Efterbehandling av förorenade sediment. Seminarium 7 februari 2012, Stockholm
|
|
- Klara Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Renare Mark, tematisk grupp Förorenade sediment Efterbehandling av förorenade sediment Seminarium 7 februari 2012, Stockholm Hösten 2010 höll Renare Marks tematiska grupp Förorenade sediment sin första workshop i Göteborg. Temat var riskbedömning av förorenade sediment i samband med efterbehandling och intresset var stort. Några av frågeställningarna som togs upp var provtagningstekniska frågor, bedömningsgrunder för uppmätta halter och annan typ av bedömningsmetodik. Eftermiddagen ägnades åt gruppvisa diskussioner som sedan följdes upp i helgrupp. Som uppföljning hölls ett seminarium/workshop med fokus på åtgärder och efterbehandling av förorenade sediment den 7 februari 2012 i Stockholm. Ett flertal muddringsprojekt genomförs varje år, men vad gäller hanteringen av förorenade sediment saknas ofta praktiska alternativ. Deltagarantalet var stort (ca 80 personer) och representerade s av konsulter, myndigheter, entreprenörer, universitet och tekniska högskolor. Dagen delades upp in ett förmiddagspass med sex föredrag och ett eftermiddagspass med diskussioner. Presentationer Beslutstödsmodeller som underlag för val av efterbehandlingsmetod Syftet med att använda beslutsmodeller är att på ett strukturerat angreppssätt beskriva hur väl olika alternativ uppfyller ett eller flera önskade syften och därmed ge ett underlag för beslut. Två modeller presenterardes, multikriterieanalys (MKA, eng. MCA) och livscykelanalys (LCA), och är exempel på modeller som kan användas som underlag för val av hållbara efterbehandlingsmetoder. Med hållbarhet menas att det är hållbart ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Multikriterieanalys är ett samlingsnamna på olika metoder som bygger på att man analyserar beslutsalternativ m.a.p. flera olika kriterier som kan vara kvantitativa eller kvalitativa. Varje kriterium värderas för sig på lämpligt sätt och därefter vägs de ingående kriterierna samman till en samlad bedömning. Målet är att bedöma hur väl syftena uppfylls för vart och ett av alternativen för att identifiera mest lämpligt alternativ. I en livscykelanalys beskrivs en produkts miljöpåverkan från vaggan till graven, t.ex. hur en produkt, eller här en efterbehandlingsmetod, påverkar utsläpp av fossila bränslen, klimatförändringar, hälsa, ekosystem. Olika efterbehandlingsalternativs miljöpåverkan kan jämföras genom en s.k. jämförande analys. När väl metod valts kan en s.k. stand alone -analys göras i syfte att se hur metoden kan förbättras miljömässigt sett. Resultatet av en LCA kan ingå som indata till en MKA. sida 1
2 Många beslutsmodeller bygger på ett samarbete mellan alla berörda parter (intressenter, både kommersiella, privata, beslutsfattare, o.s.v.). Syftet med det är att få en transparant process där samtliga intressentar ska vara delaktiga och därmed få en mer komplett syn på den fråga beslut ska fattas om. På så sätt kan hållbara beslut bättre tas. Därtill gynnar processen en bredare acceptans för de beslut som sedan tas. I föreliggande fall hade MKA och LCA applicerats i EU-projektet Sustainable management of contaminated sediments (SMOCS) och föredragen inleddes därmed med en kort presentation av SMOCS. SMOCS är ett EU-projekt och bedrivs inom EUs strukturfond för Östersjön. Målet med SMOCS är att tillhandahålla stöd för muddringsverksamhet med vägledning av olika alternativ för att hantera och också nyttiggöra muddrade förorenade sediment. Övergripande om SMOCS presenterades av Civ. Ing. Göran Holm, SGI. Multikriterieanalys presenterades av Tekn. Dr. Jenny Norrman, Chalmers. Livcykelanalys presenterades av Fil. Mag. Ramona Bergman, SGI. Praktiska problem vid sedimentundersökningar och inför val av efterbehandlingsmetod Undersökningar av sediment kan i flera fall vara mer problematiska jämfört med undersökningar av förorenad mark eftersom sedimenten kontinuerligt påverkas av en vattenmassa som är i ständig rörelse. I hamnområden