UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Ansvarsbiblioteket för humaniora Hans Nordesjö

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Ansvarsbiblioteket för humaniora Hans Nordesjö Verksamhetsberättelse för 2002 Ansvarsbiblioteket för humaniora Verksamheten år 2002 har inriktats på ämnesportalen AGORA, fortsatt genomgång och relevansvärdering av humanistiska textdatabaser, inklusive elektroniska tidskrifter, samtundersökning av möjligheterna till digitalisering av äldre material. Ett referensgruppmöte med ca 30 deltagare hölls den 25 november. En självvärdering för verksamheten insändes till BIBSAM. A. AGORA. Verksamheten har som tidigare letts av Ann-Sofi Cullhed, som lämnat följande verksamhetsberättelse: - Fyra nya ämnesredaktörer har tillkommit: Marie Danielsen från Örebro UB (historia); Hans Nordesjö från Uppsala UB (arabiska, hebreiska, iranska språk, bantuspråk); Mirka Bialecka, Uppsala UB (polska språket och litteraturen); Gun Larsson, Vitterhetsakademiens bibliotek (nordeuropeisk arkeologi). Därmed har två nya bibliotek (Örebro UB och Vitterhetsakademiens bibliotek) gått in i AGORA-samarbetet. Under året har en ämnesredaktör avsagt sig uppdraget (Mathias Jansson, Konsthögskolan i Malmö). Redaktionen bestod vid årsskiftet 2002/2003 av 29 ämnesredaktörer (centralredaktionen borträknad), med 17 bibliotekssigler representerade. - För att minska risken för intrång på servern flyttades AGORA till en ny server under året. Därigenom blev ett gammalt önskemål nödvändigt att realisera: en omarbetning av registreringsformuläret från ASP till CFML (Cold Fusion Markup Language). Detta arbete utfördes under sommaren, och under denna tid var registreringsfunktionen avstängd. Utarbetandet av det nya formuläret samordnades med geoportalen GAIA, som alltså bygger på AGORA:s tekniska lösningar. - Anpassning till nya LIBRIS har gjorts i användargränssnittet, så att vidaresökning på SAB-klassningar från motsvarande klassning i AGORA leder till relaterade poster i nya LIBRIS. Dessutom har möjligheten till vidaresökning i LIBRIS utvidgats till att gälla även relaterade ämnesord. - En stor, centralt styrd länkkontroll har genomförts under året. I och med serverbytet och omarbetningen av registreringsformuläret har den automatiska länkkontrollen upphört att fungera. - Vissa interna, administrativa verktyg har tagits fram för underlätta centralredaktionens arbete. Ett webbgränssnitt för att komplettera SAB-klassningar med klartextled har således framställts. Vidare har manualen för ämnesredaktörer omarbetats. - Visitkort har producerats för senare distribution till redaktörerna. Uppgifter på kortet är, förutom logotyp och titlar på engelska och svenska, webbadress samt e-postadress till AGORA.

2 2 - Ett elektroniskt nyhetsbrev har lagts upp via LISTSERV vid Uppsala universitet. Nyhetsbrevet, AGORA-Nytt, ska komma ut 10 ggr per år (1 nr/månad utom under sommaren) med start i januari Det kommer huvudsakligen att bestå av den senaste månadens nyregistrerade länkar och nyhetsblänkare. Tjänsten är öppen för alla intresserade, och tjänar det dubbla syftet att erbjuda en bevakningsservice och samtidigt förhoppningsvis öka användningen av AGORA. Mer information finns på - Ett gemensamt seminarium för alla ämnesredaktörer hölls i Uppsala den 18 november Till seminariet hade också Gullbritt Åhman från Göteborgs UB, ansvarig för SamWebb, inbjudits för att berätta om arbetet med SamWebb. Seminariet samlade totalt 21 deltagare. - Seminariedagen kombinerades med ett utbildningstillfälle för redaktörer som önskade personlig handledning eller tillfälle till diskussion med centralredaktionen. Tre redaktörer anmälde sig till detta. Viss handledning har under året också givits i samband med personliga besök. - Ett arbetspapper, Nätverk som verktyg, har tagits fram med praktiska tips och exempeltexter avsedda att underlätta redaktörernas arbete med att bygga upp nätverk eller utnyttja användarkontakter för att sprida information om AGORA och även få hjälp i urvalsarbetet. - Verktyg för rudimentär katalogiseringsstatistik har utarbetats. Statistiken visar antal nya poster, redigerade poster samt poster per år, per medverkande bibliotek samt per redaktör. Felkällor består främst i att poster som makulerats samma år som de skapades inte kan knytas till bibliotek/redaktör i årsstatistiken för nya registreringar. Det viktiga kvalitetsarbete som består i att felaktiga eller föråldrade poster makuleras kan inte heller spåras i statistiken annat än totalt, och inte heller knytas till något bibliotek eller redaktör. Av de c:a 2500 poster som vid årsskiftet 2002/2003 hade registrerats i databasen fanns drygt 2000 poster kvar. Således har alltså totalt c:a 500 poster makulerats sedan hösten 2000 då databasen öppnades för registrering. Under år 2002 registrerades 449 nya poster i AGORA, varav 339 vid årsskiftet fanns kvar i databasen. Utöver nyregistrerade poster har 244 poster redigerats en eller flera gånger under året. De medverkande bibliotekens nyregistreringar under året ligger mellan 0-82 poster per bibliotek. Antal poster som redigerats under året ligger mellan poster per bibliotek. Då det gäller enskilda redaktörer har den mest aktiva redaktören lagt in 67 nya länkar (nyregistreringar). Tre redaktörer har lagt in nya länkar, två 20-30, övriga < 20 länkar. Antal poster som redigerats under året (dvs totalt 244) ligger inom spannet 0-41 poster per redaktör. - Användarstatistik för året: besök, unika besökare, sidor och träffar. Användningen följer terminsåret, med högsta siffror i januari (6268 besök ) och september (5115 ) och lägst i juli (2037). Siffrorna anges med viss reservation för att de kan vara i underkant. I början av 2003 upptäcktes ett fel i konfigurationen av

3 3 statistikprogrammet. Efter rättelse fick siffrorna för det fjärde kvartalet 2002 justeras uppåt med 25-30%. Möjligen kan även statistiken för tidigare månader ha påverkats av felet. Svenska besökare dominerar kraftigt: domännamn.se besökta sidor, okänt domännamn sidor, domännamn.com sidor, domännamn.net sidor, domännamn.dk (Danmark) 1867 sidor och därefter.fi (Finland),.no (Norge) och.edu (USA educational). B. Humanistiska databaser. Ansvarig för verksamheten under året har varit Lena Åkerbäck Ågren. Projektet har först och främst resulterat i en sammanställning av verksamheten hösten 2001: Elektroniska tidskrifter och övriga databaser inom humaniora och teologi: hur används de? : en undersökning hösten 2001 vid Uppsala universitet / Lena Åkerbäck Ågren. Uppsala universitetsbibliotek, 2002 ( ). Under hösten 2002 har en genomgång av bestånden av databaser inom humaniora vid olika, främst amerikanska elituniversitet, gjorts och stannat vid urvalet så som det presenteras vid universitetsbiblioteken vid Harvard, Princeton och University of California, Berkeley. Genomgång av beståndet vid universitetsbiblioteket