ARBETSPLAN Väg 155, Torslandavägen, Syrhålamotet - Vädermotet del 1 Syrhålamotet - Arendalsvägen Objektnr Upprättad BESKRIVNING

Transkript

1 ARBETSPLAN Väg 155, Torslandavägen, Objektnr Upprättad BESKRIVNING

2 Objektdata Vägnr: 155 Vägnamn: Torslandavägen Objektnamn: Objektnr: Kommun: Göteborg Län: Västra Götaland Dokumentdata Titel: Väg 155, Torslandavägen, Syrhålamotet Vädermotet del 1 Syrhålamotet Arendalsvägen Objektnr Upprättad Dokumentslag: till arbetsplan Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Väst, Göteborg, tfn Kontaktperson: Henrik Erdalen, projektledare, tfn Konsult: SWECO, Box 2203, Göteborg, Kontaktperson: Mikael Andrén, uppdragsledare, tfn (35)

3 Innehåll 1 SAMMANFATTNING SYFTE OCH MÅL TRANSPORTPOLITISKA DELMÅL SPECIFIKA PROJEKTMÅL BAKGRUND K FÖRUTSÄTTNINGAR TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT VÄGFÖRSLAGET ARBETSPLANENS OMFATTNING TRAFIK KOLLEKTIVTRAFIK GÅNG- OCH CYKELTRAFIK VAL AV TYPSEKTIONER VÄGGEOMETRI LANDSKAPS- RESPEKTIVE TÄTORTSANPASSNING OCH MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER TRAFIKREGLERINGAR BELYSNING BROKONSTRUKTIONER (BYGGNADSVERK) LEDNINGAR VATTENFRÅGOR OCH AVVATTNING GEOTEKNIK UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER OCH KONSEKVENSER FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG KONSEKVENSER AV DEN FÖRESLAGNA VÄGEN TRAFIK OCH TRAFIKANTER MARKANVÄNDNING OCH MILJÖ KOSTNADER OCH FINANSIERING KOSTNADER FINANSIERING GENOMFÖRANDE FORTSATT HANDLÄGGNING ARBETSPLAN BYGGHANDLING PRODUKTION (35)

4 9 MARKÅTKOMST FASTSTÄLLELSEPRÖVNING VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG VÄGOMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT DISPENSER OCH TILLSTÅND SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAKÄGARSAMMANTRÄDEN OCH INFORMATIONSKVÄLLAR LEDNINGSÄGARE LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN GÖTEBORGS STAD RÄDDNINGSVERKET OCH RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTTRAFIK PREEM RAFFINADERI UNDERLAGSMATERIAL...34 Bilaga 1 Valda åtgärder i arbetsplanens Miljökonsekvensbeskrivning 4 (35)

5 1 Sammanfattning I och med den ökande bebyggelsen i Torslanda och att Göteborgs hamn planerar att öka mängden hanterat gods, ställs högre krav på vägarna i området. Den i det här fallet viktigaste är väg 155 Torslandavägen. Aktuell sträcka från Syrhålamotet till Arendalsvägen har undermålig standard avseende säkerhet, sektion och geometri. Det huvudsakliga målet med utbyggnaden är att öka trafiksäkerheten på sträckan. Projektet avser även att förbättra för kollektivtrafiken och framkomligheten för samtliga trafikslag som nyttjar vägen. I projektet ingår att bygga ut dagens fyra körfält till sex körfält, tre åt vardera hållet. Två av dessa kommer vara reserverade för kollektivtrafik. Körriktningarna kommer att separeras med en mittbarriär av betong. Sörredskorsningen kommer att för en tid att fortsätta vara en signalerad korsning, men kapaciteten ökas genom att bygga ytterliggare ett svängfält från Torslanda mot Volvo samt förlänga befintligt. Planer finns att bygga ut korsningen till en trafikplats med bytesmöjligheter för bussar, men det ingår ej i detta projekt. Korsningarna mellan väg 155 och Raffinaderivägen och Kärrlyckegatan stängs och leds istället ut i en fjärde anslutning i Sörredskorsningen. Korsningen Arendalsvägen kommer att finns kvar och vara signalerad i väntan på Sörredsmotet. Längs hela sträckan byggs en gång- och cykelväg där målet har varit att förbättra både miljön, säkerheten och geometrin för de som väljer att cykla. Hela sträckan kommer att belysas. Miljökonsekvenserna anses som små eftersom det är befintlig väg som breddas och sträckan i stort sett saknar områden med höga miljövärden. Förändringar avseende väghållaransvar av allmän väg till förekommer inom denna arbetsplan. Länsstyrelsen beslutade 2004 att projektet inte kan anses ha betydande miljöpåverkan. En vägutredning togs fram februari Tillåtlighetsprövning är inte aktuellt. Markåtkomst sker genom att arbetsplanen fastställs. Arbetsplanens Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) godkändes av Länsstyrelsen den Aktuell arbetsplan är den första av två arbetsplaner. Arbetsplan 2 behandlar sträckan Ytterhamnsmotet Vädermotet. Kostnad för att bygga vägen enligt dessa två arbetsplaner beräknas att med 85 % sannolikhet maximalt uppgå till 496 Mkr (2008 års penningvärde). 5 (35)

6 2 Syfte och mål Syftet med arbetsplanen är att: erhålla tillstånd till byggande av allmän väg ge markåtkomst reglera väghållningsansvaret a. 2.1 TRANSPORTPOLITISKA DELMÅL Av de sex transportpolitiska målen är fyra av dem högt prioriterade i detta projekt. Dessa är. tillgängligt transportsystem hög transportkvalitet säker trafik positiv regional utveckling. Viktiga men något underordnade är: bättre miljö jämställt transportsystem. 2.2 SPECIFIKA PROJEKTMÅL Projektets mål är: vägen ska ha sex körfält varav två är reserverade för kollektivtrafik vägsektionen ska vara 25,6 meter bred skyltad hastighet ska vara 70, alternativt 80 km/tim en mittbarriär av betong skiljer de mötande trafikströmmarna vägen och gång- och cykelvägen ska ha belysning vägens sidoområden ska vara trafiksäkrade a gränsdragningen mellan allmän väg och kommunal eller privat väg 6 (35)

