MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 Bilaga D Karlstads kommun Översvämningsskydd längs Älvgatan, Karlstads kommun Uppdragsnummer Karlstad Sweco Environment AB Karlstad miljö Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Johanna Gelang Alfredsson Telefon direkt johanna.gelang.alfredsson@sweco.se

2 SAMMANFATTNING Bakgrund Karlstads läge vid Klarälvens mynning i Vänern är och har genom tiderna varit en viktig förutsättning för stadens utveckling. Närheten till Klarälven och Vänern innebär samtidigt att de centrala delarna av Karlstad, med bland annat centralsjukhuset, är utsatta för översvämningsrisker. Konsekvenserna av en översvämning inom sjukhusområdet kan bli mycket omfattande och bland annat innebära att sjukhuset måste evakueras. Risken för allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa i samband med en översvämning av sjukhuset bedöms vara stora. Karlstads kommun och Landstinget i Värmland planerar gemensamt att upprätta ett översvämningsskydd längs Älvgatan. Översvämningsskyddet syftar till att säkra driften av sjukhuset i samband med höga flöden i Klarälven. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för människors hälsa och för miljön samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. Planerade åtgärder Ett översvämningsskydd placeras mellan Älvgatan och Klarälven, från Rosenborgsgatan till grönområdet norr om villabostäderna längs Rosenborgsallén. I norr och söder korsar översvämningsskyddet Älvgatan och fortsätter vinkelrätt mot älven i grönområdena söder om Rosenborgsgatan respektive norr om Rosenborgsallén, se karta i figur 3, sidan 8. Den tätande delen planeras att utgöras av en spont som vibreras eller trycks ner till jordlager med mycket låg vattengenomsläpplighet. Huvuddelen av sponten placeras under nuvarande marknivå. Längs Älvgatan planeras sponten att anläggas tillsammans med en gång- och cykelväg. Längs Rosenborgsgatan och Rosenborgsallén täcks sponten med överskottsmassor och besås med gräs. Spontens överkant får höjden +47,50 47,65 (RH00 Karlstad). Höjdskillnaden från Älvgatans vägbana till planerad gång- och cykelväg tas upp med en planterad slänt. Ett flertal alternativa utformningar av översvämningsskydd har studerats. Det skyddsalternativ som valts som huvudalternativ bedömdes som det mest fördelaktiga beaktat ett antal förutsättningar. De huvudsakliga faktorer till vilka hänsyn togs var skyddsfunktion, driftssäkerhet, påverkan på stads- eller landskapsbild, vilken arbetsinsats och insatstid som krävs för etablering av skyddet vid en översvämningshändelse samt livslängd och kostnad. Bedömda miljökonsekvenser Syftet med de planerade åtgärderna är att skydda det invallade området från översvämning. Vid höga flöden i Klarälven hindras vatten från älven att översvämma sjukhuset, vilket bedöms medföra mycket stora positiva konsekvenser för människors liv och hälsa.

3 Risken för översvämningar orsakade av lokal nederbörd kvarstår dock. Ytvattenutlopp samt förbättringar av befintlig dagvattenhantering planeras därför. Förbättringarna omfattar dagvattenmagasin, nya dagvattenledningar, breddningar mellan befintliga system, infiltration vid hårdgjorda ytor, dräneringar samt översvämningspumpstationer. Sammantaget bedöms dagvattenhanteringen inom området förbättras. Gång- och cykelvägen på översvämningsskyddets krön utformas så att den skall utgöra ett attraktivt promenadstråk utmed älven. Plantering av lågväxande marktäckare föreslås på slänten mellan Älvgatans vägbana och gång- och cykelvägen. Mot älven sparas befintlig vegetation i så stor utsträckning som möjligt. Trafiksäkerheten och framkomligheten för gång- och cykeltrafik bedöms förbättras i samband med att gång- och cykelvägen byggs om och dess sträckning förlängs. Avverkning av den allé och delar av de äldre träd som finns mellan Älvgatan och Klarälven påverkar områdets naturvärden negativt. De träd som behöver avverkas planeras kompenseras med nyplantering. De träd som eventuellt bedöms hysa extra höga naturvärden placeras i en faunadepå i syfte att bevara död ved och gynna insekter. Översvämningsskyddet har utmed hela sträckan placerats ovanför strandlinjen för att bevara strandskoningen och för att minimera påverkan på naturmiljön i älven. Naturvärden i vattenmiljön bedöms därmed inte påverkas. Eventuella markföroreningar bedöms främst påverkas under byggskedet. För att minimera risken att föroreningar exponeras och mobiliseras till yt- och/eller grundvatten i samband med schaktarbeten kommer ett kontrollprogram tas fram. Risken för spridning av befintliga markföroreningar till Klarälven minskar efter etablering av tätsponten. Under byggskedet bedöms arbetsmaskiner ge upphov till utsläpp till luft samt risk för utsläpp till mark och vatten. Nödvändiga skyddsåtgärder för att motverka utsläpp av bland annat drivmedel och oljor till mark och vatten vidtas. Under byggskedet bedöms boende- och vistelsemiljön påverkas av buller, vibrationer, damning samt av begränsad framkomlighet. Avståndet från arbetsområdet till närmaste bostadshus är mycket begränsat. Under byggskedet åtgår material och energi. Uppkomna schaktmassor återanvänds i möjligaste mån. En kostnads-nytto-analys har genomförts i syfte att utreda om den planerade investeringen är samhällsekonomiskt lönsam på lång sikt. Sammantaget bedöms de planerade åtgärderna vara motiverade ur samhällsekonomisk synpunkt. Åtgärderna medför dessutom andra mervärden för staden och dess invånare, bland annat i form av ökade förutsättningar för gång- och cykeltrafik samt ökad säkerhet vid övergångsställen.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter 1 2 Inledning Bakgrund och syfte med planerade åtgärder Miljökonsekvensbeskrivningens syfte 2 3 Förutsättningar Hydrologiska förutsättningar Flöden och återkomsttider Riskbedömning och skyddsnivåer Höjdsystem 5 4 Tidigare utredningar Kommunens översvämningsprogram Förstudie för översvämningsskydd längs Älvgatan 6 5 Ansökt verksamhet 7 6 Alternativ Huvudalternativ Nollalternativ Alternativa lösningar 9 7 Bedömningsgrunder Kommunala planer och program Riksintressen och andra allmänna intressen Miljömål Miljökvalitetsnormer 13 8 Avgränsningar och metodik 13 9 Samråd och myndighetskontakter Samråd med myndigheter Samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med en bredare allmänhet och berörda organisationer Övriga kontakter Förutsättningar och bedömda miljökonsekvenser Geotekniska förhållanden och grundvatten Markförororeningar Dämningspåverkan Dagvatten Landskapsbild och kulturmiljö Forn- och kulturlämningar Naturmiljö Utsläpp till luft, mark och vatten Boende- och vistelsemiljö samt möjligheter till rekreation och fritid Risk och säkerhet Hushållning med naturresurser Hushållning med samhällets ekonomiska resurser Avstämning mot kommunala planer Avstämning mot miljömål Avstämning mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler Konsekvenser vid nollalternativet 35

5 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Karlstads kommun (sökande) Organisationsnummer Landstinget i Värmland Organisationsnummer Kontaktperson Juridiskt ombud Anna Sjödin Översvämningssamordare, Karlstads kommun Tfn: e-post: anna.sjodin@karlstad.se Marie Arvenhav Förvaltningsjurist, Karlstads kommun Tfn: e-post: marie.arvenhav@karlstad.se Berörda fastigheter Kvarnberget 1:1, Blåklockan 19 Tekniskt biträde Tekniskt sakkunnig MKB-ansvarig Höjdsystem Christina Odén Sweco Environment AB Tfn: e-post: christina.oden@sweco.se Daniel Särnmark Ramböll Sverige AB Tfn: e-post: daniel.sarnmark@ramboll.se Johanna Gelang Alfredsson Sweco Environment AB Tfn: e-post: johanna.gelang.alfredsson@sweco.se RH00 Karlstad 1 (36)

