LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

Transkript

1 Enheten for tillstånd Camilla Frisch BESLUT Enligt sändlista 1 (14) Tillstånd till viss skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Stockholms län under del av år 2010 Beslut I syfte att bl.a. förebygga skador på fisket beslutar Länsstyrelsen följande om skyddsjakt i saltsjön efter storskarv och underarten mellanskarv (kallas nedan skarv) under del av år Länsstyrelsen medger ingrepp mot skarvägg så att de inte kläcks, t.ex. genom prickning, oliering, eller liknande. Ingreppen får på Stora Äggskären ske under perioden 1-15 maj, under maximalt ett tillfälle. På övriga platser får ingreppen ske under maj månad och vid maximalt två tillfällen per plats. Äggpåverkan får ske i skarvbon på respektive platser nedan. Minst ett ägg per bo ska alltid lämnas oprickat/obehandlat. I bon med kläckta skarvungar får inga ägg olieras eller behandlas. Dessutom får antalet bon som görs ingrepp i inte blir fler än vad som anges för respektive områden nedan. Författningsstöd 29 Jaktförordningen (1987:905). 1. Fälöv, samfällda holmar inom vattenområdet Yxlö s:2, Ösmo församling, Nynäsharnns kommun. Högsta antal bon som får göras ingrepp i är Våmklubben i Mysingen inom fastigheten Bedarön 1: 1, Nynäsharnns församling och kommun. Högsta antal bon som får göras ingrepp i är Doftskärs hällar söder om ön Mörkö inom fastigheten Hörningsholm 2:1, Mörkö församling, Södertälje kommun. Högsta antal bon som får göras ingrepp i är Stora Aggskären norr om Muskö inom fastigheten Vitsgam 1: 1, Haninge kommun. Högsta antal bon som får göras ingrepp i är Ryssmasterna (norra och södra Furusleden) Högsta antal bon som får göras ingrepp i är Marskärsgrundet (norr om Furusund) Högsta antal bon som får göras ingrepp i är 300. Ingreppen får göras av Sverker Loven, Gunnar Berglund (Stockholm Stad), Herbert Hagman, Ture Hagman, Karl-Gunnar Hagman, Hans Larsson, Hans Einar Larsson (Stockholms läns fiskareförbund), Stephan Gäfvert, Linus Perdegård (Hörningsholm), Tommy Jansson (Östanå Fidekomiss) och Åke Thuden Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för tillstånd Box STOCKHOLM Besöksadress Telefon E-postlwebbplats Hantverkargatan (vxl) rattsavdelningen.stockholm@lansstyrelsen.se Fax

2 2 (14) (fisketillsyningsman) minst två i förening. En oberoende observatör ska närvara för att dokumentera och registrera övrig häckfågelfauna på ön samt hur dessa häckfåglar reagerar på störningen. Eventuell trutpredation av ägg/ungar som orsakas av besöket ska också noteras. Länsstyrelsen beviljar den som har Länsstyrelsens tillåtelse att sätta ut gös, öring, lax och ål tillstånd att utan hinder av gällande fredningsbestämmelser bedriva skyddsjakt efter skarv vid av Länsstyrelsen medgivna utsättningsplatser för gös, öring, lax och ål i Östersjön. Tillståndet gäller endast under förutsättning att fastighetsägaren ochjakträttshavaren lämnat sina medgivanden. Skyddsjakten får vidare endast bedrivas inom 300 meter från plats iör av Länsstyrelsen tillståndsgiven utsättningsplats av gös, öring, lax och ål inom sju dygn efter respektive utsättningstilliålle. Tillståndet gäller under tiden från om med datum rör beslutet till och med den 31 december Vid varje utsättningsplats får inte skjutas fler än 50 skarvar och totalt vid alla utsättningsplatser i hela länet högst 150 skarvar. Jakten får även bedrivas av fastighetsägaren eller jakträttshavaren på platsen i enlighet med ovanstående samt med nedanstående villkor. Det innebär dock inte att jakten av dessa jakträttshavare får utövas på allmänt vatten. Skyddsjakten får ske från motorbåt, dock ej som efterföljsjakt. Lagstöd 21 Jaktförordningen. 1. I Norrtälje kommun får fastighetsägare och andrajakträttshavare med jakträtt på enskilt vatten bedriva skyddsjakt efter skarv inom de fastigheter där de har jakträtt inom kommunen under tiden den 1 augusti - 31 december Varje jakträttshavare får fålla högst 10 skarvar och med stöd av dennapunktfår i helanorrtälje kommun fållas högst 100 skarvar. Redovisning ska fortlöpande ske till Roslagens Sjöfågeljaktvårdsförening som bevakar att inte överskjutning sker samt sammanställer och redovisar till Länsstyrelsen senast den 31 januari I Värmdö och Österåkers kommuner får fastighetsägare och andra jakträttshavare med jakträtt på enskilt vatten bedriva skyddsjakt efter skarv inom de fastigheter där de har jakträtt inom kommunerna under tiden den 1 augusti - 31 december Varje jakträttshavare får fålla högst 10 skarvar och med stöd av denna punkt får i hela Värmdö och Österåkers kommuner fållas högst 150 skarvar. Redovisning ska fortlöpande ske till Mellersta Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening som bevakar att inte överskjutning sker samt sammanställer och redovisar till Länsstyrelsen senast den 31 januari I Haninge, Nynäshamn och Södertälje kommuner får fastighetsägare och andrajakträttshavare med jakträtt på enskilt vatten bedriva skyddsjakt efter skarv inom de fastigheter där de har jakträtt inom kommunen under tiden den 1 augusti - 31 december Varje jakträttshavare får fålla högst 20 skarvar och med stöd av denna punkt får i hela Haninge, Nynäshamn och Södertälje kommuner fållas högst 400 skarvar.

