Tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren

Transkript

1 1(1) Johanna Månsson Wikland Direkt: Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund Tjust-Lunnagård BOLMSÖ Delg kv För kännedom till: Samtliga yrkesfiskare (T län) Hjälmarens fiskareförbund Örebro läns fiskevattenägareförb. Polismyndigheten i Örebro län Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelserna i U o D län Närkes Ornitologiska Förening Naturskyddsföreningen Örebro län Jägareförbundet Örebro Jägarnas Riksförbund, Örebro Tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren Beslut Länsstyrelsen medger, med stöd av 21, 23 a, 29 och 47 jaktförordningen (1987:905), att skyddsjakt får bedrivas efter storskarv inom den del av Hjälmaren som tillhör Örebro län. Tillståndet gäller med nedanstående villkor. Med stöd av 59 jaktförordningen förordnar Länsstyrelsen att beslutet ska gälla utan hinder av att det överklagas. Länsstyrelsen avslår ansökan i de delar den inte beviljats enligt villkoren. Villkor A. Jakt vid fasta och vissa rörliga fiskeredskap (Se även villkoren under punkt C och D.) 1. Innehavare av licens för yrkesfiske i Hjälmaren får fr o m beslutets datum (se ovan) t o m den 31 december 2014 bedriva skyddsjakt efter storskarv inom 300 m från fasta fiskeredskap samt ryssjor och bottensatta nät. 2. Före den 31 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 500 m från naturreservatet/fågelskyddsområdet Grundholmarna inklusive ön Stallgårn. 3. Före den 11 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 500 m från dels känd boplats för fiskgjuse eller havsörn, dels skarvkolonierna nordost om Ässön samt St. Sikören öster om Vinön. 4. Före den 11 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 150 m från skarvkolonierna på Flatskär samt Ellholmen (2 öar), väster om Vinön. 5. Jaktresultatet ska fortlöpande och utan dröjsmål rapporteras till Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC) eller till den som SIC skriftligen gett i uppdrag att övervaka skyddsjakten. POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se

2 2(2) B. Samordnad jakt (Se även villkoren under punkt C och D.) 1. Innehavare av licens för yrkesfiske i Hjälmaren får fr o m den 11 augusti t o m den 31 oktober 2014 bedriva skyddsjakt efter storskarv inom hela den del av Hjälmarens vattenområden och stränder som är belägna inom Örebro län, d v s på såväl allmänt vattenområde, inklusive holmar, klippor och skär som inte hör till någon fastighet, som på fastighet/enskilt vattenområde där innehavaren av yrkesfiskelicens har jakträtt. 2. Respektive fastighetsägare/jakträttshavare och deras jaktgäster får under tiden den 11 augusti - den 31 oktober 2014 bedriva skyddsjakt på enskilt vattenområde, på fastighet med strand mot enskilt eller allmänt vattenområde samt, i sistnämnda fall, från strandlinjen för sådan fastighet till 100 m ut i allmänt vatten (enligt 12 första stycket jaktlagen (1987:259)). 3. Gemensamt för skyddsjakt enligt B 1 och 2 gäller: Jakten får under augusti månad inte bedrivas närmare än 500 m från naturreservatet Grundholmarna inklusive ön Stallgårn. Under augusti månad bör jakten inte heller bedrivas lördagar och söndagar av hänsyn till det rörliga friluftslivet. 4. Den samordnade skyddsjakten ska organiseras på sätt som skett tidigare. Det innebär bl a att jaktområdet (sjön med stränder) ska delas upp i ett antal delområden och att en ansvarig jaktledare ska utses för varje sådant delområde. 5. Med undantag av skyddsjakt som bedrivs av yrkesfiskare i anslutning till fasta och vissa rörliga fiskeredskap (se punkt A ovan) får den samordnade skyddsjakten endast bedrivas vid fem (5) tillfällen. 6. Samordningen av jakten innebär vidare att skyddsjakt endast får bedrivas av den som före jakten anmält sitt deltagande till den utsedde jaktledaren (se punkt 4) i berört delområde. Jaktledaren ska informera deltagarna om avskjutningsläget och bestämmelserna för jakten, bl a hur jaktresultatet ska rapporteras. Till jaktledarens uppgifter hör också att sammanställa och avrapportera avskjutningen inom delområdet. C. Antalet skarvar som får skjutas Inom Örebro läns del av Hjälmaren får högst 600 skarvar skjutas per år. Det är SIC:s ansvar att försäkra sig om att inte för många skarvar skjuts under den samordnade skyddsjakten med avseende på dels medgivet antal, dels behovet av skyddsjakt kring fiskeredskapen. I det fall behov finns till ytterligare jakt är SIC med detta beslut inte förhindrade att ansöka om utökat tillstånd.