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte med planerade åtgärder Karlstads läge vid Klarälvens mynning i Vänern är och har genom tiderna varit en viktig förutsättning för stadens utveckling. Närheten till Klarälven och Vänern innebär samtidigt att de centrala delarna av Karlstad, med bland annat centralsjukhuset, är utsatta för översvämningsrisker. Karlstad är ett av 18 områden i Sverige där betydande översvämningsrisk föreligger enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) 1. Karlstads kommun arbetar aktivt med översvämningsfrågan och har bland annat antagit ett översvämningsprogram för kommunen. Centralsjukhuset i Karlstad fungerar som länssjukhus för invånarna i Värmlands län samt som närsjukhus för invånarna i kommunerna Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga. Bebyggelsen inom området är lågt belägen i förhållande till Klarälven. Delar av sjukhuset samt dess tillfartsvägar riskerar att översvämmas vid höga flöden i Klarälven. Konsekvenserna för driften av sjukhuset av en översvämning kan bli mycket omfattande och bland annat innebära att sjukhuset måste evakueras. Störningar i driften av sjukhuset riskerar att medföra allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa. Karlstads kommun och Landstinget i Värmland planerar gemensamt att upprätta ett översvämningsskydd längs Älvgatan. Översvämningsskyddet syftar till att säkra driften av sjukhuset i samband med höga flöden i Klarälven. 2.2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för människors hälsa och för miljön samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. 3 Förutsättningar 3.1 Hydrologiska förutsättningar Klarälvens delta där den rinner ut i Vänern är Sveriges största sötvattendelta. Klarälven strömmar in i Karlstads kommun från norr. Efter att ha passerat sitt sista fall i Forshaga, sedan länge utbyggt för vattenkraft, gräver sig älven ner genom mäktiga sandavlagringar. I Skåre breder den ut sig i ett relikt delta, innan den några kilometer längre nedströms vid Sandgrundsudden delar sig i två delar, östra och västra älvgrenen. Vid låg vattenföring fördelar sig vattnet relativt jämnt mellan de båda älvgrenarna, medan det vid högre flöden strömmar mer vatten i den östra än den västra grenen. Älven fortsätter sedan att grena upp sig ytterligare innan den når Vänern. 1 Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. Steg 1 i förordningen (2009:956) om översvämningsrisker preliminär riskbedömning. MSB (36)

7 Klarälvens vattennivå är resultatet av samspelet mellan älvens aktuella vattenflöde, dess möjlighet att transportera vattnet samt Vänerns vattennivå. Normala år kommer det två vårfloder i Klarälven, dels "Värmlandsfloden" i april och dels "Fjällfloden" i maj. Klarälven har en relativt låg regleringsgrad. Det enda betydande magasinet i huvudfåran, Höljesdammen, kan bara magasinera ca 10 % av en normal årsmedelvattenföring. Detta innebär att Klarälvens flöde bara till en begränsad del kan styras med vattenreglering. Flödet i Karlstad uppvisar stora variationer, med en medelvattenföring på 161,5 m 3 /s och en medelhögvattenföring på 560 m 3 /s. Lägsta uppmätta flöde är 17 m 3 /s, och högsta flöde var ca 1700 m 3 /s under översvämningen år Karlstads kommun har genomfört mätningar av flödesfördelningen mellan älvgrenarna. Medelvärdet av de genomförda mätningarna visar att ca 43 % av vattnet går i den västra älvgrenen och ca 57 % av vattnet går i den östra älvgrenen. 3.2 Flöden och återkomsttider För att kunna göra en riskbedömning måste man veta hur ofta vissa flöden i Klarälven återkommer. Begreppet återkomsttid beskriver detta. Exempelvis betyder 100 års återkomsttid (även kallat 100-årsflöde, 100-årsnivå eller 100-årsvärde) att det i genomsnitt inträffar en gång på 100 år att vattnet uppnår eller överskrider en viss nivå. Sannolikheten för att det ska inträffa är alltså en på 100 för varje enskilt år, men eftersom faran finns under flera år blir den samlade sannolikheten större. Om vi till exempel utsätter oss för faran i 100 år är sannolikheten 63 procent att uppnå eller överskrida den aktuella vattennivån någon gång under 100-årsperioden. Ett annat begrepp som används är högsta dimensionerande flöde (även kallat dimensionerande klass 1-flöde) som beräknas enligt särskilda riktlinjer för dammdimensionering. Beräkningen bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet och magasinsfyllning) som bidrar till ett flöde. Någon statistisk återkomsttid kan inte ges för detta extrema flöde men brukar anges till mer än år. Det går inte att förutsäga när en vattennivå med en viss återkomsttid inträffar utan bara den beräknade sannolikheten för att den ska inträffa. Återkomsttiden i sig säger heller inget om hur allvarlig översvämningen är. 3.3 Riskbedömning och skyddsnivåer I kommunens översvämningsprogram presenteras en översiktlig riskanalys utgående från sannolikheter för en översvämningshändelse och de bedömda konsekvenserna. Begreppet risk beskriver en sammanvägning av sannolikheten för en händelse och de konsekvenser händelsen leder till. Bedömda återkomsttider (sannolikheter) och konsekvenser för studerade scenarier klassas från 1 5 och placeras i en riskmatris. Studerade scenarier kan därefter placeras i olika riskklassificeringar, se figur 1. 3 (36)

8 För Karlstads kommun bedöms Klarälven utgöra en större översvämningsrisk än Vänern. Ett 100-årsflöde i älven bedöms utgöra en allvarlig risk (scenario A i figur 1). Ett 100- årsflöde i Klarälven (Vänerns nivå normal) beräknas ge en vattennivå på ca 46,7 meter mitt för sjukhuset, vilket bland annat innebär att vitala funktioner inom sjukhusområdet och delar av Älvgatan översvämmas. Detta riskerar att medföra allvarliga konsekvenser för driften av sjukhuset. Händelseförloppet är snabbt och ett flertal områden inom Karlstad tätort påverkas samtidigt. Endast begränsade skyddsinsatser bedöms vara realistiskt att hinna med. Vid dimensionerande flöde i Klarälven beräknas vattennivån mitt för Centralsjukhuset uppgå till ca 47,5 meter, vilket är 3,1 meter över medelvattennivån vid normalvattenflöde. Ett dimensionerande flöde bedöms medföra mycket allvarliga konsekvenser men har låg sannolikhet ( år). Den sammantagna riskbedömningen är att ett dimensionerande flöde utgör en medelstor risk (scenario B i figur 1). Vid dimensionerande flöde översvämmas sjukhusområdets västra och norra delar förutom helikopterplattan. Även Älvgatan och stora delar av intilliggande bostadsbebyggelse översvämmas. Åtkomst till sjukhuset är endast möjlig från sydost via Hööksgatan/Rosenborgsgatan. Konsekvenserna för driften av sjukhuset bedöms vara mycket allvarliga. De skyddsnivåer Karlstads kommun antagit för översvämningar av Klarälven utgår från återkomsttiden för flödet. Bebyggelse och infrastruktur delas in i tre klasser, där klass 3 är samhällsviktiga funktioner, klass 2 vanliga bostäder och liknande och klass 3 är mindre känslig bebyggelse. B A Figur 1. Riskmatris med schematisk beskrivning av risk, sannolikhet och konsekvens för två översvämningsscenarier för Karlstads kommun. Scenario A; 100-årsflöde i älven, Vänern normal. Scenario B; Dimensionerande flöde i älven, Vänern normal. Omarbetad bild från Karlstads kommuns översvämningsprogram. 4 (36)

9 Funktionen hos ny bostadsbebyggelse samt övriga byggnader och infrastruktur inom klass 2 ska klara ett 200-årsflöde i Klarälven med en säkerhetsmarginal på 35 cm. Samhällsviktiga funktioner (klass 3), som exempelvis Centralsjukhuset, ska klara högsta dimensionerande flöde i Klarälven. Vattnets utbredning i området kring sjukhuset vid normalt flöde i älven, 100-årsflöde, 200-årsflöde inklusive 35 cm säkerhetsmarginal samt vid dimensionerande flöde presenteras i översvämningskartor i figur Höjdsystem I detta dokument används RH00 Karlstad genomgående. A B C D Figur 2. Översvämningskarta för Klarälven. Kartorna visar vattnets utbredning vid olika flöden i älven i kombination med normal vattennivå i Vänern. Figur 2A visar normalt flöde i Klarälven. Figur 2B visar 100-årsflöde i Klarälven. Figur 2C visar 200-årsflöde inkl 35 cm säkerhetsmarginal. Figur 2D visar dimensionerande flöde i Klarälven. Kartor från Karlstads kommuns hemsida ( 5 (36)