3 3 (14) Redovisning ska fortlöpande ske till Södra Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening som bevakar att inte överskjutning sker samt sammanställer och redovisar till Länsstyrelsen senast den 31 januari De som har tillstånd av Länsstyrelsen till sjöfågeljakt får även bedriva skyddsjakt enligt p. 1-3 på annat allmänt vatten än vad som avses i 12 första stycket jaktlagen (1987:259), liksom på sådana holmar, klippor och skär som inte hör till något hemman. 12 första stycket JL anger att jakten på allmänt vatten inom 100 meter från ö som är kortare än 100 meter tillkommer ägaren av ön. 5. Förutsättning för skyddsjakten enligt p. 1-4 ovan är att den bedrivs inom 300 meter från rörliga eller fasta fiskeredskap. Skyddsjakten får ske från motorbåt, dock ej som efterföljsjakt. Författningsstöd 21 Jaktförordningen. Detta beslut kan återkallas av Länsstyrelsen om det finns särskilda skäl. Länsstyrelsen avslår ansökningarna i vad de går utöver vad som medgivits. Villkor För jakten gäller att jakten inte får bedrivas närmare än 300 meter från känd boplats för fiskgjuse och havsörn, jakten inte får bedrivas i strid mot bestämmelser om skydd av områden enligt miljöbalken, såsom fågelskyddsområden, sälskyddsområden, nationalparker och naturreservat med bestämmelser om jakt, samma grundregler gäller som vid all annan jakt i fråga om bl.a. kravet på att inneha jakträtt, att ha betalatjaktvårdsavgift Gaktkort) och att använda tillåtna jaktmedel, jakten får endast bedrivas med skjutvapen förutom vid ingrepp i fåglarnas bon, jakten skall ske på sådant sätt att övrigt vilt störs i så liten utsträckning som möjligt, bestämmelser om detta finns i 5 JL jakten skall ske på sådant sätt att den rekreationssökande allmänheten störs i så liten utsträckning som möjligt. Rapporteringsskyldighet Rapporteringen är en skyldighet enligt detta beslut. Om skyldigheten att rapportera inte sker på ett tillfredsställande sätt kan detta vara grund får att Länsstyrelsen gör en annan bedömning i frågor i skyddsjakt på skarv i framtida beslut. De personer som tillåtits göra ingrepp mot skarvägg är solidariskt skyldiga för respektive lokal att lämna rapport över sina åtgärder till Stockholms läns

4 4 (14) fiskarfårbund. Fiskarförbundet skall senast den 3 augusti 2010 rapportera resultatet till Länsstyrelsen, Enheten för tillståndsfrågor, Box 22067, Stockholm. Av rapporterna ska framgå datum och tider för besöket, antal bon som påverkats på varje plats samt det totala antalet ägg som behandlats på varje plats. I samband med ingreppen skall även samtliga bon i varje koloni räknas. Den oberoende observatörens rapport ska även ingå som bilaga. Den som med stöd av detta tillstånd sjgutit skarv skall fortlöpande rapportera enligt p.i-3 ovan. Sjöfågeljaktvårdsföreningarna skall senast den 31 januari 2011 skriftligen rapportera resultatet till Länsstyrelsen, Enheten för tillståndsfrågor. Rapporten skall innehålla a) uppgifter om hur många skarvar som fällts, b) av vem, var och när det skett, c) om fågeln varit ringmärkt, ringens inskription, d) vilka förebyggande åtgärder som vidtagits vid redskap och utsättningsplatser e) eventuella andra iakttagelser som kan vara av intresse, t.ex. effekter av skyddsjakten. Undantag från rapportering till Sjöfågeljaktvårdsföreningama är de som skjutit vid utsättningsplatser dvs. där de har Länsstyrelsen tillstånd att sätta ut gös, öring, lax och ål. De ska rapportera direkt till Länsstyrelsen. Rapporteringen ska göra i samråd med länsfiskekonsulent Henrik C Andersson, Länsstyrelsen. Övriga upplysningar Eventuella skyddsjaktsansökningar för kommande år bör inkomma till Länsstyrelsen senast den 31 januari 2011 för att Länsstyrelsen ska hinna hantera ärendet och fatta beslut i tid. Vid eventuell ansökan bör bl.a. anges vilken skada som uppståttibefaras uppstå samt vilka andra förebyggande åtgärder som vidtagits. Hur man överklagar Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förordnar att beslutet skall gälla utan hinder av att det överklagas (59 JF)../. Detta beslut kan överklagas hos Naturvårdsverket, se bilaga. Bakgrund Skarvens utveckling i länet

