Bibliotek och ITs informationssökningswebb

Transkript

1 Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om att utveckla en informationssökningswebb som fungerar som stöd till distansstudenter, som fungerar vid handledning och undervisning, och som finns i en engelsk version också. Spontana diskussioner ledde fram till initiativet med sammanställning av Stöd och support till distansstudenter 1 och till att driva frågan om en ny informationssökningswebb. Under 2003 intensifierades diskussionen, såväl i initiativgruppen som nationellt exempel på detta är rapporten Sveriges nätbibliotek 2, utredningar av ämnesportalerna, signaler om en ny portalprogramvara på LIBRIS, tjänster som ELIN, Mitt kursbibliotek, integration av e-resurser i Millenium och inte minst att projektet Virtuellt bibliotek för pedagoger, som blev PedagogGuiden 3, beviljades medel. Vid ett möte i oktober 2003, sammankallat av Peter Nilén, diskuterades och analyserades de olika tjänsternas relationer, och därefter formaliserades arbetet med informationssökningswebben till en arbetsgrupp bestående av Ann Lundgren, Linda Gustafsson, Linda Karlsson, Maria Brandström och Lotta Wogensen. Vi beslöt då att det inte fanns tid att vänta på Libris nya portal och att en tydlighet och användarvänlighet i såväl struktur som tilltal bättre kunde skapas i en egenutvecklad webb, än i färdiga alternativa produkter som t ex ELIN. Tempot i arbetet med informationssökningswebben drogs ner i och med att Lotta, Maria och Ann arbetade intensivt med PedagogGuiden under hösten och våren 2003/2004. Det arbetet och erfarenheterna därifrån gav sedan viktigt input till slutfasen i arbetet med informationssökningswebben Tidslinje Hösten 2002 behovet av en ny informationssökningswebb och stöd på webben till distansstudenter uppmärksammas Hösten 2002 premiär för Bibliotek och IT-support för distansstuderande Våren 2004 premiär för PedagogGuiden 26/ kompetensfredag /workshop om informationssökningssidorna, med tankeskrivning, diskussioner och presentation av förslaget på ny informationssöknings sida Maj 2004 högskolan nya webb i Episerver Juli 2004 BITs nya webb i Episerver, inklusive Augusti 2004 premiär informationssökningswebben 4, svensk version September 2004 premiär informationssökningswebben, engelsk version

2 November 2004 Januari 2005 Maj 2005 uppföljningsmöte med bibliotekets personal om hur informationssökningswebben fungerar högskolans nya webb In English webbtest av BITs webbsidor 2. Utformningen I diskussionerna kring utformningen av informationssökningswebben har fokus varit kring pedagogik, enkelt och vardagligt språk, användarvänlighet, tydliga ingångar till informationsresurserna, tydlig navigering så att man vet var man är och vilka val som finns, distansstudenter, webbanvändarvänlighet och användarperspektiv. Vi har i diskussionerna ständigt återkommit till orden: tilltal, urval och prioritering. Vi har strävat bort från det bibliotekariska paradigmet, och istället försökt tänka från användarens, f a studentens, perspektiv. I utformningen av webben har vi kunnat luta oss mot erfarenheterna från användartest i arbetet med PedagogGuiden, användartest av informationssökningssidorna på och lapp-test kring sökingångar. Vi har fått våra tankar kring utformningen och fokus bekräftade på t ex workshopen Det står ju bara hur man söker Grundläggande struktur och navigation Vi valde att använda samma grundläggande struktur som i PedagogGuiden eftersom PedagogGuiden länkar till informationssökningswebben och studenterna ska kunna känna igen sig när de skiftar mellan guiden och informationssökningswebben. Vi valde i princip samma namn och samma färger på ingångarna till informationsresurserna. Navigeringen, d v s ingångarna till informationsresurserna, finns kvar efter att man valt en av dem. Vilket val man gjorts visas genom att ingångens färg går igen i rubriker och ramar på sidan, och en linje som går från rubriken till sidans text. Det är viktigt att kunna göra ett urval och lyfta fram resurser. Tester visar att man klickar på de första länkarna och ofta inte skrollar. T ex var det viktigt att VEGA rankas först på Sök böcker, och att tidskriftsdatabaserna kan grupperas på Sök artiklar. Allt kan kategoriseras på olika sätt! I de första utkasten 6 är t ex sökingångarna ganska lika dem som fanns på den gamla webben 7. Tidigt i arbetet fanns tankar om att sidan skulle vara komplex och tillåta flera varianter av sökingångar, t ex områden och program, 5 Bibnät, Stockholm Bilaga 1 7 Bilaga 2 2