10 4 Tidigare utredningar 4.1 Kommunens översvämningsprogram Karlstads kommun har tagit fram ett översvämningsprogram för Klarälven och Vänern 2. Programmet lägger fast hur kommunen ska arbeta för att möta dagens och framtida risker för översvämningar. I översvämningsprogrammet har även skyddsnivåer för översvämningar tagits fram. Sedan 2007 har kommunen en anställd översvämningssamordnare som på heltid ägnar sig åt översvämningsfrågor. De senaste åren har Karlstads kommun gjort stora insatser för att öka kunskapen och ambitionsnivån i arbetet med översvämningar. Exempelvis har detaljerade översvämningskartor har tagits fram. I och med översvämningsprogrammet har Karlstads kommun tagit ett heltäckande grepp om översvämningsproblematiken och tittat på sannolikheter och konsekvenser samt klarlagt vilka åtgärder som bör vidtas på kort och lång sikt. Av de åtgärder som innebär någon form av fysiskt ingrepp utpekas skydd av Centralsjukhuset som en av de högst prioriterade åtgärderna. 4.2 Förstudie för översvämningsskydd längs Älvgatan Våren 2012 startade bygget av ett nytt operationshus på sjukhusområdet i Karlstad. Inom ramarna för arbetet med det nya operationshuset har landstinget planerat för översvämningsskydd mot Klarälven. Diskussioner har i ett tidigt skede förts mellan landstinget och Karlstads kommun angående möjligheterna att förlänga översvämningsskyddet och på så sätt även skydda infarten till sjukhuset samt eventuellt även de närbelägna och låglänta stadsdelarna Sommarro och norra Kvarnberget. Karlstads kommun och Landstinget i Värmland har därför gemensamt genomfört en förstudie med syfte att belysa hur ett översvämningsskydd längs Älvgatan bör utformas 3. Syftet med förstudien var även att utreda om det planerade översvämningsskyddet kan utformas så att mervärden i form av gång- och cykelväg och förbättrad tillgänglighet till sjukhuset, bostäder och vattenområdet kan uppnås. Förstudien låg till grund såväl för Landstinget som för kommunens beslutsunderlag för teknisk principutformning och medeltilldelning. Förstudien arbetades fram av en projektgrupp med representanter för berörda förvaltningar vid Karlstads kommun och för Landstinget i Värmland. Projektledare var Conny Carlstedt (Karlstads kommun). För utredning av teknisk utformning av översvämningsskydden svarade HydroTerra. För miljökonsekvensbeskrivning inklusive bilagor samt dagvattenutredning svarade Sweco. Förstudien färdigställdes i april 2011 och ligger till grund för utformningen av skyddet samt för denna MKB. 2 Översvämningsprogram Karlstads kommun Förstudie. Översvämningsskydd längs Älvgatan, för stadsdelen Sommarro, del av Kvarnberget och för Centralsjukhuset. Karlstads kommun april (36)

11 5 Ansökt verksamhet Karlstads kommun och Landstinget i Värmland ansöker om tillstånd till vattenverksamhet och markavvattning rörande översvämningsskydd i form av en permanent skyddsbarriär längs delar av Älvgatan och Rosenborgsgatan samt i grönområdet norr om Rosenborgsallén, Karlstads kommun. Översvämningsskyddet syftar till att säkra sjukhusets drift i samband med höga flöden i Klarälven. 6 Alternativ 6.1 Huvudalternativ Nedan presenteras huvudalternativet översiktligt. För mer detaljerad beskrivning, se Teknisk beskrivning och tillhörande ritningsbilagor (bilagorna C och H till ansökan). Ett översvämningsskydd placeras mellan Älvgatan och Klarälven, från Rosenborgsgatan till grönområdet norr om villabostäderna längs Rosenborgsallén. I norr och söder korsar översvämningsskyddet Älvgatan och fortsätter vinkelrätt mot älven i grönområdena söder om Rosenborgsgatan respektive norr om Rosenborgsallén, se figur 3. Den tätande delen planeras att utgöras av en spont som vibreras eller trycks ner till jordlager med mycket låg vattengenomsläpplighet. Huvuddelen av sponten placeras under nuvarande marknivå, se figur 4. Längs Älvgatan planeras barriären att anläggas tillsammans med en gång- och cykelväg. Längs Rosenborgsgatan och Rosenborgsallén täcks sponten med överskottsmassor och besås med gräs. Spontens överkant planeras få höjden +47,50 +47,65 m. De dimensionerande nivåerna i älven mitt för respektive strax norr om sjukhuset är beräknade till +47,50 +47,60 m. Älvgatans vägbana inom det aktuella området ligger mellan +46,10 möh vid Rosenborgsallén och +47,20 möh vid Rosenborgsgatan. Höjdskillnaden från vägbanan till planerad gång- och cykelväg tas upp med en planterad slänt. Vid övergångsställen fälls ramper in i vallen för att erhålla fullgod tillgänglighet. Utmed sträckan planeras sittplatser och trädäck. Trygghetsaspekten ges extra vikt vid projektering av belysning och planteringar. Förbättringar av befintlig dagvattenhantering planeras att genomföras i samband med att översvämningsskyddet anläggs. Förbättringarna omfattar dagvattenmagasin, nya dagvattenledningar, breddningar mellan befintliga system, infiltration vid hårdgjorda ytor, dräneringar samt dagvattenpumpstationer. Anläggande av pumpstationer samt dag- och ytvattenutlopp genom sponten omfattas av tillståndsansökan. Övriga förbättringsåtgärder på dagvattensystemet omfattas ej av denna ansökan. 6.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inget översvämningsskydd anläggs. Karlstads kommun planerar ändå att anlägga en gång- och cykelbana längs Älvgatan. Området längs den aktuella sträckan av Älvgatan kommer att ändra utformning men sakna permanent skyddsfunktion vid en eventuell översvämning. 7 (36)

12 Karl IX gata Västra järnvägsbron Klaraborgsbron Klaraviksbron Rosenborgsgatan Figur 3. Karta över området med det föreslagna översvämningsskyddet markerat med svart linje. Infälld kartbild: översiktskarta med aktuellt område inom markerad rektangel. Kartor från Karlstads kommuns hemsida ( Figur 4. Principskiss för översvämningsskyddet med gång- och cykelväg på krönet. Bild: Ramböll Sverige AB. 8 (36)

13 6.3 Alternativa lösningar Ett flertal alternativa utformningar har studerats. Det skyddsalternativ som valts som huvudalternativ bedömdes som det mest fördelaktiga beaktat ett antal förutsättningar. De huvudsakliga faktorer till vilka hänsyn togs var skyddsfunktion, driftssäkerhet, påverkan på stads- eller landskapsbild, vilken arbetsinsats och insatstid som krävs för etablering av skyddet vid en översvämningshändelse samt livslängd och kostnad. Nedan presenteras studerade alternativa lösningar samt de skäl som motiverade att alternativet med en permanent barriär valdes. Temporära barriärer Som alternativ till permanenta eller semipermanenta barriärer kan temporära barriärer användas som översvämningsskydd, vilket vid flera tillfällen gjorts i samband med tidigare översvämningar i Karlstad. Temporära barriärer är flexibla för användning på olika platser. Flexibiliteten utgör dock även en osäkerhetsfaktor, i synnerhet som tiden kan vara knapp vid översvämningar orsakade av höga flöden i Klarälven. Översvämning vid Älvgatan löper stor risk att sammanfalla med översvämningar i andra delar av tätorten. Då räddningstjänsten i samband med en översvämning i regionen kommer att få en hög momentan arbetsbelastning innebär konstruktioner som inte kräver extra arbetsinsats en ökad säkerhet såväl för ekonomiska intressen som för människors hälsa och för miljön. Det bedöms därför som angeläget att översvämningsskyddet utformas så att det kan etableras med minimal arbetsinsats. Räddningstjänsten har uttryckt starka önskemål att skyddet utformas som en permanent barriär. Arbetsinsatsen vid etablering uppskattas av leverantören till 10 meter per person och timma, vilket innebär att med en arbetsstyrka på 10 personer kan hela sträckan etableras på timmar. Hela sträckan måste dessutom övervakas och underhållas mot läckage. Läckagevatten måste samlas upp och pumpas tillbaka över barriären. Jorden under den tänkta barriärsträckningen utgörs av sand som bedöms vara relativt genomsläpplig och känslig för inre erosion. Att anlägga en temporär barriär på denna typ av jordlager innebär risk för inre erosion då vatten läcker under barriären vilket kan äventyra stabiliteten och orsaka brott på barriären. Detta kan undvikas genom att en tätskärm förbereds under det tänkta läget för barriären, vilket dock innebär väsentliga fördyringar. Investeringskostnaden för en temporär barriär uppgår till mellan 2,5 och 4 MKr för meter barriär. Utöver denna kostnad tillkommer kostnader för lagringsutrymme för barriärsystemet samt kostnader för utbildning och övning av personal som ska montera skyddet vid höga flöden. Semipermanenta barriärer Semipermanenta barriärer kan utgöras av ett betongfundament ned till ca en halv meter under markytan i vilket en stålbalk kan monteras till önskad höjd vid behov. Översvämningsskyddet kan etableras med en något mindre arbetsinsats jämfört med temporära 9 (36)

14 barriärer. Barriärens tekniska säkerhet mot genombrott bedöms vara bättre än temporära barriärer men sämre än helt permanenta barriärer. Risk för underspolning medför att en semipermanent barriär utgör ett sämre skydd jämfört med huvudalternativet. Konstruktionen är även mera känslig för skadegörelse än en permanent barriär. Sträckning och omfattning av permanent barriär Översvämningsskyddets sträckning och omfattning har utretts i flera skeden under arbetets gång. Alternativet att enbart säkra sjukhusområdet utreddes på uppdrag av Landstinget i Värmland i ett tidigt skede. Alternativet motsvaras av huvudalternativet och innebär i princip att skyddsbarriärer anläggs mellan sjukhuset och älven samt vinkelrätt mot älven norr och söder om sjukhuset. Översvämningsskyddets sträckning och därmed omfattningen av det område som skyddas utreddes därefter av arbetsgruppen innan arbetet med förstudien för aktuellt översvämningsskydd genomfördes. Övervägandena resulterade i att även tillfartsvägar till sjukhuset, främst via Älvgatan, är viktiga att skydda för att säkerställa sjukhusets samhällsfunktion vid en översvämningshändelse. I förstudien utreddes därför alternativet att anlägga ett översvämningsskydd från Karl IX gata i norr till och med befintligt bostadsområde i Sommarro i söder. I samband med vidare utredningar, efter att förstudien färdigställts, har diskussioner angående skyddets sträckning förts. Kommunen och landstinget beslutade i ett tidigt skede att endast inkludera sjukhusområdet och tillfarten till sjukhuset via Älvgatan från norr i planerade skyddsåtgärder. Motiveringen till beslutet är främst prioritering av kommunens resurser till de mest skyddsvärda områdena och objekten. I utredningens slutskede beslutades att översvämningsskyddets sträckning skall starta vid Rosenborgsgatan istället för Karl IXs gata, för att därefter fortsätta ned till grönområdet norr om Rosenborgsallén. I övrigt planeras skyddet att följa det tidigare förslaget. Motiveringen till att ytterligare begränsa översvämningsskyddets sträckning var bland annat flertalet identifierade svårigheter med spontning mellan Klaraborgsbron och Rosenborgsgatan som annars skulle riskera att påverka projektets tidplan och budget i betydande grad. Nackdelen är att inte hela Älvgatan blir skyddad. Som tillfartsväg vid en översvämning kan trafiken gå via Sjömansgatan och Hööksgatan och via en tillfällig infart på CSK. Alternativ utformning av permanent barriär Översvämningsskyddets placering utmed Älvgatan har i huvudalternativet förlagts över strandlinjen vid normalflöde i älven. I tidigare skeden har en placering utanför vattenlinjen längs delar av sträckan diskuterats. Tillgången till mark längs Älvgatan är begränsad. En förflyttning av konstruktionen närmare älven innebär bland annat möjlighet till bredare vägbana, vilket är fördelaktigt för framkomligheten för transporter till sjukhuset. Anläggande av skyddet närmare och/eller nedanför normal vattenlinje innebär dock att befintlig 10 (36)

15 strandskoning (kulturvärde) påverkas negativt. Älvens och strandkantens naturvärden riskerar också att påverkas negativt. Utformningen enligt huvudalternativet är en kompromiss mellan krav på vägbredd, gångoch cykelvägens bredd samt risk för påverkan på strandlinjens och älvens natur- och kulturvärden. Utformningen av skyddets utformning i söder har också diskuterats under utredningarnas gång. Ett tänkbart alternativ till höjning av vägen (enligt huvudalternativet) är att anlägga en semipermanent port tvärs Älvgatan vid skyddets avslutning i söder. Vid höga flöden i älven kan porten sättas igen för att uppnå fullgott översvämningsskydd. En semipermanent port bedöms få en mer framträdande roll i stadsbilden jämfört med en mjuk upphöjning av vägen. Trafiken passerar mellan portens sidofundament som placeras på varsin sida Älvgatan. Vid beslut om stängning av porten i samband med höga flöden är Älvgatan helt avstängd för all typ av trafik till och från området söder om sjukhuset. Anpassningar av sjuhusets anläggningar Som alternativ till en skyddsbarriär utmed Älvgatan skulle anpassningar kunna göras för sjukhusets byggnader och övriga anläggningar, så att dess funktion inte påverkas vid en översvämning. Anpassningsåtgärder i byggnaderna säkerställer dock inte tillgängligheten till sjukhuset via Älvgatan. Även andra tillfarter riskerar att vara avskurna vid en översvämning. Komplexiteten i skyddsåtgärderna ökar markant om ett större antal byggnader skall tätas och på så sätt skydda mot översvämning. Risken att vatten trots genomförda åtgärder letar sig in via exempelvis kulvertar och orsakar skador och/eller påverkar verksamheten vid sjukhuset bedöms som större jämfört med huvudalternativet. Även risken att skyddet förlorar sin funktion på grund av exempelvis ombyggnationer, slitage etc som inte uppmärksammas bedöms som större. Alternativet bedöms inte tillgodose skyddsbehovet. Omlokalisering av vitala funktioner inom sjukhusområdet Flytt av vitala funktioner till mindre översvämningsutsatta lokaliseringar inom sjukhusområdet kräver nyinstallation av försörjningssystemen. Kostnaden för en flytt av sjukhusets tekniska försörjning bedöms överstiga 500 miljoner SEK. Alternativet är inte aktuellt. Flytt av sjukhuset En flytt av Centralsjukhuset har i ett tidigare skede utretts av Landstinget i Värmland. Beslut att sjukhuset inte skall flyttas finns. Alternativet är inte aktuellt. 11 (36)

16 7 Bedömningsgrunder 7.1 Kommunala planer och program Detaljplaner Det aktuella området är detaljplanelagt och berör fyra stads/detaljplaner: Detaljplan för del av Blåklockan 16 DP 2012/10 Stadsplan för Karlstad beträffande Kvarnberget och Lasarettsområdet mm Spl. 114/1931 Stadsplan för del av Södra Landeriområdet Spl. 126/1944 Stadsplan för del av kv. Blåklockan mm (Lasarettsområdet samt gång- och cykelbro över Klarälven) inom Kvarnberget, Romstad och Strand, Karlstads kommun, Värmlands län Spl. 18/1982 Översvämningsprogram Karlstads kommuns övergripande riktlinjer för arbetet med skydd mot översvämningar är fastställt i kommunens översvämningsprogram 2. I programmet lyfts Centralsjukhuset fram som en av kommunens viktigaste samhällsfunktioner inom översvämningshotat område. 7.2 Riksintressen och andra allmänna intressen Riksintressen regleras i 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) och utgörs av områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedöms vara betydelsefulla för riket i sin helhet. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Andra allmänna intressen utgörs bland annat av biotopskydd (berör allén utmed Älvgatan) och skydd av fornlämningar. Delar av området för det planerade översvämningsskyddet berörs av strandskydd. Strandskyddsdispens för anläggande av översvämningsskydd beviljades Riksintressen och andra allmänna intressen redovisas i bilaga G5 till ansökan. 7.3 Miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvalitet inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar bland annat till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och trygga en god hushållning med naturresurser. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. 12 (36)