7 den signalreglerade Sörredskorsningen ska ha en utformning som gör att vänstersvängande trafik västerifrån inte blockerar den genomgående trafiken på väg 155 Raffinaderivägen och Kärrlyckegatan stängs och ansluts till Sörredskorsningen i anslutning till vägen ska det finnas trygga och säkra cykelbanor som utgör en del av ett stråk till/ från centrum kollektivtrafiken ska ha attraktiva hållplatslägen i direkt anslutning till korsningarna vägdagvatten omhändertas och föroreningsbelastningen på recipienterna ska vara mindre än idag gestaltningen ska vara enligt riktlinjer från Designprogrammet för Göteborgsregionens infarter, typ Ytterstad/ Mellanstad och ansluta till Syrhålamotets gestaltning under driftsskedet ska Naturvårdsverkets riktlinjer för buller vid nybyggnad/ väsentlig ombyggnad uppfyllas. 3 Bakgrund På västra Hisingen finns några av Göteborgs största industriverksamheter, exempelvis Volvo och Göteborgs Hamn. Längre västerut ligger Torslanda och Öckerö kommun med sammanlagt cirka invånare. Förbindelseväg till de centrala delarna av Göteborg är väg 155, Torslandavägen. Bebyggelseutvecklingen i Torslanda har under en tid varit mycket kraftig, samtidigt som industrierna expanderar. Exempelvis planerar Göteborgs Hamn för en fördubbling av sin godshantering inom en nära framtid. Framtida planer pekar på fortsatt mycket kraftig expansion både av verksamheter i direkt anslutning till aktuellt område och av bostäder bland annat i Torslanda. 3.1 K2020 Ökande befolkning och regionförstoring ökar resandet och därmed trycket på regionens transportstruktur och miljö. Den tilltagande trafikvolymen kommer sannolikt att skapa allt större trängsel samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan ökar. K Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan bland annat Göteborgs Stad, Västtrafik och Vägverket. Syftet är att skapa en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut i respektive organisationer. Målet är att öka andelen resor med kollektivtrafik från dagens 24 % till minst 40 % år (35)

8 3.1.1 Pilotprojekt För att kunna ge exempel på hur principer och tankegångar kan utformas i praktisk planering, ska idéerna appliceras på stråket Lilla Varholmen Knutpunkt Hjalmar, det så kallade Pilotprojektet. Analysen omfattar primärt möjligheterna att öka det kollektiva resandet från stadsdelen Torslanda och Öckerö kommun. Stråket betjänas främst av väg FÖRUTSÄTTNINGAR Aktuell arbetsplan är den första av två arbetsplaner och behandlar sträckan Syrhålamotet - Arendalsvägen. Arbetsplan 2 behandlar sträckan Ytterhamnsmotet Vädermotet Allmänt Väg 155 är en primär länsväg med stor andel tung trafik (cirka 12 %) och är i stort behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Berört område framgår av Figur 1, som visar båda arbetsplanernas omfattning. Vägen har idag fyra körfält där körriktningen är separerad med dubbel spärrlinje. På sträckan finns fyra trafiksignalanläggningar, Arendalsvägen, Kärrlyckegatan, Sörredsvägen och Raffinaderivägen, samtliga med bristfällig utformning. Vägsträckans nuvarande utformning ger dåliga förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik, samtidigt som de signalreglerade korsningarna ger kapacitetsproblem för biltrafiken under högtrafik. Vägen pekas också ut som en av de statliga vägarna i Göteborgsområdet med högst olycksrisk. 8 (35)

9 Figur 1 Väg 155, Torslandavägen, område för arbetsplan Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 3. Vägförbättringsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder För att klara den förväntade framtida trafiken på väg 155 samt tillgodose den markanvändning som föreskrivs i översiktsplan samt förbättrad transportkvalitet till riksintresset Göteborgs Hamn, krävs ombyggnads- och nybyggnadsåtgärder enligt steg 3 och Trafikförhållanden Trafikmätningar genomfördes år 2003 på sträckorna mellan Syrhålamotet och Vädermotet samt i korsningarna med Sörredsvägen och Arendalsvägen, se Figur 2. Dessa mätningar samt kompletterande mätuppgifter från Trafikkontoret i Göteborg har utgjort underlag för skattning av en dimensionerande trafiksituation för analys av alternativa utformningar av korsningar, främst korsningen Sörredsvägen/ Väg (35)

10 Genom att trafikvolymerna är mycket stora och trafiken dessutom tidvis är stillastående/ långsamgående har mätresultaten förhållandevis stor osäkerhet som bedöms uppgå till storleksordningen +/- 10 %. Figur 2 Trafikmängder år 2003 enligt mätningar, fordon/dygn, ÅDT Trafikmängderna mellan de två senaste mättillfällena, år 2001 och 2005, har årligen ökat med 3 5 % beroende på vägavsnitt. Detta är en mycket kraftig tillväxt och förklaras av utbyggnader av industrier och bostäder på västra Hisingen. Kollektivtrafikförsörjningen sker med bussar. De går mellan Göteborg och Torslanda samt ett antal linjer till Volvos fabriksområde. Bussarna trafikerar vägen tillsammans med övrig trafik längs hela sträckan. Busshållplatser finns vid Syrhålamotet, Sörredsvägen och Arendalskorsningen Olycksstatistik På sträckan Syrhålamotet till Vädermotet har det totalt rapporterats in 119 olyckor till polisen under perioden till Tre av dessa var olyckor med dödlig utgång, en i Sörredskorsningen, en i Vädermotet och en på sträckan i höjd med Volvos område. Sex av de inrapporterade olyckorna hade svåra personskador som följd. Av dessa skedde en i Sörredskorsningen, 10 (35)

11 två i Arendalskorsningen, en i Vädermotet samt två på sträckan vid Volvo och Vikans kross. Se vidare Figur 3 och Figur 4. Figur 3 Olyckor utmed väg 155, Syrhålamotet Arendalsvägen Figur 4 Olyckor utmed väg 155, Arendalsvägen - Vädermotet 11 (35)

12 3.2.5 Bebyggelse och markanvändning Bebyggelsen längs vägen består främst av industrier, kontor och övriga verksamheter till exempel försäljning. Antalet bostäder är begränsat och samlat till två områden, vilka ligger i anslutning till varandra och i närheten av Sörredsvägen och Kärrlyckegatan. Utmed hela sträckan är behovet av tunga transporter stort. I den fördjupade översiktsplanen för området redovisas bland annat övergripande förändringar av infrastrukturen genom standardförbättringar och utbyggnad av Torslandavägen med planskilda trafikplatser. Förändringarna syftar till ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet. Göteborgs Hamn utvecklas och godsvolymerna som hanteras i hamnen har under den senaste femårsperioden ökat kraftigt. Under den närmaste 10- årsperioden, fram till år 2015, planeras godsvolymerna i hamnen att öka ytterligare. Med anledning av detta erfordras utbyggnad av infrastrukturen inom och i anslutning till hamnområdet. I anslutning till Sörredskorsningen finns gällande detaljplan som ger utrymme för breddning av väg 155, men som påverkas av den nya södra anslutningen till korsningen. Eftersom ombyggnaden är en tillfällig åtgärd i väntan på Sörredsmotet krävs ingen ändring av detaljplan. Det nya läget är dessutom helt inom kommunal mark. Den nya anslutningen av Kärrlyckegatan utmed befintliga fastigheter har planstöd. Vid Kärrlyckegatan och Arendalskorsningen finns gällande detaljplan där gång- och cykelvägen inkräktar i mindre omfattning på privat tomtmark. Planen ger utrymme för breddning av väg 155. Längs stora delar av vägen löper ett järnvägsspår, Volvospåret, som används för distribution. Spåret trafikeras sex gånger per dygn, tre tågset i vardera riktningen till och från Volvos industriområde Miljöförhållanden Befintlig väg 155 mellan Syrhålamotet och Vädermotet löper genom ett småbrutet, kuperat, kustlandskap. Vegetationen påverkas av närheten till havet och dess salta vindar. Bebyggelse och etableringar i vägens anslutning har gett vägområdet klassningen ytterstad/ mellanstad enligt klassningssystemet i designprogram för Göteborgsregionens infarter. Vägrummet definieras av omgivningens topografi, industrianläggningar, övriga byggnader och vegetation. Landskapsrummen som vägen passerar avgränsas av dessa element och får beroende av dess olika karaktärer. 12 (35)

