Förorenade sediment - Framtidens Utmaning -

Transkript

1 Förorenade sediment - Framtidens Utmaning - Henning Holmström, SGU, Stockholm

2 Vad är egentligen problemet? Storleksordningen på problemet? Teknik/genomförbarhet? Kostnader? Lagstiftning?

3 Mitt bidrag. Lite fakta kanske mer funderingar få svar?

4 Vad är egentligen problemet? En miljö till vilken spridning kan ske (recipient) En miljö från vilken spridning kan ske (källa) Ofta stora mängder, stor utbredning Större möjlighet till direktexponering (biota) Bidrar till en diffus spridning av föroreningar i samhället (Tänk dioxin, varför har vi det i fisk?)

5 Vi måste komma ihåg! Äldre föroreningar, och nya Förorenade sediment finns inte bara i hamnar, påverkar inte bara befintliga verksamheter Sjöar, vikar, diken, åar, älvar Olika miljöer, olika grad av spridning och exponering Olika typer av föroreningar

6 Hur ser det ut nationellt? (2006/2007) Totalt ca identifierade förorenade områden i Sverige I Länsstyrelsernas s.k. MIFO-databas, ca objekt 659 lokaliserade sedimentobjekt Saknas gör..en uppfattning om de övriga objekten Slutsats: Säkerligen uppgår mängden platser med förorenade sediment till ett par tusen, stora som små.

7 Åtgärdstekniker Beprövade och innovativa Finns det andra möjligheter?

8 Lösningar Upptagning, behandling, omhändertagande S u g m u d d r i n g G r ä v m u d d r i n g F r y s m u d d r i n g Ö v r. m u d d r i n g s - m e t o d e r A v v a t t n i n g T e r m i s k b e h a n d l i n g K e m i s k b e h a n d l i n g S t a b i l i s e r i n g, s o l i d i f i e r i n g N y t t i g g ö r a n d e, f y l l n i n g U t v i n n i n g D e p o n e r i n g B e h a n d l i n g i n s i t u Efterbehandling på plats Ö v e r t ä c k n i n g m e d j o r d Ö v e r t ä c k n i n g m e d a r t i f i c i e l l a s e d i m e n t Ö v e r t ä c k n i n g m e d g e o s y n t e t

9 Upptagningsmetoder

10 Sugmuddring

11 Frysmuddring

12 Avvattning Halvpassiv avvattning i geotuber Passiv avvattning genom sedimentation

13 Mekanisk avvattning i silbandspressar (Järnsjön)

14 Övertäckning

15 Utrustning för utläggning av massor

16 Vad ska man göra med massorna?

17 Nyttiggörande?

18 Stabilisering Byggande av en CDF (Confined Disposal Facility) i Trondheim, 2003 Stabilisering med skruv och inblandning av cementbaserat stabiliseringsmedel Materialvagn med styr- och reglerutrustning Mast med skruv som förs upp och ned under inblandning Föredrag Oskarshamns hamn, Bo Carlsson, Envipri Miljöteknik AB Slangar för försörjning med stab. material

19 Stabilisering av massor (Örserumsviken)

20 Hur säkerställer man långsiktigheten? Vilka frågor behöver besvaras? Utlakning över tiden? Andra aspekter?

21 Deponering (Örserumsviken)

22 Är detta mer långsiktigt?

23 Kostnader för sedimentprojekt? Järnsjön, 45 Mkr ( ) Örserumsviken, 115 Mkr ( ) Svartsjöarna, 124 Mkr ( ) Viskan, 100 Mkr Valdemarsviken, Mkr Oskarshamns hamn, 410 Mkr

24 Inga dussinkostnader Dyrt, komplicerat Men ändå miljöproblem Är 0-alternativet ett alternativ?

25 Lagstiftning Den svåraste delen är nog ändå.. Avfallslagstiftningen

26 Lite kort, Deponering eller nyttiggörande? Deponering Förbud föreligger för att deponera organiskt avfall, vilket kan innebära att förbränning av sedimenten blir aktuellt i de fall det organiska innehållet är för högt. Viss möjlighet till undantag. Undantag ibland dock omöjligt att få om klassat som farligt avfall. Deponering innebär att kommunen blir verksamhetsutövare av en deponi, vilket medför åtaganden enligt speciellt regelverk. Nyttiggörande? Vad är nyttiggörande? Vad är nyttan?

27 Avslutande kommentarer

28 Förorenade sediment är ett problem. Många objekt i landet inkl. hamnar 0-alternativen är ofta ingen lösning Entreprenaderna är dyra, omhändertagandet speciellt. Lagstiftningen är inte alltid enkel.

29 Behov av andra lösningar, tekniker och resonemang. FRAMTIDENS UTMANING!

30 Tid för frågor? Eller bensträckare.