17 Länsstyrelsen i Värmlands län har utarbetat regionala miljömål för länet. Dessa bygger på de delmål som satts upp av riksdagen. Bedömning av hur planerade åtgärder påverkar måluppfyllelse redovisas i avsnitt Miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten infördes i svensk lagstiftning Kortfattat innebär det att vattenmyndigheterna i de fem distrikt Sverige delats in i beslutar om miljökvalitetsnormer, som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska nå god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Värmland och Klarälven tillhör Västerhavets vattendistrikt. En miljökvalitetsnorm för vatten ska baseras på vattnets aktuella status samt en bedömning av om vattnet är kraftigt modifierat. Statusen bedöms med hjälp av ett antal biologiska, kemiska och hydromorfologiska parametrar. Exempel på det sistnämnda kan vara vandringshinder och flödesreglering. Vattenförekomster status klassas med avseende på ekologisk och kemisk status som dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. En av Klarälvens ytvattenförekomster samt en grundvattenförekomst berör sträckan utanför sjukhuset. Vattenförekomsterna är i VISS benämnda: Ytvattenförekomst; Klarälven Västra älvgrenen och Skoghallsådran ( ) Grundvattenförekomst; Nedre Fryken-Klarälven ( ) Den ekologiska statusen i Västra älvgrenen och Skoghallsådran är klassad som måttlig med risk att inte uppnå god status till Bedömningen baseras på uppgifter om hydromorfologisk påverkan, d.v.s. vattenförekomsterna har förändrats fysiskt genom de erosionsskydd som byggts längs älven samt är påverkade av reglering. Västra älvgrenen och Skoghallsådran uppnår inte god kemisk status. En screening med passiva provtagare år 2006 uppvisade förhöjda halter av hexaklorbutadien i vattenförekomsten. Vattenförekomsten får även höga riskpoäng i påverkansanalysen, baserat på att flertalet potentiella källor till påverkan har identifierats i närområdet. Grundvattenförekomsten Nedre Fryken-Klarälven har både god kvantitativ och god kemisk status idag. Det bedöms dock finnas risk att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status till år I vattenförekomsten har klorid uppmätts i förhöjda halter, dessutom visar SGU:s påverkansanalys på stor potentiell föroreningsbelastning på grundvattenförekomsten. 8 Avgränsningar och metodik De aspekter som påverkas av planerade åtgärder och därför ska konsekvensbedömas i denna MKB, har avgränsats efter sammanställning av fakta och information om det aktuella området. Bedömningen av de berörda miljökonsekvenserna begränsas geografiskt till Älvgatans närområde. 13 (36)

18 Att bedöma effekter och konsekvenser i ett långt tidsperspektiv låter sig sällan göras utan svårighet. Ju längre tiden går desto större blir osäkerheten kring ett områdes utveckling. Av den anledningen begränsas beskrivningen av effekter och konsekvenser till en tidsperiod på 10 år efter det att åtgärderna har genomförts. Bedömningarna görs utifrån de förutsättningar som gäller i dagsläget, med avseende på bland annat förhållanden i närliggande områden. Konsekvensbedömningarna har gjorts utifrån tillgängligt underlagsmaterial från bland annat teknisk beskrivning av tänkbar utformning, förstudien för översvämningsskydd längs Älvgatan, kommunens översvämningsprogram samt information om skyddade områden och området i övrigt som inhämtats bland annat via Internet och från berörda myndigheter. Bedömningen av effekter och konsekvenser av huvudalternativet redovisas i avsnitt 10 och har delats upp i effekter och konsekvenser av översvämningsskyddet och effekter och konsekvenser av övriga planerade åtgärder enligt följande: 1. Effekter och konsekvenser av det direkta översvämningsskyddet (spont och för avvattning till Klarälven erforderliga pumpstationer och utlopp). 2. Effekter och konsekvenser av övriga åtgärder (gång- och cykelväg, åtgärder på Älvgatan samt dagvattensystemet i övrigt). De skäl som motiverar att studerade alternativa lösningar har valts bort redovisas i avsnitt 6.3. Någon ytterligare konsekvensbedömning av bortvalda alternativ utöver det som framgår av avsnitt 6.3 har inte genomförts. Konsekvenser av nollalternativet redovisas i avsnitt Samråd och myndighetskontakter Nedan beskrivs samrådsprocessen kortfattat. En mer utförlig beskrivning återfinns i samrådsredogörelsen, se bilaga E till ansökan. Samrådsredogörelsen skickades till Länsstyrelsen i Värmlands län. Länsstyrelsen beslöt , enligt 6 kap 5 andra stycket miljöbalken, att det inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan att anlägga ett översvämningsskydd i form av en skyddsvall runt centralsjukhuset i Karlstad, på det sätt som beskrivs i ingiven samrådshandling. 9.1 Samråd med myndigheter Den 9 februari 2011 genomfördes ett informellt möte med representanter från Länsstyrelsen i Värmlands län inför arbetet med förstudien för planerat översvämningsskydd. Vid mötet informerades länsstyrelsen om de planerade åtgärderna. Behov och krav på tillstånd enligt miljöbalken samt erfordrade dispenser diskuterades. Förstudien arbetades fram av en projektgrupp med representanter för berörda förvaltningar vid Karlstads kommun (Räddningstjänsten, Teknik- och fastighetsförvaltningen och 14 (36)

19 Stadsbyggnadsförvaltningen) samt för Landstinget i Värmland. Till arbetsgruppen knöts även konsulter från Sweco och HydroTerra. Den 18 oktober 2011 genomfördes ett möte med MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) inför Karlstads kommuns ansökan om statsbidrag för genomförande av planerat översvämningsskydd. Samrådsmöte med länsstyrelsen hölls Protokoll från mötet bifogas samrådsredogörelsen. Samråd med övriga berörda myndigheter har skett via brevutskick. Stadsbyggnadsförvaltningen, Karlstads kommun har framfört synpunkter gällande: Stads/landskapsbild (Karlstad sedd från älvsidan, värdet av alléträd samt tillgänglighet till vattnet) Kulturhistoriskt värdefulla byggnader längs Älvgatan Kollektivtrafik (eventuell hållplats för båtbussar) 9.2 Samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med en bredare allmänhet och berörda organisationer Samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda genomfördes i januari och februari 2012 via brevutskick samt i form av samrådsmöte. Till mötet bjöds även en bredare allmänhet samt berörda organisationer in. Med anledning av förändringar i det planerade översvämningsskyddets sträckning genomfördes kompletterande samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda via brevutskick februari Inkomna synpunkter från närboende har bland annat berört följande punkter: Oro för sättningar och skador på byggnader i samband med anläggningsskedet. Oro över att tillgängligheten till vattnet skall påverkas negativt. Oro över att befintliga problem med avvattning av dagvatten skall förvärras samt oro för att de planerade öppna dagvattenmagasinen kommer att utgöra myggodlingar och innebära en olycksrisk. Önskemål om att dra översvämningsskyddet längs hela Älvgatan. Synpunkter på trafikstörningar och placering av övergångsställe. Naturskyddsföreningen i Karlstad har framfört synpunkter som berör följande tre punkter: Önskemål om inventering av lavar, svampar och insekter på berörda alléträd. Cykelbanans bredd och utformning. Befintliga markföroreningar. Inkomna yttranden och synpunkter bifogas samrådsredogörelsen. I samrådsredogörelsen presenteras även svar på inkomna yttranden. 15 (36)

20 9.3 Övriga kontakter Information om det planerade översvämningsskyddet har funnits tillgängligt på Karlstads kommuns hemsida (karlstad.se/oversvamning) och på kommunens facebooksida ( från den 9 januari Via facebooksidan har det även funnits möjlighet att ställa frågor och kommunicera med kommunen. Inom samrådstiden lämnades 37 kommentarer via facebooksidan. De flesta rörde frågor angående skyddets höjd, sträckning och kostnader. 10 Förutsättningar och bedömda miljökonsekvenser 10.1 Geotekniska förhållanden och grundvatten Befintliga förhållanden Jorden består överst av fyllning eller mulljord, bitvis med rikligt med block och sten. Under fyllningen /mulljorden följer ett lager av främst sand, siltig sand och sandig silt. Därunder följer lös till halvfast lera och siltig lera. För utförligare beskrivning, se teknisk beskrivning och därtill hörande bilagor. Konsekvenser av översvämningsskyddet och övriga åtgärder Stabilitetssituationen för befintliga förhållanden bedöms variera kring acceptabel hög utmed den aktuella sträckan. Den extra last som gång- och cykelvägen medför bedöms endast påverka stabiliteten marginellt. Längs de delar av sträckan som har en något lägre stabilitet planeras förstärkning utföras i samband med anläggning av sponten. Spontens planerade djup längs den aktuella sträckan varierar beroende på geotekniska förhållanden och jordlagerföljd. Spontens underkant installeras minst 4,5 meter under marknivå och maximalt 2 meter över lerlager. Installering av tätspont innebär en dämning av grundvattnet innanför sponten. Höjning av grundvattenytan orsakad av hindrat utflöde i mark till älven regleras med en dräneringsledning efter spontens hela sträckning längs Älvgatan. Vid höga vattenstånd i Klarälven kommer en begränsad mängd vatten att infiltrera genom botten i älven och strömma vidare under sponten mot dränering som installeras längs sponten. De vattenflöden som kommer att belasta den planerade dräneringen är, enligt beräkningar, små och bedöms inte orsaka några negativa konsekvenser för planerade skyddsåtgärder. För utförligare beskrivning, de teknisk beskrivning och därtill hörande bilagor. 16 (36)