5 5 (14) 1994 häckade skarv får första gången i historisk tid i länet. Sedan dess har arten ökat mycket kraftigt, en ökningstakt som tycks ha avtagit under senare år. Skarv finns idag i starka reproduktiva stammar i länet och populationens utveckling fåljs noggrant genom årliga boinventeringar. Vid den första häckningen (Grän 1994), räknades totalt 30 bon i en koloni observerades 24 aktiva kolonier med totalt 6021 bon hade antalet aktiva kolonier minskat till 21 med totalt 5756 bon och 2008 skedde ytterligare minskning av antalet bon till ca 5200 i 21 aktiva kolonier. Skarvens ökningstakt verkar således ha mattats av eller till och med gått tillbaka något under de senaste två åren års ansökningar Ros/agens Sjöfågeljaktvårdsförening har ansökt om förnyat tillstånd till skyddsjakt på skarv enligt liknande villkor som i Uppsala län. Mellersta Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening har ansökt om begränsad skyddsjakt på skarv inom sitt verksamhetsområde i Värmdö och Österåkers kommuner. Ansökan avser deras medlemmar med jakträtt på enskilt vatten. Jakten kan även ske på allmänt vatten. Önskvärt att även få jaga i mars månad för att få en bättre effekt samt 1/8-31/8. I området ingår 4 st. fiskevårdsområden med grunda flader där det är gäddlek och uppväxtområden för ål. De önskar högst 200 inom sitt område och redovisning genom föreningens försorg senast 31 januari När kvoten börjar bli fylld annonseras under föreningsnytt i tidningen Skärgården samt MSJV:s hemsida. Södra Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening har ansökt om tillstånd rörande skyddsjakt efter skarv för 2009 i liknande omfattning som för år 2008 samt att skyddsjaktenjämväl får bedrivas i Nynäshamn och Södertälje kommuner med de inskränkningar som angivits för Haninge kommun. De har förutsatt att motsvarande beslut fattas ex officio. Nynäshamnsjaktvårdskrets har genom ordförande Lars Jonsson ansökt om skyddsjakt på skarv inom Nynäsharnns kommun. Under de senaste tre åren har inte utsättningen av öring och gösungar i Nynäshamns och Haninges kommuner gett det önskade resultatet. Detta beror till stor del på att det ökande skarvbeståndet ser de utsatta ynglen som ett smörgåsbord vilket är syn för de bofasta samt för sportfiskarna. Yrkesfiskaren Stefan Anjou har ansökt om skyddsjakt på skarv från och med till och med , när fiske bedriv med fasta redskap i Gamla Grisslehamn och Norrtälje kommun i Stockholms län. Skarven dyker och fiskar vid redskapen, den tar dels fisk och dels skrämmer den i väg fisk. Antal skarvar

6 6 (14) som kan tänkas skjutas under en skyddsjakt på tre månader är max en skarv i veckan. Bordsjö Skogar AB Hörningsholms Godsfövaltning har ansökt om äggprickning/oliering av storskarv på Doftskärshällar på Mörkö, Södertälje kommun. Mark och fiskevattenägare är Hörningsholms Godsförvaltning. Skarvar i stort antal utgör ett starkt hot och påverkan på fiskbestånd och utplantering av ålyngel samt gösyngel. De gör även stor åverkan på skogsbeklädda holmar i omkringliggande skärgårdsområde. Den ansöker om att få tillstånd enligt tidigare tillstånd. Stockholms läns fiskarförbund samt Jägareförbundet Stockholms län har i skrivelse angivit att skarven har ökat kraftigt i Stockholms län de senaste 10 åren och bedöms ha en mycket negativ påverkan på fisket. Kraftiga nedgångar i bl.a. bestånden av gös och abborre i anslutning till stora skarvkolonier har konstaterats. Enligt Fiskareförbundets uppfattning bedöms även utsättningar av öring och gös, vilka finansieras med skattemedel, vara verkningslösa om inte skarvbeståndet minskas. Det är även angeläget att förhindra att ytterligare skär, öar och fågelskyddsområden i skärgården invaderas av skarven. Skarvens bosättning och häckning medför att växtligheten dödas och att övriga fågelarter trängs undan. Den biologiska mångfalden minskar. Skarvens spillning kan även orsaka en sanitär olägenhet för fast- och fritidsboende och det rörliga friluftslivet. De anser att skyddsjakten bör bedrivas enligt modell som bland annat innebär: Skyddsjakt för jakträttsinnehavare och deras jaktgäster under tiden 1 januari - 20 april och 1 augusti - 31 december. Fiskare med yrkesfiskarlicens har skyddsjakt inom 300 m från fasta och rörliga redskap året runt. Jakträttsinnehavare har skyddsjakt året runt i anslutning till fiskodlingar och utsättningsplatser för fisk. Skyddsjakten är tillåten från båt Skyddsjakt får även bedrivas av dem som har tillstånd till sjöfågeljakt på allmänt vatten. Rätt till ingrepp i bon under tiden 1 januari - 31 juli med prickning av ägg alternativt sprejning av ägg med portilltäppande vätska (l ägg kommer at lämnas orört) vid följande kolonier: Doftskär/Doftskärshällar, Våmklubben, Fälöv, Stora Äggskäret, Skorvan, Norra och Södra Ryssmasterna, Marskärskobben och Alöarna. Beslutet bör omfatta en tid av 3 år med början För samordningsansvar och återrapportering föreslås de kustnära Jaktvårdskretsarna tillhörande Jägareförbundet i Stockholms Län när det gäller skyddsjakten. Övrig återrapportering föreslås ske genom Fiskefrämjandet i Stockholms Skärgård.

