 1(7) Johanna Månsson Wikland Direkt: Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund Tjust-Lunnagård BOLMSÖ Delg kv För kännedom till: Samtliga yrkesfiskare (T län) Hjälmarens fiskareförbund Örebro läns fiskevattenägareförb. Polismyndigheten Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelserna i U o D län Närkes Ornitologiska Förening Jägareförbundet Örebro Jägarnas Riksförbund, Örebro Tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren Beslut Länsstyrelsen medger, med stöd av 21, 23 a, 29 och 47 jaktförordningen (1987:905), att skyddsjakt får bedrivas efter storskarv inom den del av Hjälmaren som tillhör Örebro län. Tillståndet gäller med nedanstående villkor. Med stöd av 59 jaktförordningen förordnar Länsstyrelsen att beslutet ska gälla utan hinder av att det överklagas. Länsstyrelsen avslår ansökan i de delar den inte beviljats enligt villkoren. Villkor A. Jakt vid fasta och vissa rörliga fiskeredskap (Se även villkoren under punkt C och D.) 1. Innehavare av licens för yrkesfiske i Hjälmaren får t o m den 31 december 2015 bedriva skyddsjakt efter storskarv inom 300 m från fasta fiskeredskap samt ryssjor och bottensatta nät. 2. Före den 31 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 500 m från naturreservatet/fågelskyddsområdet Grundholmarna inklusive ön Stallgårn. 3. Före den 11 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 500 m från dels känd boplats för fiskgjuse eller havsörn, dels skarvkolonierna nordost om Ässön samt St. Sikören öster om Vinön. 4. Före den 11 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 150 m från skarvkolonierna på Flatskär samt Ellholmen (2 öar), väster om Vinön. 5. Jaktresultatet ska fortlöpande och utan dröjsmål rapporteras till Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC) eller till den som SIC gett i uppdrag att koordinera skyddsjakten. B. Samordnad jakt (Se även villkoren under punkt C och D.) POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se

2 2(7) 1. Innehavare av licens för yrkesfiske i Hjälmaren får under tiden den 11 augusti - den 31 oktober 2015 bedriva skyddsjakt efter storskarv inom hela den del av Hjälmarens vattenområden och stränder som är belägna inom Örebro län, d v s på såväl allmänt vattenområde, inklusive holmar, klippor och skär som inte hör till någon fastighet, som på fastighet/enskilt vattenområde där innehavaren av yrkesfiskelicens har jakträtt. 2. Respektive fastighetsägare/jakträttshavare och deras jaktgäster får under tiden den 11 augusti - den 31 oktober 2015 bedriva skyddsjakt på enskilt vattenområde, på fastighet med strand mot enskilt eller allmänt vattenområde samt, i sistnämnda fall, från strandlinjen för sådan fastighet till 100 m ut i allmänt vatten (enligt 12 första stycket jaktlagen (1987:259)). 3. Gemensamt för skyddsjakt enligt B 1 och 2 gäller: a. Den samordnade skyddsjakten får endast bedrivas vid fem tillfällen. b. Under augusti månad får jakten inte bedrivas lördagar och söndagar med hänsyn till det rörliga friluftslivet. c. Under augusti månad får jakten inte bedrivas närmare än 500 m från naturreservatet Grundholmarna inklusive ön Stallgårn. d. Jaktområdet (sjön med stränder) ska delas upp i ett antal delområden och en ansvarig jaktledare ska utses för varje sådant delområde. e. Skyddsjakt får endast bedrivas av den som före jakten anmält sitt deltagande till den utsedda jaktledaren i berört delområde. C. Antalet skarvar som får skjutas Inom Örebro läns del av Hjälmaren får högst 500 skarvar skjutas under I det fall behov finns till ytterligare jakt är SIC med detta beslut inte förhindrade att ansöka om utökat tillstånd. D. Övriga villkor för skyddsjakten 1. Skyddsjakten får bedrivas från båt försedd med motor utan att kravet i 20 jaktförordningen, att motorn ska ha varit avstängd minst en minut, är uppfyllt. 2. Innehavare av yrkesfiskelicens får låta följeslagare utföra skyddsjakten. 3. Jakt får endast ske efter jakträttshavarens medgivande. 4. Skyddsjakten ska genomföras på ett sådant sätt att övrig fauna och den rekreationssökande allmänheten störs i så liten utsträckning som möjligt. Särskild hänsyn måste tas till den hotade skräntärnan. Deras födosök och rastningsperiod sammanfaller med tiden för skyddsjakten.