21 10.2 Markförororeningar Befintliga förhållanden Kända markföroreningar finns vid en plats i det aktuella området. Vid punkt 3 i figur 5 har Karlstads spinneri tidigare funnits. Området är klassat i riskklass 2 (stor risk). Provtagning har genomförts i tre punkter längs fastigheten mot Älvgatan. Analys av proverna uppvisar föroreningshalter under gällande gränsvärden för känslig markanvändning (KM). För utförligare beskrivning av provtagningar genomförda i samband med projektering av översvämningsskyddet, se teknisk beskrivning och därtill hörande bilagor. Öster om (uppströms) det planerade översvämningsskyddet finns ytterligare områden med kända markföroreningar, vid Klaraborgs gasverk (punkt 1 i figur 5) och vid den före detta yllefabriken (punkt 2 i figur 5). Områdena berörs inte av översvämningsskyddet. Konsekvenser av översvämningsskyddet och övriga åtgärder Befintliga markföroreningar bedöms främst påverkas under byggskedet. I samband med schaktarbeten kan befintliga markföroreningar exponeras och mobiliseras till yt- och/eller grundvatten. Trots älvens stora flöde som ger en betydande utspädningseffekt kan påverkan på vattenmiljön inte uteslutas vid ett eventuellt utläckage till älven. Vid spinneritomten är samtliga uppmätta halter lägre än gränsvärdet för KM. Några PAH:er i en av punkterna uppvisade dock halter något högre än ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Då det i detta område enbart skall slås spont bedöms Figur 5. Kända markföroreningar vid och öster om översvämningsskyddet. Information och kartbild från Länsstyrelserna ( 1; fd. Klaraborgs gasverk, 2; fd. yllefabrik, 3; fd. Karlstads spinneri. 17 (36)

22 risken för spridning av förorening som ringa. Inför byggskedet upprättas ett kontrollprogram som reglerar hantering av schaktmassor. I de delar av området där inga miljötekniska markundersökningar är utförda går det inte med säkerhet att fastslå att kommande schaktning och annat markarbete sker i rena massor. Som försiktighetsåtgärd bör ett kontrollprogram med angivna schaktinstruktioner upprättas inför byggskedet. Avvikande lukt och utseende på jordmaterialet bör särskilt beaktas. Om avvikande lukt/utseende konstateras skall miljökontrollant tillkallas för provtagning och analys. Risken för spridning av befintliga markföroreningar till Klarälven, exempelvis i samband med översvämning och höga grundvattennivåer, minskar efter etablering av tätsponten Dämningspåverkan Befintliga förhållanden Befintliga förhållanden beskrivs i avsnitt 3, förutsättningar. Konsekvenser inom sjukhusområdet Syftet med de planerade åtgärderna är att skydda sjukhuset från översvämning. Vid höga flöden i Klarälven hindras vatten från älven att översvämma sjukhuset, vilket bedöms medföra mycket stora positiva konsekvenser för människors liv och hälsa. Konsekvenser i närliggande områden En modellberäkning över effekter av anläggande av översvämningsskyddet på vattennivån längs andra delar av Klarälven har genomförts i syfte att säkerställa att planerade åtgärder inte medför ökad översvämningsrisk på andra ställen längs älven, se bilaga G4 till ansökan. Modellberäkningar har genomförts för dimensionerande flöde i älven samt för scenariot 100-årsflöde i älven i kombination med 100-årsnivå i Vänern. Beräkningarna visar att sponten medför att vattennivån stiger med mindre än 0,01 m i den västra älvgrenen uppströms sponten ungefär från mitten av sträckan som spontas vid dimensionerande flöde. Effekten avtar nedströms mot Vänern. Vid lägre flöden i älven är spontens påverkan på vattennivån i närliggande områden mindre. I den östra älvgrenen beräknas nivån som mest ökan med ca 0,001 m (vid Sandgrundsudden, dimensionerande flöde i älven). Nivåökningen avtar sedan mot Vänern. Konsekvenserna för närliggande områden bedöms vara försumbara. 18 (36)

23 10.4 Dagvatten Befintliga förhållanden Området består till stor del av hårdgjorda ytor. En utredning av dag- och ytvattensituationen inom aktuellt område inklusive förslag på skyddsförebyggande åtgärder genomfördes i samband med förstudien för aktuellt översvämningsskydd 4. Vid mindre nederbördstillfällen avleds allt regnvatten inom de urbana delarna i dag med självfall till Klarälven. Dagvattensystemet klarar att avleda de flöden som uppstår vid regnintensiteter motsvarande ca ett 1-års regn, dvs en regnintensitet som i genomsnitt återkommer en gång på ett år. Vid större regn (10-års regn) eller skyfall (ca 100 mm på några timmar) kommer dock huvuddelen av avrinning och avledning av regnvatten att ske på markytan, vilket innebär stor risk för uppdämning i ledningssystemet och vattenansamlingar inom instängda områden. Bebyggelsen är relativt lågt belägen i förhållande till Klarälven. Delar av sjukhusområdet och dess tillfartsvägar riskerar att bli översvämmade vid större regn, vilket riskerar att påverka driften av sjukhuset negativt. Konsekvensen är ökade risker för människors hälsa och säkerhet. Konsekvenser av översvämningsskyddet Risken för översvämningar orsakade av lokal nederbörd kvarstår efter anläggande av översvämningsskyddet. Översvämningsskyddet hindrar dessutom ytvatten kan avrinna direkt ut i Klarälven via ytavrinning. Förbättringar av befintlig dagvattenhantering planeras därför att genomföras i samband med att översvämningsskyddet anläggs. Förbättringarna omfattar dagvattenmagasin, nya dagvattenledningar, breddningar mellan befintliga system, infiltration vid hårdgjorda ytor, dräneringar samt dagvattenpumpstationer. Dagvattenutloppen samlas i tre utlopp som förses med bakvattenlucka/backventil. Vid normala flöden i Klarälven avvattnas området med självfall genom dessa utlopp. För att möjliggöra avvattning under perioder med höga nivåer i Klarälven anläggs översvämingspumpstationer i anslutning till utloppen. Anläggande av dagvattenutlopp med tillhörande pumpstationer bedöms medföra att området kan avvattnas, oavsett om vattennivån i Klarälven är låg, normal eller hög. Översvämningsskyddet förses även med ytvattenutlopp för att möjliggöra ytvattenavrinning. Ytvattenutloppen förses med bakvattenlucka. Det innebär att de är öppna så länge vattentrycket från insidan (ytavrinningen) är större än vattentrycket från utsidan (Klarälven vid höga flöden). Anläggande av ytvattenutlopp medför att ytvattenavrinning även fortsättningsvis kan ske, dock ej i samband med vattennivåer i älven över +45,30 46,10 m (ytvattenutloppens höjd i konstruktionen). Vid högre nivåer i älven sker all avvattning via översvämningspumpstationerna. 4 Lokal klimatanpassning genom skyddsförebyggande åtgärdsplanering för dag- och ytvatten inom områdena Sommarro och del av Kvarnberget inklusive Centralsjukhuset. Sweco (36)

24 Övriga åtgärder på dagvattensystemet omfattas ej av tillståndsansökan men sammanfattas och konsekvensbedöms under konsekvenser av övriga åtgärder nedan. Konsekvenser av övriga åtgärder Planerade åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen inom området föreslås dimensioneras för att klara ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet. Förbättringarna omfattar dagvattenmagasin, nya dagvattenledningar, breddningar mellan befintliga system, infiltration vid hårdgjorda ytor, dräneringar samt dagvattenpumpstationer. Dagvattenmagasinen planeras att anläggas dels som öppna fördröjningsmagasin i befintliga grönområden och dels i form av täckta magasin under mark. Magasinens funktion är att fördröja, magasinera och infiltrera dagvatten vid kraftig nederbörd. Under normala förhållanden är de öppna magasinen torrlagda och uppfattas som en nersänkt del av gräsytan. Öppna dagvattenmagasin planeras i grönområdet vid helikopterplattan, i grönområdet vid korsningen Rosenborgsgatan Älvgatan samt i grönområdet utmed Rosenborgsallén. Utformningen av dessa anpassas till tillgänglig yta och ges en mjuk, oregelbunden form. Befintliga träd bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Täckta magasin kan byggas upp med trafikklassade dagvattenkassetter under bland annat parkeringsytor och planeras på ett flertal platser inom sjukhusområdet. Exempel på dagvattenmagasin presenteras i figur 6. Utförligare beskrivning av planerade åtgärder för dagvattenhantering återfinns i bilaga G1 till ansökan. Sammantaget bedöms dagvattenhanteringen inom området förbättras Landskapsbild och kulturmiljö Befintliga förhållanden Längs med Älvgatan ligger blandad bostadsbebyggelse samt centralsjukhuset. Karaktären skiftar längs med Älvgatan från att vara stadsnära och bullrig till trädgårdsstad söder om det planerade skyddets avslutning i söder. Närheten till Klarälven är påtaglig och älven är en stark struktur både som rumskapare och barriär. Älvgatan är väl trafikerad och utgör en länk mellan centrala staden och omkringliggande områden. Då gång- och cykelvägen inte sträcker sig längre än till Klaraviksbron (se figur 3) och framkomligheten längs med Älvgatan bitvis är begränsad på grund av smala trottoarer, avsmalnande gata och begränsad sikt, är värdet som rekreationsstråk relativt lågt. Närheten till natur- och rekreationsområden gör ändå att Älvgatan har ett viktigt värde som länk till intilliggande besöksmål. I området har Klarälven som landskapsstruktur en karaktär av tysthet och storslagenhet. Älven knyter, framför allt i de södra delarna, ihop stadsdelar som Romstad och Sommarro till ett enhetligt älvrum som vattenvägen även fungerar som entré till staden. Vid Strand och sjukhuset blir avstånd och olika bebyggelsekaraktärer längs älven mer till en fysisk 20 (36)

