Status Projektplan. AP Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna
|
|
- Malin Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumenttyp Projektplan Sid 1 (11) PROJEKTPLAN Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Fastställd av Fredrik Juthman Dokumentansvarig Fredrik Juthman Version 260:3 Datum Status Projektplan Koppardalen, -stödjande projekt Dokumenthistorik Version Datum Ändrad av Utförda förändringar AP Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna AP Karin Vestman Komplettering Karin Vestman Färdigt projektförslag Karin Vestman Godkänd projektplan K.V och F.J Nytt projektnamn K.V samt projektgruppen Ett förtydligande om projektets effekt- och delmål. Godkänd förändring av Fredrik Juthman
2 Dokumenttyp Projektplan Sid 2 (11) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Definitioner och förkortningar... 4 Beskrivning... 4 Omfattning... 4 Effektmål och projektmål... 4 Delmål... 5 Avgränsning... 6 Tidsplan... 6 Budget... 6 Avvikelser... 7 Beroenden... 7 Organisation... 7 Beskrivning av ansvar... 7 Genomförande... 8 Start av projektet... 8 Delmål... 8 Tids-och aktivitetsplan... 9 Uppföljning/ Rapportering... 9 Avslut av projektet... 9 Nyckelantagande Samverkan Kommunikation Risk- och sårbarhetsanalys... 10
3 Dokumenttyp Projektplan Sid 3 (11) Bakgrund Med anledning av arbetslivets behov och styrdokumentens intentioner gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande för förskola och grundskola, finns det starka incitament till att skapa förutsättningar för att inta en medveten satsning på området i våra verksamheter. Entreprenörskap är ett område som Avesta kommun vill medverka till att utveckla i våra verksamheter och som rent pedagogiskt även kan genomföras i samverkan med det Kreativa lärandet i Verket. 1 Intentionen med satsningen är att barn och elever ska ges möjlighet till att mötas av ett entreprenöriellt förhållningssätt i stimulerande miljöer. Genom undervisning få värdefulla kunskaper och uppmuntras av pedagogerna till att tänka och handla både kreativt och problemlösande. Delprojektet Entreprenörskap är en satsning inom ramen för det kommungemensamma projektet Avesta 2020, vilket är en satsning som ska pågå mellan år Se bilaga. 2 Delprojektet riktar sig i huvudsak till pedagoger och ledare inom förskola och grundskola, vilka ska skapa förutsättningar för att barn och elever ges möjligheter till att få kunskaper på området. Delprojektet sträcker sig över en tidsperiod på tre år och föregås av en grov- och finplanering, med tydliga anvisningar för uppföljning och utvärdering till Huvudman. Huvudmannen har i sin tur redovisningsskyldighet till Region Dalarna som är medfinansiär, i projektet Avesta Delprojektgruppen består av representanter från flera verksamheter inom Bildningsförvaltningen, samt adjungerande deltagare med särskild kompetens på området. Förväntningar finns på att deltagare och projektledare ska ta fram ett måldokument med riktlinjer för hur Avesta kommun ska arbeta med entreprenörskap i förskola och grundskola. Delprojektgruppen ska bistå med att sprida kunskap om vad ett entreprenöriellt förhållningssätt är utifrån styrdokumentens intentioner och skapa förutsättningar för att ett entreprenöriellt lärande sker i våra verksamheter. Ansvaret innebär att planera insatser och skapa förutsättningar för detta, samt att tillsammans med förskolechefer och rektorer säkerställa att ett entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas i alla skolformer. Måldokumentet ska säkerställa att insatser löper över tid och att samverkan råder mellan förskola/grundskola, gymnasieskola och näringsliv, vilket är en strategisk fråga för kommunen på övergripande nivå, för att främja tillväxt. Ansvaret innebär också att alla pedagoger, förskolor och skolor oavsett geografisk placering, ges möjlighet att deltaga. Syfte Syftet är att barn och elever ska ges förutsättningar för att utveckla sina entreprenöriella förmågor, så som nyfikenhet, kreativitet, mod och initiativförmåga, samt öka ett intresse för entreprenörskap i tidig ålder. Barn och elever ska känna tilltro till den egna förmågan och kunna tillämpa sina kreativa och innovativa idéer i en medveten handling. 1 Kreativt lärande, är en satsning som genomförs i Verket med fokus på inslag som främjar problemlösning, kreativitet och skapande för barn, elever och pedagoger. Det är främst inom området teknik, naturvetenskap, bild och konst som möjligheter erbjudits. Workshops och riktade aktiviteter och studiebesök genomförs, men också beställda utbildningstillfällen från olika företag. 2 Avesta 2020, Bilaga 2
