Projekt Avesta Slutrapport Entreprenörsskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola

Transkript

1 Projekt Avesta 2020 Slutrapport Entreprenörsskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola

2 Innehåll Projekt Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Definitioner och förkortningar... 5 Måluppfyllelse... 5 Nyckelantaganden... 7 Resultatenhetens kostnader och medel från skolverket... 9 Kommande satsningar Slutsats Bilaga 1. Broschyr, Entreprenöriellt lärande Bilaga 2. Pedagogisk målplan för förskolan Bilaga 3. Inspirationsbroschyr Bilaga 4. Projektredovisning läsåret 14/15, Skolverket Bilaga 5. Projektansökan inför läsåret 15/16, Skolverket 2

3 Avesta 2020 Projekt Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Sammanfattning Projektet Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola ingår som ett delprojekt inom fokusområdet Koppardalen, som i sig är ett delprojekt inom ramen för satsningen på Avesta Kommunens satsning på Avesta 2020 påbörjades år 2013 och handlar i huvudsak om att öka företagandet och skapa fler arbetstillfällen i kommunen. Satsningen pågår för fullt och syftar till att Avesta upplevs som en attraktiv kommun att bo i. Efter två års satsning avslutas nu delprojektet och slutsatsen är att satsningen har varit uppskattad och fått effekter i alla verksamheter. Arbetet med att utveckla det entreprenöriella lärandet i våra förskolor/skolor kommer att fortsätta, då både medel och ambition finns för att utveckla den här formen av undervisning. Satsningen som har genomförts har uttryckts i positiva termer, dvs att den bidragit till en framåtsyftande skolutveckling som fått betydelse för barns- och elevers måluppfyllelse. Entreprenöriellt lärande har varit en del av flera satsningar som verksamheterna har genomfört för att öka kvaliteten i verksamheterna, vilket påverkar möjligheten att ge ett exakt mätvärde för just den här specifika insatsen. Projektrapportens innehåll Projektrapporten för delprojektet Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolagrundskola belyser bara i huvudsak vad som åstadkommits utifrån uppdraget som projektgruppen fick i uppgift att utveckla inom Avesta kommuns förskolor och grundskolor. Den har inte för avsikt att ge en fördjupad eller omfattande bild av satsningens utfall. Inom varje verksamhet finns det dock möjlighet till att få en mer fördjupad och omfattande bild av skolutvecklingens resultat gällande insatser och utfall. Projektrapporten med bilagor beskriver även vad som är planerat ska ske i ordinarie verksamheter när projektgruppen avslutar sitt uppdrag. Bakgrund, Syfte Definitioner och förkortningar Måluppfyllelse Period för genomförande av projekt, samt avvikelser Nyckelantaganden för att projektet ska lyckas Kostnader, Organisation Fortbildningsinsatser, Kommande satsningar Bilaga 1. Broschyr, Entreprenöriellt lärande Bilaga 2. Pedagogisk målplan för förskolan Bilaga 3. Inspirationsbroschyr Bilaga 4. Projektredovisning läsåret 14/15, Skolverket Bilaga 5 Projektansökan inför läsåret 15/16, Skolverket Projektrapporten är en sammanställning av vad Avesta kommun har genomfört inom ramen för Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola. Projektgruppen avslutar sitt arbete under hösten 2015, men satsningen kommer att fortsätta i verksamheterna. Då det finns stöd i nationella styrdokument att fortsätta utveckla området. Förskolechef och rektor ansvarar för att den planerade satsningen tar vid inom resp. förskole/rektorsområde. 3