25 barriär, även om det finns en återkommande karaktär mellan Sommarro och Strand som kan upplevas framför allt från älven. Villabebyggelse med tidstypisk och sammanhållen karaktär finns på Kvarnbergets norra sida, norr om det planerade översvämningsskyddet, samt längs Klarälven på Sommarro, söder om översvämningsskyddet. De uppvuxna trädgårdarna harmonierar bra med de alléer och gatuträd som står längs med älven. Trädraderna ingår inte i den kulturhistoriskt utpekade bebyggelsen, men har ett värde som gräns och karaktärsbärare för bebyggelsemiljön och Älvgatan. A B Figur 6. A; Exempel på öppet dagvattenmagasin, Växjö. Foto: A Sjödin, Karlstads kommun. B; Exempel på täckt magasin. Foto: A Hultkrantz, PEAB. 21 (36)

26 Alléerna ger gaturummet och trädgårdarna en enhetlig inramning. Rader av träd återkommer på flertal ställen längs Älvgatan vilket ger en kontinuitet och ett igenkännande uttryck på gaturummet. Speciellt viktiga är kastanjerna längs älven för Sommarro, söder om det planerade skyddet, och för älvstrandens karaktär. Träden är en del av den kulturhistoriska stadsdelen och viktiga för helhetsvärdet. Ett flertal alléer och enhetliga trädrader sammanfogar även Älvgatan med parallella gator i området. Konsekvenser av översvämningsskyddet I grönområdena längs Rosenborgsgatan och Rosenborgsallén täcks sponten och besås med gräs, se figur 7C. Spontens dragning anpassas till befintliga träd och ges en mjuk form. Detaljerad utformning kan anpassas till träd och rötter under anläggningsarbetets gång, eventuellt i samråd med kommunens natur- och parkenhet. Befintliga träd sparas i så stor utsträckning som möjligt och områdena kommer även fortsättningsvis utgöras av grönområden. Översvämningsskyddet bedöms kunna smälta väl in i den omgivande miljön och bedöms kunna utgöra ett positivt tillskott till landskapsbilden i grönområdena. Vid sjukhusområdet ligger bebyggelsen relativt högt och parkmark sluttar ner mot älven. Här är gaturummet relativt brett och området har en stor tålighet för föreslagna åtgärder. Översvämningsskyddet inklusive planerad gång- och cykelväg bedöms få en positiv effekt vid sjukhuset då det ökar rumsligheten. Den trädrad av kastanjer som finns mellan Älvgatan och vattnet i översvämningsskyddets södra del avverkas och ersätts med nyplanterade träd. Befintliga alléer har ett stort värde för landskapsbilden och för landskapets struktur. Avverkning av alléträden bedöms därför få lokalt betydande negativa konsekvenser för landskapsbilden. Konsekvenserna mildras då avverkade träd ersätts med nyplanterade träd. På lång sikt bedöms nyplantering helt kompensera de negativa konsekvenserna för landskapsbilden. Avverkning av enstaka befintliga träd bedöms också påverka landskapsbilden negativt, om än inte i samma grad. Bevarandet av de träd som med hänsyn till planerad konstruktion kan bevaras minskar konsekvenserna för landskapsbilden. De träd som inte kan bevaras planeras att ersättas med nya träd, vilket ytterligare minskar, och på lång sikt helt kompenserar de negativa konsekvenserna för landskapsbilden. Trädplantering föreslås både i naturlika grupper och i söder som en enhetlig rad av träd som ersättning för befintlig rad av hästkastanjer. Nyplantering i närheten av helikopterplattan skall ske i samråd med Landstinget för att minimera risken att trädens fullvuxna höjd stör inflygningen. Vilka träd som planeras tas bort samt föreslagen placering av nyplanterade träd presenteras i ritningar (bilaga H till ansökan). I syfte att minimera risken för negativa konsekvenser för landskapsbilden samt öka möjligheten att tillföra positiva värden till landskaps-/stadsbilden har extra vikt lagts vid utformningen av den gång- och cykelbana som planeras anläggas tillsammans med översvämningsskyddet. Kompletterande åtgärder ur landskapsbildsynpunkt omfattar bland annat terrängmodulerad utformning av vallen samt planteringar. 22 (36)

27 A B Figur 7. A; Panoramavy av översvämningsskyddet vid infart akutväg. B; Illustration av passage över spont vid Rosenborgsallén i översvämningsskyddets södra del. C; Översvämningsskyddet (i gräsbesådd upphöjning) parallellt med Rosenborgsallén. I bilden syns även planerad utformning av öppet dagvattenmagasin i områdets södra del. Observera att öppna dagvattenmagasin endast är vattenfyllda korta tidsperioder i samband med skyfall. Fotomontage: Ramböll C 23 (36)

28 Den synliga höjdskillnaden mot älven varierar och blir mer eller mindre påtaglig från Romstadsidan. Räcket behövs inte på hela sträckan, men föreslås på större delen för att få kontinuitet på stråket. Mot älven sparas befintlig vegetation i så stor utsträckning som möjligt. För att dölja de högre delarna av sponten föreslås naturlig buskvegetation planterad nedan sponten på älvsidan. Konsekvenserna för landskaps-/stadsbilden sett från motsatt sida älven bedöms vara begränsade. Konsekvenser av övriga åtgärder Gång- och cykelväg Gång- och cykelvägen på översvämningsskyddets krön utformas så att den skall utgöra ett attraktivt promenadstråk utmed älven. Plantering av lågväxande marktäckare på slänten mellan Älvgatan och planerad gång- och cykelväg bedöms medföra att intrycket av vallen från Älvgatan och bebyggelsen innanför Älvgatan blir grönt och prydligt. Vid övergångsställen fälls ramper in i vallen för att erhålla fullgod tillgänglighet, se figur 7. Utmed sträckan planeras sittplatser och trädäck. Sammantaget bedöms den planerade gång- och cykelvägen medföra positiva konsekvenser för landskapsbilden längs Älvgatan. Kommunen har ambitionen att utveckla promenadstråket utmed Älvgatan från Klaraborgsbron och norrut (älvstråket). Den planerade gång- och cykelvägen ansluter till, och bedöms ligga i linje med ambitionerna för älvstråket. Öppna dagvattenmagasin Öppna dagvattenmagasin planeras i grönområdet vid helikopterplattan, i grönområdet vid korsningen Rosenborgsgatan Älvgatan samt i grönområdet utmed Rosenborgsallén, se figur 7C. Under normala förhållanden är de öppna magasinen torrlagda och uppfattas som en nersänkt del av gräsytan. Utformningen av magasinen anpassas till befintliga träd och ges en mjuk, oregelbunden form. Befintliga träd bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms vara måttliga Forn- och kulturlämningar Befintliga förhållanden Strandskoning Utmed större delen av den berörda strandkanten finns äldre strandskoning. Mellan Klaraborgsbron och Västra järnvägsbron (uppströms översvämningsskyddet) består strandskoningen av stenläggning. Mellan järnvägsbron och Klaraviksbron är strandskoningen mindre arbetat och utgörs av stenblock. Bitvis är den otydlig och övervuxen. Söder om Klaraviksbron finns strandskoning av stenblock och pålverk, se figur 8. Strax uppströms Lasarettsgatan finns en stålbalk och betongfundament, som kan utgöra rest av brygga eller motsvarande. I höjd med sjukhusparkeringen är strandskoningen mer välbevarad med horisontella stockar mellan pålverk och stenblock. Även nedströms sjukhus- 24 (36)