3 3(7) 5. Med tanke på risken för blyförgiftning, om blyammunition används, ska fällda skarvar tas om hand på ett tillfredsställande sätt för att undvika att de konsumeras av rovfåglar. 6. Senast den 31 januari 2016 ska SIC rapportera det totala jaktresultatet till Länsstyrelsen. Av rapporten ska framgå hur många skarvar som fällts, om möjligt uppdelat på årsungar respektive äldre, när och var det skett (t ex genom markeringar på karta), om ringmärkt fågel skjutits (ring sänds till Naturhistoriska Riksmuseet, se inskriptionen), vilken effekt jakten haft och värdefulla erfarenheter i övrigt samt hur många skarvar som fällts genom skyddsjakt vid fasta och rörliga fiskeredskap respektive vid samordnad jakt fördelat enligt B1 och B2 ovan. Länsstyrelsen påminner om att jaktlagsstiftningens regler i övrigt gäller för jakt som bedrivs med stöd av detta tillstånd. Ärendet Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC) har ansökt om fortsatt tillstånd till skyddsjakt efter skarv i Hjälmaren år Ansökan avser den del av Hjälmaren som hör till Örebro län skarvar önskas fällas. Som skäl till ansökan anges att skarven innebär momentana inkomstbortfall i samband med fisket, genom att fisk skadas vid fågelns födosök och hela fångster stressas till döds i redskapen. Uppskattningsvis har 20 % av fångsten färska skarvskador och 20 % har gamla ärr från skarvattacker. Främst är det ål och gös men även abborre som drabbas. Även skador på fiskeredskapen förekommer i viss mån; i 90 % av vittjningarna hittas nya färska skador på redskapen enligt SICs generella bedömningar. SIC anser att skyddsjakten gör att fåglarna lär sig att närhet till fiskeredskap innebär fara. På längre sikt anser SIC att fiskenäringen skadas genom konkurrens om avkastningen. Exempelvis gör forskningen bedömningen att skarven innebär högre mortalitet på ålbeståndet än yrkesfisket. SIC anser att skyddsjakten kan bidra till att minska populationen av skarv. SIC anför även risk för att fisk ska drabbas av parasiten Eustrongylides genom förekomst av skarv. Av detta skäl är reduktion av av kraftfulla bestånd nödvändiga för att undvika sådana probelm i Hjälmaren. En minskning av skarvpopulationen minskar risken för parasitangrepp.