7 7 (14) Arendenas handläggning Jägareförbundet Stockholms län (då de inte är sökande), Stockholms Ornitologiska förening (StOF) samt Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län (endast vissa ansökningar) har beretts tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Jägarefärbundet har tillstyrkt samtliga ansökningar. De har dock bl.a. framhållit att de gärna löser skyddsjakten och förvaltningen av skarven på ett mer långsiktigt sätt genom den sk. "Kalmar-modellen" som de förespråkar som en gemensam förvaltningsstrategi längs kusten i landet. StOF anser att samtliga ansökningar skall avslås. I remissvaren har de bl.a. anfört följande. Ang ansökan från Roslagens sjöfågeljaktvårdsförening är ansökan ofullständig och inte går att behandla som remiss eftersom de inte bemödat sig att beskriva egna upplevda problem utan endast bifogar beslut från annat län. Mellersta skärgårdens jakt- och viltvårdsförening anger inte anledningen till varför skyddsjakt önskas anser StOF. När det gäller Södra Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening anför StOF att den är ofullständig bl.a. för att den saknar uppgift om antal skarvar som omfattas, skäl till varför sökanden vill utöva skyddsjakt på storskarv, och att intrycket är att det är ett slentrianmässigt ansökningsförfarande där sökanden inte bemödar sig att motivera den skyddsjakt man ansöker om. Detta är enl. StOF inte i linje med de rekommendationer om skyddsjakt som Naturvårdsverket utfärdat. När det gäller Nynäshamns jaktvårdskrets ansökan påpekar StOF, med hänvisning till Södra Skärgårdens jaktoch viltvårdsförenings ansökan, att det tycks finnas flera ansökningar om skyddsjakt på storskarv i Nynäshamns kommun. Ansökan bör avslås på grund av att den inte ger några konkreta skäl till skyddsjakt. De går även in i vissa detalj synpunkter som att många tidigare skarvöar är botaniskt intressanta, även om fågelarter som gråhäger kan trängas undan av skarven kan andra fågelarter gynnas t.ex. de mycket skyddsvärda alkorna sillgrissla och tordmule. De efterfrågar undersökningar/studier som styrker sökandens påstådda förhållande och att sökanden inte visat att han själv är drabbad. Stefan Anjous ansökan anser StOF är ofullständig och bör avlås. Vad gäller Stockholms läns fiskarförbund samt Jägareförbundet Stockholms län gemensamma ansökan anför StOF följande. Det är märkligt att Jägareförbundet står som medsökande. Krav torde vara att man är drabbad av olägenhet e.d. Sökanden anger inte vilket antal storskarvar som önskas skjutas vilket torde vara ett krav. De efterfrågar krav på att sökanden kan styrka sina påståenden ex. genom rapporterad fångststatistik eller motsvarande. Bl.a. anförs att många fiskbestånd har genomgått mycket kraftiga förändringar i Östersjön under senare tid, också i områden där storskarven saknas. Sökanden kan inte referera till någon undersökning etc. som styrker påståendet att storskarven orsakar betydande skada på fisket. StOF anför specifikt följande mot den föreslagna planerade skyddsjakten:

8 8 (14) Sökanden ansöker om "skyddsjakt for jakträttsinnehavare och deras jaktgäster under tiden..." och "Skyddsjakt får även bedrivas av dem som har tillstånd till sjöfågeljakt på allmänt vatten". Alltså, ingen avgränsning anges till områden eller fiskeredskap, eller vilka jägare (yrkesfiskare) som skall få tillstånd. Det innebär att om detta beviljas kan alla personer med jakträtt, alltså även de som inte har någon koppling till fisket, få skjuta storskarv. Det innebär en slags allmän jakt snarare än skyddsjakt. Skyddsjaktsbegreppet ska enligt Naturvårdsverkets foreskrifter endast medges om inga andra metoder hjälper och ska användas restriktivt. Sökanden ansöker om jakt från båt. Det är något som normalt inte tillåts på grund av ökad risk for skadeskjutning och bör inte tillåtas i aktuell ansökan. Sökanden ansöker om skyddsjakt från l januari-20 april och l augusti-31 december. Eftersom den häckande rasen storskarv (sinensis) flyttar bort under augusti/september och återvänder i mars/april kommer nominatrasen (carbo) som under senhöst- vinter besöker Stockholm skärgård att utsättas for jakt, vilket inte bör tillåtas. Skarvbeståndet i Stockholm skärgård befinner sig av allt att döma nära stabilisering och ytterligare ökning är inte att vänta. År 2008 var forsta året då antalet skarvar började minska i området, vilket även fortsatte år Störning av kolonier kan leda till att fåglarna växlar till andra "säkra" häckningsplatser. Det skedde till exempel på ön Skraken utanfor Dalarö där kolonin stördes genom illegal jakt år 2007 och året därpå häckade ett antal par på närliggande öar med problem for de boende. Besök i kolonier under häckningstid kan eventuellt leda till samma beteenden. Ingrepp i kolonier riskerar störning på andra fågelarter. Skarven kan attrahera andra fåglar som finner skydd i koloniernas närhet. T.ex den skyddsvärda arten sillgrissla vars häckningsframgångar gynnas att häcka tillsammans med storskarvar. Havsörnens kraftiga ökning har av allt att döma påverkat skarvens utbredning i flera områden. Det finns inga garantier för att de planerade insatserna hjälper yrkesfiskarna. Nedgångarna for en del fiskarter beror med stor sannolikhet på andra faktorer än storskarv. Östersjön som ekosystem är kraftigt rubbat, till väsentlig del beroende på närande ämnen, vilket påverkar fiskesamhällena på avgörande sätt. Äggprickning/oljering kommer endast i begränsad omfattning påverka de skarvar som uppehåller sig i området (och därmed uttaget av fisk) sett över hela säsongen. Erfarenheter från Danmark visar att i områden där oljering av ägg pågått under en längre tid, har tomrummet efterhand fyllts ut med skarvar från omgivande områden och effekterna av ingreppen uppfattas som begränsade. Sökanden ansöker om att få oljera ägg på Marskärskobben och Alöarna. Det visar på bristfålliga kunskaper hos sökanden eftersom storskarvarna på dessa platser häckar i träd och

9 9 (14) dessutom ligger den senare i Furusundsfjärdens natureservat. Anmärkningsvärt är också den totala bristen på analys och redovisningar av tidigare oljeringar. Det är viktigt att inte enbart se till de negativa sidorna med storskarv. Många fågelarter minskar idag på grund av stark påverkan av människans exploatering och annan miljöpåverkan. Mot den bakgrunden bör storskarvens ökning ses som något positivt eftersom den tidigare utsatts för hår förföljelse, och nu faktiskt åter häckar i livskraftiga bestånd. Därtill ökar den biologiska mångfalden på storskarvens häckningsöar på grund av spillningens näringstillskott, vilket är positivt. Naturvårdsverkets förvaltningsplan för storskarv från år 2002 är under omarbetning och en ny version kommer att bli klar i år. StOF anser att eventuellt tillstånd för skyddsjakt absolut inte ska omfatta mer än ett år med tanke på eventuella nya riktlinjer i förvaltningsplanen. Den etiska aspekten på att olja ägg med portilltäppande vätska måste lyftas fram. Eftersom det hittills har fått ske under hela ruvningstiden betyder det att långt gångna foster till färdigutvecklade ungar långsamt kvävs till döds under det tilltäppta skalet. Knappast i några andra fall av jakt/avlivning tillåts kvävningsdöd. StOF vill med skärpa framhålla att besöken i kolonierna för att döda foster/ungar i ägg, samtidigt som andra sjöfågelarter utsätts för störning, absolut inte bör tillåtas. Skärgårdsstiftelsen anser att det kan vara befogat med viss skyddsjakt på skarv. De vill dock belysa nedanstående: Skärgårdsstiftelsen anser att det saknas en tydlig strategi för vad man vill åstadkomma med jakten på skarv. Om syftet är att minska skador på fisket så är det av största vikt att det finns en dokumentation och uppföljning av jakten kopplat till fiskpopulationer för att kunna göra bedömningar av jaktens verkningar. Vad Skärgårdsstiftelsen erfar så finns det mycket dåliga underlag för hur omfattande skadorna som orsakats av skarv är på fiskpopulationerna. Det gör det ännu viktigare att en god uppföljning och utvärdering utformas och tas i bruk om jaktansökan bifalles. Ansökningarna gäller för en treårsperiod, vilket vi tycker är för lång tid. Detta med tanke på att Naturvårdsverket nu har uppdragit åt skarvforskare Henri Engström att ta fram en förvaltningsplan för skarv. Denna bör inväntas för att kunna ta bättre beslut i alla frågor som gäller skarv, varför vi föreslår att skyddsjakten ska gälla ett år i taget om tillstånd ges. Besöken på skarvkolonierna vidjakttillfållet bör utföras med så stor hänsyn som möjligt till andra arter som finns på kolonin. Av etiska skäl är det av stor vikt att oljering av skarvägg sker inom rätt tidsperiod. Eftersom oljan täpper till porerna i ägget och leder till syrebrist är det väsentligt att äggen inte hunnit utvecklas till långt gångna foster eller fårdigutvecklade ungar. Det skulle leda till kvävningsdöd, vilket vi anser oacceptabelt av etiska skäl. Därför bör det inte vara tillåtet att utföra