3 3(3) D. Övriga villkor för skyddsjakten 1. Skyddsjakten får bedrivas från båt försedd med motor utan att kravet i 20 jaktförordningen, att motorn ska ha varit avstängd minst en minut, är uppfyllt. 2. Innehavare av yrkesfiskelicens får låta följeslagare utföra skyddsjakten. 3. Berörda fastighetsägare och jakträttshavare (inkl. de som har jakträtt på allmänt vatten inom 100 m från fastighetens strandlinje) ska ha lämnat sitt medgivande innan jakten påbörjas. 4. Samma grundregler gäller som vid allmän jakt i fråga om t ex kravet på att inneha jakträtt, att ha betalat viltvårdsavgift (jaktkort) och att använda tillåtna jaktmedel. 5. Skyddsjakten ska genomföras på ett sådant sätt att övrig fauna och den rekreationssökande allmänheten störs i så liten utsträckning som möjligt. Människor och egendom får inte utsättas för fara. 6. Det ankommer på SIC att i samarbete med Hjälmarens fiskareförbund och Fiskevattenägareförbundet organisera skyddsjakten så att den löpande övervakas och omedelbart avbryts när tillåtet antal fåglar fällts. Länsstyrelsen ska då omgående underrättas. 7. Skyddsjakten ska utföras på ett jaktetiskt korrekt sätt; skadeskjutningar ska i högsta grad undvikas. Med tanke på risken för blyförgiftning, om blyammunition används, ska fällda skarvar tas om hand på ett tillfredsställande sätt för att undvika att de konsumeras av rovfåglar. 8. Senast den 31 januari 2015 ska SIC rapportera det totala jaktresultatet till Länsstyrelsen. Av rapporten ska framgå hur många skarvar som fällts, om möjligt uppdelat på årsungar resp. äldre, när och var det skett (t ex genom markeringar på sjökortet) samt om ringmärkt fågel skjutits (ring sänds till Naturhistoriska Riksmuseet, se inskriptionen) samt vilken effekt jakten haft och värdefulla erfarenheter i övrigt. Ärendet Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC) har ansökt om fortsatt tillstånd till skyddsjakt efter skarv i Hjälmaren år Ansökan avser den del av Hjälmaren som hör till Örebro län. Som skäl till ansökan anges att skarvpopulationens näringsintag indikerar en påverkan på fiskbeståndet samt att skarvarna orsakar skador på fisk som fångats i fiskeredskap. De försök som gjorts att anpassa fiskeredskapen efter skarven anses inte framgångsrika.