4 Bakgrund Med anledning av arbetslivets behov och styrdokumentens intentioner gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande för förskola och grundskola, finns det starka incitament till att skapa förutsättningar för att inta en medveten satsning i verksamheterna. Entreprenörskap och entrenöriellt lärande är områden som Avesta kommun har valt att satsa på. En del av den utvecklingen handlar om den pedagogiska satsningen på Kreativt lärande i Verket. 1 Intentionen med den satsningen är att barn och elever ska ges möjlighet till att mötas av ett entreprenöriellt förhållningssätt i stimulerande miljöer. Det handlar om att barn och elever får möta olika former av undervisning, som i sin tur kan bidra till stimulans och värdefulla kunskaper inför framtiden. Det handlar också om att de ges möjlighet att stärka sin egen självkänsla och självförtroende och att få studera i kreativa miljöer. Där pedagogerna tillämpar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Alla ska uppmuntras till att tänka och handla kreativt och problemlösande. Delprojektet Entreprenörskap är en satsning inom ramen för det kommungemensamma projektet Avesta 2020, vilket är en satsning som ska pågå mellan år Se mer information på Avesta kommuns hemsida. Delprojektet riktar sig i huvudsak till pedagoger och ledare inom förskola och grundskola, vilka ska skapa förutsättningar för att barn och elever ges möjligheter till att få kunskaper på området. Delprojektet sträcker sig över en tidsperiod på tre år och föregås av en grov- och finplanering, med tydliga anvisningar för uppföljning och utvärdering till Huvudman. Huvudmannen har i sin tur redovisningsskyldighet till Region Dalarna som är medfinansiär, i projektet Avesta Delprojektgruppen består av representanter från flera verksamheter inom Bildningsförvaltningen, samt adjungerande deltagare med särskild kompetens på området. Förväntningar finns på att deltagare och projektledare ska ta fram ett måldokument med riktlinjer för hur Avesta kommun ska arbeta med entreprenörskap i förskola och grundskola. Delprojektgruppen ska bistå med att sprida kunskap om vad ett entreprenöriellt förhållningssätt är utifrån styrdokumentens intentioner och skapa förutsättningar för att ett entreprenöriellt lärande sker i våra verksamheter. Ansvaret innebär att planera insatser och skapa förutsättningar för detta, samt att tillsammans med förskolechefer och rektorer säkerställa att ett entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas i alla skolformer. Måldokumentet ska säkerställa att insatser löper över tid och att samverkan råder mellan förskola/grundskola, gymnasieskola och näringsliv, vilket är en strategisk fråga för kommunen på övergripande nivå. Ansvaret innebär också att alla ledare och pedagoger inom förskola/skola oavsett geografisk placering, ska ges möjlighet att delta. Syfte Syftet är att barn och elever ska ges förutsättningar för att utveckla sina entreprenöriella förmågor, så som nyfikenhet, kreativitet, mod och initiativförmåga, samt öka ett intresse för entreprenörskap i tidig ålder. Barn och elever ska känna tilltro till den egna förmågan och kunna tillämpa sina kreativa och innovativa idéer i en medveten handling. 1 Kreativt lärande, är en satsning som genomförs i Verket med fokus på inslag som främjar problemlösning, kreativitet och skapande för barn, elever och pedagoger. Det är främst inom området teknik, naturvetenskap, bild och konst som möjligheter erbjudits. Workshops och riktade aktiviteter och studiebesök genomförs, men också beställda utbildningstillfällen från olika företag. 4

5 Definitioner och förkortningar Skolverket definierar området entreprenörskap i skolan, som ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som det är kunskap i egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Utbildning i entreprenörskap innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser hos barn och elever, dvs - se möjligheter, lösa problem, vara kreativa, samt ta initiativ och omsätta idéer till handling. Enligt den nationella strategin för entreprenörskap inom utbildningsområdet bör utbildning i entreprenörskap bidra till att unga utvecklar kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Begreppet som skolan tillämpar utgår från Lgr11. Projektgruppen har i uppgift att ta fram en definition för entreprenörskap i förskolan, då begreppet inte är uttryckligen definierat i de nationella styrdokumenten. Förutsättningar och arbetssätt för entreprenöriellt lärande beskrivs i Lpfö 98/10, men i form av andra uttryck. Måluppfyllelse Effektmål 1. Förskolechefer, rektorer och pedagoger har ökade kunskaper om vad ett entreprenöriellt lärande och entreprenörskap är, samt skapar förutsättningar för att barn och elever ges möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor i våra verksamheter. Svar: Alla ledare och pedagoger har fått olika former av fortbildning på området, vilket kan utläsas i respektive Kvalitetsredovisning och i delrapporter för Avesta 2020, samt i redovisningsdokument till Skolverket. En medvetenhet och ökad kunskap om vad entreprenöriellt lärande har uttryckts vid olika redovisningstillfällen. Det entreprenöriella lärandet inte kan ses som en separat företeelse och är därmed svårt att mäta som just en enskild påverkansfaktor för ett resultat. 2. Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap finns på ett tydligt sätt med i förskolans och grundskolans pedagogiska planering, genomförande och uppföljning. Alla barn och elever vet vad entreprenörskap är och uppmuntras till att vara kreativa och aktiva i stimulerande miljöer. Svar: Det finns en plan på varje förskole-och rektorsområde för vad entreprenöriellt lärande innebär. Inom förskolan har det upprättats en specifik pedagogisk målplan för ändamålet och för skolan har särskilt undervisningsmaterial tillämpats på flera skolor. I dialogen om formativ bedömning och kollegialt lärande har entreprenöriellt lärande diskuterats, dvs hur innehåll och genomförande kan bidra till en högre måluppfyllelse för eleverna. Skolorna har kommit olika långt på området, men fortsätter att utveckla former för en framgångsrik undervisning. Under läsåret 15/16 kommer flera skolor att ta fram en helhetsidé som stöd för en kvalitetsutveckling I Visionsdokumentet som är politiskt förankrat för Avestas förskolor och skolor, finns Entreprenöriellt lärande med som ett medel för att nå en kvalitativ skolutveckling. I praktiken innebär det att det finns en plan som är känd, kommunicerad och bearbetad. Visionsdokumentet omfattar övergripande mål och gemensamma satsningar och har en koppling till verksamheterna genom upprättade planer på enhetsnivå, dvs för vad som ska genomföras för att nå mål. 5