4 4(7) SIC anger att andra åtgärder såsom oljering av ägg eller användande av grön laser inte tillåtits. Redskapsutveckling är inte möjlig eftersom skadan ofta sker i anslutning istället för i redskapet och att material inte finns tillgängligt som skulle kunna ersätta nuvarande. SIC arbetar med att gynna havsörnsbeståndet som en skadeförebyggande metod mot skarv. Länsstyrelsen har låtit Närkes Ornitologiska Förening (NOF) lämna synpunkter på ansökan. NOF anser att maximalt 200 skarvar ska få skjutas, att all jakt ska förbjudas under veckorna och helst även under resten av augusti med hänsyn till rastande skräntärnor och att förbudet bör gälla hela Hjälmaren, att avrapporteringen bör förbättras och att risken med parasiten Eustrongylides inte bör vara skäl för beslut om skyddsjakt på skarv. I yttrande instämmer SIC att Länsstyrelsen inte bör beakta risken för Eustrongylides i samband med beslut om skyddsjakt. De delar dock inte NOFs riskbedömning för skräntärnorna. I övrigt vidhåller SIC sin inlämnade ansökan. Under perioden medgavs SIC i likvärdiga tillstånd en total avskjutning om högst skarvar (1 000 skarvar årligen , år 2013: 800 skarvar, år 2014: 600 skarvar) i Örebro läns del av sjön varav totalt skarvar har skjutits. År 2014 sköts 167 st. Rättsregler och förvaltningsplan för skarv Skarven är fredad från jakt enligt 3 jaktlagen och bilagorna till jaktförordningen. Enligt 23 a och 29 jaktförordningen får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt bl a för att förhindra allvarlig skada på fiske. Tillstånd får meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Enligt 31 jaktlagen får jakt inte bedrivas från motorfordon. Länsstyrelsen får enligt 21 jaktförordningen besluta om undantag från förbudet att jaga från motorfordon när det gäller jakt efter bl a skarv. Trots förbudet får enligt 20 jaktförordningen jakt bedrivas från båt försedd med motor under förutsättning att motorn är avstängd och minst en minut förflutit sedan motorn stängts av. Enligt första stycket 12 jaktlagen gäller att på allmänt vatten, som gränsar till en fastighets strand, har fastighetsägaren jakträtt intill etthundra meter från strandlinjen. Enligt andra stycket 12 jaktlagen gäller att på annat allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och

5 5(7) skär, som inte hör till något hemman, får jakt bedrivas endast efter särskilt tillstånd enligt 47 från länsstyrelsen. Enligt 14 b förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter får patroner som är laddade med blyhagel inte användas vid jakt på våtmarker eller vid jakt över grunda delar av öppet vatten. Naturvårdsverket redovisade i februari 2014 i samråd med Havs- och vattenmyndigheten en ny förvaltningsplan för skarv. Planen är avsedd att ge vägledning i bland annat hur skador på fisket och beslut om jakt kan hanteras. I planen understryks att det är det ekonomiska bortfallet, exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador på redskap och liknande som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig. Skälen för Länsstyrelsens beslut I likhet med föregående år har Länsstyrelsen samrått i ärendet med övriga berörda länsstyrelser. Länsstyrelserna meddelar separata beslut för respektive läns del av Hjälmaren. Annan lämplig lösning För yrkesfisket är bitskador på fisk i fiskeredskap det största problemet. Dessa skador bör i första hand minimeras genom en utveckling av redskapen som även syftar till att minska antalet skarvar som drunknar i dem. I nuläget finns dock inga sådana redskap att tillgå. Skyddsjaktens påverkan på skarvens bevarandestatus Skarven i Närkedelen av Hjälmaren har under åren inventerats regelbundet av ornitologer med avseende på antalet bon/häckande skarvpar samt ungar. Efter etableringen i sjön har populationen utvecklats starkt. I inventeringsrapporten efter 2013 års inventering beskrivs att antalet häckande par i Hjälmaren ökade kraftigt under åren 1996 till ca 2005 för att därefter stagnera under åren Under år 2013 var antalet bon nere på samma nivå som år 2004 (929 bon år 2013). Antalet kolonier har också minskat men de kolonier som finns kvar har ökat i omfattning. Det maximala antalet skarvar i Närkedelen av Hjälmaren bedöms ha varit i storleksordning individer efter att ungfåglarna blivit flygga. I den nationella förvaltningsplanen för skarv gör Naturvårdsverket bedömningen att skarven uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus. Med hänsyn härtill och till den ringa effekt som skyddsjakten enligt inventeringar hittills visat sig ha på utvecklingen av