och i farleder påverkar dessutom fartygen både tillgängligheten för praktiskt utförande men också turbulensen i vattenmassan. En dynamisk vattenmassa gör också att sedimentens överyta också är dynamisk med en yta som kan variera från timme till annan. Den föroreningsbild som skapas utifrån ett antal momentana stickprover kan därmed se helt annorlunda ut när väl åtgärden ska sättas in. Sediment som är förorenade kan i flera fall omfatta stor utbredning och osäkerheterna i bedömning av volymer som behöver åtgärdas, var dessa ligger, hur de är fördelade, blir ofta stor. Kompletterande undersökningsmetoder, som exempelvis batymetriska och geofysiska mätningar, är ofta nödvändigt. Det innebär dock att undersökningarna blir omfattande, tidskrävande och kostnadskrävande. Vattenmassan innebär också att muddring som efterbehandlingsmetod är mer komplicerat jämfört med bortgrävning av föroreningar på land. Vid muddring uppstår uppgrumling och på det sätt som muddring utförs idag orsakar det en residual på upp till 10%. Denna residual utgörs av uppvirvlade förorenade partiklar som sedan återsedimenterar och därmed återkontaminerar. Olika ämnen har därtill olika egenskaper som styr deras mobilitet och vid t.ex. stabilisering av förorenade sediment behöver stabilat noga testas så att rätt effekt uppnås. Det är många osäkerheter förknippade med undersökning av förorenade sediment och det finns ett kunskapsbehov och ett behov av vägledningar. Sanering av Oskarshamns hamnbassäng presenterades av Civ. Ing. Anders Bank, Structor Miljö Göteborg AB. sida 2
3 Vägledning muddringsmetoder för förorenade bottnar Muddring delas in i tre kategorier: underhållsmuddring, anläggningsmuddring och miljömuddring. Av miljömuddring kan den delas in i mekanisk muddring, hydraulisk muddring, eller en kombination av båda. Miljömuddring är än så länge den mest vanliga metoden att åtgärda förorenade bottensediment. Andra alternativ är t.ex. täckning av olika material. Anledningen till att muddring genomförs framför täckning beror ofta på begränsade segeldjup och att det är stor påverkan på botten genom den aktivitet som bedrivs (ankring, fartygstrafik, propelleruppvirvling, trålfiske). Därtill kan botten vara för mjuk för att tillåta täckning. Andra orsaker till varför täckning inte genomförs är att byggnadsverksamheter i anslutning kräver bortförande av bottenmassor eller att påtryckning från lokalbefolkning och politiker som vill att föroreningen ska upp hindrar andra alternativ (vilket delvis har sin grund i okunskap). Muddring av förorenade bottnar kostar dock i allmänhet mer. År 2008 tog Statens Forurensingstilsyn i Norge fram en teknisk rapport, en vägledning, som beskriver för- och nackdelar med olika muddringsförfarande och kostnader kopplade till olika muddringstekniker. Vägledningen är tänkt som ett stöd för miljömyndigheter att värdera lämpligheten av en muddringsmetod för olika lokaler. Det finns dock ett behov för vidareutveckling av både utrustning och metoder (tekniker) för att kunna ta upp massor i in situ tillstånd, minska den uppgrumling och vidare spridning av föroreningar som uppstår, hantera arkeologiska fynd och skrot, samt att utveckla kostnadseffektiva metoder för hantering av uppmuddrade förorenade massor. Därtill behövs studier av ur miljögifter uppför sig i samband med miljömuddring. Muddringsmetoder för förorenade bottnar Den norska vägledningen presenterades av Tekn. Dr. Jens Laugesen, DNV Förorenade sediment ur ett infrastrukturperspektiv Som nämnts ovan sker muddring också i syfte att underhålla djup, dvs. att upprätthålla tillräckligt farledsdjup i inseglingsrännor till hamnar. I samband med sådan muddring uppkommer ofta problem med att de övre sedimenten är förorenade och underhållsmuddringen blir till delar också miljömuddring där de muddrade massorna som innehåller föroreningar måste hanteras. Gävle hamn är ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg, bilar, container och kombitrafik och stor del av ostkustens import och export av trä, stål, olja och kaffe sker här. I