13 Se vidare avsnitt 6 och MKB flik TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT Vägverket har tidigare genomfört förstudie, arbetsplan och bygghandling för trafiksäkerhetsåtgärder längs väg 155 på delen Bulyckevägen (Syrhålamotet) Vädermotet. Syftet var att förbättra trafiksäkerheten genom att föreslå breddning av vägen som medger mitträcken, säkrare sidoområden samt förbättringar i befintliga korsningspunkter. I detta läge studerades dock inte ombyggnader till fullständiga trafikplatser (vilket innebär att alla delmål i närheten av trafikplatsen ska vara nåbara). Bygghandlingen för trafiksäkerhetsåtgärderna färdigställdes år Förstudie I och med beslut om att bygga ut fullständiga trafikplatser och separata busskörfält togs en ny förstudie fram Objektet inleddes med ett förstudiesamråd i september Samrådet resulterade i en förslagshandling förstudie som upprättades februari Med denna som grund beslutade Länsstyrelsen att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägverket Region Väst tog därefter beslut om att gå vidare med en vägutredning Vägutredning Vägutredningen togs fram under och har drivits utan krav på utökat samråd b. Vägutredningen innehåller en MKB vilken Länsstyrelsen godkände Alternativen som studerades i Vägutredningen handlade om att delar av antingen väg 155 eller Hisingsleden utgick, se Figur 5 och Figur 6 och att en ny förbindelse mellan de båda byggdes. Alternativen förkastades då lönsamheten visade sig större för alternativet med Ytterhamnsmotet, Vädermotet och breddad väg 155 i befintligt läge. b I och med att projektet inte anses ha betydande miljöpåverkan behövs inte utökade samråd (se vidare i Miljöbalken) 13 (35)

14 Figur 5 Hisingsleden utgår Figur 6 Väg 155 utgår Vägutredning ställdes ut Med Vägutredningen och inkomna yttranden som grund beslutade Vägverket Region Väst att gå vidare i planeringsprocessen genom att: upprätta arbetsplan för Ytterhamnsmotet enligt alternativ upphöjd cirkulationsplats upprätta arbetsplan för Vädermotet utan specificering av utformningsalternativ då vägutredningen inte utgör tillräcklig beslutsgrund avvakta projektering av Sörredsmotet till följd av att finansiering saknas för en utbyggnad av samtliga tre trafikplatser i avvaktan på projektering av Sörredsmotet upprätta arbetsplan för trafiksäkerhetsåtgärder och busskörfält på sträckan mellan Bulyckevägen och Ytterhamnsmotet samt utföra en uppgradering av befintlig signalkorsning vid Sörredsvägen. 14 (35)

15 4 Vägförslaget I Göteborgs översiktsplan ÖP 99 samt i en fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet fastslås en framtida struktur med tre kapacitetsstarka anslutningar till väg 155, Vädermotet, Ytterhamnsmotet (nuvarande Oljevägsmotet) samt Sörredsmotet. Sörredsmotet har dock skjutits på framtiden av ekonomiska skäl. Aktuell arbetsplan startar och ansluter mot befintlig trafikplats Syrhålamotet. Vägen kommer att få fyra körfält för vanliga motorfordon och två reserverade för kollektivtrafik. Den totala vägbredden blir 25,6 meter (se vidare avsnitt 4.5). Körriktningarna kommer att separeras av en betongbarriär. I väntan på att Sörredsmotet byggs ska upprustning av korsningen väg 155/ Sörredsvägen genomföras. Upprustningen utgörs av ökning av vänstersvängfält från Torslanda samt en fjärde anslutning från söder. Korsningarna Raffinaderivägen och Kärrlyckegatans stängs och ansluts i Sörredskorsningens södra anslutning. Utbyggnaden av väg 155 följer dagens vägsträckning. Mellan Syrhålamotet och Sörredsvägen breddas vägen på den södra sidan. På sträckan från Sörredsvägen till Arendalskorsningen sker breddning så att intrång på privat mark minimeras. 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING Denna arbetsplan omfattar vägsträckan Syrhålamotet Arendalsvägen. Beteckning Sträcka/användning Typ Längd Väg 155 Syrhålamotet - Arendalsvägen Allmän väg m Raffinaderivägen Från väg 155 Enskild väg 320 m Sörredsvägen Från väg 155 Allmän väg 180 m Kärrlyckegatan Från väg 155 Allmän väg 30 m Arendalsvägen Från väg 155 Allmän väg 120 m Tabell 1 Arbetsplanens omfattning 4.2 TRAFIK Referenshastigheten på väg 155, Torslandavägen är 70 km/tim och antalet körfält kommer att bli sex, varav två är reserverade för kollektivtrafik. På aktuell sträcka har studier gjorts med mikrosimulering. Det innebär att vägen byggts upp och testkörts med framräknade trafikuppgifter. Det har gett en bild av hur systemet bör utformas för att underlätta för trafikanterna. 15 (35)