29 parkeringen finns strandskoning med stenblock och pålverk. Vid helikopterplattan och vattenintaget är stranden flackare och saknar strandskoning. Bebyggelse Längs med Älvgatan finns i dag varierad bebyggelse. Sett österifrån finns radhus i samlad grupp med Kvarnbergets höghus på berget i bakgrunden (öster om planerat översvämningsskydd). Centralsjukhusets område upptar större delen av den aktuella sträckan med övervägande parkeringar och parkmark längs med Älvgatan. De äldsta delarna av sjukhuset är från Söder om Rosenborgsallén kantas Älvgatan av vackert belägna stora villor från 1910-talet. Vattnet har en central roll och längs med älvstranden har människor bosatt sig, nära till staden och nära till naturen. Sjukhusets verksamhet placerades i utkanten av den dåtida staden (början av 1900-talet) i naturnära miljö. Utbyggnad av bostäder följde efter. Träd och alléer Den allé som finns mellan Älvgatan och Klarälven vid det planerade skyddets södra delar är viktig för områdets kulturmiljö. Även enstaka större träd inom det berörda området har ett värde för områdets kulturmiljö. Konsekvenser av översvämningsskyddet Översvämningsskyddet har utmed hela sträckan placerats ovanför strandlinjen (vid normalt flöde i älven) i syfte att bevara strandskoningen samt för att minimera påverkan på naturmiljön i älven. Spontens placering är resultatet av avvägningar mellan tillgänglig bredd för vägbana och gång- och cykelväg samt natur- och kulturvärden i strandlinjen. I och med att spontens placering utmed hela sträckan förlagts ovan strandlinjen bedöms befintlig strandskoning inte påverkas. Figur 8. Mellan Klaraviksbron och sjukhusparkeringen finns strandskoning av stenblock och pålverk. Foto: J. Alfredsson, Sweco (36)

30 Om det under exploateringens genomförande påträffas okända fynd omfattas dessa av lagskyddet enligt 2 kap. kulturminneslagen. Det innebär att i det fall en fornlämning påträffas under grävnings- eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Genom lagskyddet säkerställs de lämningar som eventuellt påträffas under arbetets utförande. Konsekvenser av avverkning av befintliga träd och trädrader för kulturmiljö beskrivs i avsnitt 10.5, Landskapsbild och kulturmiljö. Konsekvenser av övriga åtgärder Byggnader på Älvgatans insida (mot land) bedöms inte påverkas direkt. Indirekt påverkan via påverkan på landskapsbilden beskrivs i avsnitt 10.5, Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö Befintliga förhållanden Naturvärden på land Längs den aktuella sträckan finns en smal strandzon mellan befintlig Älvgata/gång- och cykelväg och älven. Strandpartiet varierar i bredd och är som bredast i den södra delen av etappen, se figur 9. Naturvärdena längs strandkanten bedöms vara ordinära med gräs, högörtsvegetation och vass. Strandlinjen består av slagen grässlänt med inslag av större träd. Ett vassbälte av varierande bredd förekommer utmed delar av sträckan. Vid helikopterplattan och vattenintaget är stranden flackare. Vegetationen består av ruderatväxter. Förekommande arter utmed sträckan är bland annat lupin, måra, vitplister, brännässla, gullris och kirskål. Berörda naturvärden på land utgörs främst av de äldre träd (glasbjörk, klibbal, lönn, gråal, alm och hästkastanj) mellan Älvgatan och Klarälven och allén med hästkastanj vid det planerade översvämningskyddets södra del. Gamla och grova lövträd utgör en viktig biotop för många arter. Fåglar bygger bon i håligheter och på de grova grenarna. Insekter A B Figur 9. Strandzonen längs sträckans norra (14A) och södra (14B) delar. Foto: J. Alfredsson, Sweco. 26 (36)

31 trivs i den varma, solbelysta veden eller i de skuggiga kronorna, vilket i sin tur föder häckande fåglar och fladdermöss. En rad olika mossor, lavar och svampar trivs också på den gamla lövveden. En allé definieras som lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Utöver alléns höga kulturmiljövärden har alléer ofta höga biologiska värden. Det är framför allt de äldre träden i en allé som har höga naturvärden. Generellt biotopskydd för trädmiljöer i kulturlandskap omfattar alléer (minst fem träd i rad). Naturvärden i vattenmiljön Från mynningen i Vänern till uppströms Höljes omfattas Klarälven av EU:s fiskvattendirektiv (78/659/EEG). Klarälven ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; NSF 2002:6. Klarälven utgör vandringsområde för klarälvslax och klarälvsöring samt gullspångslax och gullspångsöring på väg till reproduktionsområden. Uppvandringen sker från slutet av juli till mitten av oktober. Den uppvandrande fisken har fri passage från Vänern till kraftstationen i Forshaga. Utvandringen sker under juni, juli och augusti, dock troligen främst genom den östra älvfåran. Lekvandrande asp kan förekomma i älven. Klarälven är utpekad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten av både Fiskeriverket och Naturvårdsverket fram till Dejefors kraftstation. Motiveringen grundas främst på förekomst av lax, storöring, flodkräfta och asp men även på grund av att Klarälven utgör riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Riksvärdet utgörs av vattendrag, lövskog, odlingslandskap och sumpskog. Klarälvsdeltats nedre delar (nedströms planerat översvämningsskydd) utgör riksintresse för Natura Länsstyrelsen i Värmlands län har beslutat med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att förklara delar av Klarälvsdeltat som naturreservat. I samband med arbetet med förstudie för muddringsplan i västra älvfåran 5 genomfördes en dykinventering av prioriterade områden i älven, bland annat utanför Älvgatan. Botten domineras av sand. Goda bestånd av allmän dammussla och spetsig målarmussla återfanns, framförallt i vassbälten, se figur 10. Även trubbig sumpsnäcka observerades i stor täthet. Genomförd bottenfaunaprovtagning utanför Älvgatan visade på en artfattig miljö med få taxa och få individer. Några relativt ovanliga arter med höga krav på vattnets renhet, syrehalt och ph-värde påträffades dock, vilket indikerar en god vattenkvalitet. Konsekvenser av översvämningsskyddet och övriga åtgärder Planerade åtgärder innebär att cirka 20 hästkastanjer i allén samt ungefär lika många enskilda träd kommer att avverkas. Som kompensationsåtgärd planeras nyplantering av träd för att ersätta de träd som måste avverkas. Antalet nyplanterade enstaka träd och 5 Miljökonsekvensbeskrivning. Förstudie till muddringsplan för västra älvfåran, Klarälven, Karlstads kommun. Sweco (36)

32 alléträd överstiger antalet avverkade träd. Trädplantering föreslås både i naturlika grupper och i söder som en enhetlig trädrad som ersättning för befintlig allé. Vilka träd som planeras tas bort samt föreslagen placering av nyplanterade träd presenteras i ritningsbilagor till den tekniska beskrivningen. Som ytterligare kompensationsåtgärd föreslår Karlstads kommun att de träd som bedöms hysa extra höga naturvärden (flora och/eller fauna) kan placeras i en faunadepå. Bedömningen av trädens naturvärde görs i samråd med kommunens natur- och parkenhet i samband med avverkningen. Även placering och utformning av en eventuell faunadepå görs i samråd med natur- och parkenheten. En faunadepå syftar till att bevara död ved till nytta för framförallt insekter och utgörs i princip av en samling död ved som placeras på lämplig plats, gärna i eller i anslutning till naturmark. Många insekter gynnas av solbelyst ved, varför en faunadepå med fördel kan anläggas i relativt öppen miljö. Alternativ placering av översvämningsskyddet i syfte att spara allén diskuterades i ett tidigt skede. Placering av skyddet längre västerut (mot Klarälven) bedöms dock medföra arbete i vattenmiljön, med risk för påverkan på vattenbiotopen samt en större kostnad som följd. Naturmiljön längs strandremsan bedöms påverkas negativt längs hela den aktuella sträckan. Naturvärdena längs strandkanten bedöms dock vara ordinära, varför konsekvenserna bedöms vara små. Naturvärden i vattenmiljön bedöms inte påverkas, då arbetsområdet begränsas till landremsan ovanför strandlinjen. Översvämningsskyddet har utmed hela sträckan placerats ovanför strandlinjen (vid normalt flöde i älven) i syfte att minimera påverkan på naturmiljön i älven samt för att bevara befintlig strandskoning. Spontens placering är resultatet av avvägningar mellan tillgänglig bredd för vägbana och gång- och cykelväg samt naturoch kulturvärden i strandlinjen. A B Figur 10. Fotografier från dykinventering i Klarälven A; Allmän dammussla och trubbig sumpsnäcka. 15B; Spetsig målarmussla. Foto: H. Gregersen, Sweco (36)