6 3. Ett långsiktigt mål är att våra unga har mod, intresse och kunskap för att kunna starta ett eget företag efter sin gymnasietid om läge uppstår. Svar: Vi har inget svar ännu, men eleverna ges möjlighet att möta aktiviteter på området och får information om möjligheterna till att välja kursen om företagande på gymnasieskolan. Särskilda projektmedel finns för att förstärka studie- och yrkesvägledningen, vilket kan vara ett stöd för eleverna inför kommande kurs- och utbildningsval. Projektmål 1. En entreprenörsportal ska tas fram för våra verksamheter gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, där exempel och förslag på aktiviteter och material presenteras. Svar: Vi har undersökt möjligheten med att upprätta en Portal, men har inte kunnat genomföra satsningen i den omfattningen som det var tänkt från början. Vi har en grund för ett upplägg, men inga medel eller personal för att underhålla en riktad Portal. Det har dock upprättats en hemsida med aktuella länkar och lättillgängligt material, för pedagoger och ledare att tillgå. 2. Att pedagoger inom förskolan/grundskolan ger barn och elever förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande i alla våra verksamheter. Barn och elever ska mötas av medvetna pedagoger och ges likvärdiga möjligheter för utforskande och problemlösning, oavsett verksamhet och geografisk placering i kommunen. Svar: Alla pedagoger och ledare har fått förutsättningar för att stödja ett entreprenöriellt lärande i sina verksamheter. Det som har genomförts och pågår kan utläsas i respektive Kvalitetsredovisning. Varje område har även belyst sina utvecklingsbehov på området. Medel finns för att genomföra en del gemensamma och individuella satsningar. 3. Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i förskolan ska med stöd av styrdokumenten och dialog definieras. Alla pedagoger ska vara förtrogna med vad entreprenörskap innebär utifrån styrdokumentens definition och arbeta i linje med detta. Svar: En pedagogisk målplan för förskolan gällande Entreprenöriellt lärande har upprättats. 4. Alla förskole- och rektorsområden ska samarbeta med Verket, genom ett kreativt lärande, vilket ska ske i olika former utifrån barn/elevers mognad och ålder. Svar: Alla barn/elever har genom olika former deltagit i någon form av undervisning i Verket. 5. Elever i åk 9 vet vad entreprenörskap är och har fått kunskap och tilltro för att vilja delta i UF-företag under sin gymnasietid. Svar: Området är ej avstämt. En särskild satsning gällande studie.- och yrkesvägledning kommer att riktas till högstadieeleverna under kommande läsår, vilket kan tänkas få en effekt på det här området. 6