16 Att ersätta de tre signalreglerade korsningarna Raffinaderivägen, Sörredsvägen samt Kärrlyckegatan med en större fyrvägskorsning i dagens Sörredskorsning ger en minskad restid totalt på sträckan. Korsningen blir dock flaskhalsen i systemet och långa köer kommer att uppstå under rusningstrafik. Trafik från Sörredsvägen är förlorare när en fjärde anslutning byggs. Gående kommer att slussas över Torslandavägen i etapper, eftersom utformning inte har någon möjlighet att låta gående passera hela sträckan under en grönfas. 4.3 KOLLEKTIVTRAFIK Torslandavägen har utsetts till att vara ett pilotprojekt för ett nytt system för kollektivtrafik. Under arbetsnamnet K2020 ska kollektivtrafikresandet uppgå till minst 40 % av det totala resandet år För att förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft är snabba restider för främst arbetsresor av stor betydelse. Följande åtgärder ska förbättra busstrafikens framkomlighet längs väg 155: egna körfält prioritering genom korsningar korta stopp vid bytespunkter korta körvägar. Torslandavägen utrustas med separata kollektivtrafikfält som har hög prioritet. Signalanläggningarna i korsningarna Sörredsvägen och Arendalsvägen utrustas med detektorer för bussar och kommer därmed slå om så busstrafiken lätt kommer fram. Hållplatslägena i Sörreds- och Arendalskorsningen behålls tills vidare. Busshållplatserna kommer att utformas för att följa de direktiv gällande tillgänglighet som Sveriges riksdag antagit. Samråd gällande kollektivtrafiken har skett kontinuerligt med Trafikkontoret och Västtrafik och kommer att fortsätta i bygghandlings- och byggskedet. Det är viktigt att prioritera kollektivtrafik under byggtiden av detta projekt. Vägverket kommer att initiera samarbete med Västtrafik avseende linjesträckning, utbud samt möjligheter att prioritera kollektivtrafiken genom byggplatsen eller på angränsande vägnät. 4.4 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Cykelvägen startar i Syrhålamotet och löper längs Torslandavägens södra sida, hela vägen till Vädermotet. I de signalreglerade korsningarna korsar cykelvägen i samma plan som biltrafiken. Gång- och cykelvägen har fått en förbättrad profilstandard med flackare lutningar än tidigare. Den följer väg 155 men har sin egen linjeföring och profil. Av säkerhets-, miljö- och hälsoskäl är den placerad en bit från och något ovan- 16 (35)

17 för väg 155. Ur trygghetssynpunkt finns visuell koppling mellan cykelvägen och väg 155. Hela sträckan blir belyst med en separat anläggning utformad för gång- och cykeltrafik. God angöring till och koppling mellan kollektivtrafikens bytespunkter har också vägts in i arbetet. 4.5 VAL AV TYPSEKTIONER Vägsektionen ska bestå av två körfält samt kollektivkörfält i varje riktning, med mått enligt Figur 7 nedan. Kollektivkörfälten ligger ytterst för att förenkla hållplatsangöring. Vägen förses med mittbarriär av betong. Vägdagvattnet tas i främst omhand i öppna diken. Cykelvägen har lagts högre och en bit från vägen där detta är möjligt för att åstadkomma en bättre miljö för cyklisten. För vägar med hastigheten 70 km/h gäller att en zon på sju meter ska hållas fri från oeftergivliga hinder. Det är viktigt att sikten hålls god. Därför undviks skymmande utrustning och plantering närmast vägen. Figur 7 Typsektion för väg 155 I vägutredningen bestämdes att vägen skulle vara 26,5 meter bred. Körfälten var då 3,75 meter och busskörfälten 4 meter breda. Med hänsyn till markintrång och resurshushållning har sektionen minskat 0,9 meter till 25,6 meter. De mittersta körfälten har minskats till 3,5 meter och busskärfälten till 3,75. Mittremsan har ökat med 0,1 meter då betongbarriären är 0,6 meter och kräver en vägren på minst 0,5 meter på vardera sidan. Vinsten i minskat intrång är högre än förlusten för minskad trafiksäkerhet och framkomlighet, som i sammanhanget är försumbar. Beteckning Sträcka/användning Körbana Mittremsa Vägrenar Väg 155 Syrhålamotet - Arendalskorsningen 3,75 och 3,5 m 1,6 m 1 m Raffinaderivägen Från Sörredsvägen till anslutning 3 m - - befintlig Raffinaderiväg GC-väg 3 m - - Tabell 2 Typsektioner 17 (35)

18 4.6 VÄGGEOMETRI Väglinjen för väg 155 dras i befintlig vägs sträckning, vilket beslutades i vägutredningsskedet. Befintliga anslutningar till kringliggande vägar och fastigheter kan på detta sätt i stor utsträckning behållas. Linjeföringen på väg 155 och anslutande vägar bestäms i stor utsträckning av befintliga förhållanden och planerad utbyggnad av verksamhetsområden. Endast mindre förbättringar och korrigeringar av profilen görs för att uppnå bättre standard. Där så har varit möjligt har en mjukhet i linjen eftersträvats. Raksträckor undviks om möjligt, och övergångskurvor används. Volvospåret, industrier och raffinaderier med buffertzoner samt topografi och planerade anläggningar gör att vägområdet blir trångt. Åtgärderna i Sörredskorsningen kan betraktas som tillfälliga och har därför hållits så enkla och kostnadseffektiva som möjligt. Korsningen kommer att byggas ut till en fyrvägskorsning med gång- och cykelpassage i plan. Antalet refuger har minimerats och väglinjen hålls så jämn och harmonisk som möjligt. Byggnadsdel Sträcka Referenshastighet Minsta horisontalradie Minsta konkavradie Minsta konvexa vertikalradie Största lutning (%) (km/h) (m) (m) (m) Väg 155 Syrhålamotet Sörredsvägen ,1 (sektion 0/000 1/400) Sörredsvägen - Arendalsvägen ,3 (sektion 1/400 2/420) GC-väg Sektion 0/000 2/ ,5 Tabell 3 Väggeometri 4.7 LANDSKAPS- RESPEKTIVE TÄTORTSANPASSNING OCH MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER Ny vägprofil är avgörande för hur mycket av omgivningen som kan överblickas. Verksamheterna är viktiga för orienteringen i området och ska därför inte skymmas helt. Viktigast är dock utblickarna mot Älvsborgsbron och stadssiluetten. Ny vägutrustning ska placeras så att dessa utblickar inte skyms. Strategisk gallring, röjning och komplettering av vegetation kan användas för att lyfta fram och visa verksamheter och på så sätt underlätta orienteringen i området. Vägförslaget ligger i direkt anslutning till befintlig väg och berör i övrigt områden som till stor del redan är eller planeras att bli exploaterade. Miljökonsekvenserna bedöms därför, i jämförelse med nollalternativet, bli begränsade. 18 (35)