takt med att fartygen blir allt större och större krävs bredare och djupare farleder. Med det följer också ett behov av mer markytor för upplag, magasinering, hantering av volymer o.s.v. Lösningen här blev att muddrade förorenade massor används som byggmaterial för att bygga ut hamnområdet. Eftersom sedimenten är relativt lösa stabiliseras de så att en monolit skapas. Det stabilisat som valts hindrar därtill utlakning av föroreningar förhindras. På så sätt löser det både problemet med hantering av förorenade sediment och behovet av landvinning. Processen är dock inte okomplicerad och innehåller många utmaningar: olika parallella projekt ska samordnas som också har en inbördes beroende, ny teknik ska prövas, komplicerad logistik, krav på tillstånd, olika regelverk, politiska beslut o.s.v., samt att den dagliga verksamheten måste fungera. Framgångsfaktorer att lyfta och ta lärdom av är att börja i tid (!), involvera myndigheter tidigt, sök brett miljötillstånd, dela kunskap och sök hjälp och goda exempel, tänk igenom och planera organisationen, och inte minst, se helheten. Gävlehamsprojektet presenterades av miljöingenjör Linda Astner, Gävle Hamn. sida 3
4 Workshop Samtliga deltagare delades in i sex grupper i syfte att diskutera följande frågor: 1. Vilka beslutsunderlag krävs för val av metod? 2. Hur får vi hållbara åtgärder för förorenade sediment? 3. Hur får vi fram nya innovativa metoder och acceptans för att använda dessa? Nedan följer en sammanfattning av dessa diskussioner. Det beslutsunderlaget som idag tas fram för val av metod saknar ofta en hel del grundkunskap beträffande sedimentets egenskaper. Karaktärisering av sedimentet, geologi, spridningsvägar m.m. är grundfakta som behöver tas fram. Vägledningar efterfrågas. Det krävs en tidig dialog mellan exempelvis hamnar och myndigheter, vilket i sig underlättar tillståndsprocessen. Föroreningarna i sedimentet samt ekonomi är styrande faktorer som begränsar val av metod. Diskussion fördes kring vad som är hållbart och hur tidsaspekten förhåller sig till hållbarhet. Den eviga tidsaspekten är kanske inte applicerbar inom hantering av sediment, men det kan kanske ändå anses hållbart. Nyttiggörande och återvinning bör anses som hållbart! Diskussion fördes kring vad som anses förorenat och inte förorenat och när åtgärder verkligen behövs. Det diskuterades också omfattning av undersökningar och riskbedömningar för att bedöma åtgärd eller om det går att använda sig av riktvärden som indikation på om åtgärd krävs i ett första steg, dvs. ett tvåstegsförfarande. Vidare diskuterades huruvida samma standardiserade sätt att bedöma förorenad mark är applicerbar på sediment. Inom större projekt kan det finnas utrymme för bidragsprojekt inom vilka nya metoder kan prövas. Pilotförsök/exempel och resultat ger acceptans för nya metoder. För att få acceptans behövs även en dialog med myndigheter och allmänhet i ett tidigt skede. Projekten ska genomföras med en öppenhet och transparens för att nå förståelse. Det måste också finnas möjlighet att misslyckas, men vem tar då kostnaden? Både utövare och myndigheter måste våga prova nya metoder! Myndigheterna kan börja ställa funktionskrav istället för metodkrav, vilket skulle medföra att entreprenörerna kan utveckla nya metoder. På så sätt upphandlingar är utformade idag är entreprenören hänvisad till en redan vald åtgärdsmetod vilket innebär att priset till syvende och sist blir styrande i utvärderingen utan att egentligen veta om den önskvärda funktionen av den botten/det område som ska åtgärdas kommer att uppfyllas. Sammanfattande diskussion Med två genomförda och välbesökta seminarier/workshops inom nätverket för förorenade sediment är det tydligt att behovet är stort att fortsätta med liknande träffar. Återkommande ord under dagen är kommunikation, transparens och behov av vägledning. Kommunikation och samarbete mellan olika parter, verksamhetsutövare, myndigheter, entreprenörer, konsulter och allmänhet behövs för att nå framgång inom hantering av förorenade sediment. För att få acceptans till nya metoder krävs kommunikation och transparens. sida 4
