Utbildningsstrategi för Högskolan Kristianstad

Transkript

1 Sidan 1 av 10 Dnr Sid 1-3 fastställda av högskolestyrelsen Utbildningsstrategi för Högskolan Kristianstad Bakgrund Högskolestyrelsen har antagit ett strategidokument som sträcker sig fram till Strategi- dokumentet innehåller ett antal mål och medel som är formulerade inom ramen för fem utmaningar: 1. Utveckla Högskolan Kristianstads profil 2. Öka andelen kurser och program med god rekrytering och ekonomi 3. Stärka kopplingen mellan forskning och utbildning 4. Öka forskningens andel av verksamheten 5. Öka uppdragsverksamheten Den 8 september 2011 gav styrelsen rektor i uppdrag att ta fram en strategi för Högskolans utbildningsutbud som särskilt beaktar intern kompetens, omvärldens behov, kravet på kvalitet, ekonomisk bärkraft samt olika målgrupper och undervisningsformer ( 50). Uppdraget, som redovisas i detta dokument, berör således framför allt de tre första av de fem utmaningarna. Planering och genomförande av Högskolans utbildningsverksamhet måste på ett medvetet och aktivt sätt förhålla sig till ett antal externa beslut och omvärldsförändringar som påverkar och kommer att påverka HKR: 1) demografiska och konjunkturmässiga förändringar som påverkar vår rekrytering av framtida studenter, 2) en förändrad högskolepolitik som bl a innebär en avstannad expansion inom högskolesektorn, 3) den centrala utvärderingsverksamheten får en allt större betydelse för allokeringen av resurser, vilket innebär mer resurser till utbildningar och lärosäten som håller hög kvalitet och har många förstahandssökande medan förlorad examensrätt medför indragning av resurser som frigörs för nationell omfördelning, 4) studenternas efterfrågan på utbildning ändras, framför allt i form av en ökad efterfrågan på distans- och internetbaserade utbildningar, 5) en betydande ökning av forskningsresurser, som framför allt har kommit de stora universiteten till del, vilket bl a medför att konkurrensen om kvalificerade lärare/forskare ökar. Allt detta har ett antal implikationer för bedömningen av HKR:s nuvarande ställning i högskolelandskapet men framför allt för lärosätets framtida utveckling.

2 Sidan 2 av 10 Utbildningsstrategin nedan omfattar högskolans utbildningsverksamhet som helhet genom att peka ut intentioner och övergripande målsättningar. Därefter (bilaga 1 och 2) redovisas, i form av mer detaljerade handlingsplaner hur utbildningsstrategin påverkar verksamheten inom sektionen för hälsa och samhälle respektive sektionen för lärande och miljö. Uppföljning av sektionernas handlingsplaner ska ske genom årlig rapportering till Högskolestyrelsen. Utbildningsstrategi HKR:s utbildningsstrategi syftar till att göra lärosätet till en Spetsig och kraftfull Högskola som förmår att utvecklas vidare och därmed befästa sin ställning i det nya högskolelandskapet. Internt liksom externt ska det vara känt vilken verksamhet högskolan bedriver och det ska heller inte råda någon tvekan om att de utbildningar som bedrivs genomförs med högsta kvalitet. För att åstadkomma detta kommer vissa områden att utmönstras från utbildningspaletten samtidigt som andra förstärks. Resurser måste konsolideras för att stärka en strategisk rekrytering av personal (både externt och genom interna processer) och för att möjliggöra satsningar inom lärosätets styrkeområden. Allt detta ställer krav på en tydlig arbetsledning på alla nivåer inom högskolan. Resurser inom LärandeResursCentrum (LRC) och Högskolegemensam administration och service ska planeras så att de stöttar utvecklingen. Utgångspunkten för högskolans utbildningsstrategi är visionen om anställningsbarhet. Denna vision, som har blivit en del av HKR:s signum, ska behållas och utvecklas vidare. Detsamma gäller satsningen på pedagogisk utveckling och den omsorg om studenterna som manifesteras i undervisningsmässig närhet och täthet. Satsningen på aktiva forskningsmiljöer inom samtliga programområden ska säkerställa att all utbildning är forskningsbaserad. HKR ska satsa på de utbildningsområden där lärosätet är starkt avseende personell kompetens, kvalitet i genomförandet, en artikulerad efterfrågan (som framför allt manifesteras i antal sökande/utbildningsplats) samt kostnadseffektivt genomförande. Lärarnas pedagogiska utveckling ska främjas genom utbildningsmöjligheter och pedagogisk karriärstege. Antalet tillsvidareanställda disputerade lärare med relevant kompetens ska vara tillräckligt i förhållande till utbildningens omfattning, innehåll och nivå, dock ska minst 50 % av personalen inom de olika utbildningarna vara forskarutbildade. Det är av stor vikt att den forskarutbildade personalen är forsknings- och undervisningsaktiv. För att studenterna ska uppnå hög anställningsbarhet ska samtliga grundutbildningsprogram utformas så att studenterna under sin studietid ges förutsättningar för att utveckla relevanta yrkeskompetenser. En viktig del i detta arbete utgörs av verksamhetsförlagda utbildningsmoment (VFU) med tydliga mål och metoder. Dimensioneringen av högskoleförlagda utbildningar och nät- och distanskurser ska anpassas så att utvecklingen av en levande och kreativ högskolemiljö säkerställs. HKR ska utveckla blandade studieformer inom utbildningsverksamheten, beaktat kurskaraktär och geografiskt upptagningsområde.

3 Sidan 3 av 10 Övergripande mål för 1. Utbildningsprogram vid HKR Alla utbildningsprogram ska ha koppling till minst en relevant och aktiv forskningsmiljö. Samtliga grundutbildningsprogram ska utformas så att studenterna under sin studietid ges förutsättningar för att utveckla relevanta yrkeskompetenser och erhåller kvalitetssäkrad VFU. Varje programområde ska ha sådan attraktionskraft att antalet antagna studenter säkerställer en stabil och ekonomiskt bärkraftig verksamhet. Genomförandet av utbildningarna, och vid behov stöd till studenterna, ska vara av den art att genomströmning och andel uttagna examina överstiger riksgenomsnittet. Kostnadseffektivitet ska råda inom samtliga utbildningsprogram Utbildningsverksamheten ska uppvisa hög kvalitet i interna och externa kvalitetsgranskningar 2. Fristående kurser Följande kriterier ligger till grund för Högskolans utbud av fristående kurser: HKR ska erbjuda: Kurser som ingår som en del i en samlad generell examen. Kurser som medverkar till att skapa valbarhet inom program. Kurser, företrädesvis på avancerad nivå, som matchar kompetensutvecklingsbehov i det omgivande samhället. Huvudprincipen är att kostnadseffektivitet ska gälla. Som ett led i arbetet med att stärka utbildningsmiljön ska antalet kurser på avancerad nivå öka under den kommande perioden. Genomförandet av kurser, och vid behov stöd till studenterna, ska vara av den art att genomströmning och andel studenter som avslutar kurser med godkänt betyg överstiger riksgenomsnittet. Nät- och distanskurser ska vara av sådan art att de kan genomföras och examineras på ett rättssäkert sätt. Utbildningsverksamheten ska uppvisa hög kvalitet i interna och externa kvalitetsgranskningar

4 Sidan 4 av 10 Sektionen för hälsa och samhälle (HS) Handlingsplan utbildningsstrategi Bilaga 1 Föreliggande handlingsplan pekar på vilka åtgärder som bör vidtas för att utbildningsverksamheten inom Sektionen för hälsa och samhälle ska nå de mål och ambitioner som Högskolans utbildningsstrategi anger. Handlingsplanen följer utbildningsstrategins struktur och de i varje stycke inledande kursiverade meningarna är de övergripande mål som strategin anger för utbildningsprogram och fristående kurser. 1. Utbildningsprogram Alla program skall ha koppling till minst en relevant och livaktig forskningsmiljö. Det finns idag inom HS ett tydligt behov att bygga upp och tydliggöra programmens koppling till existerande relevanta forskningsmiljöer framförallt inom HS. Under de följande åren ska profilering av utbildningsprogrammen eftersträvas med målet att öka kopplingen till inom HKR och HS verksamma forskningsmiljöer och pågående forskning. Samtliga grundutbildningsprogram ska utformas så att studenterna under sin studietid ges förutsättningar för att utveckla relevanta yrkeskompetenser och erhåller kvalitetssäkrad VFU Samtliga utbildningsprogram inom HS har idag VFU-moment motsvarande minst 7,5hp. Eftersom utbildningsområdena har olika traditioner för kunskapsinhämtning och färdighetsträning är variationsrikedomen stor gällande utformning och innehåll i VFU inom utbildningsprogrammen. Dessa skillnader måste givetvis accepteras samtidigt som arbetet med att skapa relevanta verksamhetsnära eller yrkesförberedande VFUmoment av hög kvalitet måste prioriteras. En viktig del i detta arbete är kunskapsutbyte och dialog inom ramen för de högskoleövergripande VFU-projekt som pågår. Målet ska vara att varje utbildningsprogram har en för studenter, framtida arbetsgivare och utbildningsinstitutionerna tydlig och relevant VFU. Tydlig dokumentation och information till alla berörda är här av central betydelse. Varje programområde ska ha sådan attraktionskraft att antalet antagna studenter säkerställer en stabil och ekonomiskt bärkraftig verksamhet. Genomförandet av utbildningar, och vid behov stöd till studenterna, ska vara av sådan art att genomströmning och andelen uttagna examina överstiger riksgenomsnittet Samtliga programområden inom HS attraherar idag tillräckligt antal för att utbildningar ska kunna ges med rimligt god ekonomi. Däremot måste genomströmningen ökas framförallt måste antalet studenter som avbryter sina studier minskas. Uppbyggnaden av studievägledning inom sektionen får här en stor betydelse för att vägleda studenter in på för individen lämpliga studier samt att kontinuerligt följa och motverka avbrott inom programmen. Program där det idag finns en otydlig arbetsmarknad efter avslutad utbildning måste ses över och tydliggöras så att de utexaminerade kan upplevas som, och vara, anställningsbara inom ett eller flera arbetsområden. Kostnadseffektivitet inom samtliga programområden Den inom HKR beslutade och föreskrivna regeln om nio timmar lärarledda aktiviteter per vecka måste kunna förenas med en kostnadseffektivitet för samtliga programområden. Specifika kurser eller program som innebär höga kostnader måste kunna balanseras med kurser som har lägre kostnader. Så medför kurser på avancerad nivå i regel ökade kostnader eftersom antalet studenter oftast är färre samtidigt som kompetenskravet är högre. En väg att öka kostnadseffektiviteten med bibehållen undervisningsintensitet bör vara att mer generellt arbeta med virtuella lärplattformar för alla kurser, det vill säga även för högskoleförlagda. Ett sådant nyttjande kan öka både

5 Sidan 5 av 10 kontinuitet och täthet i undervisningen samtidigt som goda pedagogiska material kan byggas mer långsiktigt. Utbildningsverksamheten ska uppvisa hög kvalitet i interna och externa kvalitetsgranskningar I enlighet med högskolans kvalitetsstyrkort och utbildningsnämndernas beslut kommer samtliga utbildningsområden att ägnas en speciell uppmärksamhet och genomlysning i god tid före planerad extern granskning. Såväl sektionsledning som berörd utbildningsnämnd har ett tydligt ansvar att interna granskningar genomförs med god kvalitet. Program som har svårigheter att fylla platserna enbart utifrån regional upptagning bör överväga en mer nationell upptagning genom en nät- och distansmodell alternativt avvecklas Inom HS är det endast huvudområdet Informatik och det däri ingående kandidatprogrammet Digital design som i huvudsak använder nätbaserad undervisning. Inom teknikområdet ges Lean-programmet (högskoleexamen) via nätkurser för att nå en bredare geografisk rekrytering. Lean-programmet kan ses som en påbyggnadsutbildning då flertalet sökande har en tidigare högskoleutbildning. Även inom omvårdnad ges vissa program i nät- och distansform för att öka antalet möjliga studenter till specialist- och avancerade utbildningar. De nuvarande sökandeantalen till sektionens utbildningsprogram ger ingen anledning till att öka antalet icke-högskoleförlagda programutbildningar. 2. Fristående högskoleförlagda kurser Kurser som måste och kan ingå som delar i en samlad generell examen. Medverkar till att skapa valbarhet inom program Kurser, företrädesvis på avancerad nivå, som matchar kompetensutvecklingsbehovet i det omgivande samhället Merparten av fristående kurser inom HS kan antingen leda till samlad examen, vara valbara kurser inom program, vara fristående versioner av programkurser, eller vara kurser som möter ett kompetensutvecklingsbehov i det omgivande samhället. Det krävs ett ökat antal fristående kurser på avancerad nivå för att tillgodose behovet som finns hos de redan grundutbildade yrkesverksamma. Som ett led i arbetet med att stärka utbildningsmiljön ska antalet kurser på avancerad nivå öka. Kurser på avancerad nivå krävs också för att kunna rekrytera, behålla och utveckla en hög kompetens bland lärare för samtliga utbildningar. Vid HS finns ett relativt litet antal utbildningsprogram på avancerad nivå omvårdnadsområdet är ett undantag och fristående kurser på avancerad nivå fyller därmed en viktig uppgift. Det är av strategisk vikt att omvandla kompetenshöjande kurser från grundnivå till avancerad nivå för att därmed också göra dem tillgängliga som påbyggnadsutbildningar för studenter på våra program på grundnivå. Genomförandet av kurser, och vid behov stöd till studenterna, ska vara av den art att genomströmning och andelen studenter som avslutar kurser med godkänt betyg överstiger riksgenomsnittet Fristående kurser som har goda sökandeantal måste också genomföras på sådant sätt att en god genomströmning säkerställs och de antagna studenterna i högre grad fullföljer hela kurser. Kurser som motsvarar de behov av kunskaper som finns i samhället kan leda till ökad kompetens och bättre yrkeskunnande. Det är därför viktigt med kontinuerlig omvärldsanalys och anpassning av kursutbud och kursinnehåll.

6 Sidan 6 av 10 Full kostnadstäckning Kurserna ska uppvisa hög kvalitet i interna och externa kvalitetsgranskningar I likhet med programutbildningarna ska kurser ges med en god kostnadseffektivitet kombinerad med hög kvalitet på såväl innehåll som undervisning. Likaså måste fristående kurser granskas internt på sådant sätt att ett positivt utfall vid externa granskningar säkerställs. Kurser som inte uppfyller krav på kvalitet, sökandeantal och kostnadseffektivitet ska ifrågasättas. Kurser som kan betraktas som strategiskt viktiga och som har hög kvalitet kan ingå i kursutbudet även om studentantalet är lägre än vad som krävs för att ge nödvändiga intäkter framförallt om det handlar om kurser på avancerad nivå. Dock måste det långsiktiga kravet vara att en kurs kommer i ekonomisk balans. I annat fall bör nedläggning övervägas. 3. Fristående nät- och distanskurser För nät- och distanskurser gäller samtliga ovan angivna krav för att ingå i sektionens utbildningsutbud. Nät- och distanskurser har idag i de flesta fall en betydligt sämre genomströmning än motsvarande högskoleförlagda kurser. Detta är ett problem som måste motverkas. Ett annat problem är att nät- och distanskurser inte självklart bidrar till högskolans utbildningsmiljö eftersom studenterna inte finns fysiskt närvarande på högskoleområdet. Det finns också en risk att kvaliteten på kurser blir lägre inte minst gäller detta examination och rättssäker myndighetsutövning. Det är av vikt att kurser som ges i nät- och distansform utformas och genomförs på sådant sätt att hög kvalitet kan garanteras såväl avseende innehåll, undervisning och examination. Antalet sökande till nät- och distanskurser ökar konstant men antalet antagna studenter bör inte öka relativt dagens siffror. Ett tydligt skäl till detta är att prestationsgraden på nät- och distanskurser i allmänhet är lägre än på högskoleförlagda kurser vilket bidrar till en försämrad ekonomi då lärarkostnaderna i de flesta fall är oförändrade då studenterna deltar aktivt under kursen men tenterar i lägre utsträckning. Utöver de ovan angivna målen och åtgärderna måste lärarnas pedagogiska skicklighet ständigt utvecklas och uppmuntras. Under perioden kommer möjligheterna till såväl formell som informell pedagogisk utveckling att säkerställas genom utbildningar och tillfällen för erfarenhetsutbyten. Det är synnerligen viktigt att pedagogisk meritering uppmärksammas och belönas både som uppmuntran för de framgångrika och som inspiration för övriga.

7 Sidan 7 av 10 Sektionen för lärande och miljö (LM) Handlingsplan utbildningsstrategi Bilaga 2 Sektionen för lärande och miljö vilar på en verksamhet som nästan till hälften är ren lärarutbildning, det vill närmare bestämt säga de fyra lärarutbildningarna: ämneslärarutbildning (som genomförs i samarbete med Lunds universitet), yrkeslärarutbildning, grundlärarutbildning och förskollärarutbildning. Den äldre lärarutbildningen (med antagning ) håller på att fasas ut samtidigt som de nya utbildningarna byggs upp i samma takt. Inom paraplybegreppet lärande finns även utbildningar i specialpedagogik, master i utbildningsvetenskap och högskolepedagogik. Det andra ordet i sektionsnamnet ( miljö ) täcker in utbildningarna inom områdena biologi, landskapsvetenskap, vattenvård och VA-teknik. Dessa sammantaget står för cirka 15 % av sektionens sammanlagda studentvolym. Förutom dessa programområden finns omfattande volymer inom fristående kurser i psykologi, diverse ämnen inom humaniora och gastronomiprogrammet. Sektionen för lärande och miljö. Relativ prognosticerad volym för verksamhetsåret Uppräkningen till höger är medsols från 0 i cirkeldiagrammet. I en analys av den framtida utbildningsstrategin har hänsyn tagits till om utbildningen är efterfrågad av studenter, det vill säga hur söktrycket ser ut. Det är den i längden viktigaste parametern för en diskussion om hur utbudet av sektionens utbildningar bör fördelas. En annan parameter handlar om arbetsmarknad. Det förekommer inte sällan att studenter efterfrågar utbildningar där de examinerade konkurrerar på en mycket begränsad arbetsmarknad, medan HKR:s uttalade profil är att utbilda för arbetsmarknadens behov och att ta ett ansvar för studenternas anställningsbarhet. När det gäller sektionens interna kompetens för att ge de olika utbildningarna är målsättningen att varje utbildningsprogram skall ha koppling till en livaktig forskningsmiljö och att vetenskapligt kompetent personal skall utgöra en majoritet inom varje utbildningsinriktning. Slutligen skall utbildningarna bära sig ekonomiskt. Detta hänger intimt samman med söktryck och dimensionering. Det förekommer och har förekommit utbildningar med stora volymer som kräver mer resurser än vad de statliga anslagen täcker.

8 Sidan 8 av 10 Analys och handlingsplan Att vi skall ha en bredd i våra lärarutbildningar och ha fortsatta examensrätter inom alla fyra lärarexamina är ett viktigt fundament för en högskola med HKR:s profil. Därmed kan de olika lärarutbildningarna berika varandra och ge underlag för personal inom kompetensfält, som inte de olika lärarutbildningarna var för sig skulle kunna bära. Söktrycket på utbildningarna är över lag relativt gott. Bäst söktryck har förskollärarutbildningen, men för grundlärarutbildningen finns också tillräckligt antal sökande till samtliga tre inriktningar. I den analys som har gjorts av den interna kompetensen under året har framgått att de två inriktningarna mot fritidshem respektive F-3 (förskoleklass till och med åk 3) har haft en alltför låg andel disputerad personal under uppstarten. Det har därför formulerats ett särskilt uppdrag till programansvarig att hantera en successiv men kraftig utökning av den andelen. Yrkeslärarutbildningen har under 2012 en god tillströmning till distansutbildningen, men inte till den högskoleförlagda varianten. Ämneslärarutbildningen, som drivs tillsammans med Lunds universitet, har i princip samma rekryteringsproblem som i övriga landet. Alternativet att HKR skulle genomföra utbildningen på egen hand skulle i princip innebära att en bredd kunde ges mot 7-9, men inte i ämnen mot gymnasieskolan. Det har visat sig att det är till 7-9-inriktningen som söktrycket nationellt sett har varit extra svagt. Det är idag således inte ett genomförbart alternativ. För att ge en attraktiv gymnasielärarutbildning är samarbetet med Lund helt grundläggande. Det ter sig dock inte osannolikt att det samarbetet snarare kommer att utökas till ytterligare lärosäten i framtiden. Utbildningen visar i nuvarande uppbyggnadsskede ett iögonenfallande ekonomiskt underskott, men detta kommer enligt prognosen att förbättras i takt med att utbildningen byggs ut till fullskala. - Strategisk prioritering av personalallokering till grundlärarutbildningen. - Fortsatt återhållsam dimensionering för att garantera kvalitet. - Yrkeslärarutbildningen utannonseras endast med i form av halvfart på distans. Campusalternativet på helfart utgår ur det framtida utbudet. - Kostnadseffektivisering inom ämneslärarutbildningen, vari ingår en effektivisering av den administrativa överbyggnaden. Specialpedagogik har en god efterfrågan både vad gäller speciallärarutbildningen och specialpedagoger. Kompetensen är mycket efterfrågad hos avnämarna, men en stor osäkerhet råder om den framtida professionens ställning. Vid HKR står lärarkåren inför en omfattande generationsväxling. Vi har nyligen rekryterat en professor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik men det är viktigt att stärka miljön ytterligare med senior forskarkompetens. - Att genomföra generationsväxlingen med kontroll på kvalitet och vetenskaplig kvalitet, vilket innebär en koncentration av resurserna till utbildningens kärna och till den förmodade ökningen av efterfrågan på uppdragsutbildning. Master i utbildningsvetenskap är en prestigeutbildning och den är också sektionens enda tvååriga kompletta masterutbildning. Programmet bidrar till kurser på avancerad nivå med hög kvalitet och med koppling till lärarutbildning. Efterfrågan på utbildningen är emellertid starkt begränsad och utbildningen dras med ett alltför stort underskott (prognosen för 2012 lyder på minus 1,3 miljoner kronor). Givetvis har utbildningen störst betydelse för ämnesområdet utbildningsvetenskap, men det finns även ett mer

9 Sidan 9 av 10 högskoleövergripande värde i programmet och det kan ses som ett led i arbetet med att erhålla forskarutbildningsrättigheter i Högskolans enskilt största verksamhet. - En kraftig kostnadseffektivisering ter sig nödvändig. Utbildningens värde för Högskolan som helhet ska värderas och anvisning ges för maximalt underskott. Gastronomi är en nischutbildning för HKR, som dessutom harmoniserar med den regionala marknadsföringen av Kristianstad som en livsmedelskommun. Efterfrågan på utbildningen har stabiliserats på en acceptabel nivå. Arbetsmarknaden är något oklar, liksom den vetenskapliga kompetensen inom utbildningen. Idag har utbildningen ett mindre underskott men den bör i framtiden kunna hitta en ekonomisk balans. - Förtydliga internt och externt vilken arbetsmarknad utbildningen riktar sig mot och hur anställningsbarhet koppas till detta - Etablera en stabil forskningsmiljö kring utbildningen - Vidareutveckla området i relation till forskning och arbetsmarknad Psykologi utvärderades nyligen med enastående resultat. Magisterkursen ansågs vara Sveriges främsta. Till den professorstjänst som utlysts har en handfull internationella namn anmält sitt intresse. Alla nybörjarkurser har tresiffriga ansökningstal. Till fortsättningskurserna strömmar studenter till från andra lärosäten på grund av HKR:s goda rykte (som sannolikt har stärkts ytterligare). Området lämnar ett stort prognosticerat överskott för Psykologiämnet är en stark resurs som skulle kunna integreras mer med den övriga verksamheten. - Tillse att psykologiämnet berikar och i högre grad förstärker professionsutbildningarna Humaniora är ett programområde som kommer att etableras vid halvårsskiftet. Idag (våren 2012) lyder de flesta av kurserna under programområdet lärarutbildning Under hösten och nästa vår etableras såväl ett kandidatprogram (bachelor) som ett ettårigt magisterprogram i engelska. Inom området finns även historia, svenska med didaktisk inriktning, svenska som andraspråk och de synnerligen efterfrågade kurserna i kreativt skrivande. Ämnena är i flera fall centrala inom de olika lärarutbildningarna. Flera av kurserna är på avancerad nivå. Tyvärr har området betydande ekonomiska problem p g a den låga studentpeng som humanistiska kurser har, samtidigt som verksamheten har mycket högt ställda kvalitetsambitioner. - En kostnadseffektivisering kommer att genomföras, speciellt inom kurser som har större volymer, för att kunna skapa ett överskott i en del av verksamheten och därmed minska det totala underskottet. - En viss åtstramning av utbudet genomförs för att skapa en bättre resursbalans inom programområdet. De naturvetenskapliga programmen. I princip handlar det om två olika programområden. Det ena består av biologi, biomedicinsk analytiker (BMA) och landskapsvetare (LV). Biologprogrammet har länge haft en konstant nästan försumbar rekrytering till själva programmet, men genom en kreativ samläsning med olika fristående kurser, lärarutbildning, BMA och med LV har en viss volym ändå kunnat upprätthållas. Landskapsvetarna har under de senaste tre åren haft en stadig positiv utveckling och under 2012 har man haft det största sammantagna söktrycket sedan programmets start Biologer och landskapsvetare har delvis en liknande arbetsmarknad i huvudsak inom offentlig förvaltning, men upplevelsen är att de inte konkurrerar nämnvärt. De senare är en nischutbildning för HKR, som anknyter intimt

10 Sidan 10 av 10 till biosfärområdeskonceptet. Det är utbildningen i BMA som hittills har lämnat det ekonomiska överskottet till det här området, men de senaste söktalen var något oroande. Området som helhet har en livaktig och framgångsrik forskningsmiljö vilande på en bred och stark bas av forskarutbildade och med ett betydande antal seniora forskare. Forskningsmiljöns verksamhet är störst inom biologi och BMA, och något mindre inom det landskapsvetenskapliga området. Det andra programområdet består av utbildningar inom VA-teknik, vattenvård och programmet med inriktning mot kretslopp och biogas, som är under utveckling. Det här är ett välskött område, med god rekrytering. Forskningsmiljön är framgångsrik och förmår attrahera externa medel. Det är det område som bidrar mest till sektionens internationalisering. Under 2012 är prognosen runt en miljon i överskott. De båda programområdena tangerar och överlappar varandra inom vissa fält. Exempelvis ges kurser i miljökommunikation inom både biologi och VA-området, samtidigt som landskapsvetarna ger kurser i landskapskommunikation. - En välbalanserad integration av utbildningarna för att åstadkomma effektivitet och en bredare bas av kompetens, men utan att äventyra profil och nisch. Speciell hänsyn till detta skall tas vid etableringen av det nya programmet mot kretslopp och biogas. - Ökad användning av den höga akademiska kompetensen även inom professionsutbildningarna - Integrera forskningsmiljön kring landskapsvetenskap med anknytande miljöer Sammanfattning Intern kompetens Den interna kompetensen och utbildningarnas kvalitet är i huvudsak god vid sektionen. Ett projekt för att säkerställa nivån inom lärarutbildningarna mot yngre åldrar pågår. Söktryck/Ekonomi Flera av sektionens program har ett underskott på upp till en halv miljon kronor. Dessa bör kunna komma i balans genom en effektivare resursanvändning och mer insatta beslut om fördelningen av resurser som förhoppningsvis blir resultatet av det nya resursfördelningssystemet som tas fullt i bruk från och med nästa budgetår. De programområden som under 2012 visar på mer betydande ekonomiska verksamhetsunderskott i förhållande till den externa resurstilldelningen är tre: - Humaniora - Ämneslärarutbildningen - Master i utbildningsvetenskap Kring dessa tre programområden bör en mer strategisk diskussion föras utifrån vilka underskott som är acceptabla?