19 Sammantaget överskrids inte miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet inom utredningsområdet idag. Bulleråtgärder utförs enligt MKB. Se vidare bilaga 1 Valda åtgärder i arbetsplanens Miljökonsekvensbeskrivning, MKB flik 4 och Gestaltningsprogram flik TRAFIKREGLERINGAR Hastigheten på Torslandavägen kommer huvudsakligen att vara 70 km/h. I och med införandet av nya hastighetsgränser kan 80 km/h bli aktuellt på vissa sträckor. Sörreds- och Arendalskorsningen kommer även framöver att vara signalreglerade. När utbyggnad av Sörredsmotet sker kommer dessa två signalanläggningar att rivas och korsningarna stängs. Sörredsvägen kommer få sin anslutning i Sörredsmotet och trafiken i Arendalskorset kommer att ledas till Sörredsmotet och kommande Ytterhamnsmot via utbyggnad av kommunala lokalvägar. 4.9 BELYSNING Vägen kommer att belysas längs hela sträckan. Belysningsstolparna placeras i mittremsan på väg 155. Gång- och cykelvägen belyses med separat anläggning i hela sin sträckning. Se vidare i Gestaltningsprogram flik BROKONSTRUKTIONER (BYGGNADSVERK) I denna arbetsplan anläggs inga broar LEDNINGAR Utgångspunkten är att flytta samtliga ledningar som kommer att ligga i ny väg och förlägga dessa i anslutning till gång- och cykelvägen. Anledningen är att underlätta framtida underhåll som då inte påverkar trafiken på väg 155. Antalet konfliktpunkter och därmed behovet av omläggning är omfattande. Under arbetsplanen har samråd med ledningsägare genomförts gällande befintliga ledningar och kablar som kommer i konflikt med planerad väg. Dessa är: Eltel Networks Göteborg Energi El 19 (35)

20 Göteborg Energi Gas Göteborg Energi Opto Göteborgs Vatten Swedegas Ytterliggare intressent i objektet är Göteborg Energi Fjärrvärme som planerar att lägga nya fjärrvärmeledningar i området. Diskussion om finansiering av omläggningen pågår VATTENFRÅGOR OCH AVVATTNING De asfalterade ytorna som tillkommer när väg 155 breddas medför ökade mängder av dagvatten som ska tas omhand. Utgångspunkten är att Vägverket tar hand om dagvattnet från vägen, både avseende fördröjning och rening, främst genom att nyttja diken i så stor utsträckning som möjligt. Dikena kommer att utformas med en dämmande klack som fungerar som fördröjning så dagvattnet renas genom sedimentation av partiklar innan det rinner vidare från vägområdet. Man får på så sätt effektiva och lättskötta anläggningar som uppfyller krav på rening och fördröjning. Terrassen kommer att avvattnas med hjälp av dräneringsledningar. Figur 8 Klack som fördröjer vattnet De föreslagna anläggningarna har utformats för att uppfylla de krav som kommer att ställas i och med de nya regelverken avseende skydd av vatten c. Åtgärderna ökar insatstiderna vid en eventuell olycka och förbättrar reningen och nedströms översvämning genom fördröjning. I Sörredskorsningen kommer utrymme för dagvattenhantering skapas söder om väg 155. Torra dammar kommer att anläggas vilket betyder att när torrt väder råder så finns det inget vatten i dammarna (se Figur 9). Dessa dammar är relativt lätta och billiga att anlägga, vilket är en fördel om man i ett senare skede c Lagen om allmänna vattentjänster och EG:s ramdirektiv för vatten 20 (35)

21 kommer fram till en annorlunda lösning för korsningen. Yta för dammarna fastställs inte i denna arbetsplan. Avtal ska träffas separat med fastighetsägaren. Figur 9 Torrt dike I Arendalskorsningen kommer befintliga anläggningar att behållas. Dikena kommer att breddas för att fördröja en större vattenmängd. Se vidare MKB under flik GEOTEKNIK Inom läget för befintlig väg kommer den nya vägen att i princip ligga i samma nivå som idag. Breddningen medför att den nya delen av vägen kommer att ligga på både på bank (0-2,5 meter) och i skärning (0-6 meter) längs sträckan. Den nya gång- och cykelvägen kommer att längs större delen av sträckan ligga på en låg bank (0-1 meter), men på vissa delar kan bankhöjden bli upp till cirka 2,5 meter. På en kort sträcka ( meter) kommer den att ligga i skärning, med ett maximalt skärningsdjup på 6-7 meter. Jordlagren utgörs generellt av 1-1,5 meter torrskorpelera ovan en lös till halvfast siltig lera. Leran underlagras antingen av friktionsjord på berg eller också ligger den direkt på berg. Jorddjupen varierar mellan 0-25 m, på ett par ställen finns synliga partier med berg i dagen längs sträckan. Berget bedöms tillhöra bergtyp 1. Läs mer i tekniskt PM Geoteknik under flik (35)

22 4.14 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER OCH KONSEKVENSER I bygghandlingsskedet utarbetas ett program för miljöuppföljning och miljökontroll med utgångspunkt från vad som anges i MKB, kap 5. Syftet kan sammanfattas enligt följande: se till att arbetsplanens miljöåtaganden uppfylls kontrollera att miljön skyddas under bygg- och drifttiden och att särskilda krav och villkor från tillståndsmyndigheten efterlevs dokumentera erfarenheter av projektet till nytta för framtida projekt. I samband med att programmet utarbetas kommer samråd att ske med Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. 5 Förändring av allmän väg Inom det aktuella området är, för statens räkning, Vägverket Region Väst allmän väghållare. Anslutande vägar är främst kommunala samt enstaka enskilda fastighetsanslutningar. Arbetsplanen föreslår ingen förändring av allmän väg till enskild väg eller vice versa. Kärrlyckegatans anslutning till väg 155 stängs enligt ritning 1 00 T Del av väg rivs och utgår ur allmänt underhåll. Yta väg som utgår är 160 m 2. 6 Konsekvenser av den föreslagna vägen 6.1 TRAFIK OCH TRAFIKANTER Trafikmängder De beräknade trafikmängderna år 2020 redovisas i Figur (35)

23 Figur 10 Prognostiserade trafikmängder år 2020, fordon/ dygn, ÅDT Dimensionering av Sörredskorsningen har gjorts med trafiksiffrorna som redovisas i Figur 11. Det är uppmätta trafiksiffror från 2003 uppräknade med 20 %. Lösningen i Sörredskorsningen är tillfällig varför lägre trafikmängder kan användas. Figur 11 Prognostiserade trafiksiffror fordon/ timma för dimensionering av Sörredskorsningen, maxtimma eftermiddag Både Sörreds- och Arendalskorset har lika höga belastningar utmed Torslandavägen och att en kapacitetsförstärkning i någon av korsningarna endast skulle flytta köerna. I väntan på Sörredsmotet kommer det under rusningstrafik fortfarande vara köer. 23 (35)