5 Vägledningar behövs för att få en likriktad hantering av förorenade sediment. Det behövs en teknikutveckling inom framför allt muddringstekniken. Förslag på tema för nästa workshop blev en workshop om kommunikation, d.v.s. hur vi inom temagruppen ska kommunicera/nätverka med varandra på ett bra och systematiskt sätt så att utvecklingen också drivs framåt. I Renare Marks temagrupp Förorenade byggnader hålls telefonmöten som fungerar bra. Fördel är att resande undviks och kostnaden därmed inte behöver bli så stor. I de telefonmöten som hållits har disciplinen varit bra. Telefonmöten bör också kunna bli ett alternativ inom temagruppen för förorenade sediment. Utvärdering av seminariet som helhet För framtida seminarier fanns många idéer på ämnen. Några exempel som nämndes var att ordna föreläsningar om fler olika åtgärdsmetoder t.ex. in situ-lösningar samt metoder som även var anpassade för mindre miljöprojekt, fler presentationer av projekt samt svårigheter man stött på under projektets gång, samt en sammanställning av olika utförda objekt att hämta erfarenheter från. Den juridiska aspekten rörande de krav som ställs på tillståndsansökan var också ett ämne som nämndes i enkäterna. Förorenade sediment och dess effekter på ekosystem, åtgärder för att förhindra reackumulation av sediment, teknikutredning, forskning idag och hur vi får en bättre miljö med enkla ingrepp efterfrågades också. Dessutom gavs tips på att anordna seminarier som även belyste hur t.ex. Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten arbetar med sedimentfrågor, genomgång av de nya riktlinjerna från Naturvårdsverket när de kommer, samt föreläsningar ur verksamhetsutövarens perspektiv. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns många intressanta frågeställningar att ta upp vid sedimentseminarier framöver. Hur för vi då våra erfarenheter från seminarierna vidare till andra? De exempel på sätt att förvalta informationen och föra den vidare som gavs var bland annat genom en aktiv tematisk avdelning som ordnade uppföljande temamöten. Bland annat nämndes att dessa uppföljande möten kunde ske via telefonmöten på samma sätt som den tematiska avdelningen förorenade byggnader arbetade. Forum som kom upp på förslag var hemsidan, nyhetsbrev och e-postutskick samt att använda Facebook och LinkedIn som plattformar för frågor och diskussioner. En tydligare hänvisning på Renare Marks hemsida till den tematiska avdelningen sediment föreslogs också. I enkätsvaren betonades att det var viktigt att nå ut med informationen till myndigheter, detta kan bland annat ske genom att lägga till kontaktpersoner på myndigheter på nätverkets mailinglista samt få dem mer medvetna om den information som finns att inhämta i nätverket och på sida 5
Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering
Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06 Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering Syfte med pass 2 Förstå när och varför riskvärdering utförs Förstå skillnaden mellan riskvärdering
Läs merMuddringsmetoder för förorenade bottnar. Den norska vägledningen.
Muddringsmetoder för förorenade bottnar. Den norska vägledningen. Renare mark Seminarium/workshop om efterbehandling av förorenade sediment, Stockholm, 7 februari 2012 Jens Laugesen, DNV Muddring är inte
Läs merRiskvärderingskurs, Malmö Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering
Riskvärderingskurs, Malmö 2012-12-06 Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering Syfte med pass 1 Förstå när och varför riskvärdering utförs Förstå skillnaden mellan riskvärdering och riskbedömning Förstå
Läs merSamråd enligt miljöbalken
Samråd enligt miljöbalken 1 och 2 dec 2010 1 Hållpunkter för samrådsmötet 1. Inledning närvarande 2. Vad är ett samråd enligt miljöbalken? 3. Varför behöver hamnbassängen saneras? 4. Vilka blir de långsiktiga
Läs merFörorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Läs merHållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?
Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Jenny Norrman (Chalmers, FRIST) Tore Söderqvist & Gerda Kinell (Enveco, FRIST) Petra Brinkhoff & Malin Norin (NCC Teknik, FRIST)
Läs merSTABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment
STABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB Seminarium om förorenade sediment 19/11-08, Renare Mark 1 Stabilisering/solidifiering (s/s) av förorenade
Läs merÄndamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.
Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates. Renare Mark vårmöte 2016 Norra Djurgårdsstaden Centralt beläget
Läs merLäs mer om vårmötet och anmäl dig här. Sediment i fokus på Norra Latin den 7 februari. Innan Region Syds årsmöte den 1 februari
Styrelsen informerar Årsstämma hålls den 28 mars i samband med vårmötet i Göteborg Uppdatera gärna era medlemsuppgifter med vilken bransch ni verkar inom i registret. Seminarium om arbetsmiljörisker hålls
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merTillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt
Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt Nätverket Renare Mark 25-26 mars 2015 Per Molander, Mannheimer Swartling
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs mer1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag?
1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag? Problematik med mikroplaster hur lösa? Är frågan relevant för din organisation
Läs merSTORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark
Foto: Lars Forsstedt / ETC Bild STORM-kurs Miljötekniska undersökningar av förorenad mark 19-20 april 2007 i Stockholm Bakgrund STORM ( ) är ett nätverk för statliga organisationer som arbetar med förorenad
Läs merFörorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov Märta Ländell, Jenny Vestin, Yvonne Ohlsson, Gunnel Göransson
Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2013 Märta Ländell, Jenny Vestin, Yvonne Ohlsson, Gunnel Göransson SGI Publikation 12 Linköping 2014 SGI Publikation 12 Hänvisa till
Läs merVem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden
Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden CJ Carlbom (Inventeringssamordning) Klas Köhler (Lst tillsynssamordnare förorenade områden) Karin Olsson (Lst samordnare
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns
Läs merFörorenade sediment - Framtidens Utmaning -
Förorenade sediment - Framtidens Utmaning - Henning Holmström, SGU, Stockholm Vad är egentligen problemet? Storleksordningen på problemet? Teknik/genomförbarhet? Kostnader? Lagstiftning? Mitt bidrag. Lite
Läs merHållbara och kostnadseffektiva åtgärdslösningar
Hållbara och kostnadseffektiva åtgärdslösningar Resultat från Hållbar Sanering Fortsätta deponera eller börja behandla Pär Elander, Hifab Envipro och Thomas Liljedahl, GZI / MCN, Umeå Univ. Finns behov
Läs merTeknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket
Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket Ulf E Andersson Presentation 20 november 2013 Ulf E Andersson Naturårdsverke Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merVal av tekniska lösningar för sanering av hamnbassängen i Oskarshamn
Saneringen av Oskarshamns hamnbassäng PM Val av tekniska lösningar för sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Rapportnr. O-hamn 2012:2 2012-12-10 Författad av Pär Elander 1 1 Hifab AB / Elander Miljöteknik
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295
Läs merStudiebesök i Gävle hamn den 13-14 oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21
Studiebesök i Gävle hamn den 13-14 oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21 2010-11-03 Författad av Alf Lindmark, Cowi AB Rapport från studiebesök i Gävle hamn. 1(10) Studiebesöket Projektledningsgruppen
Läs merRiktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun
Riktlinje för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinje för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun Kommunstyrelsen 2017-12-13 1 (4)
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merProjekt Valdemarsviken
Projekt Valdemarsviken Samråd enligt miljöbalken 2008-02-25 2008-02-27 1 Dagordning Inledning och presentation av deltagare Allmänt om Projekt Valdemarsviken Syftet med mötet Efterbehandlingsbehovet Planerade
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merAnalys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv
Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning
Läs mer1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)
1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen
Läs merHamnsanering för Östersjöns framtid
Hamnsanering för Östersjöns framtid I KORTA DRAG: Undersökningar av föroreningarna i Oskarshamns hamn har precis avslutats, resultaten ska utvärderas och hamnsaneringen planeras. Samråd enligt miljöbalken
Läs merHjälp - vad skall jag göra med 100 000 m3 förorenade sediment?