4 Dokumenttyp Projektplan Sid 4 (11) Definitioner och förkortningar Skolverket definierar området entreprenörskap i skolan, som ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som det är kunskap i egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Utbildning i entreprenörskap innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser, som att se möjligheter, vara kreativ, ta initiativ och omsätta idéer till handling. Enligt den nationella strategin för entreprenörskap inom utbildningsområdet bör utbildning i entreprenörskap bidra till att unga utvecklar kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Begreppet som skolan tillämpar ska utgå från Lgr11 och kommuniceras till pedagoger i alla verksamheter. Projektgruppen kommer att ta fram en definition för entreprenörskap i förskolan, då begreppet inte är uttryckligen definierat i de nationella styrdokumenten. Förutsättningar och arbetssätt för entreprenöriellt lärande beskrivs dock i Lpfö 98/10, men i form av andra uttryck. Beskrivning Effektmål Förskolechefer, rektorer och pedagoger har ökade kunskaper om vad ett entreprenöriellt lärande och entreprenörskap är, samt skapar förutsättningar för att barn och elever ges möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor i våra verksamheter. Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap finns på ett tydligt sätt med i förskolans och grundskolans pedagogiska planering, genomförande och uppföljning. Alla barn och elever vet vad entreprenörskap är och uppmuntras till att vara kreativa och aktiva i stimulerande miljöer. Ett långsiktigt mål är att våra unga har mod, intresse och kunskap för att kunna starta ett eget företag efter sin gymnasietid om läge uppstår. Omfattning Alla förskolor och grundskolor i Avesta kommun deltar. Projektplanen omfattar tre år, , med fokus på finplanering för ett år i taget. Projektmål - En entreprenörsportal ska tas fram för våra verksamheter gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, där exempel och förslag på aktiviteter och material presenteras. - Att pedagoger inom förskolan/grundskolan ger barn och elever förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande i alla våra verksamheter.
5 Dokumenttyp Projektplan Sid 5 (11) - Barn och elever ska mötas av medvetna pedagoger och ges likvärdiga möjligheter för utforskande och problemlösning, oavsett verksamhet och geografisk placering i kommunen. - Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i förskolan ska med stöd av styrdokumenten och dialog definieras. - Alla pedagoger ska vara förtrogna med vad entreprenörskap innebär utifrån styrdokumentens definition och arbeta i linje med detta. - Alla förskole- och rektorsområden ska samarbeta med Verket, genom ett kreativt lärande, vilket ska ske i olika former utifrån barn/elevers mognad och ålder. - Elever i åk 9 vet vad entreprenörskap är och har fått kunskap och tilltro för att vilja delta i UF-företag under sin gymnasietid. Delmål - Entreprenörskap ska implementeras under läsåret 2013/2014 i förskolans och grundskolans verksamhet, samt synliggöras i den pedagogiska planeringen för genomförande och uppföljning. Projektgruppen satsar på att öka sin kunskap på området, för att kunna utgöra ett stöd för denna kvalitets- och utvecklingssatsning. Ett inspirationsblad gällande entreprenörskap ska tas fram av delprojektgruppen, vilken ska spridas till all berörd personal inom förskola och grundskola. En övergripande implementeringsplan för satsningar som ska ske för elever, pedagoger och ledning, tas fram av delprojektgruppen. - Alla förskole- och rektorsområden ska samarbeta med Verket, genom ett kreativt lärande, vilket ska ske i olika former utifrån barn/elevers mognad och ålder. Förskolechef/rektor ansvarar för en inventering av området, vilket presenteras till delprojektgruppen under 2014/2015. Projektgruppen kan ses som ett stöd för förskolans och grundskolans planering av aktiviteter. - Alla pedagoger ska vara förtrogna med vad ett entreprenörskap innebär utifrån styrdokumentens definition.