24 6.1.2 Framkomlighet, restid I ett första skede, i väntan på att Sörredsmotet byggs, kommer signalkorsningarna i Sörreds- och Arendalskorset vara kvar. Restiden kommer, trots detta, totalt sett att minska på sträckan. De två korsningarna kommer få längre kötider än tidigare, men på grund av att två signalreglerade korsningarna (Raffinaderivägen och Kärrlyckegatan) tas bort minskar restiden totalt sett. Av kapacitetsskäl måste de gående i Sörredskorsningen slussas över väg 155, det vill säga de korsar en väghalva i taget. Trafik från Sörredsvägen kommer få ökad restid till följd av den tillkommande anslutningen söderifrån Trafiksäkerhet Nollvisionen har som målsättning att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Nya vägar ska planeras så att olyckor förebyggs, och om olyckor ändå inträffar ska skadeverkan minimeras. Utbyggnad av väg 155 kommer att innebära en klar förbättring ur trafiksäkerhetssynpunkt. Trafiksäkerheten förbättras genom anläggande av en mittbarriär som kommer att förhindra kollisioner med mötande trafik. Risken för allvarliga skador vid singelolyckor minskas då sidoområdet förbättras i form av flackare slänter och borttagande av oeftergivliga föremål samt byggande av vägräcke där höjdskillnaden större än två meter ned till omgivande terräng. De få in- och utfarter som finns kommer att tas bort eller utformas med högre trafiksäkerhet Komfort, kontinuitet Väglinjen i plan följer i stort sett dagens linje, men har mjukats upp med övergångskurvor, så kallade klotoider Trafikservice Rastplatser är inte aktuellt i detta projekt Drift- och fordonskostnader Väghållarens kostnader för drift och underhåll förväntas öka, då vägbredden ökar för väg 155. Kostnaderna för resenärerna längs väg 155 kommer att minska något, då restiderna minskar totalt sett och möjlighet till jämnare hastighet ges. 24 (35)

25 6.2 MARKANVÄNDNING OCH MILJÖ I arbetet med arbetsplanen har en MKB tagits fram och godkändes av Länsstyrelsen I MKB behandlas samtliga miljöfrågor varvid texten nedan endast är en sammanfattning. Se vidare under flik 3 och Människors hälsa Påverkansfaktorer i aktuellt projekt är luftföroreningar, buller och barriäreffekten av väg 155. Luftföroreningar påverkar framförallt de som befinner sig på väg 155 samt på gång- och cykelvägen. För aktuellt projekt bedöms miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid vara de mest angelägna. Partikelhalten är som högst under tidig vår då det är torrt i luften och bilarna fortfarande är försedda med dubbdäck. Kvävedioxid kommer från avgasutsläpp. Miljökvalitetsnormerna för dessa bedöms underskridas på hela sträckan. Gång- och cykelvägen har med hänsyn till ovan placerats på södra sidan och så långt ifrån väg 155 som möjligt. Inom aktuellt projekt finns tio fastigheter som behöver bulleråtgärdas. Vilka dessa är och vilka bullervärden som beräknats återges i MKB (flik 4). Åtgärder som är aktuella är fasadförstärkning och skyddad skärm vid uteplats. Dessa bulleråtgärder utförs efter samråd med varje enskild fastighetsägare och ska utföras tidigt i projektet, för att även ge skydd mot byggbuller. Mätning av vibrationer från vägtrafiken visar på mycket låga nivåer vilket innebär att komfortstörningen i omliggande hus är mycket liten. En riskanalys avseende vibrationer ska dock utföras för eventuellt störande moment vid byggnation Natur- och kulturmiljö Utmed vägsträckningen finns inga områden med höga naturvärden som direkt påverkas av vägutbyggnaden. Det anses dock viktigt att bevara så mycket naturmark som möjligt då detta är ett högexploaterat område. Områden som anses ha låga naturvärden generellt är värdefulla på platser där det inte finns så mycket naturområden. Största intrånget i orörd natur sker i Sörredskorsningen där den fjärde anslutningen i en våtmark. Viss röjning behövs för att bland annat säkra sidoområden och ta bort fasta hinder. 25 (35)

26 Utbyggnaden förstärker barriäreffekten för djurlivet. Antalet större djur är begränsat men betongbarriären och vägens ökade bredd gör det svårare för mindre djur till exempel grävlingar och rådjur. Behov av torrtrummor eller andra djurpassager utreds i bygghandlingen. Viltstängsel behövs ej på aktuell sträcka. Genom att den nya vägen byggs i direkt anslutning till den befintliga kommer den ökande påverkan på natur- och kulturmiljön att vara relativt liten Förorenad mark I området förekommer förorenad mark. Det gäller ett område strax väster om Sörredskorsningen. Orsaken till föroreningen är läckage av en oljekyld högspänningskabel. Massorna med föroreningen kommer att grävas upp och renas eller deponeras. Bedömning görs vid entreprenaden på grund av att åtkomsten till föroreningen är begränsad då den ligger under väg 155. Kabeln kommer att tömmas på olja och bytas ut mot en ny, modernare kabel i nytt läge. I övrigt finns inga kända föroreningar i området för den nya vägen. Skulle sådan upptäckas under projektets gång bedöms åtgärderna tillsammans med berörd myndighet Hushållning med naturresurser Den aktuella sträckan har varierande marksammansättning. Allt från relativt lösa jordar med ett djup ner till 20 m, till berg i dagen förekommer. Möjlig plats för överblivna massor är upplaget norr om Vädermotet. Vid byggande kommer berg att frigöras. Bedömd omfattning är cirka tfm 3 (teoretiskt fast volym). I närheten av sträckan finns en krossanläggning. Inga vattenresurser påverkas i området. Rivna asfaltmassor kan användas som inblandningsmaterial i andra projekt i området. Lämpliga ställen undersöks av Vägverket Kommunala planer Objektet berör gällande detaljplaner söder om Sörredskorsningen och väster om Arendalskorsningen. Fastighetsägare i området är främst kommunen (som arrenderar ut till olika företag), Volvo (via sitt fastighetsbolag) samt raffinaderierna. 26 (35)

27 Plan Upprättad/ reviderad: Antagen/ fastställd/ laga kraft: Anmärkning F II ac 3442 A Oklart om genomförandetiden har utgått Arbetsplanens beröringspunkter: Ny anslutning till Sörredskorsningen Intrång på grund av breddning och GC-väg väster om Arendalsvägen. F II ac / Tabell 4 Kommunala planer Genomförandetiden utgick Kärrlyckegatans utfart stängs. 7 Kostnader och finansiering 7.1 KOSTNADER Kostnaderna för projektet har beräknats med hjälp av successiv kalkylering. Under arbetsplaneprojekteringen har två kalkylseminarier hållits och en revidering av kalkylen har gjorts däremellan. Kostnaden är beräknad i 2008 års prisnivå. Totalt beräknas kostnaden för hela projektet () med 85 % sannolikhet maximalt uppgå till 496 Mkr. Denna kostnad exkluderar produktionsstöd (9 %) men inkluderar projektering av arbetsplan och bygghandling, arkeologi och marklösen. Den del av projektet som denna arbetsplan omfattar beräknas utgöra cirka 25 % av projektets totala kostnad, det vill säga cirka 125 Mkr. Se även kostnadssammanställning under flik 6 i denna pärm. 7.2 FINANSIERING Finansieringen av hela projektet () sker i huvudsak genom den regionala infrastrukturplanen för Västra Götalandsregionen. I nuvarande plan ( ) finns medel avsatta vid två tillfällen. År finns 200 miljoner kronor och år finns 155,5 miljoner kronor avsatta, efter att förskottering till Syrhålamotet dragits bort. Planen anger kostnader i 2004 års prisnivå. Uppräknat till 2008 års prisnivå finns totalt 424 Mkr avsatta i planen. 27 (35)