4 4(4) Enligt ansökan har skyddsjakten visat sig effektiv i det att den lär skarven att hålla sig på avstånd från redskapen och skador kan därmed minimeras. Skyddsjakten anses ha lett till att skarven blivit mer svåråtkomlig för skyddsjägarna och då resulterat i ett minskat antal skjutna skarvar. Skadorna på fiskfångsten och fiskeredskapen har därför minskat utan att skyddsjakten för den skull samtidigt blivit större. Länsstyrelsen har begärt kompletterande information till ansökan, bl a uppskattning av skarvens påverkan på fisket i Hjälmaren. SIC anger i kompletteringar att skarvens fiskeridödlighet specifikt för Hjälmaren är okänd men kan antas vara minst samma som det yrkesmässiga fisket. Värdet på detta är ca 25 miljoner kr per år. Det förekommer bitskador på fisk fångad i fiskeredskap. Värdet på dessa skador finns det ingen färsk uppskattning av för Hjälmaren specifikt. SIC hänvisar istället till en studie av SLU presenterad I studiens tefonintervjuer bedömer fiskarena en utebliven inkomst om % p g a skador i fiskeredskap. SIC menar också att skyddsjakten skrämmer fåglarna och får dem att fiska på andra håll än vid redskapen. Under perioden medgavs SIC i likvärdiga tillstånd en total avskjutning om högst skarvar (1 000 skarvar årligen , år 2013: 800 skarvar) i Örebro läns del av sjön varav totalt 2287 skarvar har skjutits. Länsstyrelsen har låtit Närkes Ornitologiska Förening (NOF) lämna synpunkter på den aktuella ansökan. NOF meddelar att de vidhåller tidigare års synpunkter att jakten bör begränsas till 500 fåglar. De anser vidare med hänsyn till de rastande skräntärnorna i Hjälmaren att ingen jakt alls bör ske i Storhjälmaren efter skarv under den sista veckan i juli och de två första veckorna i augusti, då det största antalet tärnor vistas i Hjälmaren. SIC har i yttrande vidhållit sin ansökan och anser att jakten bör få ske i den omfattning som skett tidigare år. Rättsregler och förvaltningsplan för skarv Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny förvaltningsplan för skarv i samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Planen redovisades i slutet av februari 2014 och är avsedd att ge vägledning i bland annat hur skador på fisket och beslut om jakt kan hanteras. Skarven är fredad från jakt enligt 3 jaktlagen och bilagorna till jaktförordningen. Enligt 23 a och 29 jaktförordningen får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt bl a för att förhindra allvarlig

5 5(5) skada på fiske. Tillstånd får meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Enligt 31 jaktlagen får jakt inte bedrivas från motorfordon. Länsstyrelsen får enligt 21 jaktförordningen besluta om undantag från förbudet att jaga från motorfordon när det gäller jakt efter bl a skarv. Trots förbudet får enligt 20 jaktförordningen jakt bedrivas från båt försedd med motor under förutsättning att motorn är avstängd och minst en minut förflutit sedan motorn stängts av. Enligt första stycket 12 jaktlagen gäller att på allmänt vatten, som gränsar till en fastighets strand, har fastighetsägaren jakträtt intill etthundra meter från strandlinjen. Enligt andra stycket 12 jaktlagen gäller att på annat allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och skär, som inte hör till något hemman, får jakt bedrivas endast efter särskilt tillstånd enligt 47 från länsstyrelsen. Enligt 14 b förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter får patroner som är laddade med blyhagel inte användas vid jakt på våtmarker eller vid jakt över grunda delar av öppet vatten. Skälen för Länsstyrelsens beslut I likhet med föregående år har Länsstyrelsen samrått i ärendet med övriga berörda länsstyrelser. Länsstyrelserna meddelar separata beslut för respektive läns del av Hjälmaren. Finns skäl för skyddsjakt? Annan lämplig lösning För yrkesfisket är bitskador på fisk i fiskeredskap det största problemet. Dessa skador bör i första hand minimeras genom en utveckling av redskapen som även syftar till att minska antalet skarvar som drunknar i dem. I nuläget finns dock inga sådana redskap att tillgå. Skyddsjaktens påverkan på skarvens bevarandestatus Skarven i Närkedelen av Hjälmaren har under åren inventerats regelbundet av ornitologer med avseende på antalet bon/häckande skarvpar samt ungar. Efter etableringen i sjön har populationen utvecklats starkt. I inventeringsrapporten efter 2013 års inventering beskrivs att antalet häckande par i Hjälmaren ökade kraftigt under åren 1996 till ca 2005 för att därefter stagnera under åren Under år 2013 var antalet bon nere på samma nivå som år 2004