10 10(14) oljering i bon där det redan finns ungar alternativt tillämpa den tid man går efter i Danmark där äggen oljeras innan de ruvats i cirka 12 dagar. Urvalet av kolonier där jakt får bedrivas bör också ses över. På vissa öar t.ex. Ryssmasterna är det inte möjligt att gå iland och oljera ägg eftersom det är helt oframkomligt i terrängen. Där häckar också många andra arter som kan störas av mänskliga aktiviteter. På Marskärsgrundet är det uteslutande trädhäckande skarvar, vilket gör det omöjligt att utföra oljering av ägg där eftersom man inte kan komma åt bona. Skärgårdsstiftelsen framför särskilda synpunkter på ansökan från Stockholms läns Fiskarförbund och Jägareförbundet Stockholms län Dm: : Sökanden skriver att "skyddsjakten bör bedrivas enligt nedan föreslagen modell. Denna innebär bland annat:", vilket följs av sex punkter. Eftersom formuleringen bland annat antyder att det finns fler innebörder av jakten så undrar vi vad modellen ytterligare innebär? Prövning bör inte göras förrän denna komplettering har gjorts. Sökanden beskriver hur skarvens bosättning och häckning dödar växter, tränger undan andra fågelarter och leder till att den biologiska mångfalden minskar. Det saknas hänvisning till data angående detta. Skärgårdsstiftelsen har tagit del av helt andra iakttagelser som istället säger att den växtlighet som försvinner endast gör det så länge skarvarna häckar på platsen. När skarvarna sedan lämnar kolonin innehåller det träckrika markskiktet mängder av näringsämnen som gör att växtligheten istället snart frodas mer än tidigare (enl. Lenn Jerling, professor i botanik, Stockholms universitet och även egna iakttagelser på våra områden). Inom vårt projekt Levande Skärgårdsnatur ingår inventering av skarvens bosättningar som uppdrag från Länsstyrelsen. Vid det arbetet har våra inventerare observerat att många andra fågelarter samhäckar med skarven. Särskilt sillgrisslan har börjat häcka på nya platser i kolonierna, helt öppet vilket är ovanligt. Sillgrisslans ungar kan ses sitta i grupper tillsammans med skarvungar, vilket tyder på att de får skydd på det sättet. Ovanstående talar för att den biologiska mångfalden inte alls minskar utan kanske snarare kan öka vid skarvkolonier. Länsstyrelsen har kommunicerat Jägareförbundets, StOF:s och Skärgårdsstiftelsens yttranden. Roslagens Sjöjågeljaktvårdsjörening har ang. StOF:s yttrande svarat att eftersom ansökan avser skyddsjakt med samma motivering som tidigare år har de inte specificerat detta i årets ansökan. De hänvisar till tidigare ansökan där skydd av fiske och redskap anges som problem. De hänvisar vidare till villkor och tidsperiod som Uppsala län. Ang. Skärgårdsstiftelsens yttrande anför det att deras medlemmar upplever att skarven orsakar stor skada på fiskpopulationerna och de välkomnar därför en god uppföljning och utvärdering av skyddsjakten. För att få en bra utvärdering krävs en längre period än ett år. De anför vidare att deras ansökan inte avser besök på skarvkolonier utan som tidigare skyddsjakt i

11 11 (14) anslutning till fiskeredskap. Mellersta skärgårdens jakt och viltvårdsförening svarar ang. StOF:s yttrande att det är får att skydda den utrotningshotade ålen som har sin uppväxt i dessa skärgårdar framfårallt Brand, Grönskär samt Harö:s djupa lervikar. Skarven är den största predatorn på ålyngel näst kraftverksturbinerna. Rörande Skärgårdsstiftelsens yttrande har de bl.a. svarat att Kalmar län har jagat enl. Kalmarmodellen i 7 år med en avskjutning av 3000 fåglar om året och att fågeln inte minskat endast stagnerat. Stefan Anjou har svarat att ansökan avser tre månaders skyddsjakt fr.o.m t.o.m när fiske bedrivs med fasta redskap i Gamla Grisslehamn i Norrtälje kommun. Skarven kommer i början av augusti. Skarven dyker och fiskar vid redskapen dels tar den fisk och den skrämmer i väg fisk. Antal skarvar som kan tänkas skjutas är max en skarv i veckan. Skäl till Länsstyrelsens ställningstagande Länsstyrelsens bedömningar Enligt 29 jämfård med 23a Jaktfårordningen (1987:905) kan Länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt får att förhindra allvarlig skada på bl.a. fiske och annan egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning än jakt och om upprätthållande avartens bevarandestatus inte fårsvåras. Ett beslut får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller fårstöra fåglars ägg enligt jaktfårordningen. Skälför begränsningar i antal ingreppstillfällen och tid Länsstyrelsen har begränsat antalet tillfällen som störningar får ske på varje plats. Upprepade störningar i en koloni kan leda till att skarvarna överger kolonin och etablerar sig på ett eller flera nya ställen. Resultatet kan bli att en skarvkoloni splittras upp i flera nyetablerade kolonier. Sannolikheten får sådan splittring ökar med ökade störningar i kolonin. Länsstyrelsen har minst ett exempel på en sådan händelse i länet under senare tid. Ytterligare splittring av kolonier till flera kolonier är en utveckling som Länsstyrelsen vill undvika. Skarven har sin huvudsakliga äggläggningsperiod under maj månad. Äggpåverkan har goda fårutsättningar att ge önskat resultat om ingreppen genomfårs under maj månad. Under andra halvan av maj och vid ingången av juni ökar dessutom risken får störning av andra arter som kan häcka i skydd av skarvkolonierna, t ex tobisgrissla och svärta. På Äggskären finns en av få och små kolonier häckande tobisgrissla i södra delarna av Stockholms skärgård. Tobisgrissla är störningskänslig framfår allt från mitten av maj och framåt. Det är därfår lämpligt att genomfåra ingrepp i skarvbon på denna plats innan den mest störningskänsliga perioden startar får tobisgrisslan. När det gäller ansökan om äggprickning på Alörarna så ingår de i Naturreservat och därfår gör Länsstyrelsen bedömningen att ingrepp inte bör medges där. Avseende Skorvan anser Länsstyrelsen att varfår de