Hjälp - vad skall jag göra med 100 000 m3 förorenade sediment? Renare Marks Vårmöte 2013 Jens Laugesen, Det Norske Veritas Inledning I Norden er de flesta saneringsprojekt för förorenade sediment förhållandevis
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merFÖRORENADE OMRÅDEN. Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun
FÖRORENADE OMRÅDEN Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun Förorenade områden Många verksamheter bedrivs idag på fastigheter som
Läs merÅtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)
Åtgärdsplan Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde) För: Forbo Project Vinyl AB Upprättad: 2011-10-24 Uppdrag: 811-003 Org nr 556747-0181
Läs merKOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste
Läs merSkrovmålet Konferens båtbotten
Skrovmålet Konferens båtbotten 20171204 Lina Petersson Sakkunnig båtlivets miljöfrågor Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Ren båtbotten Toalettavfall Båtmiljörådet Båtmotorer Sedan 2008
Läs merEGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN
EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merRiktlinje för hantering av förorenade områden
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Stening Elin Datum 2017-10-12 Diarienummer KSN-2017-3504 Kommunstyrelsen Riktlinje för hantering av förorenade områden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merSanering av Klippans Läderfabrik. Studiebesök Renare Mark Syd
Sanering av Klippans Läderfabrik Studiebesök Renare Mark Syd 2009-11-03 Översiktskarta Föroreningshalter i fyllnadsmassor Täckmassor på deponierna Utanför området Längst söderut Grundvatten Nedströms
Läs merRISKVÄRDERINGSWORKSHOP MED HJÄLP AV SAMLA GASVERKSOMRÅDET I NORRKÖPING KOPPLAT TILL STADSOMVANDLING
RISKVÄRDERINGSWORKSHOP MED HJÄLP AV SAMLA GASVERKSOMRÅDET I NORRKÖPING KOPPLAT TILL STADSOMVANDLING RENARE MARKS VÅRMÖTE 30 MARS 2017 Anna Munktell Flarup Ingrid Franzén 1 Innehåll Historia och omvandling
Läs merHalvtidsutvärdering. Självutvärdering gjord av ProcSIBEs deltagare (14st) Enkät baserad på målen i ansökan. Kunskapsplattform.
Halvtidsutvärdering Självutvärdering gjord av ProcSIBEs deltagare (14st) Enkät baserad på målen i ansökan Kunskapsplattform Heltäckande bild Extern samverkan Resultatspridning ProcSIBE som kunskapsplattform
Läs merPRESENTATION AGENDA VARFÖR MUDDRA? Muddringsmetoder Hur deponerar man muddrade massor Miljö och muddring
PRESENTATION Hans Lindström General Manager, Ansvarig för Sverige, Norge, Island 1974-1989 Lundqvist & Söner Muddrings AB 1990-1999 Skanska Dredging AB 2000- Boskalis AGENDA Muddringsmetoder Hur deponerar
Läs merBilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt
Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet
Läs merPresentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson
Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson Tekn Dr Gruppchef Hållbart Byggande 1991: IVL var med och
Läs merMälarfarledsprojekt Västerås Anna Kruger, Västerås stad
Mälarfarledsprojekt Västerås Anna Kruger, Västerås stad Mälarfarledsprojekt Samfinansierad projekt Sjöfartsverket, Länsstyrelsen i Västmanland, Västerås stad och Köpings kommun Syfte Öka säkerhet Öka tillgänglighet
Läs merA3. Skäligt och rimligt i praktiken
A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges
Läs merFörorenade områden och ansvaret kring båtklubbar
Förorenade områden och ansvaret kring båtklubbar cathrine.lundin@naturvardsverket.se anna.rolf@naturvardsverket.se Foto: Daniel Martini Inventeringen och EBH-stödet I EBH-stödet som är den databas där
Läs merInventering undersökning klassning av nedlagda deponier
Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?
Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av
Läs merExempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental
Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas
Läs merRenare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Läs merYttrande över ansökan från Oskarshamns Hamn AB om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till hamnverksamhet inom Oskarshamns hamn (Lst dnr 551-1882-12)
1 (2) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 010-69881110 elin.forsberg@nattirvardsverket.se YTTRANDE 2012-12-04 DnrNV-08584-12 Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Läs merRen Båtbotten Utan Gift. Skrovmålet 2018/20
Ren Båtbotten Utan Gift Skrovmålet 2018/20 Ren båtbotten utan gift Ett samarbetsprojekt mellan Skrovmålet 2018/20 Transportstyrelsen Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Havs- och vattenmyndigheten Sjöfartsverket
Läs merPostadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE
Sida 1 av 5 Anmälan om avhjälpandeåtgärder efterbehandling av förorenat område - upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Personuppgifter
Läs merMuddring av Hemfjärden
Muddring av Hemfjärden Ett uppdrag för Örebro kommun Historik Fastställt farledsdjup 2,1 m Sjöfartsverkets ansvar för farleden upphörde 1969 Örebro kommun ansvar för underhåll sedan 1970-talet 1 Historik
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn
Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn Rapport avseende sjömätningar samt provtagning av sediment utförda april 2017 För: Varbergs kommun Upprättad: 2017-06-12 Uppdrag: 1217-057 Varbergs
Läs merKlimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012
Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen
Läs merFördjupning riskbedömning Kungsängens Kyrkby 2:1
Sid 1 (5) PM Fördjupning riskbedömning Kungsängens Kyrkby 2:1 Bakgrund Ägaren av fastighet Kungsängens-Kyrkby 2:164 i Upplands-Bro kommun har för avsikt att bebygga fastigheten med kontor eller bostäder.
Läs merKoncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?
Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden? Mats Fröberg Pär-Erik Back, Anette Björlin, Sofie Hermansson, Yvonne Ohlsson, Michael Pettersson, Jenny Vestin, Ann-Sofie
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merAktuella prejudicerande rättsfall 10 kap MB
Aktuella prejudicerande rättsfall 10 kap MB Förändringar i praxis relaterat till undersöknings- och saneringsansvar Per Molander Mannheimer Swartling Advokatbyrå Nätverket Renare Mark, seminarium 22 november
Läs merSIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö
SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen Enligt Formas: Vad är en stark forskningsmiljö?
Läs merRegional utvecklingsledare
1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista
Läs merÅtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling
Golder Associates Anders Perssonsgatan 12 SE-416 64 Göteborg Tel: +46 31 700 82 30 Fax: +46 31 700 82 31 www.golder.se Sammanfattning föredrag Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Upprättande och kontroll
Läs mer1. Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor?
1. Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 1. Strukturera och planera. Öka kunskaperna.
Läs merVåra viktigaste tips
Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.
Läs merUpplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken Anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Organisationsnummer/Personnummer
Anmälan om avhjälpande åtgärder eller grävarbeten i förorenad jord med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område)
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merVindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB
Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation
Läs merSanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction
Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction Renare Marks Vårmöte i Malmö 19-21 mars 2013 2 Historik Mellan
Läs merMyndighetsperspektivet
Myndighetsperspektivet Sulfidjord lösningar för framtiden Umeå 2017-04-26 Karin Bark, Sofia Linder Vilka är vi? Sofia Linder Miljöinspektör, Miljö- och byggnadsförvaltningen, Luleå kommun Karin Bark Konsult
Läs merVälkommen till ett seminarium om hållbart markbyggande. Göteborg 28 november 2018
Välkommen till ett seminarium om hållbart markbyggande Göteborg 28 november 2018 Praktiskt och hålltider under dagen LUNCH kl. 12 med bordsservering Tre parallella workshop kl. 13:40 14:40 ditt val finns
Läs merPlaneringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se
Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat
Läs merVem ska man välja som byggpartner?
DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merVad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?
Riskbaserad beslutsanalys vid undersökningar och efterbehandling Lars Rosén Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling Säkerhetsnivå (UCLM 95 )? Kostnadseffektivitet t ex bästa
Läs merSlutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars
Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...
Läs merProtokoll möte nr 5,
Protokoll möte nr 5, 2012-09-18 Styrelsemöte Plats: OSLO, NORDROCS Tid: 18 sep 2012, kl. 20 22 Närvarande MS Maria Sundesten, ordförande LA Lennart Andersson, sekreterare HH Helena Hinrichsen, kassör MN
Läs merCentrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje
Läs merVindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå
Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Program 24 april 09.30 Samling Deltagarpresentation 10.00 Presentation projekt Vindkraft Öst 10.10 Nulägesbild
Läs merWorkshop om remiss för riskbedömning
Workshop om remiss för riskbedömning Den 26 januari höll Nätverket Renare Marks en workshop om Naturvårdsverkets remissversion av vägledning och beräkningsmodell för riskbedömningar. Intresset var stort
Läs merRiskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?
1 Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? TOVE ANDERSSON / RENARE MARK DEN 15 MAJ 2019 2 Vad är det vi pratar om? Masshantering, några typfall: - Inom infrastrukturprojekt
Läs merAG 3 Kust- & havsplanering
AG 1 Klima AG 2 Vannförvaltning & Övervakning AG 3 Kust- & havsplanering AG 4 Information & Administration TG 3.1 Översiktlig nulägesanalys av planeringssystem TG 3.2 Sammanställning av befintliga data
Läs merProtokoll. Styrgruppsmöte 3 februari 2014. 5 februari 2014. Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15
5 februari 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 3 februari 2014 Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund
Läs merVälkommen till Svenskt Geoenergicentrum. Din kunskapskälla till Sveriges tredje största förnybara energiresurs
Välkommen till Svenskt Geoenergicentrum Din kunskapskälla till Sveriges tredje största förnybara energiresurs Detta är Svenskt Geoenergicentrum Svenskt Geoenergicentrum är ett kunskapscenter för dig som
Läs merVälkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom
Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg och bilar. Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Ostkustens logistiknav Film Text i två spalter
Läs merVerksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR NÄTVERKET RENARE MARK VERKSAMHETSÅRET 2015
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR NÄTVERKET RENARE MARK VERKSAMHETSÅRET 2015 Styrelsen för Nätverket Renare Mark avger härmed verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2015. Styrelse och övriga funktionärer Föreningen
Läs merAvfall och förorenade. områden
Avfall och förorenade Avfallsbegreppet Klassning av avfall områden Att bygga med massor från ett förorenat område Att bygga med massor i ett förorenat område Andra anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter
Läs merUtsläpp till luft vid biogasproduktion
Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen - företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare
Läs merLars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se. 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1
Lars Berg Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1 Reservkraftprojektet 2013 2015 Bakgrund 2012 genomförde Livsmedelsverket,
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merNaturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?
Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt Helena Fürst, Naturvårdsverket 1 Vilket vägledningsmaterial avses? Tre nya rapporter: Att välja efterbehandlingsåtgärd.
Läs merHållbar efterbehandling NICOLE s vision
Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling
Läs merJordens jord, om global saneringspolitik
Jordens jord, om global saneringspolitik Risk och nytta marksanera eller flytta? 26 augusti 2004 Stockholm Tomas Henrysson tomas@conviro.se Efterbehandlingsåtgärder FoU Pilotdemo Kostnad Effektivitet Riskbedömning
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs merSTOCKHOLM ON THE MOVE
STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG
Läs merHållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet
Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet linda.styhre@ivl.se 072-7279309 Transporter och miljö Nuläget (2017): Inrikes transporter står
Läs mer