28 Projektet är därmed underfinansierat, bland annat beroende på att planobjekten saknar kollektivtrafikkörfält. Diskussioner med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Hamn har därför pågått under en längre tid för att finna finansieringslösningar, alternativt ändra omfattningen. Samtliga parter har sett det som betydelsefullt att hela projektet från Syrhålamotet till Vädermotet utförs i en samlad utbyggnad. För närvarande inriktas därför diskussionen kring att Göteborgs Stad medfinansierar kollektivtrafikkörfälten, vilka beräknas kosta i storleksordningen 92 Mkr. Göteborgs Hamn och Västra Götalandsregionen har bidragit till finansieringen av arbetsplan och bygghandling. Eftersom projektet är en viktig förutsättning för hamnens exploatering önskas en tidigareläggning av projektet, jämfört med den regionala planen. Västra Götalandsregionen är beredd att finansiera de kostnader som uppstår på grund av en sådan tidigareläggning. 8 Genomförande 8.1 FORTSATT HANDLÄGGNING ARBETSPLAN Arbetsplanen ställs ut under tiden Därefter ska Länsstyrelsen lämna sitt yttrande under oktober och slutligen fastställer Vägverket arbetsplanen våren BYGGHANDLING Resultatet av bygghandlingsprojekteringen kommer att utgöras av fyra förfrågningsunderlag: 1. GC-väg och ledningsomläggningar 2. Ytterhamnsmotet (behandlas i arbetsplan del 2) 3. Vädermotet (behandlas i arbetsplan del 2) 4. Breddning Syrhålamotet Arendalsvägen samt signalanläggningar. Leverans av bygghandlingen sker i steg med början av del 1 under mars/ april Den sista delen levereras hösten/ vintern PRODUKTION Delområde 1 planeras att påbörja hösten Det nya vägområdet ska då rensas från befintliga ledningar så att de övriga entreprenaderna inte behöver ta hänsyn till dessa. Gång- och cykelvägen anläggs i detta skede. Tidigt under detta skede utförs de bulleråtgärder som avtalats med berörda fastighetsägare. 28 (35)

29 Delområde 3 startar årsskiftet 2009/2010 och i mars/ april startar delområde 2. Delområde 4 omfattar breddning på sträckan Syrhålamotet Arendalsvägen. Produktionen av denna sträcka planeras att påbörja hösten Trafik under byggtid Under tiden vägen byggs kommer två körfält åt vartdera hållet hållas öppna, med endast korta undantag. Hastigheten kommer huvudsakligen vara 70 km/h. Tidvis kommer hasigheten att sänkas till 50 eller 30 km/h beroende på vilka arbetsmoment som ska utföras. Antalet omläggningar under byggtiden ska hållas till ett minimum för att underlätta för passerande trafikanter. 9 Markåtkomst 9.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING Den formella handläggningen av arbetsplanen sker enligt Väglagen samt Vägkungörelsen. Under utställningstiden, vilken är tre veckor, finns arbetsplanen tillgänglig hos Göteborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret), Kulturhuset Vingen i Torslanda samt hos Vägverket Region Väst i Göteborg (Regionkontoret Kruthusgatan 17 och på Vägverkets lokalkontor på Mölndalsvägen 30 b). Lagfaren ägare till fastighet där mark tas i anspråk och övriga enligt sakägarförteckning, underrättas med brev. I brevet informeras om datum och plats för utställelsen. Även annonsering sker. Under utställningstiden har fastighetsägare och övriga som berörs av vägförslaget möjlighet att skriftligen inkomma med yttrande över arbetsplanen till Vägverket. Efter utställningstiden upprättas en promemoria (PM) av Vägverket där varje yttrande sammanfattas och kommenteras. Föranleder något yttrande justering av arbetsplanen redovisas detta för berörda markägare. Synpunkter på eller godkännande av justeringen dokumenteras med markägarens underskrift. Denna justering ska även beskrivas i en extra tilläggsbeskrivning. Vid större förändring kan ny utställelse erfordras. Därefter översänder Vägverket Region Väst arbetsplanen inklusive eventuellt inkomna yttranden till Vägverkets huvudkontor i Borlänge med begäran om fastställelseprövning. Även yttrande från kommun och Länsstyrelse biläggs. I samband med fastställelseprövningen sker kommunikation med de markägare som inkommit med yttranden under utställningstiden. 29 (35)

30 När fastställelsebeslut vunnit laga kraft har fastighetsägare skyldighet att mot ersättning upplåta erforderlig mark. 9.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan omfattar förutom själva vägen utrymme för vägdiken, omgrävning av befintliga diken, slänter, busshållplatser et cetera. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om en halv meter. På planritningarna 1 00 T T har det vägområde som erfordras för vägen markerats med punktstreckad linje. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det nuvarande vägområdet för allmän väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att Vägverket tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad arbetsplan som beslutats genom fastställelseprövning eller som möjliggjorts genom att berörda fastighetsägare lämnat frivillig vägrättsupplåtelse. Vägrätten ger Vägverket rätt att nyttja den mark som behövs för vägen. Vägverket får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består. Vägverket får även tillgodogöra sig tillgångar som kan utvinnas ur marken. Vägrätt upphör när vägen dras in. Bygget av vägen kan starta när vägrätt erhållits utan att överenskommelse om ersättning träffats. Eventuella tvister om ersättningen avgörs av fastighetsdomstolen. Det ovan sagda regleras i väglagen. I denna arbetsplan omfattar nytt vägområde med vägrätt för allmän väg cirka m Vägområde för allmän väg utan vägrätt Inom detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Marken tas, för avsett ändamål, i anspråk av kommunen genom fastighetsbildning. Kommunen tillhandahåller denna mark för vägen. Ny anslutning av Raffinaderivägen till Sörredskorsningen samt anslutning till Kärrlyckegatan och delar av väg 155 i Sörredskorsningen ligger inom detaljplanelagt område och är därmed allmän väg utan vägrätt. Yta cirka m Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Vägområde med inskränkt vägrätt förekommer inte. 30 (35)