6 Dokumenttyp Projektplan Sid 6 (11) En inventering ska genomföras i form av ett reflektionsprotokoll, på individ- eller gruppnivå under år 2014/2015, eller genom en enkätundersökning. Inspirations- och fortbildningsinsatser ska planeras av delprojektgruppen och genomföras under läsåren 2013/2014 och 2014/ Att pedagoger inom förskolan/grundskolan ger barn och elever förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande, vilket syns på olika sätt i verksamheterna. I verksamhetsplanen, som upprättas av alla förskole- och skolområden inför 2013/2014, ska insatser på området presenteras, vilka följs upp av resultatenhetschefer genom Kvalitetsredovisningen. Under rubriken särskilt fokusområde. Indikatorer Enligt ansökan till Region Dalarna. Avgränsning Alla förskolor och grundskolor i Avesta kommun ska delta i projektet. Tidsplan Projektplanen omfattar tre år, , med fokus på en finplanering för ett år i taget. Budget Aktivitet Kostnad Fortbildningsinsatser, - studiebesök för projektgruppen och pedagoger Fortbildningsinsatser, - utbildning högskolan Fortbildningsinsatser, - utbildningsanordnare Kommunikationsplan/informationsspridning, pedagoger, elever, barn, vårdnadshavare, näringsliv Kommunikationsstöd, aktiviteter i Verket för pedagoger, elever/barn Ersättningar för pedagogiska aktiviteter, vikarietillfällen och material
7 Dokumenttyp Projektplan Sid 7 (11) Avvikelser Avvikelser rapporteras till delprojektgruppen, där projektledaren ansvarar för att rapportera avvikelser till fokusansvarig. Beroenden (Koppardalen) Organisation Koncernledning i Avesta kommun, - beställare och beslutsfattare Fokusansvarig, -förvaltningschef för Bildningsförvaltningen i Avesta kommun, beslutsfattare. Projektledare, - Ansvarar för att fördela arbetsuppgifter, planera och leda möten med delprojektgruppen, samt genomföra avstämningar och rapportera avvikelser med fokusansvarig. Projektdeltagare, - Ansvarar för att medverka och bidra till att intentionen med delprojektet genomförs. Adjungerande projektdeltagare, - Ansvarar för att medverka och bidra med specifik kunskap som delprojektgruppen efterfrågar. Ansvar Koncernledningsgruppen (styrgruppen) Styrgruppen ansvarar för att följa upp att projektet utvecklas i rätt riktning så att syftet uppnås samt att projektet hålls inom avgränsningarna. Styrgruppen ansvarar för att kommunikationsplan upprättas och avrapportering till kommunstyrelsen samt genom facklig samverkan. Fokusansvarig - ansvarar för att identifiera de viktigaste projekten inom fokusområdet - ansvarar för styrning, planering och ledning av fokusområdet, kallelse till möten, uppföljning av tidplaner och kostnader samt rapportering från avstämningsmöten till koncernledningsgruppen - ansvarar för att nå uppsatta mål för fokusområdet - ansvarar för projektledargruppen, att den fungerar och har aktiva deltagare, och rapporterar ev problem till styrgruppen - arbetar fram övergripande genomförandeplaner, planerar omfattning och resurser tillsammans med projektledarna - är ansvarig för fokusområdet del i den Region Dalarna-ansökan som tas fram efter varje kvartal - är bollplank för projektledare/projektgrupp - fungerar som coach/igångsättare - avropar projektanställd personal efter behov