12 12 (14) häckar på denna plats förra året var till följd av åtgärder på närliggande öar. Länsstyrelsen gör bedömningen att om vi stör skarven från även från dessa klipphäckningskolonier ökar risken att de i stället häckar nära sommarstugor och bebyggelse och vill därför begränsa antalet platser till samma som föregående år. Upprätthållande avartens bevarandestatus Länsstyrelsen har med hjälp av Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän, Riksmuseets forskare och representanter för ornitologiska föreningar i länet mycket noga följt mellanskarvens populationsförändringar i Stockholms län såvitt denna kan utläsas av de boinventeringar (antal häckande par) som årligen genomförs. Statistik visar att skarven ökat mycket kraftigt i Stockholms skärgård från den första etableringen 1994 fram till Under 2007 och 2008 verkar populationstillväxten dock ha stannat av eller möjligen gått tillbaka något. För att få en uppskattning om antalet fåglar brukar antalet bon multipliceras med mellan 4,7 och 5,2. Det totala antalet skarvar under sensommaren 2008 i skärgården uppgick därmed till ca fåglar. Länsstyrelsen gör bedömningen att upprätthållandet avartens bevarandestatus inte försvåras genom beviljad skyddsjakt. Annan lämplig lösning Arbetet med skadeförebyggande åtgärder på redskapssidan eller i form av skrämselmetoder bedrivs i mycket liten utsträckning av näringen. Den huvudsakliga insats som gjorts är att Fiskeriverkets projektgrupp för sälskador, där så varit möjligt, även har integrerat skarvskydd i utvecklingsarbetet. Bedömningen är att utveckling av skarvsäkra redskap och skrämselmetoder i allt väsentligt är beroende av statliga medel och insatser från myndigheterna. Länsstyrelsen gör bedömningen att ytterligare krav på enskilda fiskare att utveckla sina redskap inte kan ställas på grund av ovanstående. Förhindra allvarlig skada Enligt rapport från Fiskeriverket i samverkan med Naturvårdsverket! förekommer skarvskador på fritids- och yrkesfiske med passiva redskap - ryssjor, fiskfållor och nät. Även om det i dag endast finns begränsad kunskap om skarvens effekter på ekosystemet så gör verken i rapporten bedömningen att skarven äter de flesta förekommande fiskarter, även de kommersiellt betydelsefulla. Skarvens fiskuttag kan för flera arter vara j ämförbart med eller större än fiskets uttag. Länsstyrelsen bedömer att med ökande population av skarv har skadorna i fisket ökat och att fisket påverkas på i huvudsak följande sätt. l. Skarven ger upphov till skador på fisken i och i närheten av redskap vilket försämrar fångstens värde.