3 och att kunna koppla resurserna till olika kurser. Men under arbetets gång blev enkelhet och tydlighet viktigare. Det upplevdes också som nästan omöjligt att göra ett urval som fungerar för tvärvetenskapliga områden ( t ex HS, K3) och tvärvetenskapliga utbildningar, t ex Människa-miljö-samhälle och Interaktionsdesign. Arbetet med att koppla resurser till kurser bedömdes bättre kunna göras i Mitt kursbibliotek, bl a eftersom lärare kan vara med och skapa och administrera biblioteken Sökingångarna Informationsresurserna har grupperats i fem grupper: Sök böcker, Sök artiklar, Sök i databasers, Sök i uppslagsverk & ordböcker samt Sök själv på nätet. 8 En prioritering som styr rankingen, i vilken ordning resurserna visas, har gjorts på fyra av ingångarna, och i vissa fall har även resurserna grupperats. Vi föredrog att våga göra ett urval! Att inte länka till allt överallt. Detta för att inte göra t ex ämneslistorna i Sök i databaser för långa och med allt för mycket allmänna resurser d v s det som visas på sidorna Sök böcker, Sök i uppslagsverk & ordböcker och Sök själv på nätet finns bara i undantagsfall med i ämnesingångarna på Sök i databaser Sök böcker Det var viktigt att kunna lyfta fram och tydligt beskriva några av de oftast använda bibliotekskatalogerna. Vi har gjort ett mycket begränsat urval, där vi lyft fram lokala kataloger, LIBRIS och TPB-katalogen Sök artiklar Sök artiklar valdes som ingång för att kunna lyfta fram f a elektroniska tidskrifter och de svenska artikeldatabaserna. Innehållet i dessa databaser är lite olika vissa med fulltext, vissa med elektroniska tidskrifter från särskilda förlag och vissa med en del av materialet i fulltext, men vi har valt att hålla annotationerna korta och standardiserade och att länka vidare till mer information. Det var viktigt att kunna gruppera de svenskspråkiga för sig och de engelskspråkiga för sig Sök i databaser I arbetet med Sök i databaser diskuterades flera alternativ till hur databaserna kunde kategoriseras för att studenter och personal enklast skulle hitta till sina ämnesresurser. En finare indelning av ämnena komprimerades efter hand till fyra huvudkategorier: Natur & teknik, Samhällsvetenskap, Medicin & omvårdnad samt Humaniora. Vi tittade på alternativa kategoriseringar, t ex efter områden, men en kategori som Lärarutbildningen skulle då omfatta i princip alla databaser. På de tidigare informationssökningssidorna fanns kategorin Allmänt. Denna togs bort och många generella resurser finns under alla kategorierna. De resurser som finns på sidorna Sök böcker, Sök i uppslagsverk & ordböcker, Sök själv på nätet finns inte med i Sök i databaser. 8 Bilaga 3 3

4 Målet var en överskådlig lista på resurser under varje kategori, där den viktigaste informationen lyftes fram och där mer information länkas in istället för att tynga listan med text. Lösningen blev att den utförligare beskrivningen finns i ett popupfönster som länkas från en symbol (i) 10. Databaserna beskrivs med ett ämnesord, från en delvis fördefinierade lista t ex Juridik, Omvårdnad. Bland dessa ämnesord finns ämnet Allmän. Ämnesordet följs av en kort devis standardiserad beskrivning, t ex Elektroniska tidskrifter. Vi ville att delar av databasen skulle kunna visas på engelska också, men samtidigt ville vi hålla nere antalet fält och texter i inmatningsvyn. Så få ställen som möjligt att uppdatera är att föredra. Därför beslöt vi att använda engelska och svenska omväxlande i beskrivningen av resurserna. Svenska resurser beskrivs på svenska. Engelska resurser ges svenska och engelska ämnesord, övriga beskrivningar är på engelska. Antalet inmatningsfält är ganska få då vi valde att basera dem på normalfallen och inte undantagen. Fälten är: namn, beskrivning, kortbeskrivning, ämnesord, accesstyp, startår, leverantör, skapad, ändrad, visas på engelska sidor, länk 1 (proxy), länk 2, har sökguide, ämneskategori. För användare visas informationen från fälten: namn, beskrivning, kortbeskrivning, ämnesord, startår, länk 1 (proxy), har sökguide, ämneskategori Sök själv på webben Vi valde att enbart länka till ett fåtal stora webbkataloger och sökmotorer från denna igång. Problemen med urval och uppdateringar i arbetet med webbkataloger är ett känt fenomen, varför t ex mitt kursbibliotek är en bättre väg för detta arbete, som för bästa resultat kräver samarbete med lärare på högskolan Högeryta Den viktigaste informationen finns på webbsidornas vänstra del, eftersom det är där man oftast fäster blicken när man börjar läsa. På den högra sidan, som ser likadan ut på de olika sidorna, finns ett par länkar till tjänster och information som med fördel kan lyftas fram t ex Vega, PedagogGuiden, Fråga bibliotek och IT. Tankar finns om att på denna yta också integrera en sökguide, i linje med den vänsterställda sökguiden, Informationssökningsspåret, i PedagogGuiden. 3. Teknik Informationssökningssidorna är byggda i.net miljö med VB.NET som språk. Den databas som används är en Microsoft SQL Server Många av sidorna är vanliga HTML-sidor, men ett mindre antal är ASP.NET. För att administrera databassidorna så finns admin-sidor där man kan lägga in information. För att kunna logga in på admin-sidorna verifieras man mot LDAP. Användarna som skall ha rättighet att administrera loggar in med sina Novellkonton. 4. Problem & utveckling 10 Bilaga 4 4

5 Uppdatering av sidorna är ibland ett problem eftersom webbplatsen inte ligger i Episerver, och eftersom viss information finns på flera ställen, t ex i Sök i databaser och Sök artiklar. Gränssnittet skiljer sig från högskolans webbgränssnitt, något som troligen blir mer markant om högskolans webb ändras enligt liggande förslag. Ingången Sök artiklar är fortfarande otydlig eftersom det finns fler artikeldatabaser än de som visas på sidan. Sök artiklar i fulltext har varit ett förslag på rubrik, men den upplevs inte heller vara optimalt. Informationssökningswebben fungerar tillfredsställande vid uppläsning med Vital och Zoomtext. Informationssökningswebbens ingångar, t ex Sök artiklar, Sök i uppslagsverk, liksom Vegas synlighet fungerade bra vid webbtestet i maj Vi föreslår att ett team bildas i den nya BIT-organisationen som ansvara för det redaktionella och tekniska arbetet med informationssökningssidorna, och som också kan utveckla sidorna till att fungera ännu bättre, t ex med integrering av en sökguide. För att hålla sidorna koherenta och annotationer konsekventa bör det redaktionella arbetet hållas inom ett fåtal personer. Bibliotek och IT,