8 Dokumenttyp Projektplan Sid 8 (11) Projektledaren Projektledaren ansvarar för planering och ledning av projektet, kallelse till möten, uppföljning av tidplaner och kostnader samt rapportering vid avstämningsmöten för fokusområdet. Projektledaren ansvarar för projektgruppen och rapporterar eventuella problem till fokusansvarig. Projektmedlemmar Varje projektmedlem ansvarar för att utföra sina tilldelade arbetsuppgifter inom planerad tid, att snarast rapportera av förväntade avvikelser till projektledaren. Projektanställda utvecklingsledare Utses till projektledare för specifika projekt, vilket beslutas av koncernledningen. Ansvarig i enlighet med projektledaransvaret, se ovan. Operativt arbete utöver projektledarskap avropas via Fokusansvarig eller kommundirektör. Koordinator Koordinator har ansvar att leda avstämningsmöten för respektive fokusområde och mötets framdrift. Utgör bollplank i strukturfrågor. Avrapporterar till kommundirektör. Administratör Ansvarar för att ta fram ekonomiskt underlag till rapport till Region Dalarna. Ansvarar för att tid rapporteras för samtliga deltagare. Fokusansvarig Fredrik Juthman Projektledare Karin Vestman Projektmedlemmar/Resurspersoner Bengt Albertsson (mars 2013-augusti 2013) Kerstin Bohlin Erica Erixon Johan Lindström Jerker Olofsson Vesna Olsson Solweig Palm Eva Törnblom (januari 2014) Genomförande, start av projektet År , med start i mars 213
9 Dokumenttyp Projektplan Sid 9 (11) Delmål Se tidigare beskrivning Projektgruppen kommer initialt att inhämta kunskaper och upprätta en implementeringsplan och kommunikationsplan utifrån planerade insatser och projektmål. Under läsåret 2013/2014 kommer fokus att ligga på utbildningssatsningar för pedagoger och ledning. Tid- och aktivitetsplan - Projektgruppen genomför formaliserade möten, vilka dokumenteras. - Projektplanen planeras för ett år i taget. - Se bilaga gällande tid- och aktivitetsplan. Uppföljning/ Rapportering En utvärdering av projektets status kommer att genomföras i nov/dec 2013, -14, -15. Projektgruppen kommer även att lämna en redovisning av projektgruppens arbete vid fokusavstämningar. Avslut och utvärdering av projektet - Att alla pedagoger och ledning ska vara förtrogna med vad ett entreprenörskap och entreprenöriellt lärande innebär för respektive verksamhetsform, utifrån styrdokumentens intentioner. - Att alla pedagoger och ledning ska ha getts möjlighet till att delta vid minst ett planerat inspirationstillfälle och/eller en utbildningsinsats, genom en kommungemensam satsning. - Att varje förskole- och rektorsområde har en plan för att främja sitt arbete med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, vilken beskriver verksamhetens insatser och genomförande. - Att alla elever kan ge uttryck för att de getts förutsättningar för att skapa, experimentera och lösa problem. - Att alla elever upplever att de fått uppmuntran för sin kreativitet i skolan. - Att alla elever i årskurs 9, har fått möjlighet att lära sig vad företagsamhet och UF är. - Att alla pedagoger i förskolan medverkar till att skapa förutsättningar för att alla barn får skapa, experimentera och lösa problem. - Att pedagogerna i förskolan och grundskolan kommunicerat innebörden av entreprenörskap med vårdnadshavare, gällande vad och hur de arbetar som främjar barnens utveckling. - Att det på Avesta kommuns hemsida, förskola-grundskola finns samlad information om entreprenöriellt lärande i form av en entreprenörsportal. Utvärderingsplan för projektet Området ska utvärderas med stöd av verksamheternas systematiska kvalitetsarbete, samt följas upp med stöd av projektgruppens utvärderingsmall. I huvudsak kommer riktade enkäter att tillämpas för att följa upp och utvärdera projektet.