13 13 (14) 2. Skarven uppträder i och i närheten av redskap vilket påverkar redskapens fångsteffektivitet och minskar fångsten. 3. Skarven fastnar i redskap och ger därmed upphov till skador på redskap och betydande merarbete rör fiskaren. 4. Skarven har genom sin predation en negativ inverkan på fiskbestånden. ÖVrigt Syftet med äggprickningsinsatserna i kolonierna är att lokalt påverka populationsstorleken (häckningsutfallet) och därmed minska skadorna på fisket. Länsstyrelsen gör bedömningen att äggprickning behövs som ett komplement till övrig skyddsjakt på skarv. Länsstyrelsen gör vidare bedömningen att begränsning av antal bon där ingrepp får göras motsvarar tidigare beslut om antal ägg som fick behandlas. Då ett ägg i varje bo skall lämnas oprickat/obehandlat så har effekten ror populationerna i stort inte ökat. Prickning av ägg är en metod som har begränsad effekt på populationen som helhet. Länsstyrelsen anser att ett flerårigt beslut inte är aktuellt i dagsläget utan vill awakta andra utredningar som t.ex. Naturvårdsverkets uppdatering av nationell rorvaltningsplan för skarv. Länsstyrelsen anser att medgiven skyddsjakt är balanserad och kontrollerad och därmed rorenligt med artikel 9.1 i EU:s direktiv (79/409/EEG) om bevarande av vilda fåglar. I slutliga handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, chefsjuristen Rutger Öijerholm, miljöhandläggaren Mats Nordin och länsfiskekonsulenten Henrik C. Andersson deltagit. Mot beslutet anmäler Mats Nordin awikande mening. Som skäl anför Mats Nordin att medgivande av ingrepp i skarvbona inte är förenligt med bestämmelserna i 23ajaktrorordningen, då skarvens påverkan på fiskpopulationerna är oklar. Det saknas tydlig koppling mellan skarvens födointag och minskningen av viktiga matfiskars bestånd i skärgården och därav roljande effekt på fisket i länet som avses i ovan angivna lagrum. Trots Länsstyrelsens krav i tidigare års beslut har de olika sökanden inte beskrivit hur skarven hänger ihop med de problem med minskande kommersiella fiskbestånd som sökandena hänvisar till. Ett uttalat syfte med ingrepp i häckningskolonierna är att lokalt, vid behandlade kolonier, påverka populationsstorleken genom sänkt reproduktion. De biologiska förutsättningarna för detta är dåliga och analys av hittillsvarande data visar att så inte har skett. Samma analys visar att störningen däremot leder till att de häckande skarvarna flyttar från de behandlade kolonierna. Det medför ökande risk att de med nya kolonier förstör för t. ex fritidsboende. Fåglarna fortsätter dock sannolikt att utnyttja samma fiskresurs. Ingrepp i bona under häckningstid innebär allvarlig störning som riskerar förstöra häckning för andra fåglar som i skydd av skarvarna häckar i kolonierna, i första hand på Stora Äggskäret och

14 14 (14) Ryssmasterna. Ingreppen under häckningstid bör därför inte tillåtas. Jakt efter den 15 oktober kommer inte att beröra det i länet häckande beståndet som då har flyttat bort. Däremot övervintrar nordnorska storskarvar av rasen carbo i skärgården. På dessa fåglar bör ingen jakt tillåtas. ~~ Stig Orustfjord Länsöverdirektör Camilla Frisch Länsassessor SÄNDLISTA Roslagens sjöfågelförening, c/o Christer Candal, Hamnholmsvägen 11, GÄDDÖ, delgivningskvitto Mellersta Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening, c/o Björn Sjöblom, Lerkila, RUNMARÖ, delgivningskvitto Södra Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening, c/o Stephan Tolstoy, Baldersvägen 33, DALARÖ, delgivningskvitto Stefan Ajou, Husinge 3742, VÄDDÖ, delgivningskvitto Nynäshamnsjaktvårdskrets, c/o Lars Jonsson, Valingevägen 25, MUSKÖ, delgivningskvitto Stockholms läns fiskarförbund, c/o Anders Jansson, Edvardsudde, ORNÖ, delgivningskvitto Jägareförbundet Stockholms län, Maskingatan 3, ARLANDASTAD, delgivningskvitto Naturvårdsverket, STOCKHOLM Jordbruksverket, JÖNKÖPING Kustbevakningen, Regionledning Ost, Box 1184, NACKA STRAND Polismyndigheten i Stockholms län, Sjöpolisenheten, Box 1173, NACKA STRAND Stockholms Ornitologiska förening, Box 1081, STOCKHOLM Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, STOCKHOLM Länsstyrelsen i Södermanlands län, NYKÖPING Länsstyrelsen i Uppsala län, UPPSALA Länsstyrelsen i Västmanlands län, VÄSTERAs länsöverdirektören Enheten för lantbruksfrågor (länsfiskekonsulenten) Enheten för naturvård Enheten för tillståndsfrågor Pärmen H~rni(\~~hoIM.s.qo~rNC0bti1'\hCJ.\SI-e~ ~.r~rl: \.'\()rr;\~(1sl,clly\ l I S~ Cl3 ' \-f(i \0" Gt'~191 Vl'\\ ~~k\/l~~ J

15 l (l) LÄNSSTYRELSEN Hur man överklagar hos Naturvårdsverket Bilaga Formulär nr 22 VAR SKA BESLUTET ÖVERKLAGAS Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas till Naturvårdsverket. HUR MAN UTFORMAR SID ÖVERKLAGANDE M.M. I skrivelsen ska du - tala om vilket beslut du överklagar, t.ex. genom att ange ärendets nummer (diarienumret) - redogöra för hur du anser att beslutet ska ändras. Du bör också redogöra för varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Du kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt dig. Behöver du veta mer om hur du ska gå till väga, så ring eller skriv till Länsstyrelsen. ÖVRIGA HANDLINGAR Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt, så bör du skicka med det. VAR INLÄMNAS ÖVERKLAGANDET Din skrivelse ska inlämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till Naturvårdsverket. TID FÖR ÖVERKLAGANDE Länsstyrelsen måste ha fått din skrivelse inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet, annars kan ditt överklagande inte tas upp. UNDERTECKNA ÖVERKLAGANDET Din skrivelse ska undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge också postadress och telefonnummer. Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box STOCKHOLM Besöksadress Telefon E-postlwebbplats Hantverkargatan (vxl) stockholm@lansstyrelsen.se