vid brittiska University of Cambridge har även gjorts. Ett försök till urval av databaserna med avseende på relevans för svenska behov har gjorts och en förteckning har påbörjats. En motsvarande genomgång av humanistiska databaser vid svenska universitetsbibliotek (10) har gjorts och databaserna har förtecknats. Sammanställningarna kommer att bilda underlag för en rapportframställning, som beräknas kunna presenteras under senvåren C. Digitalisering av äldre material, särskilt dissertationer. Rapport om detta kommer senare. Tyvärr har ansvarig p g a andra engagemang under februari ej kunnat lämna en redovisning. Denna kommer dock inom 10 dagar. D. Referensgruppmöte 25 november. I referensgruppen ingick 2002: Elisabet Andersson, Örebro UB, Kerstin Assarsson Rizzi, Vitterhetsakademiens bibliotek, Margareta Benner, Göteborgs UB, Kurt Byström, Biblioteket, Högskolan Dalarna, Christina Friström, Lunds UB, Ulf Göranson, Uppsala UB, Marjatta Hauska, Stockholms UB, Gunilla Jonsson, KB, Anders Lönn, Statens musikbibliotek, Hans Nordesjö, Uppsala UB, Ulla-Britt Nordin Siebolds, BIBSAM, Erik Silenstam, Länsbiblioteket Uppsala, Anna Swärd Bergström, Umeå UB. Vid mötet 25 november deltog även: Gunilla Hammarland, Örebro UB, Maud Roberts, Stockholms UB, Svensk konsthistorisk bibliografi, Johan Svedjedal, Svensk litteraturhistorisk bibliografi, Jan Szczepanski, Göteborgs UB samt från Uppsala Stefan Andersson, Åke Bertenstam, Caroline Chevallier, Ann-Sofi Cullhed, Britt-Marie Eklund, Astrid Kiselman, Alice Meissner, Kerstin Mickelsson, Eva Müller, Marika Wikner Markendahl, Lena Åkerbäck Ågren, Carin Åström, Laila Österlund, Krister Östlund. Löpande ämnesbibliografier. Professor Johan Svedjedal, ordförande i Svenska litteratursällskapet, gjorde en kort historik över svensk litteraturvetenskaplig bibliografi och problemen kring denna. Denna har på senare tid skötts utmärkt, men sedan några år ligger arbetet med den nere i brist på medel. En grundläggande faktor är att många användare vill

4 4 fortfarande ha den utgiven i tryckt form. Men även i databasform existerar den ej för senare år. På många sätt kan Artikelsök användas, men många mindre tidskrifter saknas där. I LIBRIS indexerar KB visserligen årsböcker men ej samlingsverk. Många svenska bidrag kommer med i utländska bibliografier, men detta kan ej ersätta en svensk bibliografi. Men om man nu kan få igång arbetet med SLB och andra ämnesbibliografier bör man medvetet inrikta sig på sådant som ej är medtaget i Artikelsök. Forskare och studerande kan stå ut med att söka både i LIBRIS och i Artikelsök. Bibliotekarie Maud Roberts, Stockholms UB och Svensk biblioteksförenings specialgrupp för konst, arkitektur och design, betonade vikten av att Svensk konstvetenskaplig bibliografi hölls löpande. Sedan 1999 hade dock ingen löpande inläggning gjorts. Uppsala UB såsom ansvarbibliotek för humaniora borde stödja denna verksamhet mer aktivt. I diskussionen framfördes tvivel om att dessa ämnesbibliografier verkligen fortfarande behövdes. De flesta var dock eniga om att man åter måste få igång de löpande bibliografierna, men också att finansieringsfrågan var mycket svårlöst. Uppsala UB kunde inte finansiera en löpande verksamhet på sina projektmedel från BIBSAM, inte heller använda de medel som universitetets fakulteter anslog för biblioteksdriften för denna nationella verksamhet. KB hade helt enkelt inte medel och kunde endast finansiera.svensk historisk bibliografi (SHB). Gruppen enades om att ta upp diskussioner med Artikelsök om dels att klarlägga vad som borde höra till vilken bibliografi, dels utöka antalet tidskrifter indexerade i denna. Vidare skulle man utnyttja den skyldighet alla universitet och högskolor har förteckna sin personals publikationer, samordna detta och genom gemensamt program på ett enkelt sätt få in detta i LIBRIS och därigenom undvika dubbelarbete. En analys skulle göras om vilka ämnen och genrer som fattades, med KB som samordnare. Slutligen, man skulle göra en väl förberedd uppvaktning på utbildningsdepartementet för att understryka att detta var ett viktigt nationellt problem som var svårt att finansiera på lägre nivåer. Förvärvsundersökning. I maj 1993 gjordes en undersökning i LIBRIS, med hjälp av dåvarande LIBRIS-avdelning om hur biblioteket täckte olika ämnesområden i sitt förvärv av utländska monografier. På förfrågan hade nuvarande LIBRIS meddelat att en sådan undersökning var möjlig att upprepa. Ett förslag fanns om att göra en ny sådan undersökning. Flera hävdade dock att föregående undersökning hade haft liten genomslagskraft. Vidare, sedan dess hade databaser fått så stor betydelse att en undersökning av tryckt material hade mindre värde. Det framhölls också att en sådan undersökning borde kopplas ihop med någon form av relevansundersökning, i stil med Handelshögskolans undersökningar. Bokhistoria De kurser i bokhistoria som hållits i ansvarsbibliotekets regi har varit mycket uppskattade. Ordföranden föreslog att man skulle försöka ordna en distanskurs under Kortare presentationer gjordes av portalen AGORA, den persiska handskriften Jamal u Jalal på CD-ROM, den nyss igångsatta Waller-databasen för medicin- och vetenskapshistoria, samt av en undersökning om humanistiska databaser som resulterat i en rapport av Lena Åkerbäck Ågren. Digitalisering. Eva Müller redogjorde för sitt samarbete med Johns Hopkins University om digitalisering av 1700-talsdissertationer. Man hade med flit valt en så svår men smal genre för att kunna utveckla metoderna och undersöka gränserna för digitalisering. I gruppen upprepades dock synpunkterna från föregående möte att det fanns genrer av större intresse.

5 5 Särskilt borde man undersöka möjligheterna att digitalisera från mikrofilm. Och ett lämpligt objekt vore Ord och Bild. Användbarhet (usability). I diskussionerna med Johns Hopkins university framkom det att detta hade en särskilt anställd för att undersöka hur program och apparater fungerar mot användarna, hur användbara sökprogram och baser i realiteten är för användarna. Stefan Andersson vid bibliotekets enhet för digital publicering gav en översikt hur man kan undersöka detta. "Usability" can be defined as the extent to which specified users can carry out specific tasks in particular environments with regard to effectiveness, efficiency, and user satisfaction. Effectiveness refers to the extent to which users can achieve task-related goals, efficiency refers to the cost of achieving these goals either in terms of time or some other resource. User satisfaction refers to the level of positive feeling engendered by the interaction and is measured by standard subjective assessment techniques. The aim of the usability tests will be to identify any usability problems and assess whether certain defined usability specifications have been achieved. För närvarande är tre metoder aktuella: heuristisk värdering (heuristic evaluation), kognitiv steg-för-steg-sökning (cognitive walkthrough) och användarförsök (user trials). Den första metoden är en värdering av experter utgående från kända och beprövade användbarhetskriterier. Den andra är att följa steg för steg hur en relativt oerfaren användare söker sig fram. Den tredje är att ge användare ett antal uppgifter och sedan fråga ut dem. Projektförslag: Undersökning av användbarheten av de humanistiska hemsidorna och portalerna med bl a ett seminarium i augusti 2003 tillsammans med Johns Hopkins University. Gallring. Kerstin Assarsson Rizzi tog upp problemen kring gallring. Det borde finnas bättre riktlinjer och samordning för vilka samlingar som kunde gallras. Gruppen tillstyrkte en utredning om vilka 1900-talssamlingar som måste sparas. Självvärdering. BIBSAMS sammanställning av ansvarsbibliotekens självvärdering, som just avslutats, bör skickas ut till användare för kommentarer, i detta fall även till andra bibliotek. Ansvarsbibliotekens framtid. Ulla-Britt Nordin Siebolds spådde att en utvärdering av hela ansvarsbibliotekssystemet skulle leda till att systemet skulle finnas kvar, men i annan form. E. Självvärdering av ansvarsbiblioteksverksamheten inom humaniora En redogörelse har på uppmaning av BIBSAM insänts den 15 oktober Uppsala som ovan Hans Nordesjö Ansvarig, ansvarsbiblioteksverksamheten humaniora, Uppsala universitetsbibliotek