10 Dokumenttyp Projektplan Sid 10 (11) Projektledare ansvarar för att redovisa projektgruppens arbete och aktuella inslag till fokusansvarig och till administratören för projekt Avesta 2020, vid anvisade tidpunkter. En planering kommer att ske under år 2015, för avslut och överlämning av projektet. Nyckelantagande för att projektet ska lyckas - Att projektdeltagare kan avsätta tillräckligt med tid för projektet, när projektet så behöver. - Att utbildningsinsatser kan finansieras och motsvara ställda förväntningar. - Att uppdraget planeras utifrån realistiska förutsättningar i mening att skapa tillit, tilltro och engagemang för satsningen. - Att uppdrag och intention med satsningen kommuniceras med berörda parter, så som ledning och personal i våra verksamheter. Samverkan -Koppardalen -UF -Högskolan -Näringsliv Kommunikation, inom projektet Projektgruppen för en löpande dialog med förvaltningarnas representanter vid delredovisningar. Protokoll från möten skall distribueras till samtliga projektmedlemmar och medlemmar i styrgruppen via G-mappen. Alla dokument rörande projektet skall samlas digitalt i G, särskild katalog, KOMMUN/Avesta 2020/0Koppardalen/Entreprenörskap. Projektledare genomför kontinuerliga samtal med fokusansvarig om projektets status och för fram frågor inför övergripande beslut. En Kommunikationsplan är upprättad av projektgruppen, vilken redovisad i G-mappen. Kommunikation, externt Projektetet ska lanseras till pedagoger, barn, elever, vårdnadshavare och näringsliv med stöd av bland annat media och via ett riktat informationsmaterial Visionsdokumentet för förskola-grundskola innehåller skriftliga delar som främjar områdetentreprenöriellt lärande, vilket ska kommuniceras till alla pedagoger i Avesta kommun. Visionsdokumentet finns även att ta del av på hemsidan under Bildningsförvaltningen. Kommunikationsplan Projektet ska kommuniceras utifrån en upprättad kommunikationsplan, vilken tas fram av projektgruppen inför läsårsstarten 2013/2014. En tidsplan/milstolpe för projektet finns i G- mappen, med information om planerade insatser.
11 Dokumenttyp Projektplan Sid 11 (11) Risk och sårbarhetsanalys En Handlingsplan för arbetsmiljörisker upprättas under gemensamma former i projektgruppen under vårterminen Handlingsplanen finns i G-mappen, och den kommer att följas upp kontinuerligt.
Projekt Avesta Slutrapport Entreprenörsskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola
Projekt Avesta 2020 Slutrapport Entreprenörsskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Innehåll Projekt Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola... 3 Sammanfattning...
Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap
1 (10) om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan Bakgrundsinformation Spara dokumentet på din dator innan du fyller i det. Spara med ett namn som gör det enkelt för att se ansökans avsändare till
AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18
AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala
BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA
Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA
Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning
Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning
PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.
PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt
BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN
1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen
Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet
Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012
Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna
2013- Storumans skolor utbildningsplan
2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar
SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING
SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan
Kvalitetsredovisning
2012-08-12 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Förskola Avesta, datum: 2012-09-17 Resultatenhetschef: Bengt Albertsson och Karin Vestman 1 Bildningsförvaltningens resultatenhet, förskola/grundskola
Utbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och
Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö
Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv
Bilaga 1 Barn- och utbildningskontoret Lisbeth Bodén Datum Sid 2017-03-01 Dnr BUN-2017-018 1 (5) Dnr KS-2016-934 Svar på motion från Allan Kruukka (M) och Christer Lindström (M) angående nyföretagsamhet
#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola
#allaskalyckas digital kompetens It-strategi för grundskola och grundsärskola Barn - och utbildningsförvaltningen 2017 Innehåll Inledning... 2 Hallstahammar kommuns vision 2025... 2 Nationell it-strategi...