6 6(6) (929 bon år 2013). Antalet kolonier har också minskat men de kolonier som finns kvar har ökat i omfattning. Det maximala antalet skarvar i Närkedelen av Hjälmaren bedöms ha varit i storleksordning individer efter att ungfåglarna blivit flygga. I den nationella förvaltningsplanen för skarv gör Naturvårdsverket bedömningen att skarven uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus. Med hänsyn härtill och till den ringa effekt som skyddsjakten enligt inventeringar hittills visat sig ha på utvecklingen av skarvbeståndet i Hjälmaren, kan jakten inte anses försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Allvarlig skada Av det underlag som SIC lämnat in i ärendet kan inte slutsatser dras över hur stora skadorna för fiskenäringen är specifikt i Hjälmaren. Tidigare utredningar kring skarvens påverkan i Hjälmaren har pekat mot att skarvens påverkan kan vara omfattande på bl a gösfisket i sjön men det finns inte några färska studier med underlag som påvisar att skarvens påverkan på fisket är allvarlig i Hjälmaren. Det kan inte heller av underlaget i ärendet bedömas hur allvarlig skadan är eller hur stort värdet är av de skador som skarven orsakar fångad fisk i fiskeredskap specifikt i Hjälmaren. Skador på fisk samt att fisk stressas till döds i ryssjor uppges dock vara ett generellt problem för samtliga insjöfiskare. Det finns också studier som tyder på att påverkan på fångad fisk i fiskeredskap i insjöfiske är allvarlig. Tidigare uppskattningar av påverkan på fiskeredskap i Hjälmaren visar också att 5-35 % av fångsten har bitskador. Samordnad bedömning Länsstyrelsen bedömer att det finns skäl att bevilja skyddsjakt. Både den skyddsjakt som bedrivs direkt vid redskap och den samordnade, anses dock endast vara befogad som skrämselmetod i syfte att få skarven att hålla sig borta från fiskeredskap och känsliga områden för fiske. Enligt den nationella förvaltningsplanen har skyddsjakt under hösten troligen en obetydlig effekt på regionala bestånd, men om den genomförs så att skrämseleffekten maximeras, skulle man kunna få skarvarna att undvika känsliga områden. Tidigare utförd skyddsjakt har visat sig ha en positiv effekt då skarvarna tycks bli skyggare för varje tillfälle som skyddsjakt bedrivs under säsongen. Länsstyrelsen bedömer att tillstånd kan medges med de villkor som framgår av beslutet för att förhindra allvarlig skada på fångst eller redskap. Som villkor gäller bl a att jakten under vissa tider endast får bedrivas på ett visst avstånd från vissa kolonier och kända boplatser för havsörn och

7 7(7) fiskgjuse. Anledningen till detta är att minska störningen på de häckande skarvarna, havsörn och fiskgjuse. P g a att de särskilt skyddsvärda arterna skräntärna, dvärgmås och svarttärna brukar rastar på några av öarna i Hjälmaren måste särskild hänsyn tas vid jakt intill dessa öar genom ett skyddsavstånd. Länsstyrelsen bedömer att skyddsavståndet om 500 meter bör vara tillräckligt för att dessa arter inte ska störas. Mot bakgrund av det intresse som motiverar skyddsjakten och risken för att allvarlig skada kommer att uppstå, bör beslutet kunna genomföras skyndsamt. Länsstyrelsen bedömer därför att det finns skäl att med stöd av 59 jaktförordningen föreskriva att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Mot bakgrund av att jaktresultatet inte något år sedan 2005 varit nära antalet tillåtna fåglar finner Länsstyrelsen anledning att sänka antalet skarvar i tillståndet till 600 fåglar för år I det fall behov finns till ytterligare jakt är SIC med detta beslut inte förhindrade att ansöka om utökat tillstånd. Övrigt I det fall SIC avser att ansöka om förlängd skyddsjakt på skarv för år 2015 gör Länsstyrelsen bedömningen att SIC och yrkesfiskarena under år 2014 bör ta fram underlag på hur stor den ekonomiska förlusten är p g a bitskadad fisk. Detta beslut kan överklagas, se nästa sida. Inger Holst Johanna Månsson Wikland

8 8(8) Hur man överklagar Länsstyrelsens beslut Om ni vill överklaga detta beslut ska ni skriva till Länsstyrelsen. Tala om i brevet vilket beslut ni överklagar, t ex genom att ange beslutets datum och diarienummer. Tala också om vilken ändring i beslutet ni vill ha. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte prövas. Länsstyrelsen sänder skrivelsen med överklagandet vidare till Naturvårdsverket för prövning. Om ni vill ha ytterligare upplysningar kan ni vända er till Länsstyrelsen.