7 Avslutning och utvärdering av projektet 1. Att alla pedagoger och ledning ska vara förtrogna med vad ett entreprenörskap och entreprenöriellt lärande innebär för respektive verksamhetsform, utifrån styrdokumentens intentioner. Svar: Avstämt och genomfört. En resultatbild finns upprättad för vad varje förskole/ rektorsområde ska satsa vidare på att utveckla i sina verksamheter. Pedagoger och ledare har varit involverade i identifieringen. Just nu pågår en planeringen av gemensamma och individuella satsningar. 2. Att alla pedagoger och ledning ska ha getts möjlighet till att delta vid minst ett planerat inspirationstillfälle och/eller en utbildningsinsats, genom en kommungemensam satsning. Svar: Alla pedagoger i alla verksamheter har getts möjlighet till fortbildning, dels under gemensamma former, dels genom verksamhetsnära fortbildning. Vi har haft nationellt kända föreläsare och även Skolverket på plats. Se aktuella föreläsare under fortbildning. 3. Att varje förskole- och rektorsområde har en plan för att främja sitt arbete med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, vilken beskriver verksamhetens insatser och genomförande. Svar: Alla områden har analyserat sina behov på området och har mer- eller mindre detaljrika planer för kommande läsår. Medel inför läsåret 15/16 har tillkommit från Skolverket, genom en projektansökan som projektgruppen lämnade in i maj Avesta kommun beviljades 265 tkr. för att vidareutveckla det entreprenöriella lärandet i verksamheterna, dvs för riktad satsning på fortbildning för pedagoger och ledare. Medel utgick även inför läsåret 14/15, dvs 130 tkr för riktade insatser, vilka redovisades till Skolverket i september Att alla elever upplever att de fått uppmuntran för sin kreativitet i skolan. Svar: I Kvalitetsenkäten som eleverna i åk 5 och 8 genomför varje år, finns frågan om trygghet, inflytande, undervisning och kunskapsinhämtning. Vid analys- och resultatuppföljningen läsåret 14/15 har vi identifierat att skolorna måste jobba mer på området, dvs med att utveckla former som stödjer elevernas känsla av motivation inför sin skolgång och skolarbete. Resultatbilden visar att det finns utrymme för utveckling på alla skolor. 5. Att alla pedagoger i förskolan medverkar till att skapa förutsättningar för att alla barn får skapa, experimentera och lösa problem. Svar: Alla förskolor följer den pedagogiska målplanen, vilket innebär att de har identifierat och valt aktiviteter som syftar till att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Alla förskolor har tillgång till att experimentera och en särskild satsning har skett inom ramen för naturvetenskap och teknik. Det finns även tillgång till NTAlådor/material på alla förskolor. Vi har satsat på fortbildning och material för att kunna arbeta med alla NTA-teman i förskolan (Ljud, ljus, vatten och luft ). Alla femåringar i Avesta kommun genomför även temat Jämföra-Mäta, vilket får ses som en särskild satsning på barnen. 7

8 6. Att pedagogerna i förskolan och grundskolan kommunicerat innebörden av entreprenörskap med vårdnadshavare, gällande vad och hur de arbetar som främjar barnens utveckling. Svar: Förskolan har genom sin väggdokumentation och pedagogiska målplan för området kommunicerat både innehåll och genomförande. Medan skolan har genomfört olika aktiviteter som bl marknader och Innovation Camp, för att synliggöra det entreprenöriella lärandet i praktiken. Idag ser vi på uttrycket Entreprenörskap i ett vidare perspektiv, dvs inte bara företagsamhet utan att det handlar om att få syn på hur ett entreprenöriellt lärande kan skapa förutsättningar för att barn och elever får utveckla sina entreprenöriella förmågor i våra miljöer. De entreprenöriella förmågorna som vi bl a syftar till är: Lust, mod, nyfikenhet, kreativitet och problemlösning. 7. Att det på Avesta kommuns hemsida, förskola-grundskola finns samlad information om entreprenöriellt lärande i form av en entreprenörsportal. Svar: Ja, det finns en hemsida med samlade länkar, dock ingen omfattande Portal som det var planerat för från början. Utvärderingsplan för projektet Projektgruppen har genomfört utvärderingen inför avslutad rapport enligt plan, dock ett år tidigare än planerat. Utvärderingen har i huvudsak skett utifrån förskolornas och skolornas systematiska kvalitetsarbete och genom riktade enkätundersökningar. Daniel Nordström Education har varit delaktig vid både utredning, fortbildnings- och utvärderingstillfällen. Projektledaren har ansvarat för projektgruppens arbete under hela perioden, samt för att redovisa delrapporter, tidsrapporter och material inför avstämningstillfällen. Information om övertagande av ansvarsområden, dvs i samband med att projektgruppen avslutar sitt arbete, har kommunicerats vid ett antal förskol- och rektorskonferenser. En inspirationsbroschyr har även tagits fram som ett stödjande dokument för fortsatt planering och genomförande i verksamheterna. Materialet syftar till att ge stöd till både pedagoger och ledning. Resultatenheten för förskola-grundskola kommer att finnas med gällande tilldelning av medel och planering, samt arrangemang och samordning av gemensamma satsningar. Det finns en grovplanering för läsåret 15/16 i dagsläget, vilken dels omfattar en litteraturstudie i förskolan, dels fortbildning gällande kollegialt lärande och pedagogiskt ledarskap i skolan. Omfattning verksamheter och avvikelser inom projektgruppen Alla förskolor och grundskolor i Avesta kommun har deltagit i projektet. Projektgruppen avslutar projektet som sådant, men kommer att bidra med lotsning och stöd till förskolechefer och rektorer att ansvara för att området fortsätter utvecklas i ordinarie verksamheter. Deltagare: 2013/2014 Deltagare: 2014/2015 Bengt Albertsson Kerstin Bohlin Kerstin Bohlin Erica Erixon Erica Erixon Johan Lindström Johan Lindström Solweig Palm Solweig Palm Jerker Olofsson Jerker Olofsson Vesna Olsson Vesna Olsson Eva Törnblom Karin Vestman, projektledare Karin Vestman, projektledare 8

9 Nyckelantaganden för att projektet ska lyckas - resultatbild 1. Att projektdeltagare kan avsätta tillräckligt med tid för projektet, när projektet så behöver. Svar: Det har varit svårt att avsätta tid i den omfattning som projektgruppen förväntade sig vid startpunkten. Projektledarträffar har genomförts frekvent och i huvudsak enligt plan. 2. Att utbildningsinsatser kan finansieras och motsvara ställda förväntningar. Svar: Projektmedel från Skolverket och medel från resultatenheten förskola-grundskola har finansierat insatserna och varit en förutsättning för genomförande. Fortbildningstillfällen har varit till belåtenhet och uppfyllt det som förväntats. Det har varit en hög kvalitet på föreläsare, vilket betyder att de haft relevanta kunskaper och levererat det vi efterfrågat. 3. Att uppdraget planeras utifrån realistiska förutsättningar i mening att skapa tillit, tilltro och engagemang för satsningen. Svar: Projektgruppen har haft en fördel av att arbeta verksamhetsnära målgruppen. Det har varit en del av framgången gällande planering och genomförande. Projektgruppen kan utläsa av utvärderingar att inslagen varit uppskattade och hanterbara i verksamheterna. 4. Att uppdrag och intention med satsningen kommuniceras med berörda parter, så som ledning och personal i våra verksamheter. Svar: Tid har avsatts gällande informationshantering. Dels skriftligt, dels i dialogform. Informationen har varit riktad till olika grupper och haft tydliga syften. Media har varit ett visst stöd som spridningsfaktor men hade kunnat utnyttjas i flera former och mer frekvent. Resultatenhetens kostnader och medel från skolverket ca 50 tkr ca 100 tkr ca 110 tkr Skolverket, 15/ tkr medel (riktad ansökan) Skolverket, 14/ tkr medel (riktad ansökan) Fortbildningsinsatser och externa föreläsare/aktörer Evelina Bark Nordin, Pedagog - Ung företagsamhet Dalarna Anna Fredqvist, Entreprenör och föreläsare Barns självkänsla Pierre Mörk, Entreprenör och föreläsare EPL-Inspiratörer Enköping Lars Isacsson, Kommunalråd Ragnar Åsbrink, Skolverket Solweig Palm, Pedagog i Verket Kerstin Bohlin, Pedagog i Verket Mikael Genberg, Entreprenör Daniel Nordström Education, Entreprenör och pedagog Hans-Åke Scherp, Pedagogikprofessor Kollegialt lärande/helhetsidé Christian Lundahl, Pedagogikprofessor Formativ bedömning 9

10 Petra Krantz Lindgren, Entreprenör och Pedagog Barns självkänsla/entreprenöriella förmågor Anders Holmgren, Entreprenör och pedagog - Kollegialt lärande Kommande satsningar Varje förskole- och rektorsområde har i uppgift att medverka vid gemensamma satsningar och planera för enhetens kvalitetsutveckling på området. Alla områden har dessutom identifierat sina utvecklingsbehov och styrkor för sina områden. Skolverkets beviljade medel för att utveckla det entreprenöriella lärandet i Avesta kommuns förskolor och skolor inför läsåret 14/15, vilket kommer att fördelas på nedanstående insatser. Resursfördelning/insatser Tidsåtgång Medel Utförare Handledning, systematiskt kollegialt lärande 16 t. 25 tkr Formativ bedömning och kollegialt lärande 8 t. 25 tkr Föreläsning pedagogiska ledarskapet 8 t. 25 tkr Föreläsning, Samverkan skola-arbetsliv 8 t. 25 tkr Föreläsning formativ bedömning, C Lundahl 8 t. 35 tkr. Föreläsning, Studie och yrkesvägledning 8 t. 25 tkr. Litteraturstudie förskolan 30 t. 30 tkr. Lärstämma 8 t. 25 tkr Processtöd på enhetsnivå 8 t. 35 tkr. Föreläsning, barn entreprenöriella förmågor 8 t. 25 tkr. Summa, totalt 118 t. 265 tkr. Resultatenhetschef 1. Förskola-grundskola ansvarar dels för redovisning av ansökta medel till Skolverket (september 2016), dels för att satsningen fortskrider enligt plan med gemensamma och individuella satsningar. Arbetet med att bistå med stöd för att utveckla det entreprenöriella lärandet kommer att ske i samverkan med Daniel Nordströ Education. Det entreprenöriellt lärande kommer även fortsättningsvis att belysas under egen rubrik i Kvalitetsredovisningen, vilket är ett sätt att säkerställa områdets betydelse för alla verksamheter. Inom förskolan ska den pedagogiska målplanen för Entreprenöriellt lärande tillämpas, vilken förväntas bidra som stöd för utveckling och säkerställer även ett systematiskt kvalitetsarbete. Kollegialt lärande och formativ bedömning är tydliga fokusområden i skolan, vilka tar stöd i formerna för det entreprenöriella lärandet. Syftet med det är att eleverna ska ges goda möjligheter att lyckas med skolan och nå en hög måluppfyllelse. I förskolan ligger målet främst på att pedagogerna antar ett entreprenöriellt förhållningssätt och skapar förutsättningar för att barnen möts av stimulerande miljöer och ett uppmuntrande. Slutsats Vi startade projektet med ambitionen: Vi vill hjälpa till att skapa goda förutsättningar för att barn och elever i Avesta kommun ska få utveckla sin kreativitet och nyfikenhet. Därför sätter vi nu fokus på det entreprenöriella lärandet 10

11 Resultatbilden hösten 2015, påvisar positiva tendenser om att projektets innehåll och genomförande har varit konstruktiva och fyllt en viktig funktion för Avesta kommuns skolutveckling. Pedagoger och ledare har erövrat kunskaper om aktuella styrdokument och begrepp, vilket har kommuniceras i verksamheterna. Från verksamheterna framkommer det att det pågår ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen. Barn och elever ges möjlighet att uttrycka sin kreativitet och de får möta en varierad undervisning, vilket uttrycks i utvärderingsunderlag. Det finns ett engagemang för att stödja utvecklingen av barns/elevers entreprenöriella förmågor, som beskrivs i Enheternas Kvalitetsredovisningen. Verksamheterna har dels satsat på att utveckla sitt förhållningssätt, dels på att anpassa sina material och miljöer. Kunskapen har ökat om styrdokumentens intentioner hos både ledare och pedagoger, ja helt enkelt inom alla verksamheter. Kunskapen har bidragit till en högre medvetenhet och förståelse för områdets betydelse för skolutveckling. Det entreprenörialla förhållningssättet hos pedagogerna uttrycks som att det gör skillnad för barns- och elevers möjligheter att lyckas. Satsningen har kostat tid och pengar, men det har varit en relevant och rätt satsning i tiden. Det entreprenöriella lärandet har samverkat med andra områden som verkar för skolutveckling, som t ex: Vägledande samspel, formativ bedömning och kollegialt lärande. Satsningen har också varit ett stöd för utveckling av det pedagogiska ledarskapet. Fortbildningsinsatserna har uppfyllt sitt syfte och bidragit till ett ökat engagemang, vilket framgått vid utvärderingstillfällena. Alla verksamhetsområden har deltagit i flera former av fortbildning. Anna Ericson, rektor Åvestadalskolan: -Begreppet entreprenöriellt lärande har blivit en naturlig del av skolans vokabulär och lärarna har strategier för detta i åtanke vid planering. Marie-Anne Eklund, rektor Markusskolan -Vi försöker på ett medvetet sätt skapa en miljö där det är okej att komma med förslag och att dessa tas på allvar. Maria Hedström, förskolechef Centrala förskolområdet: -Pedagogerna ger barnen möjligheten att utveckla sin kreativitet, självtillit, nyfikenhet och samarbetsförmåga utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. 11