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande
Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun
Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:
Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015
1 (9) om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 Bakgrundsinformation Spara dokumentet på din dator innan du fyller i det. Spara med ett namn som gör det enkelt för att se ansökans avsändare
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Entreprenörskap i skolan
Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (6) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(6) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET
Systematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning
Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges
Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)
Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR
Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet
VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola
Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning
Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv 2014-03-27 Britt Lexander Version 4
1(7) Projektnamn: Lokalförsörjning Projektledare: Britt Lexander, fastighetschef Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,
Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,
LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet
IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld
IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför
Kvalitetsplan
Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,
Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem
FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor
Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019
2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare
IKT-Strategi BoU
2016/BUN 0154 IKT-Strategi BoU 2017-2020 2016-12-13 Tyresö kommun / 2016-12-13 2 (5) IKT strategi BoU 2017-2020 Forskningen inom området tyder på att en ökad IKT-användning i skolan ger en positiv effekt
studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun
Riktlinjer för studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Dnr 1231-2015 1. Bakgrund Sveriges,
Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning
Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande
Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Bildningsförvaltningens IKT-strategi
Bildningsförvaltningens IKT-strategi 2017-2020 Strategisk agenda Uppdrag: Systemavdelningen stödjer, inspirerar och vägleder skolledare, lärare och övrig personal i deras användande av digitala verktyg
Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem
2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Årsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2011 2014 för Barn och Familj i Eslövs kommun Alla elever i Eslövs kommun ska ha behörighet till ett högskoleförberedandeeller yrkesprogram i gymnasiet och ha god självkänsla och ett gott
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna
Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun
Dnr KS Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun Beslutsunderlag Senast reviderad 2017-10-18 I Vansbros kommunala skolor och förskolor sker lärande och utveckling
Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan
Datum 2018/2019 Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan 2018/2019 Tidsperiod: 2018/2019 Vikten av digital kompetens Digital kompetens för elever
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN
Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att
BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun
arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem
SKA-lyftet Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem 1. Bakgrund Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor
Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn.
Kommunledningsförvaltningen Kerstin Gustafsson,0550-88452 kerstin.gustafsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-11-21 Ks/2015:112 1(3) Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn Förslag till beslut
Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:8760 Flens kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Flens kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola 2019-2022 Förvaltning förskola och skola, Örebro kommun Örebro kommun 2019-06-03 Gn 1660/2019 orebro.se
Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället
Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen Fjärde tillfället 2018-05-30 Starter VIP 1. Namnge de 3 rikaste personerna i världen just nu. 2. Namnge
FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem
FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.
Riktlinjer för Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Reviderad 2019-04-23 1 1. Bakgrund
Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun
Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse
Soldalens förskola läsåret 2019/2020
VERKSAMHETSPLAN - Soldalens förskola läsåret 2019/2020 Vision: Soldalens förskola - en förskola där läroplanens uppdrag visualiseras i varje medarbetares arbetsinsatser Förskolechef: Martina Nebrelius
Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017
Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2016-06-28 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2016/2017 Vad är entreprenöriellt
Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016
Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
e-strategi i utbildningen
19 februari 2013 1 (6) e-strategi i utbildningen 2013-2016 Huddinge ska vara en av de tre bästa skol-it-kommunerna i länet. En verksamhet i takt med tiden Vision E-strategi i utbildningen i Huddinge ger
Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning
1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra
Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola
Dnr: 2018/000120/600 id: 23333 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2018-2019 TRYGGHET OCH STUDIERO - De rutiner vi har som bygger på Skollagen samt trivselregler och hög vuxennärvaro fungerar väl, både enligt lärare,
BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN
BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Ver. 2015-03-24. Barn- och utbildningsförvaltningen. Samverkansdokument för deltagande i NT-utvecklarutbildning 2013-2016
Ver. 2015-03-24 Barn- och utbildningsförvaltningen Samverkansdokument för deltagande i NT-utvecklarutbildning 2013-2016 Bakgrund Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ansvara för utvecklingsinsatser
Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Projektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen