UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Ansvarsbiblioteket för humaniora Hans Nordesjö

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Ansvarsbiblioteket för humaniora Hans Nordesjö Verksamhetsberättelse för 2003 Ansvarsbiblioteket för humaniora Verksamheten år 2003 har inriktats på ämnesportalen AGORA, fortsatt genomgång och relevansvärdering av humanistiska textdatabaser, inklusive elektroniska tidskrifter, undersökning av användbarhet (usability) av databaser och hemsidor samt problemen kring de humanistiska ämnesbibliografierna. Ett referensgruppmöte med ca 20 deltagare hölls den 23 oktober. A. AGORA Verksamheten har som tidigare letts av Ann-Sofi Cullhed. För verksamheten se bil.1. B. Humanistiska databaser I augusti 2003 publicerade Lena Åkerbäck Ågren sin rapport Databaser inom humaniora och teologi: en jämförelse mellan vissa svenska och amerikanska samt ett engelskt forskningsbibliotek. Denna rapport är nu publicerad på BIBSAMs hemsida ( Rapporten, som har mottagits mycket positivt, kommer om möjlighet ges att kompletteras med franska och tyska bibliotek, samt med svenska specialbibliotek. Det är också önskvärt att liknande översikter görs regelbundet även i framtiden. C. Användbarhetsprojekt Stefan Andersson, informationsspecialist vid Enheten för digital publicering (Electronic Publishing Centre), Uppsala universitet, har genomfört en studie Användbara sidor för humanister? En undersökning av tio webbplatser, för vilken en rapport kommer att publiceras inom kort. I samband med denna studie genomfördes på Museum Gustavianum i Uppsala ett seminarium den 22 oktober med ca 65 deltagare och föreläsare från flera håll. Se bil. 2. D. Humanistiska ämnesbibliografier De svåra problemen kring finansieringen av humanistiska ämnesbibliografier har under året fortsatt att diskuteras. Särskilt har professor Johan Svedjedals (Svenska litteratursällskapet) förslag om att överlåta mer av indexering av tidskriftsartiklar studerats, med besök hos Bibliotekstjänst och med en särskild studie av Åke Bertenstam (se bil. 3:1 nedan). Men ännu har man ej kunnat återuppta det löpande arbetet med Svensk litteraturvetenskaplig bibliografi och Svensk konstvetenskaplig bibliografi. E. Referensgrupp Referensgruppen har sammanträtt en gång, den 23 oktober. Se bil. 3. Uppsala som ovan Hans Nordesjö Ansvarig, Ansvarsbiblioteksverksamheten för humaniora vid Uppsala universitetsbibliotek

2 2 BILAGA 1 AGORA 2003 Ann-Sofi Cullhed, Tyngdpunkten under verksamhetsåret har legat på arbete och diskussioner i samband med BIBSAM-projektet rörande samordning av ämnesportaler. Medlemmar ur AGORA:s centralredaktion har deltagit i de två referensgrupper som arbetat med frågan under året (Referensgrupp 1: Ann-Sofi Cullhed, Referensgrupp 2: Lena Åkerbäck Ågren). AGORA-Nytt, ett elektroniskt nyhetsblad via e-post med nya länkar, aktualiteter och länktips, började distribueras i januari och utkommer med 10 nr /år (uppehåll under sommaren). Information om listan skickades i samband med premiären ut till BIBLIST, och finns dessutom tillgänglig på webbplatsen under navigeringslänken Nytt i AGORA:s sidhuvud. I november var antalet prenumeranter 201. Under året har vi utarbetat en webbmall för framställningen av nyhetsbladet. Mallen består av statisk kringtext runt ett antal databasutmatningar, vilket innebär en maximal automatisering av framställningen. Det enda som skrivs in manuellt är Månadens länktips. Vid utskicket en gång i månaden kopieras mallen in i ett e-postbrev och skickas till e-postlistan. Vi märker att användningen av AGORA ökar dagarna efter utskicket. Nyhetsregistreringen i AGORA:s Aktuellt -spalt har tidigare skötts manuellt (HTMLkodning). Vi har under året lagt upp en databastabell och webbformulär för nyhetsregistreringen, vilket gör hanteringen säkrare och mer rationell. Vi kan t.ex. redan vid registrering styra både publiceringsdatum och makuleringsdatum av nyheten, och slipper därmed bevaka spalten. Centralredaktionens administration har förenklats i flera avseenden, med huvudsakligt syfte att ersätta manuellt underhåll med automatiserade funktioner så genomgående som möjligt. Dit hör t.ex. sidorna över senaste månadens nya länkar som dels används i AGORA- Nytt, dels har lagts in i manualen för ämnesredaktörer som därmed kan kopiera listan och disitribuera vidare närhelst de önskar. Vi har också lagt in en rad nya funktioner som underlättar för centralredaktionen. Katalogiseringsstatistiken har exempelvis utökats, så att vi bättre kan urskilja både enskilda redaktörers och medverkande biblioteks aktivitet sammanlagt och årsvis. Vidare har vi tagit fram översikter av antal poster per resurstyp och per ämnesrubrik. Vi har också framställt webbgränssnitt för listor och uppdatering av ämnesredaktionen (namn, adresser etc). Dessa utmatningar används också i manualen för ämnesredaktörer. Länkkontrollprogrammet har tidigare inte fungerat optimalt, men detta har åtgärdats i år. Det innebär att den redaktör som lade in eller senast redigerade en länk får felmeddelande via e-post så snart någon användare klickar på en trasig eller problematisk länk. Användaren får dessutom fram en webbsida där information ges om att redaktionen har underrättats om länkfelet och kommer att avhjälpa det. Ett ämnesordsindex har konstruerats som ett första led i en förbättring av sökfunktionerna i AGORA. Indexet bygger på en sammanslagen svit av ämnesord, SAB-rubriker i klartext, samt ämnesrubrikerna i AGORA. Detaljer återstår att lösa innan vi kan lägga ut ämnesordsindexet, och resurser för att arbeta om sökformuläret har tyvärr saknats. 2

3 3 Anpassning har gjorts till nya LIBRIS Webbsök, så att vidaresökning på ämnesord och klassningar fungerar som tidigare. Den ColdFusion-server som används för AGORA uppgraderades under året. Detta medförde att vissa delar av webbplatsen måste justeras eller omarbetas för att registrering, indexering och teckenhantering skulle fungera. Under april-maj deltog vi i en undersökning utförd av en student vid Danmarks Biblioteksskole i Köpenhamn, Anna Johansson. Hennes bachelor-uppsats (som vi ännu inte fått del av) hade som ämne strukturering och indexering av resurser i ämnesportaler, med AGORA som studieobjekt. Statistik (fram t.o.m. 26 november 2003) Totalt antal poster i länkdatabasen: 2192 Användarstatistik: T.o.m. 26 november 2003: besök, besökta sidor, unika besökare. Den sista siffran måste tas med en nypa salt, då den bygger på besökares IP-nummer och samma besökare kan ha använt många olika sådana vid automatisk tilldelning av IP-nummer inom en viss domän. Svenska besökare dominerar mycket stort. Fördelningen besök / besökta sidor under årets 12 månader: Jan: 4366 / Feb 4495 / Mar 4810 / Apr* 2883 / Maj 4015 / Jun 2474 / Jul 1782 / Aug 2506 / 7360 Sep 4377 / Okt 4382 / Nov 3774 / (t.o.m 26 november) *Siffrorna för april är dock missvisande låga då vi under halva månaden av misstag råkade installera en brandvägg för AGORA, så att endast Uppsala universitets användare under den tiden hade access till webbplatsen. Katalogiseringsstatistik Sammanlagt har 254 nya poster lagts in i databasen under år poster har redigerats en eller flera gånger. I genomsnitt betyder detta att 8-9 nya länkar per redaktör har registrerats under året och 7-8 per redaktör har dessutom redigerats. Nio redaktörer har inte lagt in några nya länkar alls. Av dessa nio har fyra inte heller redigerat någon post. 3

4 4 Av medverkande bibliotek har Carolinabiblioteket vid Uppsala universitetsbibliotek lagt in flest nya länkar (74), följt av Lunds universitetsbibliotek (53), Linköpings UB (46), Mälardalens högskola Västerås (35) samt Umeå UB och Arkeologibiblioteket vid Uppsala UB (båda 12). Redaktion Ingen ny redaktör har tillkommit. En redaktör har p.g.a. tidsbrist avsagt sig uppdraget därmed medverkar Örebro universitetsbibliotek för närvarande inte längre i AGORA. En redaktör (Linköpings UB) har tagit föräldraledigt, men då ersatts av en vikarierande redaktör vid samma bibliotek. Inget gemensamt seminarium har hållits under året. Handledning och vidareutbildning sker kontinuerligt, oftast via e-post eller telefon, vid enstaka tillfällen vid personligt besök. Ann-Sofi Cullhed,

5 5 BILAGA 2 ANVÄNDBARHET-Usability i HUMANIORA: seminarium den 22 oktober i Uppsala Seminariet ägde rum på Museum GUSTAVIANUM i Auditorium Minus Antalet deltagare var 65. Arrangör och ansvarig för seminariet var undertecknad Hans Nordesjö, ansvarig för ansvarsbiblioteksverksamheten för humaniora inom Uppsala universitetsbibliotek. Efter några välkomstord av undertecknad inleddes mötet av STEFAN ANDERSSON, informationsspecialist vid Enheten för digital Publicering (Electronic Publishing Centre), Uppsala universitet med en rapport Användbara sidor för humanister? En undersökning av tio webbplatser från ett pågående projekt bekostat av BIBSAM. Forskningsbiblioteken erbjuder en stor mängd elektroniska informationstjänster på sina webbplatser. Dessa elektroniska resurser är dyra och tar allt större andelar av bibliotekens anslag. Det är också fortfarande svårt att nå ut till bibliotekets användare med dessa produkter vilket gör att studenter och forskare kanske istället väljer söktjänster som Google. Samtidigt har det under de senaste åren också kommit att ställas högre krav på statliga myndigheter att göra sina webbplatser tillgängliga för alla. Bibliotekens webbplatser är den viktigaste ingången till urvalet av elektroniska informationstjänster. Sett i detta sammanhang är det viktigt att de utformas enligt vedertagna standarder och riktlinjer för användbarhet. Likaså bör de förvärvade kommersiella tjänsterna i sig uppfylla samma användbarhetskriterier. För att undersöka användbarheten ur detta perspektiv har därför tio olika webbplatser kartlagts: fem forskningsbiblioteks och fem kommersiella informationstjänsters. Testresultatet visar på ett tydligt mönster där de kommersiella tjänsterna följer riktlinjerna i högre grad än biblioteken. Av detta kan också utläsas att biblioteken ännu inte fullt ut följer de råd och rekommendationer som finns för användbarhet på svenska myndigheters webbplatser. Länk till presentationerna: TEAL ANDERSON, Digital Knowledge Center, The Sheridan Libraries. Johns Hopkins University, Baltimore, redovisade verksamheten i Baltimore, USA med ett omfattande och uppslagsrikt föredrag Usability Experiences at the Johns Hopkins University Libraries. Det återfinns under Efter lunch medverkade universitetslektor ELSE NYGREN vid enheten Människa-dator interaktion (Human-Computer interaction), Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet med föredraget Samspel människa och dator i byggandet av kunskap, som behandlade Bibliotekens hemsidor ur människa-dator perspektiv. En genomgång gjordes av begreppet Funktionell Layout och hur det påverkar hur "lättlästa" våra hemsidor blir. Vidare behandlades Intranätets funktionalitet, samt hur ett sådant kan användas för att utveckla en organisation. Detta redovisas närmare i bilaga nedan. Slutligen berättade JENNY KINDBERG LOHRENZ, Biblioteks- och informationsvetenskap 5

6 6 Uppsala universitet, om Den vilda jakten på information- humanisters sökande i Libris och DISA. Sökandet efter information har fått en allt större tonvikt idag, läroplanen har ändrats varvid den klassiska boken ersätts av nya informationskällor. Det finns en ökande tendens i samhället av vi själva måste söka kunskap själva för att lära. Denna utveckling gör att intresset ökat för hur informationsprocesserna ser ut när människor söker information. Jag hör till en av dem som med intresse följt en del av den forskning som bedrivits. Dock har jag inte kunnat hitta någon undersökning som kombinerar den mänskliga interaktionen i söksätt med elektroniska dokuments gränssnitt, varför jag har tyckt att detta har varit en intressant att göra en sådan studie. Jag kommer således att jämföra Libris webbsök med DISA (som ju är Uppsala universitets katalog online). Där avser jag studera likheter och skillnader mellan dessa sidor. Jag kommer att analysera dokumenten efter en checklista som utarbetats av Jacob Nielsen. Jag kommer också att studera faktorer som språk, terminologi, söksträngar osv. För att försöka fånga bredden kommer jag att låta 10 st. informanter få sökord av mig och söka i ovanstående databaser. Denna studie kommer därefter att följas upp med fokusgruppsdiskussioner för att ta reda på vilka tankar och känslor som fanns under söktillfället. Frågor jag gärna vill ha svar på är : Vilka likheter och skillnader finns i gränssnitt mellan Libris och DISA? Terminologi, kan den förstås av användaren? Sökspråk; Är det anpassat? Påverkar språkets struktur graden av navigeringsmöjligheter i dokumenten? Vilka känslor och attityder förekommer under söktillfället? Påverkar de sökningen? Vilken webbsida använder man sig mest av och varför i så fall? En diskussion mellan publik och föredragshållarna, med många inlägg, avslutade seminariet (den av flera flitigt citerade flitigt citerade Jacob Nielsen har hemsidan Hans Nordesjö 6

7 7 Bil. 2:1 Dokumentation Else Nygren ANVÄNDBARHET-Usability i HUMANIORA: seminarium den 22 oktober i Uppsala Seminarie på Museum GUSTAVIANUM,, Uppsala Samspel människa och dator i byggandet av kunskap. Universitetslektor Else Nygren vid enheten Människa-dator interaktion (Human- Computer interaction), Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet. Innehåll: 1. MINNESLISTA FUNKTIONELL LAYOUT 2. FUNKTIONELL LAYOUT 3. INTRANÄTETS FUNKTIONALITET 7

8 8 1. MINNESLISTA FUNKTIONELL LAYOUT Reducera redundans Gruppera Välj vad som ska styra grupperingen placering orienteringsfält i bilden Sortera Mellan grupper Inom grupper Beakta läsordning Raka scanlinjer Flera scanlinjer Bakgrundsfält för separerade grupper Signalera Tona upp, Framhäv Tona ned, Försvaga Symboler och ikoner: kontrollera gestalteffekter utrymme närhet förklaringsvärde differentierbarhet 8

9 9 2. FUNKTIONELL LAYOUT Grafiskt språk. Viktiga beståndsdelar i det grafiska språket är symboler, gruppering och placering samt signalering. Grafiskt språk innebär att konventioner etableras som gör det möjligt att inhämta kunskap från hur den presenterade informationens utseende. Det interaktiva mediet är särskilt lämpat för ett sådant grafikt språk, eftersom färg, form font osv kan ändras dynamiskt efter innehållets status. Ett bra grafiskt språk visar sig i att användaren inte märker det. Det är noggrannhet i detaljer och obönhörlig konsekvens som ger resultat. Ett grafiskt språk som inte är konsekvent fyller samma roll som en trasig ledstång. Användaren har erfarit att den inte är att lita på och slutar att förlita sig på den. Gruppering är det mest basala i det grafiska språket. Gruppering av information innebär att vi synliggör den inneboende strukturen i ett material genom att placera informationsdelar relativt varandra på lämpligt sätt. En mängd av exempelvis länkrubriker kan i regel delas in i undergrupper på flera olika sätt. En av dessa uppdelningar väljs ut för att styra placeringen av länkarna på sidan. En annan uppdelning kan synliggöras genom färgkodning, en tredje uppdelning genom tillägg av ikoner osv. Om grupperingsprinciperna följs konsekvent kan användaren göra utsökningar rent perceptuellt, snabbare än det skulle ta att ange selektionskriterier. En väl genomförd gruppering av länkar kommer att leda in användaren på en effektiv sökstrategi, nämligen att först välja rätt grupp och därefter scanna inom gruppen. En dåligt genomförd gruppering kommer att leda till att användaren tillgriper en ineffektiv sökstrategi och istället söker igenom samtliga länkar i tur och ordning. Användaren behöver bli upplyst om att materialet är grupperat. Rubrikerna måste placeras korrekt i förhållande till "sin" grupp. Grundregel är att rubriken för en grupp alltid ska placeras närmare sin grupp än någon annan grupp. Vidare måste det framgå om rubriken gäller för samtliga länkar eller för endast en del av länkarna. Om rubriken endast gäller för en del av länkarna kan man använda en avskiljare för att tydliggöra strukturen. När vi utformar en bild måste vi placera de olika informationsenheterna på lämpligt sätt. Placeringen av olika delar måste spegla deras inneboende relationer och även vara anpassade så att de underlättar exempelvis jämförelser mellan siffervärden. Vi scannar en rad av siffervärden snabbare om de är listade vertikalt än horisontellt. Vi måste lämna mellanrum vid uppräkningar så att ögat får hållpunkter vid orienteringen. Ibland är det inte möjligt att placera allt som hör ihop nära. Då kan fält av en svag bakgrundsfärg vara effektivt för att förstärka tillhörigheten inom en grupp. Orientering. Det tar längre tid att scanna en horisontellt orienterad lista än en vertikalt orienterad. Skillnaden är ca 20%. En rak scanlinje scannas snabbare än en lista där begynnelsebokstäverna bildar en krokig vertikal linje. Effekten är mer uttalad ju större variationen är mellan ordens längd. 9

10 10 Sortering. Sorteringsordningen påverkar vilken strategi användaren väljer för att söka igenom listan. En osorterad lista kommer ofta att scannas av uppifrån och ned. Med en lista sorterad i bokstavsordning kommer användaren att kunna utesluta ett antal länkar och börja direkt där det verkar lämpligt. Signalering innebär att relationer mellan olika delar av informationen uttrycks i termer av variation i visuell dominans. Man kan till exempel signalera likhet även mellan information som inte är placerade nära varandra, liksom man kan signalera skillnad mellan information som visserligen är placerade nära men som ändå bör särskiljas från varandra. Man kan signalera relationer, t ex överordnad underordnad genom att låta det överordnade vara mer dominant än det underordnade. Man kan signalera viktighetsgrad genom att låta det viktigaste vara det mest visuellt dominanta. Utifrån en nivå av normal visuell kontrast kan man tona upp viss info och tona ned annan info. Visuell dominans. Den visuella dominansen bör motsvara den logiska relevansen. Detta innebär att det som är viktigt ska vara mer framträdande i bilden än det som är mindre viktigt.visuellt mest framträdande är det som har stor yta, starkast ljushetskontrast och det som är centralt placerat i bilden. Larm ska naturligtvis vara mer framträdande än övrig information. Innehåll i datafält ska vara mer framträdande än rubriker. Det ska vara möjligt att i ett ögonkast få en uppfattning om det mest relevanta i det nuvarande tillståndet. Missledande signalering. Om signaleringen inte överensstämmer med en underliggande strukturen arbetar det grafiska språket motströms. I stället för att hjälpa användaren kommer användaren att behöva anstränga sig för att bortse från de missvisande signaler som utsänds. Än värre är att missvisande signaler förstör användarens tilltro till stabiliteten i det grafiska språket och därför slutar han eller hon att förlitar sig på det. Ett bra grafiskt språk märks inte, det ger bara flyt åt användningen. Konsekvensen gör att användaren kan utnyttja sin inlärningsförmåga och delegera mer av resonemanget under navigeringen till automatiska perceptuella funktioner. Resultatet visar sig i snabb sökning och stort antal lyckade sökförsök. Att signalera tillstånd. I gammaldags människa-maskin system fanns ofta ett reglage och en därtill hörande display. Med hjälp av reglaget kunde man exempelvis starta och stoppa en motor, eller öppna och stänga en ventil. Displayen visade tillståndet och en manöver med hjälp av reglaget återspeglades snart i att displayen visade att tillståndet uppnåtts, exempelvis att motorn gick, eller att ventilen var öppen. I människa-dator gränssnitt behöver inte reglage och display vara åtskilda. Samma knapp som används för att beordra en motor till kan också visa tillståndet dvs. att motorn är till. För att åstadkomma detta behöver man tilldela visuella koder till knappen. För det första behöver man visa om knappen för tillfället är valbar eller inte. Tryckbarhet måste signaleras i de situationer då det är möjligt att använda knappen. Icke- 10

11 11 tryckbarhet kan vara en viktig signal för att förstå när det inte är möjligt att utföra ett visst kommando. Om knappen även ska användas för att signalera tillståndet, måste detta visas via en annan kod, exempelvis byte av färg. Symboler och ikoner. Symboler kan ha olika funktioner i ett användargränssnitt. Fördelar med är att de är relativt oberoende av språk (däremot inte av kultur), att de tar liten plats och att de är lätta att känna igen även om de inte har standardplats på sidan. Allmänt har man påvisat bättre resultat vid sökning om man använder sig av både en symbol och tillhörande förklarande text än om man använder enbart symbol eller enbart text. Symbolens roll är lite olika beroende på användarens situation. Första gången användaren stöter på en viss symbol är symbolens uppgift att förklara sin funktion. Helst ska man då kunna sluta sig till vad som händer om man klickar på motsvarande länk. Om man i detta läge gissar fel på symbolens betydelse, får man snabbt feedback om detta, kan gå tillbaka och prova en annan av symbolerna. Redan andra gången användaren väljer bland en grupp av symboler är symbolens uppgift snarare att påminna om funktionen än att förklara. Alltefter som användaren blir van med symbolgruppen blir symbolens uppgift alltmer att särskilja olika funktioner från varandra, medan den förklarande uppgiften tonas ned. Detta innebär att en symbols förklaringsvärde är viktigast för en förstagångsanvändare medan för en van användare är symbolens differentierbarhet viktigare dvs hur lätt det är att skilja den från andra symboler i gruppen. Förklaringsvärde kan man testa genom att låta användare para ihop länkrubriker med motsvarande symboler. Differentierbarhet kan man testa genom att mäta hur nära skärmen man måste komma för att se skillnad mellan par av symboler. Gestalteffekter av inramning och placering. En symbol måste placeras in i sitt sammanhang på lämpligt sätt. Förhållandet mellan symbolens storlek, avstånd till omkringliggande symboler samt förekomst av inramning kan påverka såväl förklaringsvärde som differentier-barhet. Se till att tillräckligt med tomrum lämnas kring symbolen. Symboler i menyer. En symbol kan användas som ersättning för text. Anledningen är då ofta att man vill spara plats. Exempel är symbol menyer för permanent tillgängliga funktioner på de övre nivåerna i ett intranät. Symboler kan också användas för att förstärka en länkmeny. Anledningen är då inte att spara plats utan snarare att öka förklaringsvärdet genom att länktexten kompletteras med en symbol. Eftersom detta förbrukar värdefull skärmyta bör genom tester förvissa sig om att det verkligen ökar förklaringssvärdet. En symbol som används tillsammans med en länkrubrik på detta sätt bör ha en konsekvent placering i förhållande till rubriken. En symbol får aldrig vara närmare någon annan rubrik än sin egen. En symbol ska heller inte placeras mittemellan två rubriker. Symboler för dokumenttyp har visat sig vara av stort värde för användare. Att veta om ett visst dokument är t ex Word eller Excel, kan vara avgörande för om man kommer att följa 11

12 12 länken eller ej. Omvänt gäller att användare uppvisar irritation över att följa en länk och bli överraskad av att det visar sig vara ett t ex ett Excel dokument. Symboler kan också användas som ren dekoration. Detta tar plats, men studier har visat att många användare uppskattar estetiskt tilltalande symboler. 12

13 13 3. INTRANÄTETS FUNKTIONALITET Metoder för att studera intranät Intervjuer Enkäter Observationer Användartester Läsexperiment Prototyper och design Det Perfekta Intranätet - funktioner Faktabank aktuell Nyhetskanal Kulturkommunikation Admistrativ självbetjäning Arbetsredskap för kärnverksamheten Instruktioner Information för att bedöma och besluta Funktioner för att utföra Dialog, kors och tvärskommunikation Kunskapshantering, e-learning Det Perfekta Intranätet - effekter I Sparar tid och pengar Ersätter pappersrutiner och maillistor Avlastar hårt belastade personer Trimmar processer som rör flera avdelningar Gör att bra rutiner och lösningar sprider sig Fångar upp och stödjer tillfälliga projektgrupper Det Perfekta Intranätet - effekter II Vidgar vyer Utvecklar debattklimat och ansvarstagande Uppmuntrar och befordrar kunskapsutveckling Lär ut, förklarar, förmedlar kontakter Förändras ständigt, evolution Förändrar maktstrukturen? Intranätanvändarens situation Tidspress Tidspress Tidspress Användargränsnittet i det perfekta intranätet Informationsstruktur Layout, grafik symboler Formulär Navigering 13

14 14 Första sidan Nyheter Länkgrupper Disposition av sidutrymmet Rubrik Kontaktinformation Sidslutsmarkering Gruppering och sortering Rubrik och ingress Vidarelänkning Nyhetens livscykel Att scanna en länkgrupp Orientering Layout Sortering Justering Gruppering Antal länkar Allmän listkunskap Rak scanlinje Gärna flera alternativa scanlinjer Beakta läsordningen Förstärk och försvaga Symboler och ikoner Symbolens funktion Gestalteffekter av placering Förklaringsvärde Differentierbarhet Symbolmenyer Formulär Navigering Håll ihop gruppen av inmatningsfält Låt användaren se det som skrivits in Ge exempel på format Testa på användare Länk-rubrik konsekvens Indikering av sidans plats Makrostruktur Mikrostruktur Konkurrerande länkar 14

15 15 Sökfunktionen Sökdialogen Sökrymden Träfflistan Symboler för dokumenttyp Dialogfunktioner Offentligheten skrämmer Slutna grupper Användargränssnittet en tröskel Överblick över inlägg Fråga och svar samtidigt Återkoppling Feedback uppåt i organisationen Dokument Få typer av dokument Skapa konventioner Diskurs Anpassa för läsning från skärm 15

16 16 Kunskapsdelning Svårare än väntat Problem med att hitta gemensam struktur Kunskap är en tillgång för individen Incitament Motivation Belöning Instruktioner och e-learning Uttolkning kan gå förlorad Val av fall Anpassning till mediet E-learning, lär av dataspelen Utseendet, inte allt men en hel del Signal till medarbetarna Vad menas med snyggt? Beauty contest Renovering av ett intranät Behov av renovering Prioritering Beskrivning av befintlig struktur Storstädning Stabilitet genom upprepning Nya kläder System för att ta hand om feedback Var beredd Åsiktsdjungeln Feedbackloggen, guld värd Några enkla testmetoder Enkäter Observationsintervju Söktester Beauty Contest Kontakta gärna: 16

17 17 Bil. 2:2 Deltagare i användbarhetsseminarium i Uppsala på Museum Gustavianum den 22 oktober

18 18 Bil. 2:3 ANVÄNDBARHET-Usability i HUMANIORA: seminarium den 22 oktober i Uppsala Seminariet äger rum på Museum GUSTAVIANUM, Akademigatan 3, Uppsala, (mittemot huvudingången till domkyrkan) i Auditorium Minus TID: den 22 oktober 2003 KAFFE serveras 9.30 och 14.15, medan man får ordna sin LUNCH själv (det finns många restauranger i närheten). PROGRAM Användbara sidor för humanister? En undersökning av tio webbplatser. Stefan Andersson, informationsspecialist vid Enheten för digital Publicering (Electronic Publishing Centre), Uppsala universitet Usability Experiences at the Johns Hopkins University Libraries. Teal Anderson, Digital Knowledge Center, The Sheridan Libraries. Johns Hopkins University, Baltimore LUNCH Samspel människa och dator i byggandet av kunskap. Universitetslektor Else Nygren vid enheten Människa-dator interaktion (Human-Computer interaction), Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet Kaffe Den vilda jakten på information. Humanisters sökande i DISA och LIBRIS, en usabilitystudie. Jenny Kindberg Lohrenz, studerande i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet Sammanfattning och diskussion SLUT Frågor: Hans Nordesjö Ansvarig för Uppsala universitetsbiblioteks verksamhet som ansvarsbibliotek för humaniora Telefon , fax , mobil E-post Hans.Nordesjo@ub.uu.se 18

19 19 BILAGA 3 Uppsala Universitetsbibliotek Ansvarsbiblioteket för humaniora Hans Nordesjö Möte för referensgruppen för ansvarsbiblioteket humaniora, Uppsala universitetsbibliotek, 23 oktober 2003 Ledamöter: Elisabet Andersson, Örebro UB Margareta Benner, GUB Eckeskog, Rune, Umeå UB Annika Eriksson, Vitterhetsakademiens bibliotek Christina Friström, Universitetsbiblioteket, Lunds universitet Ulf Göranson, UUB Marjatta Hauska, SUB Karl Isaksson, BIBSAM, KB Anders Lönn, Statens musikbibliotek Hans Nordesjö, UUB Erik Silenstam, Länsbibliotek Uppsala Medverkande och gäster: Karin Hedlin, Svensk historisk bibliografi, KB Johannes Rudberg, Svensk historisk bibliografi, KB Marie-Christine Skuncke, Svensk litteraturvetenskaplig bibliografi, Svenska litteratursällskapet Johan Svedjedal, Svensk litteraturvetenskaplig bibliografi, Svenska litteratursällskapet Medverkande och gäster, UUB: Stefan Andersson Åke Bertenstam Ann-Sofi Cullhed Lena Åkerbäck Ågren 1. Löpande ämnesbibliografier i litteraturvetenskap, konstvetenskap och historia. Sedan föregående möte hösten 2003 hade ordföranden diskuterat problemen dels Johan Svedjedal, Svenska litteratursällskapet, och Åke Bertenstam rörande den litteraturvetenskapliga bibliografin, dels Carina Hellborg och Jan-Eric Malmquist på Artikelsök/Btj. Johan Svedjedal har sedan en tid föreslagit att man i LIBRIS endast skulle ta med indexering av a) årsböcker, festskrifter, andra samlingsverk, 19

20 20 b) enskilda författares essäsamlingar samt samlingar av tidningsartiklar och recensioner, c) ett snävt urval av utländska tidskrifter (i litteraturvetenskap ca 5) som ägnar sig åt svensk eller nordisk litteratur. Allt övrigt skall indexeras i Artikelsök. En genomgång av de i för den litteraturvetenskapliga bibliografin väsentliga tidskrifterna visar att de redan finns i Artikelsök. med något enstaka undantag. Åke Bertenstam ombads att utreda vad detta skulle göra för skillnad i omfång och arbetsinsats beträffande litteraturvetenskapen. Se nedan bilaga. Jan-Eric Malmquist och Carina Hellborg på Bibliotekstjänst var helt införstådda en sådan lösning, vilket ju ligger helt i linje med Artikelsöks nuvarande verksamhet. ( Man kunde eventuellt tänka sig att indexera även ovannämnda utländska tidskrifter.) Beträffande historia är naturligtvis det bästa om arbetet kan fortsätta som nu på Kungliga Biblioteket, med samma höga ambition. Beträffande konstvetenskap måste fler undersökningar göras, med kontakter med Göteborgs universitetsbibliotek och t ex Svenska Vitterhetsakademins bibliotek, men en lösning som för litteraturvetenskap kunde vara realistisk. Om man på detta sätt reducerar ambitionerna och väsentligt minskar kostnaderna för det löpande arbetet kan det ständiga problemet med finansieringen kanske lättare få en lösning. Enligt Åke Bertenstams utredning för litteraturvetenskap skulle arbetet kräva drygt en tredjedels tjänst. (Det har ju de senaste åren uppstått en ny lucka för litteraturvetenskap och konstvetenskap. Men om man även för denna minskar ambitionsnivån som ovan och väsentligt minska arbetsinsatsen, kan man kanske lättare finna medel.) I efterföljande diskussion bekräftade Johannes Rudberg från Kungl. biblioteket att man där avsåg att fortsätta att framställa svensk historisk bibliografi på samma sätt och i samma omfattning som tidigare. Det har dock redan inneburit en större arbetsbörda för SHB och ökade svårigheter att klara denna bibliografi sedan det tidigare samarbetet mellan de olika bibliografierna upphörde. Kunde det inte för litteraturvetenskapens del vara lämpligt att kontakta Svenska Akademien? Beträffande konstvetenskap skulle kanske ett antal konstbibliotek, Vitterhetsakademiens bibliotek med flera, kunna samarbeta om registrering i LIBRIS, t ex ta på sig ett antal tidskrifter var. I övrigt gjordes inlägg från flera håll, med instämmanden i att den föreslagna lösningen vore en väg värd att pröva. Ambitionerna i LIBRIS kommer att minska, men detta måste man acceptera. Ansvarsbiblioteket fick således i uppgift att fortsätta att arbeta på en lösning som den föreslagna, med minskade ambitioner i LIBRIS och med nya kontakter med Bibliotekstjänst. Beträffande svensk konstvetenskaplig bibliografi måste en lösning liknande denna utredas (liksom även den under diskussionen nämnda: samarbete mellan ett antal konstbibliotek). 2. AGORA. Ann-Sofi Cullhed redogjorde för verksamheten inom AGORA under året. En översikt om verksamheten kommer inom kort att utsändas som en av ansvarsbibliotekets årsredovisning. 20

21 21 3. Den 22 oktober, dvs dagen innan detta möte, avhölls ett seminarium om användbarhet/usability på Museum Gustavianum i Uppsala. Stefan Andersson, en av de deltagande och ansvarig för en pågående undersökning av olika hemsidor med humanistiskt innehåll, gav en kort redovisning. En mer omfattande redogörelse för seminariet kommer att utsändas till ledamöterna av referensgruppen (av vilka flera deltog i seminariet). Erik Silenstam fann det positivt att de olika inslagen i seminariet var så varierande till sin karaktär. Bland annat hade en studerande i biblioteks- och informationsvetenskap beretts tillfälle att medverka. 4. Lena Åkerbäck Ågrens rapport Databaser inom humaniora och teologi. En jämförelse mellan vissa svenska och amerikanska samt ett engelskt forskningsbibliotek hade just publicerats på BIBSAMS hemsida. Syftet med rapporten var att finna för humanioraområdet intressanta resurser för att kunna fylla eventuella luckor inom dess bestånd. Avgränsningen mot det anglosaxiska området grundades på att utvecklingen där anses ha nått längst. Rapporten möttes av mycket positivt intresse. Marjatta Hauska föreslog dock att den borde utvidgas till att omfatta även franska och tyska bibliotek. Databaskostnader och kontaktuppgifter till utgivare/leverantör kan nås via länkar men önskemål om en mer lättillgänglig redovisning framfördes. Annika Eriksson föreslog att även databaserna för många specialbibliotek borde redovisas. Ordföranden lovade att bereda specialbibliotek tillfälle till att komplettera utredningen. En sådan här utredning borde göras om regelbundet, minst vartannat år, och till nästa omgång skulle även franska och tyska bibliotek kunna medtas. Även databaskostnaderna skulle göras mer lättillgängliga i den mån detta var möjligt. 5. Ansvarsbibliotekens framtid. Förslagen i Terje Höiseths utredning Samordning, samverkan och samarbete en utvärdering av det svenska ansvarsbibliotekssystemet,kommer enligt alla signaler att i huvudsak genomföras och kommer att förändra och begränsa nuvarande arbetssätt. Nätsamverkan som t ex referensgrupp kommer dock förmodligen att finnas kvar liksom arbetet med kompetensutveckling. Tills vidare kommer vissa möjligheter för anslag för pågående projekt, som t ex AGORA, att kunna stödjas. I diskussionen framkom önskemål om att fortsätta planerna på samverkan mellan olika portaler, i första hand AGORA och SamWebb, redan till närmaste ansökningstillfälle 1 december 21

22 22 Bilaga 3:1 Undersökning rörande litteraturkategorier i Svensk litteraturvetenskaplig bibliografi Vid föregående möte med Referensgruppen för Ansvarsbiblioteket Humaniora väcktes frågan om det skulle vara möjligt att producera ämnesbibliografier under annorlunda förutsättningar, närmare bestämt att man för tidskriftsartiklar skulle förlita på den indexering som görs av Artikelsök, och begränsa SLB:s ansvarsområde till övriga litteraturkategorier. Inom ramen för denna frågeställning har Hans Nordesjö bett mig undersöka hur fördelningen av posttyper ser ut för Svensk litteraturvetenskaplig bibliografis (SLB) del. Med ledning av denna undersökning och mina tidigare erfarenheter av arbetet med SLB har jag även försökt göra en uppskattning av tidsåtgången för arbetet med en reducerad version av SLB. Metod Eftersom bidragsposterna i LIBRIS (utom för specialfallen bidrag i festskrifter och konferenstryck) inte är märkta på något sätt som gör det möjligt att direkt via sökningar särskilja olika typer av bidragsposter är det enda sättet att med rimlig arbetsinsats få fram siffror på hur fördelningen mellan olika kategorier ser ut att göra ett slumpmässigt urval av poster. Min första ansats var att undersöka posterna för två isolerade år, 1995 (1572 poster) och 1997 (1187 poster), vilka jag visste borde vara fullständigt genomgångna både rörande bidrag i tidskrifter/årsskrifter och i samlingsverk. Jag granskade var 10:e post för respektive år. Tyvärr gav dessa undersökningar väldigt disparata resultat, nämligen att 45% respektive 58% av posterna skulle utgöras av sådana som ligger utanför Artikelsöks indexering (=svenska och finlandssvenska tidskrifter). Även om de undersökta posterna utgjorde en relativt stor andel av totalmängden var antalet poster relativt få (157 respektive 118), och även rätt små slumpmässiga förskjutningar mellan olika kategorier kunde ge upphov till stora procentuella skillnader för respektive år. Jag beslöt mig därför för att göra en större undersökning där jag granskade var 20:e post eller 5% av totalmängden registrerade poster av SLB för SLB. Totalt utgjordes underlaget därmed av poster och de undersökta posternas antal av 568 stycken. Det bör kanske noteras att det finns en risk för att urvalet inte blir helt slumpmässigt när man granskar var 20:e post i sökmängden snarare än om man gör ett rent slumpmässigt urval, men eftersom posterna presenteras i registreringsordning (omvänt kronologiskt) förefaller risken att en snedvriden ansamling av vissa posttyper skulle ske just vid var 20:e post så liten att den borde kunna ignoreras i en så pass stor sökmängd. Resultat Den större undersökning jag redogjort för gav till resultat att 297 av 568 poster utgjordes av sådana som hamnar utanför Artikelsöks indexering. Detta motsvarar 52% av totalmängden. Fördelningen på olika kategorier framgår av nedanstående tabell. 22

23 23 Posttyp Antal poster Procentuell andel delmängd Procentuell andel totalmängd Bidrag i svenska samlingsverk ,8% 26,1% Bidrag i svenska årsböcker 37 12,5% 6,5% Bidrag i utländska samlingsverk 43 14,5% 7,6% Bidrag i utländska årsböcker/tidskrifter 69 23,2% 12,1% Totalt ,0% 52,3% Även om siffrorna ovan, speciellt de som är nedbrutna på kategorier får ses med viss försiktighet förefaller det ändå möjligt att konstatera att av de bidragsposter som registrerats för SLB minst hälften utgörs av kategorier som faller utanför Artikelsöks indexering av svenska tidskrifter, och då har jag ändå inte tagit hänsyn till att det i SLB har ingått en del poster från svenska tidskrifter som inte indexeras av Artikelsök. Intressant att notera är också att uppskattningsvis hälften av de undersökta posterna härstammar från svenska samlingsverk. Jag har därför även undersökt hur många samlingsverk totalt som har indexerats för SLB (inklusive de utländska). Dessa uppgår till 996 st, och av dessa är 702 indexerade av SLB. Eftersom dessa i allt väsentligt hör till perioden innebär det att SLB har indexerat c:a 85 samlingsverk/år. Det kan också vara intressant att notera hur stor andel av posterna som utgörs av recensioner. I posturvalet finns 43 recensioner vilket motsvarar 14,5% av posterna. I totalmängden finns 2629 recensioner vilket motsvarar 23% av posterna. Att andelen recensioner är så mycket lägre i posturvalet än i totalmängden beror på att alla recensioner som finns i svenska tidskrifter har bortfallit. Tidsåtgång Att göra en skattning av tidsåtgången för SLB begränsad till ovanstående kategorier skulle vara relativt enkel om man bara hade att ta hänsyn till nu granskade postmängder, men frågan kompliceras av ett antal faktorer. Total registrering för SLB. De poster som hittills har diskuterats har rört poster registrerade av SLB för SLB. SLB registerade utöver dessa ett stort antal andra poster, främst för andra instanser som Svensk historisk bibliografi (2204 poster) och Svensk konstvetenskaplig bibliografi (1270) poster. Dessutom registrerades under den överenskommelse som fanns med NBI även alla bidrag i samlingsverk och årsböcker oavsett om dessa ingick i någon ämnesbibliografi eller ej. Totalt finns 7580 poster registerade av SLB utan att ingå i SLB. Rimligen borde denna externa registrering till större delen bortfalla vid en bevakning av SLB koncentrerad till rent litteraturvetenskapligt material, men det är svårt att ha någon klar uppfattning om hur mycket sådan registrering som skulle kvarstå. Dessutom bör även noteras den omfattande registering som gjorts av andra instanser åt SLB. Denna uppgår totalt till 4105 poster. Även om större delen av dessa kan godkännas utan att artikeln granskas finns ett antal poster där så inte är fallet. Tidsåtgång för registrering i LIBRIS. Tidsåtgången per post är större i nya LIBRIS än den var i gamla LIBRIS, där hela den tidigare registreringen av SLB gjorts då 23

24 24 verksamheten upphörde i januari Detta beror främst på att större arbete läggs ner på ämnesord i nuvarande LIBRIS, men även på att tidsåtgången för att registrera recensioner är avsevärt mer omfattande i tidigare version av LIBRIS räckte det med att kopiera över postnumret som länk till den recenserade boken, nu måste information i klartext om författare, titel, tryckår, ISBN och postnummer anges. Dessutom kan noteras att andelen artiklar är större i den undersökta postmängden än i totalmängden vilket redan det medför en större tidsåtgång per post än i totalmängden. Tidsåtgång för att söka fram material att indexera. Även om tidsåtgången för att indexera material kommer att väsentligt minska om ingen bevakning av svenska tidskrifter görs, kommer inte tidsåtgången för att söka fram samlingsverk att minska. Tyvärr är det svårt att skatta tidsåtgången för detta arbete. Tidsåtgång för att märka poster för SLB. Totalt har under åren mellan 400 och 450 monografiposter per år (inklusive de indexerade samlingsverken) märkts för SLB. Även tidsåtgången för detta arbete kommer att kvarstå i oförändrad omfattning (och därmed utgöra en större del av den totala tidsåtgången). Även här är det svårt att skatta någon tidsåtgång, delvis beror det på hur stor andel av böckerna man undersöker innehållet i och hur många man godkänner bara genom att granska LIBRIS-posten, men totalt rör sig tidsåtgången för att LIBRIS-sökningar för att finna poster för märkning och indexering gissningsvis om några procent av ett manår. Tidsåtgång för att granska poster märkta av andra instanser för SLB. Som nämnts ovan finns totalt 4105 poster upprättade av andra instanser. Även om denna verksamhet har minskat under senare år, och det är möjligt att avtala med Kungl. Biblioteket om att de poster som läggs in för SLB av NBI och SHB godkänns vid inläggningen (med undantag av tveksamma poster) kvarstår poster som läggs in av Sbi för Barn- och ungdomslitteraturbibliografin (BULB). Många av dessa är relevanta för SLB, och svåra att söka fram eftersom de inte är klassificerade. Här måste undersökas möjligheten att avtala med Sbi att märka poster för SLB. Starttidpunkt för SLB samt luckor. Om det går att få till stånd en nystart av SLB kvarstår frågan från vilken tidpunkt denna skall börja. Skall den börja från den tidpunkt när arbetet på SLB avbröts i januari 2001? I så fall kommer den att göras med minst två års eftersläpning, och hur skall denna i så fall kunna hämtas in? Skall arbetet påbörjas från den tidpunkt nystarten sker, och hur skall i så fall den lucka som uppstår hanteras? Angående denna fråga kan noteras att jag gjort viss registrering på fritid även efter januari 2001, vilket innebär att vissa centrala utländska publikationer som Edda, Scandinavica, Scandinavian studies och Nordica är indexerade åtminstone till utgången av år Samtidigt måste tillfogas att arbetet under 2000 bedrevs under mycket begränsat omfång, c:a 20% av en heltid, vilket innebär att det förutom år 2000 även finns åtskilliga luckor från 1999 och i viss mån 1998 som aldrig täckts in, också sådana som omfattas av en reducerad version av SLB. Samlingsverk från 2000 och framåt är endast i begränsad utsträckning täckta. Om en nystart av SLB kommer att ske behöver det även finnas en tydlig gräns mellan den indexering som skett enligt gamla principer och den som sker enligt nya. Idealt vore i mitt tycke om en sådan gräns kunde sättas mellan 1999 och 2000, men detta skulle kräva kompletterande indexering för 1999 och tidigare. Även vid en tidigare satt gräns kommer det att finnas luckor att ta hänsyn till. Efter denna genomgång slutligen några uppgifter om omfattningen av arbetet med SLB. Under projekttiden var jag anställd med en tjänstgöringsgrad på 75% för arbetet med SLB. Därtill kom att jag var anställd på 25% för administrativa uppgifter inom ansvarsbiblioteket. I praktiken kunde jag använda en del av det senare tjänsteutrymmet för arbetet med SLB varför jag i realiteten arbetade ungefär 80% med SLB. Skulle man bara ta hänsyn till antalet 24

25 25 registrerade poster och utgå från antagandet att de poster som SLB registrerat för andra instanser i allt väsentligt kommer att bortfalla borde detta medföra att ungefär en tredjedel av de poster som registrerades under gamla SLB-tiden kommer att kvarstå för nya SLB, och att tidsåtgången för registrering av dessa rent matematiskt borde uppgå till någonstans mellan 25-30% av en heltid. Nu måste som framgått av ovanstående resonemang tas hänsyn till att vissa arbetsmoment inte minskar i tidsåtgång, och därför kommer en SLB med motsvarande ambitionsnivå för bevakning av de litteraturkategorier som kvarstår att innebära en arbetsinsats på 30-35% av en heltid enligt min bedömning. Skulle det fortfarande finnas kvar en betydande registering åt andra instanser inklusive NBI får man rimligen skatta arbetsinsatsen till snarare över än under 35%. Sammanfattande kommentarer En slutsats som går att dra av ovanstående lilla undersökning är att den pekar på det stora behovet av ett återupptagande av SLB även under reducerade former eftersom en så stor andel av posterna (drygt hälften) visade sig tillhöra sådana kategorier som inte bevakas av Artikelsök. En personlig kommentar rörande överlåtande av ansvaret för tidskriftsindexering av SLBrelevant material åt Artikelsök är att vi därmed inte har någon kontroll över vilka publikationer som bevakas, med vilken fullständighet indexeringen sker 1, eller vilka ämnesord posterna förses med. Slutligen vill jag notera att uppskattningen av tidsåtgången är snävt beräknad, och förutsätter att den tid som skulle åsättas SLB verkligen kommer SLB ograverat till del och inte äts upp av annan tjänstgöring. Dessutom förutsätter den i realiteten att den fullständiga indexering som tidigare gjorts av SLB av svenska samlingsverk inte skulle göras i framtiden utan att denna begränsas till poster som är relevanta för SLB. Möjligen finns det även utrymme för en begränsad registrering av poster till andra instanser som SHB och (en återupprättad) SKvB inom denna ram. Åke Bertenstam Som ett måhända extremt exempel på detta kan nämnas de författarporträtt av debutanter som fyra gånger per år publiceras i Svensk bokhandel. Artikelsök nöjer sig med att upprätta klumpposter på dessa utan att på något sätt ange vilka författare som porträtteras medan jag för SLB:s del gjorde poster på varje bidrag. Antalet porträtt uppgår årligen till st. Även om kvaliteten på dessa bidrag är högst varierande rör det sig ofta om författare som inte behandlas i andra sammanhang. De författarporträtt som avser barn- och ungdomsförfattare indexeras numera av Sbi för BULB medan de som avser vuxenförfattare f.n. inte dokumenteras. 25