31 9.3 VÄGOMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG Ny anslutning till Sörred 4:13 kommer att anläggas via Djuråsvägen (se ritning 1 00 T 02 03). Denna nya anslutning kommer att vara enskild väg. Vägområde för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras i avtal och genom lantmäteriförrättning. Nya Raffinaderivägen är dels enskild väg och dels kommunal gata. Gränsen för väghållningen går söder om nya Kärrlyckegatans anslutning till Raffinaderivägen (se ritning 1 00 T 02 03). Vägområde för kommunal gata ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det kommunala vägnätet hanteras av kommunen. Vägområde för enskild väg hanteras enligt ovan. I denna arbetsplan omfattar yta för allmän väg med kommunal väghållare cirka m 2 och vägområde för enskild väg utan vägrätt cirka m OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT För genomförande av projektet krävs tillgång till arbetsytor med mera som ej kommer att behöva ingå i vägområdet efter arbetenas slutförande. Tillfällig nyttjanderätt, enligt 35 Väglagen, föreslås gälla från respektive byggstart till ett år efter slutbesiktning. På planritningarna redovisas ett område utanför vägområdet som upplåts med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden, exempelvis för upplag av vegetationsjord. Även större ytor för transportvägar, etablering, upplag och lednings-/ kabelförläggning redovisas. Arbetsplanen föreslår att cirka m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Vid återlämnandet kommer ianspråktagen mark att återställas. 9.5 DISPENSER OCH TILLSTÅND Vattenverksamhet som kräver tillstånd finns ej inom objektet. Dispens för generella biotopskyddet och tillstånd prövas genom ansökan alternativt anmälan till Länsstyrelsen. Detta är aktuellt för diken och alléer som finns utspridda längs hela sträckan. 10 Samrådsredogörelse Projektet har haft en omfattande samrådsprocess där representanter för myndigheter, företag och allmänhet bjudits in och deltagit. I vägutredningen för objektet etablerades två referensgrupper, en för myndigheter och en för företag. 31 (35)

32 Referensgrupp myndigheter: Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborgs Stad - Trafikkontoret - Stadsbyggnadskontoret - Fastighetskontoret - Miljöförvaltningen Räddningstjänsten i Storgöteborg Västtrafik Göteborgsregionen Västra Götalandsregionen Banverket Referensgrupp intressenter: Volvo Göteborgs Hamn Preem raffinaderi Shell raffinaderi Vikans kross (Skanska) NCC I arbetsplanearbetet har samråd med dessa grupper fortsatt. Totalt har cirka fem möten hållits med respektive grupp. Med Länsstyrelsen, Miljöförvaltningen, Västtrafik och Trafikkontoret har separata samråd hållits när specifika frågor krävt det. Utöver de samråd som hållits med ovanstående parter har samråd hållits med ledningsägare, Räddningsverket och sakägare/ allmänhet SAKÄGARSAMMANTRÄDEN OCH INFORMATIONSKVÄL- LAR Sakägarsammanträden har hållits vid två tillfällen. Dessa hölls den 6 och 22 november Två informationskvällar hölls i anslutning till sakägarsammanträdena. Till sakägarsammanträdena kallades direkt berörda sakägare genom skriftlig inbjudan per post. Sammanträdena annonserades även i Göteborgs Posten och Torslandatidningen två veckor före utsatt datum. Deltagandet vid sakägarsammanträdena var förhållandevis lågt, knappt 15 personer vid respektive möte. Se vidare i Samrådsredogörelsen under flik 8, där bland annat enskilda markägares synpunkter finns upptagna LEDNINGSÄGARE Två samlade samråd har hållits med berörda ledningsägare. Dessa har sedan följts av individuella kontakter med respektive ledningsägare. 32 (35)

33 Göteborg Energi planerar för en ny fjärrvärmeledning från Sörredskorsningen och västerut mot Torslanda. Göteborg Energi El ska byta befintlig oljekyld kabel. Flera ledningsägare önskar lägga sina ledningar i den nya cykelvägen. För att lösa detta har Vägverket sett över möjligheten att genomföra ledningsomläggningar och cykelvägen som en förberedande entreprenad, så att vägen sedan är fri från ledningar när bygget av huvudvägen påbörjas LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Vägverket har samrått med Länsstyrelsen dels inom Referensgrupp myndigheter, dels i särskilda MKB-samråd där samtliga berörda enheter på Länsstyrelsen medverkat. Vid de senare har Länsstyrelsen redovisat sina synpunkter för prioritering av ämnen upptagna i MKB, vilket Vägverket har tagit hänsyn till vid utformandet av det slutliga dokumentet GÖTEBORGS STAD Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen har deltagit på MKB-möten tillsammans med Länsstyrelsen Trafikkontoret Vägverket har träffat trafikkontoret dels inom Referensgrupp myndigheter, dels vid särskilda samråd tillsammans med Västtrafik då framtida trafikering och anpassning till densamma diskuterats. Trafikkontoret har i sent skede lämnat förslag på alternativ utformning av lokalvägnätet i Vädermotet. Detta förslag innebär inga principiella förändringar av förslaget och kommer att behandlas efter utställning och samrådas separat med berörda intressenter Stadsbyggnadskontoret De nya exploateringar som planeras norr och söder om Ytterhamnsmotet gör, tillsammans med utbyggnaden av vägen, att de hårdgjorda ytorna ökar väsentligt. Tillsammans har vi därför arbetat för att identifiera ytor för fördröjning och bortledning av dagvatten. 33 (35)

34 10.5 RÄDDNINGSVERKET OCH RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vid samråd med Räddningsverket och Räddningstjänsten framfördes råd om kommunikation med raffinaderierna i samband med sprängning. Denna åtgärd kommer att vidtas i god tid i byggskedet VÄSTTRAFIK Eftersom projektet har utsetts till pilotsträcka för visionen K2020 har särskilda samråd med Västtrafik hållits. Diskussioner har förts främst kring plats för bytespunkt mellan KomFort- och KomNära-trafik. Då finansiering saknas för Sörredsmotet, och en bytespunkt i plan visat sig ha alltför stora trafiksäkerhetsbrister, har Vägverket föreslagit att en tillfällig bytespunkt anläggs i Syrhålamotet, där förutsättningarna i nuläget är bättre. Detta är enligt Västtrafik ingen önskvärd lösning. Diskussioner pågår PREEM RAFFINADERI Preem har i egenskap av direkt berörd sakägare framfört önskemål om ersättningsplats för sin bränslestation vid Raffinaderivägen. Då korsningen stängs försämras Preems kommersiella läge. Vägverket är behjälpligt i frågan, och har i ärendet förmedlat kontakt med Fastighetskontoret. 11 Underlagsmaterial - Vägutredning beslutshandling, januari Vägutredning förslagshandling, februari Miljökonsekvensbeskrivning, maj Riskklassificering och riskreducerande åtgärder väg 155 Bulyckevägen Vädermotet, december PM vägdagvatten väg 155, november Väg 155 luftföroreningar, november Konsekvensanalys utformning trafikplatser, december Konsekvensanalys kollektivtrafik, december Konsekvensanalys spår, december Konsekvensanalys detaljplaner, december Pilotstudie K Allmänna kartor och underlag ( Lantmäteriet): o Terrängkartan kartan ( skala 1: ) i tifformat o Fastighetskartan ( skala 1: ) i shapeformat 34 (35)