6 6(7) skarvbeståndet i Hjälmaren, kan jakten inte anses försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Allvarlig skada Av det underlag som SIC lämnat in i ärendet kan inte slutsatser dras över hur stora skadorna för fiskenäringen är genom konkurrens med skarven specifikt i Hjälmaren. Tidigare utredningar kring skarvens påverkan i Hjälmaren har pekat mot att skarvens påverkan kan vara omfattande på bl a gösfisket i sjön men det finns inte några färska studier med underlag som påvisar att skarvens påverkan på fisket är allvarlig i Hjälmaren. Av de generella bedömningar som SIC gjort på skador i fiskeredskap i Hjälmaren drar Länsstyrelsen slutsatsen att skadorna är allvarliga på fisket. Det finns också studier som tyder på att påverkan på fångad fisk i fiskeredskap i insjöfiske är allvarlig. Samordnad bedömning Länsstyrelsen bedömer att det finns skäl att bevilja skyddsjakt. Både den skyddsjakt som bedrivs direkt vid redskap och den samordnade, anses dock endast vara befogad som skrämselmetod i syfte att få skarven att hålla sig borta från fiskeredskap och känsliga områden för fiske. Enligt den nationella förvaltningsplanen har skyddsjakt under hösten troligen en obetydlig effekt på regionala bestånd, men om den genomförs så att skrämseleffekten maximeras, skulle man kunna få skarvarna att undvika känsliga områden. Tidigare utförd skyddsjakt har visat sig ha en positiv effekt då skarvarna tycks bli skyggare för varje tillfälle som skyddsjakt bedrivs under säsongen. Länsstyrelsen bedömer att tillstånd kan medges med de villkor som framgår av beslutet för att förhindra allvarlig skada på fångst eller redskap. Som villkor gäller bl a att jakten under vissa tider endast får bedrivas på ett visst avstånd från vissa kolonier och kända boplatser för havsörn och fiskgjuse. Anledningen till detta är att minska störningen på de häckande skarvarna, havsörn och fiskgjuse. P g a att de särskilt skyddsvärda arterna skräntärna, dvärgmås och svarttärna brukar rasta på några av öarna i Hjälmaren måste särskild hänsyn tas vid jakt intill dessa öar genom ett skyddsavstånd. Länsstyrelsen bedömer att skyddsavståndet om 500 meter bör vara tillräckligt för att dessa arter inte ska störas. Den samordnade jakten begränsas även i tid med hänsyn främst till skräntärnans rastning. Mot bakgrund av det intresse som motiverar skyddsjakten och risken för att allvarlig skada kommer att uppstå, bör beslutet kunna genomföras skyndsamt. Länsstyrelsen bedömer därför att det finns skäl att med stöd

7 7(7) av 59 jaktförordningen föreskriva att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Mot bakgrund av att jaktresultatet inte något år sedan 2005 varit nära antalet tillåtna fåglar finner Länsstyrelsen anledning att sänka antalet skarvar i tillståndet till 500 fåglar för år I det fall behov finns till ytterligare jakt är SIC med detta beslut inte förhindrade att ansöka om utökat tillstånd. Övrigt I det fall SIC avser att ansöka om förlängd skyddsjakt på skarv för år 2016 gör Länsstyrelsen fortsatt bedömningen att SIC och yrkesfiskarena under år 2015 fortsättningsvis bör ta fram underlag på hur stor den ekonomiska förlusten är p g a bitskadad fisk. Detta beslut kan överklagas, se nedan. Mariana Skoglund Johanna Månsson Wikland Hur man överklagar Länsstyrelsens beslut Om ni vill överklaga detta beslut ska ni skriva till Länsstyrelsen. Tala om i brevet vilket beslut ni överklagar, t ex genom att ange beslutets datum och diarienummer. Tala också om vilken ändring i beslutet ni vill ha. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte prövas. Länsstyrelsen sänder skrivelsen med överklagandet vidare till Naturvårdsverket för prövning. Om ni vill ha ytterligare upplysningar kan ni vända er till Länsstyrelsen.